53/1977

För utjämnande av konjunkturväxlingar skall konjunkturdepositioner göras i enlighet med vad i denna lag stadgas.

Beslut om att konjunkturdepositioner skall göras och om återbäring av depositioner fattas av statsrådet. Innan beslutet fattas, skall utlåtande inhämtas av Finlands Banks direktion, såframt ej denna gjort framställning i saken.

Konjunkturdeposition skall göras av envar som bedriver affärsverksamhet i Finland och som är skyldig att till staten betala skatt på inkomst eller förmögenhet ( depositionspliktig ).

Konjunkturdepositionsplikt åligger likväl icke den som enligt stadgandena i lagen om inkomst- och förmögenhetsskatt icke bör anses bosatt i Finland, ej heller den som ej här har sådant fast driftställe som avses i beskattningslagen. Konjunkturdeposition behöver ej heller göras av depositionspliktig under de tre första åren efter det rörelsen grundades, såframt ej rörelsen kan anses såsom fortsättning på tidigare bedriven rörelses verksamhet.

Delägare i öppet bolag, personligen ansvarig bolagsman i kommanditbolag samt delägare i dödsbo, sammanslutning och rederibolag svarar för att konjunkturdeposition göres för bolaget, dödsboet och sammanslutningen på samma sätt som han svarar för egen skatt.

Konjunkturdeposition som, såframt ej annat följer av 4 §, får uppgå till högst 20 penni per skattöre, bestämmes på basen av de skatteren som den depositionspliktige vid senast verkställda kommunalbeskattning såväl i hemkommunen som i annan kommun påförts för inkomst av rörelse i enlighet med vad statsrådet närmare bestämmer. När konjunkturdeposition påföres fysisk person, beaktas likväl ej de skattören som åsatts för den del av inkomst av rörelse, som bör anses såsom skälig ersättning för det arbete den depositionspliktige och dennas make har utfört i sin rörelse.

Det belopp i penni som skall utgå per skattöre fastställes av statsrådet.

Bolag, dödsbo och sammanslutning som avses i 2 § 3 mom. påföres konjunkturdeposition på basen av det sammanlagda beloppet av den från olika inkomstkällor uppburna inkomst av rörelse, som vid senast verkställda kommunalbeskattning fastställts till grund för beskattningen. Konjunkturdepositionen utgör härvid lika många procent av den för den depositionspliktige vid sagda kommunalbeskattning fastställda inkomsten av rörelse som det av statsrådet fastställda beloppet i penni utgör per debiterat skattöre. Vad nedan i 4 § 2 mom. är stadgat om det belopp i penni som depositionspliktig skall erlägga per skattöre, äger motsvarande tillämpning på i detta moment avsett, ovannämnt procenttal.

Konjunkturdeposition göres genom månatlig inbetalning av lika stora rater under en av statsrådet bestämd uppbördsperiod , som omfattar minst 12 och högst 18 månader. Statsrådet kan likväl bestämma, att uppbörden av konjunkturdepositionsbelopp skall inställas under pågående uppbördsperiod, varvid de rater som icke har förfallit till betalning icke uppbäres.

Statsrådet kan bestämma, att konjunkturdepositionen på basen av skattören, som influtit av affärsverksamhet i viss bransch eller inom visst område, skall vara lägre eller högre än det pennibelopp per skattöre som av statsrådet med stöd av 3 § 2 mom. fastställts att allmänt utgå såsom konjunkturdeposition. Det pennibelopp per skattöre som skall erläggas får härvid likväl icke fastställas till högre belopp än 30 penni. Statsrådet kan likaså bestämma, att konjunkturdeposition icke behöver göras på basen av skattören, vilka hänför sig till rörelse inom viss bransch eller till rörelse som bedrives inom ett visst geografiskt område.

Beslut av statsrådet om att konjunkturdepositioner skall göras, skall fattas minst en månad före uppbördsperiodens början.

Ny konjunkturdeposition får icke påföras innan under föregående uppbördsperiod gjorda depositioner har återburits till de deposidonspliktiga.

Konjunkturdeposition skall insättas på postgirokonto som för ändamålet öppnats för skattebyrån.

Gjorda konjunkturdepositioner skall överföras till ett särskilt konto i Finlands Bank och hållas där tills staten återbär konjunkturdeposition till den depositionspliktige.

Konjunkturdeposition skall i en eller flera rater återbäras till depositionspliktig vid tid som bestämmes av statsrådet. Statsrådet skall dock bestämma att konjunkturdeposition skall återbäras inom 3 år från utgången av uppbördsperioden för depositionen.

Upphör depositionspliktig efter utgången av uppbördsperioden för konjunkturdeposition med sin affärsverksamhet, och är därvid icke fråga om fusion av samfund eller fortsättande av samma affärsverksamhet på annat sätt i annat företag eller upplåtes hans egendom till konkurs, skall konjunkturdeposition, som icke återburits, på ansökan utan dröjsmål återbetalas till honom.

På konjunkturdeposition betalas till depositionspliktig av statens medel en årlig ränta av 3 procent.

Ränta betalas på varje återburet belopp från förfallodagen till återbetalningsdagen. Har deposition gjorts efter förfallodagen, räknas räntan på varje rat av depositionen från den dag, då raten var till fullo betald, till återbäringsdagen.

Finlands Bank betalar till staten på medel på ovan i 6 § 2 mom. avsett konto 3 procent i årlig ränta.

Depositionspliktig är icke berättigad att vid vare sig stats- eller kommunalbeskattning avdraga konjunkturdepositionen från sin skattepliktiga inkomst.

På konjunkturdeposition utgående ränta anses icke vid vare sig stats- eller kommunalbeskattningen såsom den depositionspliktiges skattepliktiga inkomst, ej heller depositionen såsom hans skattepliktiga förmögenhet.

Skattedirektör, på vilken det vid senast verkställda beskattning ankommit att påföra depositionspliktig statsskatt, skall bestämma konjunkturdepositionens belopp med iakttagande i tillämpliga delar av vad i lagen om förskottsuppbörd är stadgat om bestämmande av förskott som skall betalas vid förskottsuppbörd.

Har depositionspliktig före ingången av uppbördsperioden eller under pågående uppbördsperiod på sätt som avses i 7 § 2 mom. upphört med sin affärsverksamhet eller har hans egendom upplåtits till konkurs, skall skattedirektören på ansökan bestämma, att i konjunkturdeposition erlagda rater skall återbäras och att ännu icke inbetalda rater skall avkortas såsom om avkortning av skatter är stadgat.

Understiger i 3 § avsett konjunkturdepositionsbelopp 2 000 mark, påföres konjunkturdeposition icke.

Varje rat av konjunkturdeposition bestämmes i fulla mark så, att om depositionsbelopp slutar på penni, dessa lämnas obeaktade.

Betalas icke belopp, som skall deponeras, på föreskriven tid, skall den depositionspliktige på det till betalning förfallna obetalda beloppet erlägga 20 procents plikt, som tillfaller staten. Plikten räknas liksom årlig ränta från förfallodagen till betalningsdagen. Angående plikten och dess indrivning gäller vad om skattetillägg är stadgat.

Depositionspliktig får icke vid beskattningen från sin skattepliktiga inkomst avdraga plikt som avses i 1 mom.

Har konjunkturdeposition eller del därav till följd av räknefel eller därmed jämförligt misstag icke blivit gjord eller har deposition påförts utan grund eller till alltför stort belopp, skall den skattedirektör som påfört depositionen rätta felet. Har deposition endast till en del eller alls icke påförts, skall rättelse ske inom tre månader från ingången av uppbördsperioden för konjunkturdepositionen och i annat fall inom tre månader från uppbördsperiodens utgång.

I denna lag avsett beslut av skattedirektör får överklagas endast på sätt i 51 § 5 mom. lagen om förskottsuppbörd är stadgat.

Länsstyrelse skall behandla besvären i brådskande ordning.

I beslut som länsstyrelse med stöd av denna lag givit får ändring ej sökas genom besvär.

På depositionsbelopp som till följd av rättelse eller ändringssökande återbäres, betalas ränta på sätt i 8 § är stadgat.

Är ej annat stadgat i denna lag, iakttages vid depositionsbelopps fastställande, debitering, uppbörd, restuppbörd samt avkortning och avskrivning i räkenskaperna ävensom vid uppgörande av årsredovisning i övrigt i tillämpliga delar vad i lagen om förskottsuppbörd och med stöd av den är stadgat om förskott. På konjunkturdeposition tillämpas likväl icke vad om förnyat fastställande av förskott är stadgat.

Vad om utmätning av skatter och skattekvittning är stadgat tillämpas på konjunkturdeposition som skall göras med stöd av denna lag och på ovan i 8 och 15 §§ avsedd ränta samt på i 12 § avsedd plikt.

Har depositionspliktig under den uppbördsperiod som avses i 4 § hos Finlands Bank gjort i lagen om investeringsfonder (309/64) avsedd investeringsdeposition, skall skattedirektören på ansökan nedsätta konjunkturdepositionen med investeringsdepositionens belopp.

Finansministeriet eller på dess förordnande skattestyrelsen kan av synnerligen vägande skäl på ansökan befria depositionspliktig från att göra konjunkturdeposition eller att erlägga på den fastställd plikt.

Är konjunkturdeposition som enligt 7 § skall återbäras eller del därav icke inbetald när återbäring skall ske, skall det obetalda beloppet avkortas.

Utan hinder av att deposition som icke gjorts blivit avkortad med stöd av 1 mom., skall den depositionspliktige erlägga i 12 § 1 mom. avsedd plikt. På den avkortade delen av depositionen räknas förenämnda plikt till utgången av den kalendermånad, under vilken konjunkturdepositionen eljest skulle ha återburits.

Av statsrådet med stöd av denna lags 1 §

2 mom., 3 § och 4 § utfärdat beslut om erläggande av konjunkturdeposition skall ofördröjligen delgivas riksdagens talman, som skall bringa det till riksdagens kännedom omedelbart eller, om riksdagen icke är samlad, så snart den sammanträtt, och beslutet skall upphävas, om riksdagen så besluter.

Besluter riksdagen, att i 1 mom. avsett beslut av statsrådet skall upphävas, skall uppbörden av depositionerna inställas och de depositioner som uppburits omedelbart återbäras samt i 8 § avsedd ränta betalas på de belopp som skall återbäras.

Den allmänna ledningen av handhavandet av de uppgifter som konjunkturdepositionerna medför för skatte- och skatteuppbördsmyndigheterna ankommer på skattestyrelsen.

Närmare bestämmelser angående verkställigheten och tillämpningen av denna lag utfärdas vid behov av statsrådet.

Denna lag träder i kraft den 1 februari 1977.