521/1975

Finnas angående enskild väg eller väg, som skall såsom sådan anses, eller angående annat i denna lag avsett område för något fall i lag stadganden, vilka innehålla avvikelser från eller något utöver vad i denna lag stadgas, skola sådant särskilt stadgande och med stöd därav utfärdad föreskrift lända till efterrättelse. I övrigt skall denna lag tillämpas även på vägar, som med stöd av annan än denna lag byggts eller byggas såsom enskild väg eller på annan grund skola anses såsom enskild väg.

Denna lag skall även tillämpas på stads-, byggnads- och strandplaneområden, likväl icke i fråga om väg eller annan trafikled, som med stöd av planbestämmelse eller lagen den 20 februari 1960 om skifte inom planläggningsområde (101/60) anlagts i byggnadskvarter. Tillämpningen av lagen upphör, då väg eller vägdel eller sådan trafikled, till vilken trafiken på den är avsedd att överföras, såsom gata eller planväg upplåtes till allmänt bruk, på sätt därom är särskilt stadgat eller bestämt.

I beslut, varigenom gata eller planväg godkännes för sitt ändamål, skola bestämmas de vägar eller vägdelar, beträffande vilka denna lags tillämpning på motsvarande sätt upphör.

På stadsplane-, byggnadsplane- eller strandplaneområde skall kommun från den tidpunkt då den blivit skyldig att anlägga gata eller väg, till vilken trafiken på enskild väg eller del därav är avsedd att överföras, eller begynt bygga sådan gata eller väg, omhändertaga väghållningen i fråga om sådan gata, väg eller del därav. Vägdelägare eller väglag, då vägdelägarna utgöra sådant, äger rätt att hänskjuta frågan om kommunens skyldighet att omhändertaga väghållningen till länsstyrelsen för behandling, och länsstyrelsen kan vid vite förståndiga kommunen att fullgöra denna skyldighet.

Då lagens tillämpning i enlighet med 2 mom. upphör, skall beträffande väglags upplösning och gäldandet av dess skulder iakttagas vad i 84 § 3 mom. är stadgat om indragning av väg. Likaså skall 87 § tillämpas, i den mån vägområde icke hör till gata eller planväg som avses i 2 mom.

Väg skall til] sin sträckning, bredd och även eljest byggas så, att ändamålet därmed på bästa sätt uppnås utan att någon åsamkas större skada eller förfång än behovet kräver.

Väg får ej byggas, om den icke med hänsyn till användningen av tidigare enskilda och allmänna vägar samt andra från allmän synpunkt beaktansvärda omständigheter bör anses ändamålsenlig. Detsamma galler, om byggandet av väg kan åstadkomma betydande förstörelse i naturen, beskär kulturvärden i miljön eller på annat liknande sätt i avsevärd mån kränker allmänt intresse. På område, för vilket stads-, byggnads- eller strandplan är fastställd eller där tätbebyggelse finnes eller håller på att uppkomma, får väg ej byggas så, att förverkligandet av fastställd eller framtida plan därigenom kan försvåras.

Vad i 1 och 2 mom. är sagt om byggande av väg skall även tillämpas på annan åtgärd, som gäller användning av område för ändamål, som avses i denna lag.

Väg skall hållas i sådant skick, som dess ändamål och nyttan därav förutsätta, med beaktande likväl av att underhållet icke åsamkar vägdelägarna oskäliga kostnader.

Önskar vägdelägare väghållning helt eller till viss del av uppenbart högre standard än ovan i denna paragraf är sagt, skall han, vid behov i förskott, betala därav orsakade merkostnader.

Om det för ett ändamålsenligt nyttjande av en med bil farbar väg och av nedan avsedda fastigheter är av vikt, att bil kan hållas på område, som gränsar till eller, på synnerligt skäl, ligger i omedelbar närhet av vägen, vid färdsel till vägdelägares fastigheter, till vilka väg icke får byggas av skäl, som avses i 7 § 2 mom., eller vilka äro isolerade från vägen genom vattenområde eller annat naturhinder eller så belägna, att byggande av väg ända fram till fastigheten med beaktande av vägbyggnadssvårigheter, hänförande sig till markförhållandena och andra dylika omständigheter, skulle medföra oskäliga kostnader, kan förordnande givas om upplåtelse av bruksrätt till för bilplats erforderligt område, såframt detta icke är till betydande förfång för någon. Leder på ovan angivet sätt farbar eller annan väg till strand, kan bruksrätt till jord- eller vattenområde, som erfordras för båtplats och -brygga, likaså under motsvarande förutsättningar beviljas för åstadkommande av förbindelse sjöledes till vägdelägarnas fastigheter.

Ovan i 12 och 13 §§ avsedda rättigheter grundas vid vägförrättning. Beviljad rätt tillkommer vägdelägarna gemensamt. Ombesörjes väghållningen på grundvalen av vägdelning och är det endast för någon vägdelägare nödvändigt att erhålla väghållningsämne från annan fastighets område, kan i 12 § avsedd rätt medgivas endast honom. Vid vägförrättning kan bestämmas, att vid utövningen av rätt, som avses i 13 § 2 mom., företrädesrätt tillkommer den, för vilken denna rätt är av vikt för ett ändamålsenligt nyttjande av fastighet. Vid beviljandet och utövningen av rättigheter skall beaktas, att ej den fastighet rättigheten belastar tillskyndas större skada eller förfång än nödvändigt.

Kostnaderna för grundande av ovan i 12 och 13 §§ avsedda rättigheter hänföras till vägbyggnadskostnaderna. När kostnaderna för grundandet av rättigheterna samt för iståndsättande och underhåll av område och brygga fördelas mellan vägdelägarna, gäller i tillämpliga delar vad om väghållning samt om kostnader och särskilda kostnader härför är stadgat i 23 och 32 §§.

Vad i 1 mom. är sagt gäller icke vid delning tillkommen fastighet, när mot denna svarande väghållningsskyldighet redan beaktats vid bestämmandet av den delning underkastade fastighetens väghållningsskyldighet.

Likaså skall vid vägförrättning handläggas frågan om huruvida någon äger rätt till väg eller motsvarande, på annan lag grundad bestående bruksrätt, om ovisshet därom uppstår. Har utmärkande av förefintlig väg på marken sökts, skall sådant ärende handläggas vid vägförrättning. Vid vägförrättning som avses i detta moment skall, om det vid förrättningen yrkas, till behandling upptagas även ärende angående ovan i 8 och 9 §§ avsedda vägrättigheter samt, angående i 11 § stadgad begränsad rätt.

Förrättningsmännen kunna vid vägförrättning utan särskilt förordnande verkställa:

Ovan i 1 mom. 2 och 3 punkterna avsedd åtgärd får vidtagas, om sökanden eller ägaren av ifrågavarande område yrkar det och under förutsättning att åtgärden icke tillskyndar någon nämnvärt förfång. För åtgärden fordras ej samtycke av ägaren, ej heller av den som har panträtt eller lego- eller annan sådan särskild rätt till fastigheten. Område som överföres till fastighet befrias från panträtt som belastat detsamma.

Vid ägobyte i enlighet med 1 mom. 2 och 3 punkterna kan, om graderingsvärdena för ägor, som skola bytas, icke motsvara varandra, högst åtta procent av den överlåtande fastighetens summariskt uträknade graderingsvärde ersättas i penningar. Område som överföres till eller förenas med fastighet skall vara sådant av väg isolerat eller därmed jämförligt ringa område, som utan att dess värde väsentligt nedgår kan användas endast i samband med sagda fastighet. Ägobyte och områdes överförande till eller förenande med fastighet verkställas utan ändring av mantalen.

För avlägsnande eller minskande av förfång, som väg eller dess begagnande förorsakar fastighets ägare, kan vägen på fastighetsägarens bekostnad flyttas till annat ställe inom honom tillhöriga områden, om det kan ske utan betydande förfång för någon av vägdelägarna.

Angående i 1 mom. avsedd flyttning av väg beslutes vid vägförrättning, varvid, samtidigt som nödiga nya vägrättigheter grundas, väg som icke längre kommer att vara i bruk indrages med iakttagande i tillämpliga delar av stadgandena i 11 kap.

För lägenheter gemensam vägs område eller del därav, som till följd av byggande av väg eller eljest på grund av förändrade förhållanden icke längre behöves eller av vars begagnande fastighet tillskyndat förfång blivit oproportionerligt stort jämfört med nyttan av vägen, kan flyttas till annat ställe genom ägobyte eller mot full ersättning överföras till den fastighet, vartill området prövas bäst kunna hänföras. Samtidigt kan vägrätt, om det bör anses nödigt, grundas till det nya stället. Angående åtgärden gäller i övrigt i tillämpliga delar vad i 38 a § 2 mom. är stadgat. Områdes överföring till fastighet sker utan ändring av mantalen. Ovan avsedda åtgärder vidtagas vid vägförrättning, som hålles för i denna paragraf avsett ändamål, eller vid annan vägförrättning. Utöver vad annorstädes i denna lag är stadgat gäller att även delägare i det gemensamma området äger rätt att söka förrättning.

Har tidigare byväg, som enligt vad i 105 § 1 mom. är stadgat anses såsom i denna lag avsedd enskild väg, införts i jordregistret såsom expropriationsenhet, får sådan väg eller del därav, utan att i den ordning lagen om skifte stadgar bildas till lägenhet, under de förutsättningar som stadgas i 38 c § sann med iakttagande i tillämpliga delar av där nämnt förfarande i samband med vägförrättning flyttas till annat ställe genom ägobyte eller mot full ersättning förenas med den fastighet, till vilken den prövas bäst kunna hänföras.

Ovan i 1 mom. avsedda rättigheter tillkomma även det väglag, vars väg saken rör. Angående sökande av vägförrättning gäller härvid vad i 64 § 2 mom. 6 punkten är stadgat.

Ansökan skall såvitt möjligt åtföljas av förteckning över de fastigheter, jordägare samt innehavare av nyttjande-, servituts- och annan bruksrätt ävensom utbrytningsrätt, som förrättningen är avsedd att direkt beröra, samt av karta, vilken tillräckligt tydligt utvisar den i ansökningen avsedda vägens placering. Såframt avsikten är att erhålla rätt till redan förefintlig väg, vars delägare bilda ett väglag, skall även sysslomannen eller någon ordinarie medlem av bestyrelsen uppgivas i ansökningen. I ansökan skall sökandens postadress antecknas, och därtill skall i mån av möjlighet fogas utredning även om de i förteckningen nämnda sakägarnas adresser.

Gäller vägförrättning skogsväg, skall förrättningsingenjören om förrättningen underrätta centralskogsnämnden, på vilken det ankommer att, om den finner det nödigt, förordna sakkunnig att på nämndens bekostnad biträda vid vägförrättningen.

Förrättningsingenjören skall kalla sakägarna till vägförrättning genom att tillkännagiva tiden och platsen för sammanträdet medels kungörelse på kommunens anslagstavla minst fjorton dagar före sammanträdets början.

Vägförrättning skall dessutom kungöras i en eller två på orten spridda tidningar minst fjorton dagar före sammanträdet samt genom kallelsebrev meddelas sökanden, ägare av fastighet, från vilken område behöves för ovan i 5, 12 och 13 §§ avsedda ändamål, samt sådan sakägare från annan kommun, vars adress är nämnd i handlingarna eller eljest är av förrättningsingenjören känd. Gäller förrättningen fastighet i statens, kommuns eller församlings ägo eller besittning, skall förrättningsingenjören om sammanträdet underrätta den myndighet, som förvaltar fastigheten eller utövar tillsyn över den.

Underrättas alla sakägare om sammanträde genom kallelsebrev, erfordras likväl ej i 2 mom. stadgad kungörelse i tidning.

Blir vid förrättning fråga om omkretsrågång, ägobyte eller områdes överförande till eller förenande med fastighet, skall saken behandlas vid sammanträde, som skall tillkännagivas på sätt i 1 och 2 mom. är stadgat. Dessutom skall sammanträde, där fråga om ägobyte eller områdes överförande till eller förenande med fastighet behandlas, genom kallelsebrev meddelas ägaren av den fastighet, som saken berör, såframt denne icke är sådan sakägare vid vägförrättningen, som eljest skall tillställas kallelsebrev.

Gäller fråga fastighet med flera ägare, samfällt område eller förefintlig väg, är det tillfyllest om i 2, 3 och 4 mom. avsett kallelsebrev tillställes en av ägarna, delägarna av det samfällda området eller vägdelägarna. Om av ansökan framgår, att vägförrättning gäller väglags väg, skall kallelsebrevet tillsändas väglaget.

I denna paragraf avsett kallelsebrev skall minst fjorton dagar före sammanträdet såsom rekommenderat inlämnas till posten för befordran. I kungörelse och kallelsebrev skola sakägarna uppmanas att infinna sig till förrättningen samt att där förete de åtkomst- och andra handlingar, vilka berättiga dem att föra talan.

Ha alla de som äro sakägare vid förrättning kommit tillstädes eller minst fjorton dagar före förrättningens början bevisligen av förrättningsingenjören erhållit uppmaning att infinna sig, kan förrättningen verkställas även om sammanträdet icke blivit kungjort och delgivet på sätt i denna paragraf är stadgat.

Meddelande om vägförrättning skall tillställas vederbörande vägnämnd eller den myndighet, som handhar dess åligganden. Då fråga är om anläggning eller flyttning av väg, skall länsstyrelsen underrättas om vägförrättningen och, såframt vägen skulle leda in på område för allmän väg, järnväg eller kanal, även vederbörande myndighet.

Gäller vägförrättning byggande av väg, skall meddelande om förrättningen tillställas kommunens styrelse.

I ärende angående byggande av väg äger kommunen rätt att föra talan såsom sakägare, såvitt fråga är om vägens placering.

Har ej kallelsebrev om vägförrättning tillställts alla dem som enligt vad i 43 § är stadgat skall tillsändas sådant och ha dessa icke kommit tillstädes, skall förrättningen uppskjutas utan att den avslutas och sådan kallelse utgå. Utgöres område, som erfordras för ovan i 5, 12 och 13 §§ avsedda ändamål, av förefintlig väg eller samfällt område, är uppskov med förrättningen för utsändande av kallelsebrev likväl icke nödvändigt.

Kostnaderna för vägförrättning skola bestridas av sökanden. Äro flera vägdelägare sakägare, kunna förrättningskostnaderna påföras vägdelägarna enligt vägenheterna eller, om denna fördelningsgrund icke skäligen kan tillämpas på någon delägare, efter vad skäligt prövas. Sakägare som ej är vägdelägare kan, om det med hänsyn till sakens natur prövas skäligt, påföras kostnaderna eller någon del av dem, varvid övriga betalningsskyldigas andelar i motsvarande mån minskas. Har vägförrättning sökts utan anledning, får sökanden vidkännas kostnaderna.

Har väglag bildats, kan det belopp av ovan i 1 mom. avsedda kostnader, som skall erläggas av vägdelägarna, indrivas hos väglaget.

Vad i 1 och 2 mom. är stadgat gäller i tillämpliga delar även kostnaderna för ovan i 38 a, 38 b, 38 c och 38 d avsedda åtgärder.

Har beslut fattats om byggande av väg, skola över de för denna erforderliga områdena upprättas karta och beskrivning samt vid behov kostnadsförslag för byggande av vägen. Förelägges i 1 mom. 4 punkten avsedd tid, skall kostnadsförslag dock alltid uppgöras. Vägområdena ävensom i 12 och 13 §§ avsedda områden skola till erforderliga delar även utmärkas på marken på sätt i förordning närmare bestämmes.

Angående beviljande av temporär färdselrätt och därav föranledda åtgärder stadgas i 82 a och 83 §§ samt om indragning av väg- och vissa andra rättigheter i 11 kap.

Befinnes överenskommelsen stå i strid med stadgandena i 7 § 2 eller 3 mom. eller uppenbart komma att belasta fastighet avsevärt mera än stadgandena i denna lag förutsätta, får överenskommelsen icke till dessa delar godkännas.

Avser förrättning kolonisations- eller skogsväg, för vilken med statsmedel utarbetad plan i vederbörlig ordning godkänts, får vägens planenliga läge ej ändras, såframt icke vägande skäl därtill föreligga. På de fastigheters områden, vilkas ägare ingått avtal om byggande och underhåll av sådan väg, får vägarbetet påbörjas redan före vägförrättningen. Jordbruksstyrelsen eller forststyrelsen äger rätt att vid behov påyrka här avsedd vägförrättning.

Förrättningsingenjören skall i protokollet eller i annan expedition införa i 51 a § 1 mom. avsedda uppgifter i och för nödiga anteckningar i det i sagda moment nämnda registret.

Såframt ej annat följer av stadgandena i denna lag, skall i fråga om förfarandet vid vägförrättning, kostnaderna för förrättningen och indrivningen av dem samt granskningen av förrättningen i tillämpliga delar lända till efterrättelse vad i skifteslagstiftningen i motsvarande delar är föreskrivet angående servitutsförrättning.

Angående rågång, ägobyte och områdes överförande till och förenande med fastighet vid vägförrättning, förfarandet därvid samt kostnaderna för sådan åtgärd och indrivandet av dem samt granskningen av åtgärden skall, om ej annat följer av stadgandena i denna lag, i tillämpliga delar lända till efterrättelse vad i skifeslagstiftningen är stadgat angående nämnda åtgärder. Förrättningsmännen skola genom beslut bestämma, vid vilken tidpunkt område skall tillträdas.

Angående sökande av ändring i beslut eller åtgärd i samband med vägförrättning gäller vad i lagen om skifte är stadgat om besvär över lantmäteriförrättning. Innan förrättningen är avslutad, får sakägare likväl söka ändring endast i beslut som gäller förkastande av jävsanmärkning.

I fråga om anteckning i jordregistret skola i tillämpliga delar gällande stadganden angående servitutsförrättning iakttagas, med beaktande av att anteckning skall göras även om sådan vägrätt, som grundas till förmån för ovan i 2 § nämnd gruva, byggnad eller inrättning. I fråga om ovan i 2 mom. avsedda åtgärder gäller angående införande av anteckning i jordregistret i tillämpliga delar vad i skifteslagstiftningen är föreskrivet för motsvarande fall.

Lantmäterikontoret för register över de enskilda vägar, i fråga om vilka väglag bildats för vägärendenas skötsel. Faller väg inom flera läns områden, föres registret av lantmäterikontoret i det län, inom vilket största delen av vägen löper. I registret införas följande uppgifter:

På lantmäteristyrelsen ankommer att utöva tillsyn över ovan i 1 mom. nämnda register och att giva anvisningar om dess förande.

Lantmäterikontoret skall, sedan i 1 mom. 1 och 2 punkterna avsedd anteckning gjorts i registret, sända utdrag därur till vägnämnden i vederbörande kommun samt avskrift av karta, såframt fråga är om väglags väg, som tillkommit vid vägförrättning.

Utdrag ur ovan i 1 mom. avsett register utfärdas av lantmäterikontoret på begäran.

Beträffande förefintlig väg skall kommuns vägnämnd, därest överenskommelse mellan sakägarna i ärende, över vilket de äga förfoga, icke kunnat träffas eller ärendet enligt 48 § icke skall avgöras vid vägförrättning, besluta angående följande frågor:

Vägnämnden skall lämna lantmäterikontoret i 51 a § 1 mom. 1―4 och 7―8 punkterna avsedda uppgifter, när vägnämnden i saken fattat beslut, som vunnit laga kraft. Har vid väglagsstämma tillkommet beslut i sak, som avses i 67 § 7 punkten, hänskjutits till vägnämnden för avgörande, skall nämnden underrätta lantmäterikontoret därom och om sitt beslut i saken, sedan detta vunnit laga kraft.

Vägnämnds förrättning skall, om det för sakens utredande är påkallat, hållat på ort och ställe. Nämndens ordförande kan vid behov redan före förrättningen förordna två av nämndens medlemmar att förrätta syn.

Tiden och platsen för vägnämndens förrättning skola av nämndens ordförande tillkännagivas genom kungörelse på kommunens anslagstavla minst fjorton dagar före sammanträdet samt genom kallelsebrev till sökanden och väglaget eller, om sådant ej bildats, till vägdelägarna ävensom till den som särskilt beröres av förrättningen. Kallelsebrevet skall såsom rekommenderat inlämnas till posten för befordran minst fjorton dagar före sammanträdet. Såframt de som skall tillställas kallelsebrev infunnit sig till förrättningen eller befinnas minst fjorton dagar före förrättningens början bevisligen av ordföranden ha fått uppmaning att inställa sig, kan förrättningen äga rum, även om sammanträdet icke blivit kungjort och delgivet på sätt i detta moment stadgas.

Gäller förrättning fastighet i statens, kommuns eller församlings ägo eller besittning, skall ordföranden på sätt i 2 mom. är sagt medelst kallelsebrev om förrättningen underrätta den myndighet, som förvaltar fastigheten eller utövar tillsyn över den. Då fråga är om fastighet med flera ägare eller om samfällt område, är meddelande till en av ägarna eller delägarna tillfyllest.

Måste vägnämndens förrättning uppskjutas och kan dagen för förrättningens fortsättande icke bestämmas, skall meddelande om följande sammanträde delgivas på sätt i 2 och 3 mom. stadgas eller sakägarna överenskommit.

Vägnämndens förrättningskostnader skola bestridas av sökanden. På synnerligt skäl kunna förrättningskostnaderna påföras väglaget eller vägdelägarna eller annan sakägare.

Om ej annat följer av stadgandena i denna lag, gäller angående behandlingen av ärende och beslutsfattningen i vägnämnden i tillämpliga delar vad om kommuns styrelse är stadgat.

Ändring i vägnämnds beslut i enlighet med denna lag sökes medelst besvär hos jorddomstolen. Besvären skola anföras skriftligt, och till besvärsskriften skall fogas utdrag eller officiell avskrift av vägnämndens protokoll i ärendet jämte beslut. Besvärshandlingarna skola ingivas av ändringssökanden personligen eller av hans befullmäktigade ombud eller genom bud eller med posten tillställas lantmäterikontoret i länet senast före klockan tolv den trettionde dagen efter det vägnämndens beslut fattats.

Vägnämnden skall förvara de uppgifter, som den erhållit med stöd av 51 a § 3 mom.

Vid väglagets stämma skall särskilt fattas beslut om:

Väglag skall, såframt ej vägdelägarna annorlunda besluta, sammanträda till årsstämma varje år före utgången av juni månad och vid behov även till annan stämma. Stämman sammankallas av sysslomannen eller bestyrelsens ordförande eller vid behov av dessas suppleant. Angående stämma skall minst fjorton dagar innan den hålles kungöras i en eller två på orten allmänt spridda tidningar och de vägdelägare från annan kommun, vilkas adress är känd, underrättas medelst brevkort.

Sysslomannen eller bestyrelsen åligger:

Vad i denna paragraf är stadgat om väglags gäld äger motsvarande tillämpning på ovan i 47 § 2 mom. avsedda förrättningskostnader.

Har förordnande utfärdats om vägförrättning, som avser grundande av vägrätt för fastighet, eller avgörande av fråga huruvida någon har rätt till väg eller motsvarande, på annan lag grundad bestående bruksrätt, och föreligger ej laga kraft vunnet utslag i saken, kan vid vägförrättningen ägaren av den fastighet, för vars behov ovan avsedda vägförrättning sökts, givas temporär rätt att färdas på vägen eller eljest över annans område, om det är nödvändigt för att vägförbindelse skall erhållas och om därigenom icke förorsakas i 8 eller 9 § avsett förfång, Temporär färdselrätt upphör, när vägförrättningen vunnit laga kraft, såframt ej annat föreskrivits angående färdselrättens bestånd, då rätten beviljades. Färdselrätt kan bestämmas att vara i kraft högst ett år från det vägförrättningen vunnit laga kraft.

För ovan i 81, 82 och 82 a §§ avsett ävensom för olovligt begagnande av väg eller område samt för skada som måhända uppkommit skall skälig ersättning utgivas. Ha bestämmelser om ersättning icke givits, då rätten beviljades, eller har överenskommelse därom icke träffats, och yrkas ej straff, då fråga är om olovligt begagnande, skall ersättningen särskilt fastställas av vägnämnden. I ovan i 82 a § avsett fall skall ersättningen likväl alltid bestämmas vid vägförrättning.

Väg kan indragas, om den till följd av förändrade förhållanden blivit obehövlig eller om den tunga den åsamkar blivit oproportionerligt stor i förhållande till nyttan av vägen. Detsamma gäller i fråga om väg, som icke längre kommer att vara i bruk, när vägen flyttas till annat ställe. Rätt att söka indragning av väg tillkommer väglaget eller, om väglag icke grundats, varje vägdelägare samt ägaren av den fastighet, över vars område vägen löper. Beslut om indragning fattas vid vägförrättning med iakttagande i tillämpliga delar av stadgandena i denna lags 5 kap.

I fråga om upphävande av ovan i 12 och 13 §§ avsedda rättigheter ävensom beträffande återkallande av ovan i 14 § 1 mom. avsedd företrädesrätt äga stadgandena i 84 § 1 och 2 mom. motsvarande tillämpning.

Har vid vägförrättning utsatts viss tid, inom vilken väg skall byggas färdig, och har väglaget trots vägdelägares yrkande icke med anledning därav vidtagit erforderliga åtgärder, kan vägnämnden på ansökan av vägdelägaren förordna god man att låta utföra eller berättiga sökanden att utföra eller låta utföra av saken påkallade vägarbeten på vägdelägarnas bekostnad. Innan beslut härom fattas, skall sysslomannen eller bestyrelsen beredas tillfälle att bli hörd i saken och, såframt vägbyggnadsärendet icke behandlats vid väglagets stämma, skall stämman beredas tillfälle att inom viss tid avgiva utlåtande. Behövas i förväg medel för vägens byggande, skall god man alltid förordnas.

Erfordras i förväg medel för bestridande av vägarbete, skall vägnämnden genom beslut fastställa det behövliga beloppet med beaktande av ovan i 48 § 2 mom. avsett kostnadsförslag samt tillika bestämma den andel, som enligt vägenheterna i förväg skall uppbäras hos varje vägdelägare för bestridande av dessa kostnader.

När vägen är färdigbyggd, skall vägnämnden fastställa det belopp som slutligt skall uppbäras hos vägdelägarna för kostnadernas bestridande. Överstiger för kostnadernas bestridande i förväg uppburet belopp de slutliga kostnaderna, skall det inbesparade beloppet omedelbart återbäras till väglaget. Angående i 1 mom. avsedd god mans arvode och bestämmandet därav gäller vad i 77 § 3 mom. är stadgat.

I vägnämndens i 1 mom. avsedda beslut, varigenom utförande av vägarbete på vägdelägarnas bekostnad medgivits, ävensom i ovan i 2 mom. nämnt beslut, varigenom kostnadsbelopp fastställts, får ändring ej sökas. Genom vägnämndens beslut fastställda avgifter, som motsvara i 2 och 3 mom. avsedda kostnader, få med stöd av utdrag ur beslutet uttagas ur den fastighet, till vilken avgiften hänför sig, med samma förmånsrätt som i 78 § är stadgad för vägavgift.

Bilda vägdelägare ej väglag, gäller angående byggandet av ovan i 1 mom. avsedd väg i tillämpliga delar vad i 71 § är stadgat.

Då ändring sökts hos jorddomstolen i sådant med stöd av denna lag fattat beslut, som gäller åläggande av betalningsskyldighet eller fråga om huruvida i 8, 12 eller 13 § eller i 17 § 2 eller 3 mom. avsedd rättighet bör beviljas, får beslutet icke gå i verkställighet, innan det vunnit laga kraft. Detsamma gäller i fråga om ovan i 69 § avsett beslut samt beslut rörande indragning av väg eller upphävande av ovan i 12 eller 13 § omförmäld rättighet. Har ändring av beslut, som jämte annat berör åläggande av betalningsskyldighet, sökts endast till denna del, utgör detta likväl icke hinder för verkställighet av beslutet till övriga delar.

I övrigt får vid vägförrättning fattat eller av vägnämnd utfärdat beslut gå i verkställighet, oaktat ändring sökts, såframt icke jorddomstolen förbjuder verkställighet av beslutet.

Grundas vägrätt i lägenheters samfällda område eller överföres samfällt område till fastighet i enlighet med vad i 38 c § är sagt och är värdet av område, som skall ersättas, ringa jämfört med kostnaderna för utredande av vilka lägenheter som äro delägare i området och vilken andel som tillkommer envar av dem, behöver sådan utredning ej företagas. Angående betalning och nedsättande av ersättning för område, som skall överföras till fastighet, gäller i tillämpliga delar vad om löseskillingen för i 243 § lagen om skifte avsett samfällt område är stadgat.

Skall fördelningen av vägenheter ändras i enlighet med vad i 29 § är stadgat, kan väglaget besluta att hos lantmäteribyrån begära förordnande för lantmäteriingenjör att avgiva skriftligt utlåtande och att förrätta syn, som måhända är nödig. Väglagets syssloman eller bestyrelse är skyldig att tillhandahålla den förrättningsingenjör, som erhållit förordnandet, för utlåtandets avgivande erforderlig utredning. Utlåtandet skall innehålla förslag till grunder för bestämmandet av vägenheterna och, om det begärts, till vägenhet.

Skall vägnämnd handlägga i 52 § 1 mom. 4 punkten avsett ärende angående fastställelse av vägenheter, kan nämnden efter att ha erhållit väglagets eller, om grundande av väglag samtidigt begärts, vägdelägarnas förbindelse att bestrida kostnaderna, begära avgivande av utlåtande och verkställande av syn, som avses i 1 mom.

Angående kostnaderna för ovan i 1 och 2 mom. avsedda åtgärder samt om erläggande och uppbärande av dem gäller i tillämpliga delar vad om kostnaderna för vägförrättning är stadgat.

Angående handläggningen av mål, som i enlighet med denna lag medelst besvär hänskjutits till jorddomstolen, skall vad i lagen om skifte är stadgat om handläggning av ärenden, som i besvärsväg inkommit till jorddomstol, äga motsvarande tillämpning. Ha besvär över vägnämnds beslut anförts, skall vägnämndens ordförande eller av honom förordnad medlem av nämnden vara tillstädes vid jorddomstolens sammanträde och till detta medföra de vid behandlingen av ärendet i vägnämnden tillkomna handlingarna, såframt dessa icke på förhand översänts till jorddomstolen. Angående hans rätt att erhålla arvode och ersättning för resekostnader samt dagtraktamente gäller vad om nämndeman vid jorddomstol är stadgat.

Ändring i jorddomstols utslag i ärenden, som avses i denna lag, får sökas hos högsta domstolen, om denna med stöd av 30 kap. 3 § 2 punkten rättegångsbalken meddelar fullföljdstillstånd. Härvid skall iakttagas vad som är stadgat angående ändringssökande och rättsverkningarna därav i fråga om hovrätts dom eller utslag i tvistemål, som anhängiggjorts vid allmän underrätt. Missnöje med utslag behöver likväl icke särskilt anmälas.

Vad i 2 mom. är stadgat om sökande av ändring i jorddomstols utslag gäller i tillämpliga delar sökande av ändring i jordrättsdomares beslut i ärenden, som avgjorts av denne ensam. Ändring får likväl ej sökas i jordrättsdomarens beslut angående jäv för förrättningsman.

Vad i denna lag är stadgat om fastighet gäller i tillämpliga delar även statens skogsmark.

Vad i 38 a, 38 c och 38 d §§ är stadgat om fastighet skall även tillämpas på lägenheters samfällda område.