271/1977

Om sökande av frontmannapension och frontmannatillägg, sökandes skyldighet att lämna för ansökningens avgörande nödiga uppgifter samt pensionstagarens anmälningsskyldighet gäller i tillämpliga delar vad i 5 kap. folkpensionsförordningen den 7 december 1956 (594/56) är stadgat. Angående mottagande av ansökan om frontmannapension och frontmannatillägg och skyldighet att anskaffa ämbetsbetyg gäller på motsvarande sätt vad i 68 och 69 §§ folkpensionsförordningen är stadgat.

Utöver vad i 1 § är stadgat är sökande av frontmannapension och frontmannatillägg skyldig att för folkpensionsanstaltens lokalbyrå eller, om folkpensionsanstalten så bestämmer, för annan myndighet förete i militärpasset gjord anteckning om eller av staben för vederbörande militärdistrikt utfärdat annat skriftligt bevis över att honom tilldelats frontmannatecken.

Ävenså bör person som ansöker om frontmannatillägg med stöd av 9 § 3 mom. lagen om frontmannapension (119/77) vid behov förete utredning över att han erhållit veterantecken.

Sökande som fyllt 55 men icke 60 år är skyldig att lämna nödig utredning även om att han på grund av nedsatt arbetsförmåga icke förmår utföra eller skaffa sig lämpligt arbete, vilket skulle trygga hans utkomst. Ävenså är pensionstagare i sagda ålder skyldig att anmäla om väsentlig förbättring av sin arbetsförmåga eller sin möjlighet att erhålla arbete.

Utomlands bosatt frontman skall lämna sin pensionsansökan till lokalhyran för Helsingfors försäkringsdistrikt och den skall behandlas av Helsingfors socialförsäkringskommission, såframt folkpensionsanstalten icke annorlunda bestämmer.

Frontmannapension beviljas utomlands bosatt i enlighet med den i 2 § lagen om frontmannapension avsedda tredje kommungruppen.

Såsom i 8 § 4 mom. lagen om frontmannapension avsedd arbetsinkomst anses löneinkomst samt den del av inkomst av affärs- och yrkesverksamhet eller gårdsbruk eller annan förvärvsverksamhet, som är att anse såsom skälig ersättning för arbete i ovan avsedd förvärvsverksamhet.

I 12 § 1 mom. lagen om frontmannapension avsedd förändring av grundläggande natur anses ha ägt rum, om årsinkomsten i jämförelse med den årsinkomst, på grundvalen varav frontmannapensionen blivit fastställd, stigit med minst hälften av den i 27 § 3 mom. folkpensionslagen (347/56) stadgade gränsinkomstens belopp och om en eller flere förändringar inom förloppet av högst ett år lett till att årsinkomsten stigit med minst 15 procent av beloppet av sagda gränsinkomst.

Vid tillämpning av 2 mom. anses årsinkomstens ökning, såvida annat icke utretts, fördela sig jämnt på hela den tidsperiod, som förflutit från fastställandet av den till grund för frontmannapensionen lagda årsinkomsten.

Angående erläggande av frontmannapension gäller för övrigt i tillämpliga delar vad i 6 kap. folkpensionsförordningen är stadgat om utbetalning av pension. Frontmannatillägget utbetalas i samband med folkpensionen.

Angående folkpensionsanstaltens skyldighet att göra anmälan om frontmannapensioner och frontmannatillägg samt lämna uppgifter i och för fastställande eller utbetalning av förmån, som utgår på grundvalen av annan lagstiftning samt angående tystnadsplikt gäller på motsvarande sätt vad i 71 och 72 §§ folkpensionsförordningen är stadgat.

Stats-, kommunal och annat offentligträttsligt samfunds myndighet, läkare i offentlig tjänst, sjukhus samt försäkrings- och pensionsanstalt är skyldiga att på begäran lämna folkpensionsanstalten, prövningsnämnden och försäkringsdomstolen i deras värjo befintliga uppgifter rörande hälsotillståndet hos de 55 men icke 60 år fyllda personer, som sökt eller åtnjuter pension.

Vederbörande militärmyndighet är skyldig att på begäran lämna folkpensionsanstalten, prövningsnämnden och försäkringsdomstolen uppgifter om frontmannatecken. Likaså är vederbörande arbetskraftsmyndighet skyldig att lämna uppgifter om de möjligheter 55 men icke 60 år fyllda personer, som sökt eller åtnjuter pension, har att erhålla arbete.

Vad i 22 och 23 §§ folkpensionsförordningen är stadgat skall äga motsvarande tillämpning i fråga om kostnaderna för frontmannapensionerna.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1977 och därmed upphäves förordningen den 28 maj 1971 om frontmannapension (425/71).