860/1975

Vid slut- och hörnpunkterna av rå skola numrerade rosen uppresas.

Röse skall tillverkas av hållbart material. Röse skall vara så anbragt, att det hålles stadigt fäst vid marken, det skall vara igenkännbart som röse och efter behov urskiljbart i terrängen. Om röses storlek, form samt övriga krav som skola uppställas på röse bestämmer lantmäteristyrelsen.

Råkar platsen för slut- eller hörnpunkt av rå bli sådan, att där icke kan placeras röse eller där röse icke blir hållbart eller där det skulle vara till avsevärt förfång, får gränspunktens plats utvisas genom uppförande av ett röse på envar från gränspunkten utgående rålinje eller, av särskilt skäl, på dess fortsättning. Kan gränspunkts plats icke noga utmärkas på detta sätt, skola i dess närhet uppresas två rösen, utgående från vilka platsen kan angivas med tillhjälp av uppmätta bindmått.

På annan än odlad mark skall på rålinjen uppställas vettare på alla rår, vilka äro längre än 300 meter, i första hand på de högsta platserna i terrängen och i medeltal på 200 meters avstånd från varandra.

Vettare skall uppfylla de krav som i 124 § 2 mom. uppställts på röse. Om vettares storlek, form samt övriga krav som skola uppställas på vettare bestämmer lantmäteristyrelsen.

Vid förrättning stiftade servituts läge och omfattning skola fastställas och antecknas på kartan. Servituten skola beskrivas i protokollet. Vid behov skola de även bestående utmärkas i terrängen med sådana märken, som uppfylla de på röse uppställda kraven. Märkena behöva dock icke numreras.