646/1974

Arbetsdomstolen handlägger och avgör i egenskap av specialdomstol tvistemål angående kollektivavtal för arbetstagare och tjänstekollektivavtal för tjänsteman samt tvistemål som grundar sig på lagen om kollektivavtal, lagen om statens tjänstekollektivavtal och lagen om kommunala tjänstekollektivavtal; då fråga är:

Beror förpliktelse till fullgörelse eller tillämpning av arbets- eller tjänstekollektivavtal på ett visst enstaka fall på avgörandet i ovan avsedd tvist, må arbetsdomstolen samtidigt även handlägga och avgöra talan därom. Om arbetsdomstolen icke anser sig kunna avgöra ett dylikt yrkande skall parten anvisas att väcka talan vid behörig domstol.

Arbetsdomstolen består av en president med tjänsten som huvudsyssla, i egenskap av ordförande, samt do ledamöter med befattningen som bisyssla. Innehar presidenten från förut statstjänst eller -befattning är han befriad från handhavandet av densamma under den tid han tjänstgör såsom president.

Presidenten och två ledamöter utnämnes av republikens president för en tid av tre år bland personer, vilka icke kan anses företräda arbetsgivar- eller arbetstagarintressen. Presidenten och den ena av dessa ledamöter, vilken tillika tjänstgör såsom viceordförande, skall ha avlagt för domartjänst erforderlig examen och vara förtrogna med domarvärv, den andra vara särskilt bevandrad i ärenden som gäller arbetsförhållanden. För värdera ledamoten utnämnes två suppleanter, som fyller samma kompetensvillkor.

Sex ledamöter, vilka skall vara förtrogna med arbetsförhållanden, utnämnes av republikens president för tre år i sänder, av dessa tre på framställning av de mest representativa centralorganisationerna for arbetsgivarföreningarna samt tre på framställning av de mest representativa centralorganisationerna för arbetarnas och funktionärernas fackföreningar. De två övriga ledamöterna, vilka skall vara förtrogna med tjänsteförhållanden, utnämnes av republikens president likaså för tre år i sänder, den ena av dem på framställning av finansministeriet och kommunala avtalsdelegationen och den andra på framställning av de mest representativa centralorganisationerna för statstjänstemännens och de kommunala tjänsteinnehavarnas fackföreningar. För varje ledamot utnämnes två suppleanter på enahanda sätt.

Arbetsdomstolens president samt dess ledamöter och suppleanter har i regeringsformen för domare stadgad rätt att kvarstå i tjänsten under den tid, för vilken de utnämnts.

Centralorganisationernas ovan avsedda framställningar skall, för att bli beaktade, upptaga två gånger så många kandidater som antalet ledamöter, vilka skall utnämnas.

Till framställningarna skall fogas utredning om, att de föreslagna personerna samtycker till att mottaga föreslaget ledamotskap.

Gör organisationerna icke inom för dem förelagd tid vederbörliga framställningar, utnämner republikens president likväl ledamöter och suppleanter för dessa.

Avgår eller avlider ledamot eller suppleant under verksamhetsperioden, skall i stället för honom för den återstående tiden utnämnas ny ledamot eller suppleant i den ordning ovan är sagt.

Vid arbetsdomstolen finnes utom presidenttjänsten en sekreterartjänst. Vid arbetsdomstolen kan även finnas en byråsekreterarbefattning samt extraordinarie befattningshavare, tillfälliga funktionärer och personal i arbetsavtalsförhållande.

Sekreteraren, som skall ha avlagt i 2 § 2 mom. avsedd examen och vara förtrogen med ärenden som gäller arbetsförhållanden, utnämnes av arbetsdomstolen sedan tjänsten varit lediganslagen.

Till president och ledamot i arbetsdomstolen kan utnämnas finsk medborgare, som fyllt tjugo år och som råder över sig och sin egendom. Presidenten och ledamot skall avgå då han fyller sextiosju år.

Den, som icke avlagt domared, skall innan han tillträder sin befattning avlägga sådan ed, antingen vid allmän domstol eller inför ordföranden i arbetsdomstolen.

Vid handläggning av ärende vid arbetsdomstolen deltar ordföranden, de i 2 § 2 mom. avsedda ledamöterna samt de i 2 § 3 mom. avsedda, med arbetsförhållanden förtrogna ledamöterna. Vid behov träder suppleant i stället för frånvarande ledamot eller för ledamot som verkar såsom ordförande.

Arbetsdomstolen är domför, då närvarande är ordföranden och fem ledamöter, av dessa en i 2 § 2 mom. avsedd ledamot, samt lika många ledamöter från arbetsgivar- och arbetstagarsidan.

Vid handläggning av ärenden som angår tjänstemän träder de i 2 § 3 mom. avsedda, med tjänsteförhållanden förtrogna ledamöterna i stället för en ledamot från arbetsgivarsidan och i stället för en ledamot från arbetstagarsidan. Förutsättning för domförhet är härvid, utöver vad i 2 mom. är stadgat, att de bägge med tjänsteförhållanden förtrogna ledamöterna är tillstädes i domstolen.

Syn kan förrättas av ordföranden och två ledamöter av vilka, beroende på ärendets art, den ena företräder den privata eller den offentliga arbetsgivarparten och den andra arbetstagar- eller tjänstemannaparten.

Arbetsdomstolen sammanträder på kallelse av ordföranden.

Är ledamot frånvarande från sammanträde eller befinnes han vara jävig och är ej heller suppleant tillstädes, och kan domstolen icke utan att ärendet uppskjutes bli domför, skall ordföranden i hans ställe inkalla lämplig person, som fyller kompetensvillkoren.

Tvistemål, som ankommer på arbetsdomstolen, kan på grund av bestämmelse i kollektiv- eller tjänstekollektivavtal överlämnas till skiljemäns avgörande enligt lagen om skiljemannaförfarande (46/28), dock ej i det fall, att yrkande framställes, att kollektivavtal jämlikt stadgandena i lagen om kollektivavtal (436/46) eller tjänstekollektivavtal jämlikt stadgandena i lagen om statens tjänstekollektivtivavtal (664/70) eller lagen om kommunala tjänstekollektivavtal (669/70) skall förklaras hävt.

Skall jämlikt kollektivavtal för åstadkommande av förlikning i tvist, som angår eller härleder sig av detta, underhandling först äga rum, får tvistefrågan icke vid arbetsdomstolen upptagas till prövning, förrän sådan underhandlin förts, förutom då av omständigheterna framgår, att käranden icke är skyldig till att underhandlingar icke förekommit.

Vid arbetsdomstolen anhängiggöres och utföres talan i ärende som angår kollektivavtal av i kollektivavtalet delaktig förening eller arbetsgivare, den förstnämnda i eget namn jämväl för deras räkning, vilka till följd av kollektivavtal, som föreningen träffat, är bundna av detta. Dessa får icke uppträda såsom kärande såframt det icke visas, att förening, som är delaktig i avtalet, lämnat tillstånd därtill eller vägrat anhängiggöra eller utföra talan.

I avtalet delaktig arbetstagar- eller funktionärsförening utför i eget namn talan vid arbetsdomstolen jämväl på de arbetstagares eller funktionärers vägnar, vilka icke är bundna av kollektivavtalet, men enligt vilket arbetsgivaren enligt det arbetsavtal han ingått med dem är skyldig att iakttaga bestämmelserna i kollektivavtalet.

På talan, som anhängiggöres vid arbetsdomstolen, avges svaromål i övriga förutom i de fall, som avser tillämpningen av 7 § lagen om kollektivavtal, av förening eller arbetsgivare som, är delaktig i kollektivavtalet, av förening såväl på egna som på deras vägnar, vilka i enlighet med kollektivavtal, som föreningen ingått är bundna därav. Förening, arbetsgivare, arbetstagare eller funktionär, mot vilken anspråk framställes i talan, skall även kallas att höras i saken. På talan, som avser tillämpning av sagda 7 §, svarar vederbörande arbetsgivare, arbetstagare eller funktionär personligen.

Talan som avser ärenden angående tjänstekollektivavtal anhängiggöres och utföres av den, som är delaktig i avtalet, i eget namn även på deras vägnar som i enlighet med tjänstekollektivavtalet är bundna därav. Den som är bunden av tjänstekollektivavtal i annan egenskap än som delaktig i avtalet får uppträda som kärande endast om han visat, att i avtalet delaktig givit tillstånd därtill eller vägrat att anhängiggöra eller utföra talan.

I tjänstekollektivavtal delaktig förening utför talan i arbetsdomstolen i eget namn även på de tjänstemäns och tjänsteinnehavares vägnar som icke är bundna av tjänstekollektivavtal med för vilkas anställningsförhållande staten, kommun eller kommunalförbund icke får bestämma eller överenskomma om villkor som står i strid med tjänstekollektivavtalet.

På talan angående tjänstekollektivavtal svarar i avtalet delaktig för egen del och på deras vägnar som i enlighet med tjänstekollektivavtalet är bundna därav. Den mot vilken anspråk framställes i talan skall även alltid kallas att höras i saken. På talan vari yrkas påföljd för åsidosättande av bestämmelser i tjänstekollektivavtal eller vidtagande av arbetsstridsåtgärd eller deltagande i sådan annars än på grundval av beslut av kommunala avtalsdelegationen eller den förening som vidtagit åtgärden, svarar den mot vilken yrkanden framställes.

Vad i denna paragraf stadgas omi delaktig, äger mosvarande tillämpnirig på förening som avses i 6 § 2 mom. lagen om statens tjänstekollektivavtal och 6 § 2 mom. lagen om kommunala tjänstekollektivavtal.

I annat än i 1, 2 eller 3 mom. avsett ärende angående tillämpning av lagen om statens tjänstekollektivavtal eller lagen om kommunala tjänstekollektivavtal är staten, kommunala avtalsdelegationen eller, när tjänstekollektivavtal ingåtts av kommun eller kommunalförbund, kommunen eller förbundet eller ock tjänstemanna- eller tjänsteinnehavarförening kärande.

Den som kallats att höras här rätt att uttala sig och använda bevismedel i arbetsdomstolen.

Den som vill anhängiggöra talan vid arbetsdomstolen, skall tillställa arbetsdomstolen skriftlig stämningsansökan därom i så många exemplar, utöver det exemplar som stannar hos arbetsdomstolen, som antalet svarande och personer, som skall kallas att höras, utgör.

I stämningsansökan skall uppgivas parterna och de som skall höras samt deras postadresser, kärandens yrkanden och de omständigheter, på vilka de grundas samt, såvitt möjligt, alla vittnen. Till ansökan skall fogas alla de handlingar, vilka käranden åberopar.

Finner ordföranden, att stämningsansökan är ofullständig, skall han anmoda sökanden att inom förelagd tid avhjälpa bristen.

Ärendet skall genom beslut av ordföranden, vilket påtecknas ett exemplar av stämningsansökan, avvisas:

Den, vars talan med stöd av 1 mom. avvisats, äger rätt att underställa denna fråga arbetsdomstolens prövning medelst skrivelse vilken skall tillställas arbetsdomstolen inom två veckor från det i 1 mom, nämnda beslutet delgivits honom. Härom skall anvisning givas i beslutet.

Ordföranden giver skriftlig stämning och ombesörjer delgivning av densamma samt av ansökningshandlingarna till svaranden eller svarandena samt anmodar dessa att inom förelagd tid avgiva skriftligt svaromål till arbetsdomstolen i så många exemplar, utöver det exemplar som stannar hos arbetsdomstolen, som antalet käranden utgör.

I det skriftliga svaromålet skall uppgivas huruvida kärandens yrkanden helt eller delvis bestrides, anmärkningarna angående de omständigheter på vilka käranden grundar sina yrkanden och såframt dessa grunder helt eller delvis bestrides, orsaken härtill samt, såvitt möjligt, alla vittnen. Till det skriftliga svaromålet skall fogas de handlingar, på vilka svaromålet grundas.

Sedan det skriftliga svaromålet inkommit till arbetsdomstolen eller tiden for dess avgivande utgått, skall ordföranden före det egentliga rättegångsförfarandet ytterligare förbereda ärendet så, att det, såvitt möjligt, vid huvudförhandling i arbetsdomstolen kan slutbehandlas i ett sammanhang.

Vid förberedelse skall man speciellt sträva till att utreda, vilka yrkanden och omständigheter som är tvistiga och vilka ostridiga.

Sedan det skriftliga svaromålet tillställts käranden fortgår förberedelsen muntligen såvida ordföranden icke anser det mera ändamålsenligt att helt eller delvis fortsatta förberedelsen skriftligen eller direkt bringar ärendet till huvudförhandling.

Ordföranden fastställer tidpunkten för muntlig förberedelse och inkallar parterna samt, såvida det är av betydelse för ärendets utredning att de som skall höras deltar i förberedelsen, även dessa, till förberedelsen på sätt han anser lämpligt samt fastställer de vid förberedelsen behövliga fatalietiderna, som bör vara tillräckligt långa.

Under förberedelsen skall parterna och de som kallats att höras uppgiva de omständigheter, på vilka deras framställningar grundar sig, yttra sig över det motparten anfört, samt förete alla sina skriftliga bevis och uppgiva de vittnen, vilka skall höras vid huvudförhandlingen.

Den omständigheten, att part eller den som kallats att höras underlåter att giva nödiga utredningar eller uppgifter eller, då han blivit kallad, utan att uppgiva laga förfall, uteblir från förberedelsen, utgör icke hinder för att förberedelsen äger rum och slutföres.

Efter muntlig eller skriftlig förberedelse kan ordföranden genom beslut

Genom samma beslut kan ordföranden även förordna om ersättande av rättegångskostnader.

Den, vars talan på ovan i 2 punkten avsett sätt avvisats, äger rätt att underställa ärendet arbetsdomstolens prövning, varvid han skall förfara på ovan i 17 § 2 mom. stadgat sätt. Härom skall anvisning givas i beslutet.

Beror ärendets avgörande på utredandet av en prejudiciell fråga, kan förberedelsen till andra delar lämnas vilande och denna fråga särskilt hänskjutas till arbetsdomstolen för avgörande.

Om parterna önskar erhålla särskild dom angående en del av tvisten, och ordföranden anser det ändamålsenligt, kan denna del av tvisten förberedas skilt för sig och likaså särskilt hänskjutas till arbetsdomstolen för avgörande.

Vill svaranden framställa invändning om, att saken icke lagligen kan upptagas till behandling, skall han framställa sådan processinvändning i det skriftliga svaromålet. Framställes invändningen senare, upptages den icke till prövning, såvida den ej berör omständighet, vilken skall beaktas även om invändning icke framförts.

Fråga om avsaknaden av processförutsättning kan särskilt för sig hänskjutas till arbetsdomstolen för avgörande.

Ordföranden utsätter tid och plats för huvudförhandlingen och kallar till den parterna och dem, som skall höras, antingen i samband med förberedelsen eller medelst särskild skriftlig kallelse.

Ordföranden kan giva de åligganden, som nämns i 18 och 20 §§ samt ovan i 1 mom. i uppdrag åt någon funktionär vid arbetsdomstolen.

Huvudförhandlingen i ärendet sker muntligen. Arbetsdomstolen kan dock tillåta att uträkning eller annan skriftlig framställning användes som hjälpmedel.

Huvudförhandlingen skall ske utan dröjsmål och utan onödigt uppskov.

Uppskjutes huvudförhandling, kan arbetsdomstolen samtidigt förordna, att ärendet ytterligare skall förberedas, innan det ånyo upptages till handläggning i huvudförhandling.

Uteblir parterna från huvudförhandling lämnas ärendet därhän.

Uteblir part eller den som kallats att höras oavsett kallelse från sammanträde för huvudförhandling, men befinnes vid sammanträdet, att han haft laga förfall, skall ny tid för huvudförhandling i målet utsättas, varom meddelande skall tillställas den uteblivne.

Infinner sig icke käranden på utsatt tid inför arbetsdomstolen för att föra sin talan och kan icke av meddelande eller eljest konstateras, att han haft laga förfall, skall målet lämnas därhän och käranden kan åläggas att ersätta de kostnader motparten och de, som kallats att höras, åsamkats av målet.

Infinner sig käranden, medan svaranden uteblir, och kan icke av meddelande eller eljest konstateras, att svaranden haft laga förfall för sin utevaro, kan ärendet avgöras oavsett hans utevaro. Den, mot vilken tredskodom sålunda givits, äger icke rätt att söka återvinning.

Arbetsdomstolen kan giva särskild dom beträffande del av tvisten ( deldom ).

Arbetsdomstolen kan även särskilt avgöra prejudiciell fråga, av vars utredande tvistemålets avgörande är beroende ( mellandom ).

Vill part eller den, som kallats att höras, vid huvudförhandling förebringa bevis, varom uppgift icke lämnats under förberedelsen, skall detta utan dröjsmål delgivas ordföranden och motparten, samtidigt som uppgift lämnas om, vad part vill styrka med beviset och om de orsaker, som hindrat honom att under förberedelsen lämna uppgift om beviset.

Vid arbetsdomstolen kan part eller den, som kallats att höras, eller sådan person eller företrädare för sådan sammanslutning, till vars förmån eller mot vilken dom avkunnas blir gällande höras under sanningsförsäkran, samt vittnen och sakkunniga höras på ed.

Till sakkunniga eller personer som eljest kallats att höras vid arbetsdomstolen, erlägges arvode ur statsmedel, men då målet avgöres avgiver arbetsdomstolen utlåtande därom, vem som skall ersätta staten dessa arvoden eller huruvida de skall stanna staten till last.

Arbetsdomstolens dom skall avfattas skriftligen. Domen skall innehålla en kort redogörelse för själva tvisten, motiveringen för avgörandet, vederbörande lagrum eller punkter i kollektiv- eller tjänstekollektivavtal och domslutet.

Avkunnas domen icke, skall den anses vara given den dag dateringen utvisar.

Räknefel, skrivfel eller annat sådant uppenbart fel i dom skall ordföranden rätta. En sådan rättelse, varom ordföranden skriftligen skall underrätta parterna och dem som kallats att höras, skall underställas arbetsdomstolen för granskning och avgörande, såframt part eller den som kallats att höras inom två veckor efter det han fått del av rättelsen anhåller därom.

Arbetsdomstolens dom är slutlig och kan genast verkställas i den ordning som gäller för laga kraft vunnen dom av allmän domstol.

Angående extraordinärt ändringssökande iakttages i tillämpliga delar stadgandena om tvistemål i 31 kap. rättegångsbalken, likväl så, att även klagan skall riktas till högsta domstolen.

Där icke i denna lag annorlunda stadgats, skall i fråga om arbetsdomstolen och rättegången därstädes i tillämpliga delar iakttagas vad som stadgats om kollegiala domstolar och rättegång vid allmän underrätt.

Är vid domstol anhängigt sådant mål, vars avgörande förutsätter särskild kännedom om arbets- eller tjänstekollektivavtalsförhållanden, må domstolen då den anser det erforderligt eller då part det yrkar beträffande denna del av målet begära utlåtande av arbetsdomstolen, såframt icke annorlunda är särskilt stadgat angående begäran om utlåtande i vissa fall.

Avser begäran om utlåtande det rätta innehållet eller den rätta tillämpningen av visst arbets- eller tjänstekollektivavtal eller den rätta tolkningen av enskild bestämmelse däri, skall de i avtalet delaktiga beredas tillfälle att bliva hörda i saken. I detta syfte skall ordföranden tillställa de i avtalet delaktiga begäran om utlåtande och uppmana dem att inom förelagd tid inkomma med yttrande däröver. Är de i avtalet delaktiga härvid av olika mening, förrättas enligt ordförandens prövning förberedelse? och huvudförhandling i ärendet i den ordning som ovan stadgats.

Åtal för tjänstefel mot presidenten och ledamot i arbetsdomstolen utföres vid högsta domstolen och mot sekreteraren vid Helsingfors hovrätt, såframt icke åtalet mot sekreteraren, på grund av samband med åtal mot förenämnda personer, skall handläggas av högsta domstolen.

Över mål, som handlagts vid muntlig förberedelse eller huvudförhandling, skall upprättas protokoll, vari skall upptagas arbetsdomstolens närvarande ledamöter, närvarande och uteblivna parter samt de personer, som kallats att höras, ävensom de personer, som företrätt eller biträtt part eller den som kallats att höras. I protokollet skall dessutom antecknas parternas och de hördas yrkanden, medgivanden och avståenden från talan samt invändningar, om dessa icke framgår av företedda skrivelser.

Vid muntlig förberedelse skall dessutom i protokollet i korthet antecknas de omständigheter, vilka part åberopar, och motpartens yttranden om dessa, de skrivelser och handlingar, som inlämnats till eller företetts för ordföranden, samt övriga bevis om vilka uppgift lämnas. Har målet i enlighet med 23 § avgjorts redan under förberedelsen, skall i protokollet antecknas ordförandens avgörande härom samt, i det i 23 § 3 mom. nämnda fallet, även vederbörlig anvisning.

Vid huvudförhandling skall dessutom i protokollet antecknas en kort redogörelse för själva handläggningen, vittnen och sakkunniga samt deras yttranden, sådana beslut eller avgöranden av arbetsdomstolen, vilka icke utskrives särskilt, samt omröstning och därvid framförda åsikter. Om ordalydelsen av utsaga eller utlåtande av part eller sakkunnig är av särskild betydelse eller om därtill annars förefinnes särskilt skäl, kan arbetsdomstolen besluta, att uttalande av part eller sakkunnig helt eller delvis skall antecknas i protokollet.

Förutom vad ovan sagts, antecknas i protokollet det som arbetsdomstolen finner nödigt.

Av handlingarna i varje vid arbetsdomstolen anhängiggjort mål uppgöres en särskild akt.

Handlingar, vilka enligt denna lag skall tillställas arbetsdomstolen, kan översändas såsom postförsändelse eller genom bud med iakttagande i tillämpliga delar av stadgandena i lagen den 26 februari 1954 om översändande av handlingar (74/54).

Vid delgivning och delfående skall i tillämpliga delar iakttagas vad i lagen den 15 april 1966 om delgivning i förvaltningsärenden (232/66) stadgats angående enskild delgivning.

Parterna och de, som kallats att höras, erhåller avgiftsfritt ett exemplar av avgörande, som givits under förberedelse, och av arbetsdomstolens dom samt på begäran utdrag ur vid förberedelse och huvudförhandling upprättade protokoll.

Handlingar, som ingives till arbetsdomstolen, behöver icke förses med stämpelmärken.

Statliga och kommunala samt övriga offentligträttsliga samfunds myndigheter är skyldiga att på begäran giva uppgifter och annan handräckning åt arbetsdomstolen.

Närmare bestämmelser om verkställigheten och tillämpningen av denna lag utfärdas vid behov genom förordning.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1974. Genom densamma upphäves lagen den 7 juni 1946 om arbetsdomstolen (437/46) jämte däri senare företagna ändringar.

Vid ikraftträdandet av denna lag blir den i tjänst varande ordföranden vid arbetsdomstolen för den återstående verksamhetsperioden president vid arbetsdomstolen.

De personer, vilka verkar som ledamöter och suppleanter vid arbetsdomstolen fortsätter att utföra sina uppgifter till utgången av sin verksamhetsperiod. Vid utnämningen av presidenten, ledamöterna och suppleanterna för den första mandatperioden efter denna lags ikraftträdande kan mandattidens längd bestämmas så, att den avviker från den i 2 § stadgade, likväl så att den ej blir längre än tre år och en månad.

I mål vid arbetsdomstolen, vilket anhängiggjorts innan denna lag trädde i kraft, sker rättegångsförfarandet enligt tidigare lag.