Lag om investeringsreserveringar.
- Typ av författning
- Lag
- Meddelats
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
I enlighet med riksdagens beslut stadgas:
Investeringsreservering.
1 §.
I syfte att utjämna konjunkturväxlingar kan investeringsreserveringar göras på vilka stadgandena i denna lag tillämpas.
2 §.
Med investeringsreservering avses sådan reservering i skattskyldigs bokföring, som göres i samband med bokslutet. Investeringsreservering får göras av skattskyldig som driver rörelse.
3 §.
Investeringsreservering får uppgå till högst 50 procent av skattskyldigs vinst under räkenskapsperioden innan reserveringen gjordes. Statsrådet kan dock besluta, att investeringsreservering av viss räkenskapsperiods vinst även får vara större, dock högst 80 procent av räkenskapsperiodens vinst.
Skattskyldig äger icke rätt att göra investeringsreservering för räkenskapsperiod, under vilken han har gjort bruk av sin investeringsreservering. Statsrådet kan dock besluta, att investeringsreservering får göras även för räkenskapsperiod, under vilken investeringsreservering använts.
Investeringsdeposition.
4 §.
Skattskyldig som gjort investeringsreservering skall göra deposition på ett särskilt, såsom spärrkonto förvaltat konto i Finlands Bank (investeringsdeposition) .
5 §.
Investeringsdepositionens belopp är minst 50 procent av investeringsreserveringens belopp.
Investeringsdeposition skall göras senast inom sex månader från utgången av den räkenskapsperiod, från vars vinst investeringsreserveringen har gjorts. Deposition anses gjord då den deponerats i Finlands Bank eller inlämnats till bank för överföring till Finlands Bank.
Statsrådet kan besluta, att skattskyldig, som för viss tid gjort investeringsdeposition som överstiger det i 1 mom. nämnda minimibeloppet, äger rätt att i beskattningen för det skatteår som nämnes i beslutet göra ett extra avdrag, uppgående till högst 12 procent av det belopp med vilket depositionen överstiger i 1 mom. stadgat minimibelopp.
6 §.
Finlands Bank erlägger på deposition på spärrkonto en årlig ränta som uppgår till minst hälften av grundräntan på affärsbankernas centralbankskredit.
Räntan utbetalas då depositionen lyftes och betalas särskilt på varje post som lyftes.
Ränta på investeringsdeposition betraktas icke såsom skattepliktig inkomst vid stats- och kommunalbeskattningen, ej heller investeringsdepositionen såsom skattepliktiga tillgångar vid beskattning av förmögenhet.
7 §.
Investeringsdeposition får lyftas, då investeringsreservering har använts eller kommer att användas på sätt nedan i denna lag stadgas. Tillstånd att lyfta investeringsdeposition beviljas av skattestyrelsen.
Tidigare investeringsdepositioner skall lyftas före senare gjorda.
Om investeringsdepositioner och lyftande av dem skall Finlands Bank underrätta skattestyrelsen.
Med skattestyrelsens tillstånd får den del av depositionen lyftas, som överstiger depositionens i 5 § 1 mom. stadgade minimibelopp, i fall som avses i 5 § 3 mom. dock först efter utgången av utsatt tid.
Användning av investeringsreservering.
8 §.
Investeringsreservering får användas under en av statsrådet fastställd tidsperiod (användningsperiod) . Statsrådets beslut kan innehålla antingen tillstånd (användningstillstånd) eller åläggande (användningsåläggande) att använda investeringsreservering. I beslutet fastställes, för vilka räkenskapsperioder gjorda investeringsreserveringar som användningstillståndet eller användningsåläggandet gäller.
I sitt beslut om användningstillstånd kan statsrådet begränsa användningen av investeringsreservering regionalt eller branschvis eller enligt användningsändamål. I sitt beslut om användningsåläggande kan statsrådet endast besluta, att investeringsreservering skall användas för nedan i 9 och 10 §§ nämnda ändamål, och användningsperioden skall fastställas till minst ett år.
Utan hinder av vad i 1 mom. är stadgat får investeringsreservering dock användas för ändamål som nämnes i 9 och 10 §§, sedan fem år förflutit från utgången av föregående användningsperiod eller, om användningstillstånd eller användningsåläggande icke utfärdats, från den tidpunkt, då investeringsreserveringen gjordes.
9 §.
Investeringsreservering får användas:
för anskaffning av i hemlandet tillverkande, förslitning underkastade anläggningstillgångar, såsom maskiner, materiel, anordningar eller fartyg, för uppförande av byggnad som användes i den skattskyldiges rörelse samt anläggande av väg, järnväg eller avlopp ävensom för grundförbättring och större reparationsarbeten på förslitning underkastade anläggningstillgångar; samt
för utgifter för forskning och produktutveckling, utbildning av arbetskraft, arbetarskyddsåtgärder, främjande av exporten av den skattskyldiges produkter eller för miljövård.
10 §.
Investeringsreservering får även användas för erläggande av aktie- eller andelskapital som placeras i inhemskt aktiebolag eller andelslag då detta grundas eller utvidgas. Härvid förutsättes dock att aktiebolagets eller andelslagets verksamhet enligt bolagsordningen eller stadgarna skall anses viktig för förbättrande av industrins konkurrensförmåga eller för en nationalekonomisk strukturförändring. Ifrågavarande aktiebolag eller andelslag skall ge sitt samtycke till sådan användning av investeringsreservering.
Finansministeriet avgör, efter att ha inhämtat utlåtande av industrins utvecklingsnämnd, huruvida aktiebolag eller andelslag skall anses vara sådant som avses i 1 mom.
11 §.
På grundval av särskilt beslut av statsrådet kan investeringsreservering användas för utgifter, föranledda av tillverkningen av nyttigheter som framställts av den skattskyldige. Härvid får av reserveringen användas högst det belopp varmed den skattskyldiges anskaffningsutgifter för dylika tillgångar, som räknas till omsättningstillgångarna, vid en av statsrådet fastställd tidpunkt överstiger den genomsnittliga anskaffningsutgiften för sådana tillgångar vid utgången av de tre föregående räkenskapsperioderna eller motsvarande anskaffningsutgift vid utgången av föregående räkenskapsperiod, i enlighet med det av de två sistnämnda beloppen för anskaffningsutgifter som är större.
I fråga om ovan nämnt beslut som statsrådet utfärdat med stöd av 1 mom. gäller i tillämpliga delar vad om användning av investeringsreservering med stöd av användningstillstånd är stadgat.
12 §.
Finansministeriet kan av särskilda skäl och på de villkor det uppställer på ansökan bevilja skattskyldig tillstånd att använda investeringsreservering för ändamål som avses i 9 § 1 punkten, även då reserveringen icke kan användas med stöd av statsrådets i 8 § 1 mom. avsedda beslut. Likaså kan statsrådet av särskilda skäl på ansökan helt eller delvis befria skattskyldig från användningsåläggande.
Med skattestyrelsens medgivande kan investeringsreservering även användas för täckande av anskaffningsutgift för utomlands tillverkade maskiner, materiel, anordningar eller andra därmed jämförbara anläggningstillgångar, då de är nödiga för förverkligande av investering som avses i 9 § 1 punkten eller då anskaffandet av dem väsentligt främjar sysselsättningen.
Innan i 1 mom. avsett beslut fattas skall finansministeriet inhämta utlåtande i saken av industrins utvecklingsnämnd.
13 §.
Investeringsreservering får användas för ändamål som nämnes i 9 § 1 punkten, då uppförande av byggnad eller väg-, järnvägs- eller avloppsarbete inledes eller då anläggningstillgångar som skall anskaffas, levereras eller beställes under användningsperioden. Om byggnadsarbete eller annat ovan nämnt arbete eller leverans av beställda anläggningstillgångar sker efter användningsperioden, får investeringsreservering användas endast för de utgifter, i fråga om vilka skyldigheten att erlägga dem uppkommit under användningsperioden.
Investeringsreservering får användas för andra utgifter än utgifter för anskaffning av anläggningstillgångar endast om skyldigheten att erlägga utgiften uppkommit under användningsperioden.
Aktiebolag eller andelslag, vars aktieägare eller medlem erlagt dess aktie- eller andelskapital med användande av sin investeringsreservering, skall under det år investeringsreserveringen lyfts eller under det följande året använda det erlagda beloppet för täckande av utgifter för anskaffning av ovan i 9 § 1 punkten avsedda anläggningstillgångar.
Skattestyrelsen kan på ansökan av särskilda skäl förlänga den i 3 mom. avsedda, för anskaffning av anläggningstillgångar stadgade tiden.
Investeringsreservering vid beskattningen.
14 §.
Skattskyldig äger rätt att vid stats- och kommunalbeskattningen avdraga investeringsreservering från sin skattepliktiga inkomst.
Investeringsreservering avdrages från den skattskyldiges inkomst från förvärvskällan för rörelsen. Har den skattskyldige två eller flera rörelser, vilka skall betraktas som olika förvärvskällor, avdrages investeringsreserveringen från inkomster av den eller de förvärvskällor för rörelse, från vilken eller vilka den skattskyldige kräver att den skall avdragas.
Såsom inkomst, på grundval av vilken det avgöres, huruvida i 72 § 1 mom. 4 punkten beskattningslagen avsedd beskattning enligt prövning skall verkställas, betraktas sådan inkomst från förvärvskälla, från vilken investeringsreservering har avdragits. Investeringsreservering får avdragas från belopp som fastställts enligt prövning, dock icke mer än en femtedel av sistnämnda belopp.
15 §.
Utgift eller del därav, som täckts med användande av investeringsreservering, är icke avdragbar vid beskattningen.
Har investeringsreservering använts för täckande av utgift för anskaffande av anläggningstillgång eller annan sådan utgift, som vid beskattningen avdrages genom årliga avskrivningar, godkännes avskrivningarna av skillnaden mellan anskaffningsutgiften eller annan ovan avsedd utgift och det belopp av investeringsreserveringen som använts för dess täckande.
Av aktiebolag eller andelslag erlagd, i 13 § 3 mom. avsedd anskaffningsutgift eller del därav är icke avdragbar vid beskattningen.
16 §.
Skattskyldig, som i enlighet med användningstillstånd eller finansministeriets med stöd av 12 § 1 mom. utfärdade beslut använder investeringsreservering för ändamål som nämnes i 9 eller 10 §, äger rätt att för det skatteår, under vilket investeringsreserveringen användes, av sin skattepliktiga inkomst göra ett extra avdrag (investeringsavdrag) , som uppgår till tre procent av den använda investeringsreserveringen. Statsrådet kan höja investeringsavdraget under en viss användningsperiod eller del därav till högst tio procent. Förhöjningen kan fastställas så att den är av olika storlek för skilda branscher och i olika delar av landet.
Investeringsavdrag beaktas vid fastställande av sådan förlust för den skattskyldige som avses i lagen om förlustutjämning vid inkomstbeskattningen (362/68).
17 §.
Om den skattskyldige vid kommunalbeskattningen har krävt att investeringsreserveringens belopp skall avdragas från inkomst av en viss eller vissa förvärvskällor för rörelse, men använder investeringsreserveringen vid annan förvärvskälla, skall på detta sätt använt reserveringsbelopp vid kommunalbeskattningen läggas till nämnda förvärvskällors skattepliktiga inkomst under det år reserveringen användes. Ett sålunda ökat belopp får under reserveringens användningsår avdragas vid kommunalbeskattningen från inkomsten av den förvärvskälla, där investeringsreserveringen användes, med iakttagande i tillämpliga delar av vad i 14 § 2 och 3 mom. är stadgat.
Särskilda stadganden.
18 §.
Har skattskyldig icke använt sin investeringsreservering i enlighet med användningsåläggandet, skall den oanvända delen av investeringsreserveringen anses som den skattskyldiges skattepliktiga inkomst för det skatteår under vilket försummelsen befinnes ha ägt rum. Den skattskyldige har härvid rätt att av sin investeringsdeposition lyfta den del, som motsvarar den såsom inkomst räknade delen av investeringsreserveringen. På sålunda lyft belopp erlägges icke ränta.
Har skattskyldig, som lyft investeringsreservering, icke använt investeringsreserveringen för det ändamål han uppgivit, skall det belopp av investeringsreserveringen som icke använts för nämnda ändamål och som motsvarar den lyfta depositionen, förhöjt med fem procent, räknas som skattepliktig inkomst såsom i 1 mom. är stadgat. Den skattskyldige skall därjämte på den del av skatten som motsvarar denna inkomst erlägga en årlig ränta om tio procent räknat från den dag då den sålunda lyfta depositionen gjordes. Den skattskyldiges inkomst av rörelse under det skatteår till vars intäkt investeringsreserveringen eller del därav har räknats får icke fastställas till ett lägre belopp än beloppet av den reservering som räknats såsom intäkt.
19 §.
Skattskyldig som gjort investeringsreservering skall i samband med sin skattedeklaration avge utredning över reserveringens belopp och över investeringsdeposition.
20 §.
Innan statsrådets i 3, 5, 8, 11 och 16 §§ nämnda beslut utfärdas, skall utlåtande inhämtas hos Finlands Banks direktion, såvida icke direktionen gjort framställning i saken.
21 §.
Om aktiebolag eller andelslag upplöses och det därvid icke är fråga om fusion av aktiebolag med annat bolag eller andelslags uppgående i annat andelslag, eller om annan skattskyldig inställer sin verksamhet eller om den skattskyldiges egendom upplåtes till konkurs, räknas den skattskyldiges investeringsreservering som skattepliktig inkomst för det år, under vilket beslutet om upplösning, verksamhetens inställande eller upplåtande till konkurs fattas, och härvid skall i övrigt iakttagas vad i 18 § 1 mom. är stadgat.
22 §.
Närmare bestämmelser om verkställighet och tillämpning av denna lag utfärdas vid behov av statsrådet.
23 §.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979 och tillämpas på investeringsreserveringar som göres med iakttagande av stadgandena i denna lag.
Genom denna lag upphäves lagen den 8 juni 1964 om investeringsfonder (309/64) jämte däri senare företagna ändringar. Sistnämnda lag skall dock tillämpas på investeringsfonder som skattskyldiga har då denna lag träder i kraft.
Helsingfors den 28 december 1978.
Republikens President Urho KekkonenFinansminister Paul Paavela