Finlex - Till startsidan
Finlands författningssamling

951/1977

Finlands författningssamling

Författningarna i Finlands författningssamling både i textform och som tryckoptimerade pdf-filer

Lag om hushållsarbetstagares arbetsförhållande.

Typ av författning
Lag
Meddelats
Uppdaterad författning
951/1977

Den ursprungliga författningens text

I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 kap.Lagens tillämpningsområde.

1 §.Tillämpningsområdet.

Denna lag tillämpas med nedan nämnda undantag på arbetstagare, som på grund av arbetsavtal utför hushållsarbete i arbetsgivarens hem.

På arbetsavtal, som avses i 1 mom., skall stadgandena i lagen om arbetsavtal (320/70) tillämpas, såframt i denna lag ej annorlunda stadgas.

2 §.Undantag beträffande tillämpningsområdet.

Denna lag gäller icke:

1)

sådan medlem av arbetsgivarens familj, som varaktigt hör till arbetsgivarens hushåll;

2)

arbetstagare, som har fyllt 18 år och som har ingått arbetsavtal för kortare tid än en månad eller som enligt arbetsavtalet skall vara i en och samma arbetsgivares arbete högst en vardag i veckan eller vars regelbundna arbetstid i en och samma arbetsgivares arbete är högst tre timmar per dygn;

3)

hushållspraktikant, som arbetar under stadig myndighets tillsyn;

4)

barnsköterska, som medicinalstyrelsen har godkänt att såsom barnsköterska bli införd i förteckningen över utövare av sjukvårdsyrke, såvida henne åligger enbart barnavård och därtill omedelbart hörande uppgifter; samt

5)

den som vårdar sjuk person.

3 §.Avgörandet av tillämpnings frågor.

På begäran av arbetarskyddsmyndighet, allmän åklagare eller arbetsgivares eller arbetstagares centralorganisation skall arbetsrådet avgöra, huruvida arbete skall anses vara sådant eller arbetstagare sådan, att denna lag skall tillämpas på dem.

Om vederbörande det yrkar, skall arbetarskyddsmyndighet hänskjuta i 1 mom. nämnd fråga till arbetsrådet för avgörande, såframt saken icke annars skall anses uppenbart klar.

Beror avgörandet av ärende, som är anhängigt vid domstol, på hur ovan i 1 mom. avsedd fråga avgöres, kan domstolen hänskjuta frågan till arbetsrådet för avgörande, om den anser det nödigt eller part det yrkar och saken ej annars skall anses uppenbart klar. Domstolens utslag i saken gives först sedan arbetsrådets avgörande har tillställts domstolen.

2 kap.Arbetstid.

4 §.Ordinarie arbetstid.

Den ordinarie arbetstiden per dygn får uppgå till högst 9 timmar och under en period av två veckor sammanlagt till högst 90 timmar.

Dygn anses begynna klockan 00 och vecka på söndag klockan 00.

5 §.Kollektivavtals inverkan på den ordinarie arbetstiden.

Arbetsgivares och arbetstagares föreningar, vilkas verksamhetsområde omfattar hela landet, äger rätt att i kollektivavtal överenskomma om den ordinarie arbetstiden med avvikelse från stadgandena i 4 §. Den ordinarie arbetstiden får dock ej i medeltal överstiga 45 timmar i veckan. Sagda bestämmelser i kollektivavtal skall iakttagas i den utsträckning, i vilken av avtalet bunden arbetsgivare även i övrigt är skyldig att tillämpa avtalet.

6 §.

Tid som anses vara arbetstid.

Såsom arbetstid anses, utöver den egentliga tiden i arbetet, även den tid som åtgår för därtill anslutna måltider. Till arbetstiden räknas dock icke sådan rast, som omfattar minst en timme och under vilken arbetstagaren är ledig från arbetet och oförhindrad att avlägsna sig från arbetsplatsen.

Om arbetstagaren enligt överenskommelse är skyldig att för uppsikt över barnen eller för vård av sjuk familjemedlem eller av annan till hushållet hörande person uppehålla sig i sin bostad, varifrån han vid behov kan kallas till arbete, skall minst hälften av denna beredskapstid räknas såsom arbetstid eller därför betalas ersättning i enlighet med vad nedan stadgas.

7 §.Övertidsarbete.

I övertidsarbete, som utföres utom den i 4 § 1 mom. avsedda ordinarie arbetstiden, får arbetstagare med sitt medgivande hållas högst 6 timmar i dygnet, högst 24 timmar under en period av två veckor och sammanlagt högst 320 timmar under ett kalenderår.

Arbetstid, som under en period av två veckor överstiger 90 timmar, anses utgöra övertid, även om arbetstiden icke under något dygn skulle överstiga 9 timmar.

8 §.Nödarbete.

Har olycksfall, plötsligt sjukdomsfall eller annan motsvarande omständighet, som inträffat i arbetsgivarens hushåll och ej kunnat förutses, vållat eller hotar medföra överhängande fara för skada på liv, hälsa eller egendom, får arbetstagaren utöver den i 4 § avsedda ordinarie arbetstiden hållas i sådant nödarbete, som situationen kräver.

Nödarbete får vederbörande låta utföra under en tid av högst två veckor åt gången och därvid högst 20 timmar. Tid, som åtgått till nödarbete, räknas icke till ovan i 7 § avsedd övertid.

Angående här avsedd förlängning av arbetstiden samt om dess orsak, omfattning och sannolika varaktighet skall arbetsgivaren ofördröjligen göra skriftlig anmälan till vederbörande arbetarskyddsmyndighet. Denna kan, efter att ha prövat ärendet, antingen låta det bero vid anmälan eller vidtaga åtgärder för begränsning eller inställande av förlängningen.

9 §.Utförande av arbete under olika tider av dygnet.

Det är tillåtet att låta utföra arbete mellan klockan 6 och klockan 21.

Under annan tid får arbetstagaren hållas i arbete endast i följande fall:

1)

i ovan i 8 § avsett nödarbete;

2)

med arbetstagarens samtycke i beredskapsuppgift, som avses i 6 § 2 mom., och i arbete, som ansluter sig därtill; eller

3)

med arbetstagarens samtycke tillfälligt, då synnerligen viktigt skäl det påkallar.

10 §.Veckovila.

Arbetstagare skall veckovis på söndag eller, om detta ej är möjligt, under annan tid givas en oavbruten veckovila under minst 30 timmar.

Veckovilan kan tillfälligt förkortas:

1)

med anledning av ovan i 8 § avsett nödarbete; eller

2)

med arbetstagarens samtycke, då synnerligen viktigt skäl det påkallar.

Arbetstagare, som enligt villkoren i arbetsavtalet icke har förbundit sig att utföra arbete om söndagar, får icke utan sitt samtycke åläggas sådant arbete, förutom i de i 8 § avsedda fallen.

11 §.Ersättande av förkortad veckovila.

Förkortas veckovila med arbetstagarens samtycke tillfälligt och är det icke fråga om i 8 § avsett nödarbete, skall den tid, varmed tiden för veckovilan förkortats, senast under den följande kalendermånaden räknas såsom förkortning av arbetstagarens ordinarie arbetstid, eller, såframt arbetstagaren därtill samtycker, ersättning härför betalas i enlighet med vad nedan stadgas.

3 kap.Arbetstagarens lön.

12 §.Bestämmande av minimilönevillkor och övriga minimivillkor i arbetsförhållande.

Arbetsgivare skall efterkomma vad i 17 § 1 mom. lagen om arbetsavtal är stadgat att iakttagas i arbetsavtal eller arbetsförhållande.

Om ej i 17 § 1 mom. lagen om arbetsavtal avsett, allmänt bindande kollektivavtal är gällande beträffande hushållsarbete, kan statsrådet för tryggande av en rättvis och skälig utkomst för arbetstagarna fastställa bestämmelser angående minimilön och andra av statsrådet nödigbefunna villkor i arbetsförhållande.

13 §.Ersättning för övertidsarbete och nödarbete.

För övertidsarbete och nödarbete, som utföres utöver den i 4 § stadgade ordinarie arbetstiden per dygn, skall för de två första timmarna erläggas med femtio procent och för de följande timmarna med etthundra procent förhöjd lön. För annat övertidsarbete och nödarbete, som utförts utöver den ordinarie arbetstiden enligt 4 §, erlägges med femtio procent förhöjd lön.

Har genom kollektivavtal avvikelser gjorts från stadgandena i 4 §, skall i avtalet nämnas de grunder, enligt vilka i 1 mom. avsedd förhöjd lön för övertidsarbete beräknas.

Från stadgandena i denna paragraf kan avvikas genom kollektivavtal, som ingåtts av ovan i 5 § avsedda föreningar. Avtal, genom vilket arbetstagare enligt denna paragraf tillkommande förmåner på annat sätt minskas eller genom vilket ovannämnda förhöjda lön inräknas i grundlönen, är ogiltigt.

14 §.Ersättning för söndagsarbete och under veckovila utfört arbete samt för beredskap.

För arbete, vilket utföres på söndag eller annan kyrklig högtidsdag, i denna lag kallat söndagsarbete, skall dubbel lön erläggas.

Utgör söndagsarbete övertidsarbete eller nödarbete, skall för arbetet ytterligare betalas i 13 § stadgad ersättning, som beräknas på arbetstagarens grundlön.

För annat under veckovila utfört arbete än nödarbete skall, såframt det ej på sätt i 11 § stadgas räknas som förkortning av den ordinarie arbetstiden, utöver grundlönen samt den ersättning, som enligt 13 § eventuellt erlägges för övertidsarbete och enligt 1 mom. för söndagsarbete, betalas en särskild ersättning som är lika stor som grundlönen.

Räknas i 6 § 2 mom. avsedd beredskapstid icke som arbetstid, skall för den betalas en ersättning, som är minst hälften av den grundlön vilken utgår för en lika lång arbetstid.

Avtal, genom vilket arbetstagare enligt denna paragraf tillkommande förmåner minskas eller genom vilket i denna paragraf avsedd förhöjd lön eller ersättning inräknas i grundlönen, är ogiltigt.

15 §.Beräknande av lön och ersättning.

Vid beräknandet av ovan i 13 och 14 §§ nämnd förhöjd lön eller ersättning för arbete, för vilket lönen är bestämd för en längre tidsperiod än en timme, skall grundlönen per timme beräknas sålunda, att den avtalsenliga lönen divideras med antalet timmar, som använts för det ordinarie arbetet.

Är den ordinarie arbetstiden ordnad enligt 4 §, beräknas grundlönen genom att månadslönens belopp divideras med talet 190. Ingår i avlöningen naturaförmåner, skall dessa beaktas vid beräknandet av den förhöjda lönen eller ersättningen.

16 §.Erläggande av penninglön och utgivande av naturaförmåner.

Arbetstagares penninglön skall erläggas två gånger i månaden, den femtonde och den sista dagen i varje månad, såframt ej annorlunda överenskommes.

Tillkommer arbetstagare såsom löneförmån fri kost, skall han erhålla sådan även under veckovila och på fridagar. I stället för kostförmån kan dock, under förutsättning att arbetstagaren därtill samtycker, motsvarande penningersättning betalas senast på närmast följande lönebetalningsdag.

Tillkommer arbetstagare såsom löneförmån eget rum, skall detta uteslutande stå till arbetstagarens förfogande. Arbetsgivaren, medlem av hans familj eller till hans hushåll hörande övriga personer får icke för egna ändamål använda rum, vilket hör till arbetstagarens löneförmåner.

17 §.Preskription av ersättningsanspråk.

Rätten till ovan i 13 och 14 §§ stadgad förhöjd lön eller ersättning har förfallit, såframt talan icke har anhängiggjorts inom två år från utgången av det kalenderår, under vilket sådan rätt uppkom.

4 kap.Unga arbetstagare.

18 §.Tillämpningsområdet för kapitlets stadganden samt lägsta anställningsålder.

Med ung arbetstagare avses arbetstagare som icke fyllt 18 år. Om av stadgandena i detta kapitel ej annat följer, skall i ung arbetstagares arbetsförhållande iakttagas vad annorstädes i denna lag stadgas.

I arbete som avses i denna lag får anställas person, som fyllt 15 år och som ej är läropliktig.

Utan hinder av vad i 2 mom. är stadgat får den, som fyllt 14 år eller som under det ifrågavarande kalenderåret uppnår denna ålder, under tiden för skolornas ferier anställas i synnerligen lätt arbete, dock högst för en tid, som motsvarar två tredjedelar av ferietiden.

19 §.Utredning om åldern.

Innan person, som ej fyllt 18 år, anställes i arbete, skall tillförlitlig utredning om hans ålder föreligga. Sker anställandet av sådan person icke i enlighet med 18 § 3 mom., skall arbetsgivaren även försäkra sig om att den som anställes icke är läropliktig. För intyg, som myndighet utfärdar för fullgörandet av i denna paragraf stadgad utredningsskyldighet, får avgift icke uppbäras.

20 §.Arbetsförhållanden.

Arbetsgivaren skall tillse, att arbetet icke är skadligt för ung arbetstagares kroppsliga, själsliga eller sedliga utveckling och att det icke kräver större ansträngning än vad som är skäligt med beaktande av hans ålder och krafter. Arbetsgivaren skall ytterligare tillse, att ung arbetstagare, som saknar för arbetet erforderlig yrkesskicklighet och erfarenhet, erhåller undervisning och handledning i arbetet.

Arbetsgivare är skyldig att tillse, att arbetet icke hindrar ung arbetstagare från studier.

21 §.Ordinarie arbetstid.

Den ordinarie arbetstiden, i vilken ingår måltidsraster, får för arbetstagare som icke fyllt 15 år uppgå till högst 7 timmar per dygn och högst 36 timmar i veckan.

22 §.Nattvila.

Ung arbetstagare skall beredas en oavbruten vilotid om minst 12 timmar under tiden mellan arbetstidens slut och dess början.

23 §.Överskridande av ordinarie arbetstid.

Ung arbetstagare, som fyllt 15 år, får med sitt samtycke hållas i övertidsarbete högst 100 timmar per kalenderår. Arbetstiden får dock icke överstiga 9 timmar per dygn eller 48 timmar i veckan.

Arbetstagare, som icke fyllt 15 år, får ej hållas i arbete längre tid än vad i 21 § är stadgat.

Utan hinder av stadgandena i 1 mom. får ung arbetstagare, som fyllt 15 år, hållas i nödarbete, som avses i 8 §, med i sagda paragraf stadgade begränsningar.

24 §.Utförande av arbete under olika tider av dygnet.

Arbetstiden för ung arbetstagare, som fyllt 15 år, skall förläggas till tiden mellan klockan 6 och klockan 21 och arbetstiden för arbetstagare, som ej fyllt 15 år, till tiden mellan klockan 6 och klockan 19.

Ung arbetstagare, som fyllt 16 år, får dock med sitt samtycke hållas i arbete högst till klockan 23 i beredskapsuppgift, som avses i 6 § 2 mom., och i arbete, som ansluter sig därtill, samt även eljest tillfälligt, då synnerligen viktigt skäl det påkallar.

Ung arbetstagare, som fyllt 15 år, får likväl hållas i ovan i 8 § avsett nödarbete även efter de i denna paragraf stadgade tiderna.

Arbetstagare, som ej fyllt 16 år, får dock icke hållas i nödarbete efter klockan 21, ej heller ung arbetstagare, som fyllt 16 år, i nödarbete efter klockan 23, under flere nätter i följd.

25 §.Veckovila.

Arbetstagare, som icke fyllt 15 år, skall veckovis på söndag eller, om detta ej är möjligt, under annan tid beredas en oavbruten veckovila under minst 38 timmar, som ej ens tillfälligt får förkortas.

26 §.Anmälningsskyldighet.

Angående ung arbetstagare, som anställts tillsvidare eller för en tid av minst två månader, skall arbetsgivaren göra anmälan till vederbörande arbetarskyddsmyndighet. Likaså skall till arbetarskyddsmyndigheten meddelas, om arbetsförhållandet för en ung arbetstagare som anställts för kortare tid än två månader förlänges så, att det sammanlagt varar längre än två månader. Ovan avsedd anmälan skall göras ofördröjligen och senast inom två veckor efter det den unga arbetstagaren inledde arbetet eller hans arbetsförhållande förlängdes.

Av anmälan skall framgå:

1)

arbetstagarens namn, födelsetid och -ort samt bostadsadress;

2)

förmyndarens namn och postadress;

3)

uppgifter om fullgjord läroplikt och om skolgång i övrigt;

4)

tidpunkten då arbetsavtalsförhållandet började; samt

5)

arbetsgivarens namn och arbetsplatsens adress.

Angående uppsägning eller hävande av ovan i 1 mom. avsedd ung arbetstagares arbetsavtal skall anmälan ofördröjligen göras till arbetarskyddsmyndigheten.

5 kap.Arbetsavtals upphörande.

27 §.Uppsägning.

Uppsägningstiden för arbetsavtal får icke avtalas att vara kortare än 14 dagar. Arbetsgivaren skall dock iakttaga en uppsägningstid om minst en månad, om arbetstagaren, när uppsägningen sker, är sjuk eller om till arbetstagarens löneförmåner hör bostad och kost eller arbetsförhållandet varat minst fem år.

De i lagen om arbetsavtal ingående stadgandena om prövotid tillämpas icke på arbetstagare som denna lag gäller.

28 §.Hävande av arbetsavtal.

Angående rätt att häva arbetsavtal gäller vad i 43 § lagen om arbetsavtal är stadgat.

Arbetstagaren äger därjämte rätt att häva arbetsavtalet inom en vecka efter den dag, då han fått veta, att arbetsgivaren jämte sitt hushåll flyttar till annan ort. Innebär flyttningen endast tillfällig bortavaro på grund av arbetsgivarens eller hans familjs semester eller av annan liknande orsak, föreligger dock icke hävningsrätt. Meddelande om flyttning till annan ort skall givas arbetstagaren minst två veckor före flyttningen.

6 kap.Särskilda stadganden.

29 §.Skydd i arbetet.

Stadgandena om arbetstagares skydd i arbetet i 14 och 32 §§ lagen om arbetsavtal skall tillämpas även på arbete, som avses i denna lag.

Arbetsgivare skall giva arbetstagare personlig handledning i arbetet så, att arbetstagaren icke genom arbetet utsattes för fara för olycksfall eller ohälsa.

Arbetsgivare får icke till arbetstagares förfogande ställa sådana tekniska anordningar eller ämnen, vilka vid användning på det sätt arbetet fordrar kan medföra synnerlig fara för olycksfall eller ohälsa.

30 §.Läkarintyg.

Arbetstagare är skyldig att på anfordran på arbetsgivarens bekostnad anskaffa och för denne förete läkarintyg över sitt hälsotillstånd.

31 §.Förteckningar.

Arbetsgivare skall uppgöra ett arbetstidsschema, i vilket angives när arbetet påbörjas och avslutas, i 6 § 1 mom. avsedd rast samt veckovilan.

Arbetsgivare skall föra särskild förteckning över utfört nöd- och övertidsarbete och härför erlagd förhöjd lön. I förteckningen skall antecknas även söndagsarbete och härför erlagd förhöjd lön, samt arbete, som utförts under veckovilan, och härför erlagd lön ävensom därav föranledd förkortning av ordinarie arbetstid eller särskild ersättning.

Det arbetstidsschema och den förteckning som avses ovan i denna paragraf skall hållas framlagda till påseende för arbetstagaren och vid anfordran företes arbetarskyddsmyndigheten. Arbetsgivare skall på begäran skriftligen giva arbetstagare eller dennes befullmäktigade uppgift om i förteckningen ingående anteckningar rörande arbetstagaren.

32 §.Framläggning till påseende.

Arbetsgivare skall på lämplig plats hålla denna lag samt med stöd av densamma utfärdade stadganden och bestämmelser framlagda till påseende för arbetstagaren.

33 §.Straffstadgande.

Arbetsgivare, som bryter mot stadgandena i 4, 6―11, 18, 19, 21―26 eller 29 §§ eller som av annan orsak än insolvens försummar att erlägga i 13 eller 14 § stadgad förhöjd lön eller ersättning, skall för överträdelse av stadgandena i lagen om hushållsarbetstagares arbetsförhållande dömas till böter.

Allmän åklagare får icke väcka åtal för ovan i 1 mom. avsedd gärning, såframt ej målsäganden eller arbetarskyddsmyndighet anmäler den för åtal. I de i 13 eller 14 § berörda fallen får åtal dock väckas endast om målsäganden anmält gärningen för åtal.

34 §.Tillsyn.

Tillsynen över efterlevnaden av denna lag utövas av arbetarskyddsmyndigheterna.

35 §.Rätt att utfärda förordning.

Närmare stadganden om verkställigheten och tillämpningen av denna lag utfärdas vid behov genom förordning.

36 §.Ikraftträdelsestadgande.

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1978. Genom den upphäves hembiträdeslagen av den 7 januari 1949 (1/49).

Helsingfors den 16 december 1977.

Republikens President Urho KekkonenSocial- och hälsovårdsminister Pirkko Työläjärvi

Till början av sidan