1043/1974

Såsom skattepliktig inkomst anses, med nedan nämnda begränsningar, skattskyldigs inkomster i penningar eller penningars värde.

Nettoinkomst är den återstod som erhålles, då från den skattepliktiga inkomsten avdrages utgifterna för dess förvärvande eller bibehållande ( naturliga avdrag ). Nettoinkomsten fastställes skilt för envar av den skattskyldiges förvärvskällor.

Såsom beskattningsbar inkomst anses den återstod som erhålles, då från totalbeloppet av den skattskyldiges nettoinkomster från de särskilda förvärvskällorna ( totalinkomsten ) avdrages andra än i 2 mom. nämnda, i lagen tillåtna avdrag.

Skattepliktig inkomst är bland annat:

om pensionstagarens ålder vid skatteårets utgång är

Såsom tillfällig vinst anses jämväl vinst, som uppkommit genom tillfällig överlåtelse av egendom, om egendomen förvärvats genom köp eller byte eller genom annat med dem jämförligt fång mot vederlag och den varit i överlåtarens ägo, fast egendom under kortare tid än 10 år och annan egendom kortare tid än 5 år ( tillfällig försäljnings vinst ) dock så, att från den vinst överlåtelse av fast egendom medfört, för varje fullt år sagda egendom varit i överlåtarens ägo längre tid än fem år, skall avdragas 20 procent av vinstens belopp. Överlåtes fast egendom till staten eller landskap, kommun eller kommunalförbund, anses den vid överlåtelse erhållna vinsten såsom skattepliktig tillfällig vinst endast om egendomen varit i överlåtarens ägo under kortare tid än fem år.

Storleken av tillfällig försäljningsvinst uträknas så, att från egendomens överlåtelsepris avdrages den oavskrivna delen av egendomens anskaffningsutgift och utgifterna för vinstens förvärvande. Till anskaffningsutgiften räknas även utgifterna för egendomens förbättring under den tid den varit i den skattskyldiges ägo. Till överlåtelsepriset lägges stubbvärdet av virke, som avverkats för att särskilt överlåtas från fastigheten, och avverkningsrätt, som förbehållits vid fastighetens överlåtelse, likväl högst för det år överlåtelsen skedde och de 5 föregående åren, minskad med den för dessa samma år beskattade nettoavkastningen av skogsbruket. Har egendomen under den tid den varit i den skattskyldiges besittning åsamkats skada, för vilken han erhållit ersättning, lägges ersättningen till överlåtelsepriset, såvida den icke använts till förnyande eller iståndsättande av den förstörda eller skadade egendomen.

Överlåter den skattskyldige aktier eller andelar, vilka berättigar till besittning av sådan lägenhet eller byggnad, som han under minst ett års tid omedelbart före överlåtelsen utan avbrott använt huvudsakligen såsom stadigvarande bostad för sig eller sin familj, skall vinst på överlåtelsen icke anses såsom skattepliktig tillfällig vinst, om den skattskyldige tidigast ett år före överlåtelsen och senast före utgången av juni månad under kalenderåret efter det då överlåtelsen skedde, antingen förvärvat äganderätt till eller ingått bindande avtal om förvärv av aktier eller andelar, vilka berättigar till besittning av annan sådan lägenhet eller annan sådan byggnad i Finland, som han tar i bruk huvudsakligen såsom sin eller sin familjs stadigvarande bostad. Vad ovan är sagt om byggnad, gäller även byggnadsplats för byggnad, till den del dess areal icke överstiger 10 000 kvadratmeter och på planlagt område icke är större än i plan ingående tomt eller byggnadsplats.

Såsom skattepliktig inkomst anses icke:

Av ovan i 1 mom. 8 punkten avsedd ersättning anses, om annan utredning saknas, till täckande av arbete eller uppdrag föranledda kostnader ha åtgått ett belopp, som till sina allmänna grunder motsvarar den resekostnadsersättning och det dagtraktamente, som staten erlägger för tjänste- eller arbetsresa, och vars närmare grunder och storlek skattestyrelsen årligen fastställer före skatteårets ingång i enlighet med sagda betalningsgrund.

Finansministeriet kan på ansökan besluta, att pris, som givits såsom erkänsla för sådan i 1 mom. 2 punkten avsedd vetenskaplig, konstnärlig eller allmännyttig verksamhet, till hela sitt belopp är skattefri inkomst.

Såsom skattepliktig inkomst anses ej heller, vad inhemskt aktiebolag eller andelslag uppbär i dividend eller ränta på andelskapital från annat inhemskt aktiebolag eller andelslag, såvida icke beträffande näringsinkomst är annorlunda stadgat, eller för aktiebolag eller andelslag den aktieägare eller medlemmar tillkommande förmån av lägenheter, vilka de med stöd av bolagsordningen eller andelslagets stadgar äger rätt att besitta, då fråga är om bostadsaktiebolag, bostadsandelslag eller i 25 § lagen om bostadsaktiebolag (30/26) avsett aktiebolag eller sådant annat aktiebolag eller andelslag, av vars totala tillgångar, inberäknat skattefria tillgångar, minst 90 procent utgöres av, och av vars skattepliktiga inkomst, i denna punkt avsedd förmån icke medräknad, minst 80 procent erhållits från en eller flera sådana byggnader jämte tomt, av vars lägenheters golvareal, nödiga lägenheter för fastighetens skötsel och för lägenheternas samfällda bruk avsatta utrymmen icke medräknade, aktieägarna eller medlemmarna med stöd av bolagsordningen eller andelslagets stadgar för eget bruk använda minst 50 procent, och i vilken, ingen delägare eller medlem i aktiebolaget eller andelslaget innehar mera än 30 procent av lägenheternas golvareal.

Såsom inkomst av renskötsel anses den nettoavkastning renskötseln under föregående renskötselår i medeltal uppskattas ha avkastat för varje över ett år gammal ren, som räknats på åtgärd av renbeteslaget med beaktande av de på orten vanliga kostnaderna för renboskap. Vid uppskattningen av denna avkastning skall iakttagas de för beskattningen för respektive år fastställda grunderna.

Har inkomsten av renskötsel på grund av skada som drabbat renboskapen nedgått avsevärt mera än på orten i allmänhet, skall detta i skälig mån beaktas vid uppskattandet av inkomsten.

Skattskyldig har rätt att från sin inkomst avdraga utgifterna för inkomstens förvärvande och bibehållande.

Vid kommunalbeskattningen skall utgifterna för förvärvande och bibehållande av envar förvärvskällas inkomst avdragas från samma förvärvskällas inkomst.

Utgifterna för förvärvande och bibehållande av skattefri inkomst får icke avdragas.

Utgifter för inkomstens förvärvande är bland annat:

Anskaffningsutgifterna för byggnader, maskiner och inventarier samt patent och andra sådana nyttigheter, vilka den skattskyldige använt i sin förvärvsverksamhet, avdrages medelst årliga avskrivningar med iakttagande i tillämpliga delar, vad beträffande inkomst av näringsverksamhet är stadgat.

Såsom utgifter för inkomstens förvärvande och bibehållande får icke avdragas den skattskyldiges och hans familjs levnadskostnader, vilka även innefatta bostadshyra och löneutgifter för hembiträde.

Den skattskyldige får från sin löneinkomst såsom löneinkomstavdrag avdraga 300 mark, likväl icke mera än löneinkomstens belopp. Löneinkomstavdraget ersätter de naturliga avdragen från löneinkomsten, om deras belopp inte överstiger 300 mark.

Den skattskyldige har rätt att avdraga:

Skattskyldig person, som endast en del av skatteåret varit bosatt i Finland, samt utländskt samfund äger rätt till avdrag, som nämnes i denna paragraf, endast om avdraget hänför sig till sådan inkomst eller förmögenhet, för vilket härstädes skall erläggas skatt, dock så, att person, som endast en del av skatteåret varit bosatt i Finland, av avdraget alltid skall beviljas en så stor del som sagda del av skatteåret är av hela skatteåret. Del av kalendermånad anses härvid som full månad.

Skattskyldig, som under skatteåret uppburit lön för tiden för ledighet på grund av sjukdom eller barnsbörd, får från sina löneinkomster avdraga ett belopp, som motsvarar den del av den skattskyldiges dag- eller moderskapspenning, vilken med stöd av 28 § 2 mom. sjukförsäkringslagen (364/63) erlägges till arbetsgivaren.

Har under skatteåret i Finland bosatt persons skattebetalningsförmåga med beaktande av de inkomster och den förmögenhet, som står till hans och hans familjs förfogande, på grund av särskild orsak, såsom försörjningsplikt, arbetslöshet eller sjukdom, väsentligen nedgått, avdrages från inkomsten ett skäligt belopp, dock ej mera än 3 000 mark ( avdrag för nedsatt skattebetalningsförmåga ).

Har skattskyldig avlidit och efterlämnat make, barn eller andra arvingar, vilkas försörjning huvudsakligen varit beroende av hans arbetsförtjänst, göres från den avlidnes inkomst ett skäligt avdrag, som uppgår högst till totalinkomstens belopp.

Är delägare i självständigt skattskyldigt inhemskt dödsbo den avlidnes barn eller fosterbarn, som under skatteåret åtnjutit underhåll av boets tillgångar, beviljas boet för de år, som följer på den avlidnes dödsår, för barnets eller fosterbarnets vidkommande i 29 § 1 mom. 4, 5 och 6 punkterna åsyftade avdrag samt vid kommunalbeskattningen nedan nämnda barnavdrag och avdrag för ensamförsörjare. Är efterlevande make delägare i dödsbo, beviljas boet även för den efterlevande makens vidkommande nämnda avdrag, i 33 § 1 mom. 2, 3 och 4 punkterna avsett avdrag, i 36 § 1 mom. 1 punkten avsett ålderdomsavdrag och i 5 punkten avsett invalidavdrag samt i 57 § avsedda avdrag från statsskatten, förvärvsinkomstavdraget likväl endast från den del av dödsboets inkomst, som bör anses utgöra en skälig ersättning för värdet av det arbete den efterlevande maken utfört till förmån för rörelse eller gårdsbruk, som boet bedrivit. Har efterlevande make, oavsett huruvida han är delägare i dödsboet eller icke, under skatteåret haft sådan inkomst, för vilken han bör beskattas särskilt för sig, göres ovannämnda avdrag från boets inkomst eller inkomstskatt endast till den del dessa icke får avdragas från den efterlevande makens inkomster eller inkomstskatt eller dessa icke förslår till avdragen. Vad här är stadgat angående avdrag för efterlevande makes vidkommande tillämpas även på annan delägare i dödsboet, vars till förmån för skogsbruk utförda arbetes värde räknats som inkomst för boet.

Vid statsbeskattningen har den skattskyldige rätt att ytterligare avdraga:

Med ovan i 1 mom. 2 och 4 punkterna avsedd förvärvsinkomst avses löneinkomst samt på grund av tidigare tjänste- eller arbetsförhållande eller därtill ansluten försäkring erhållen pension eller familjepension, eller pension och familjepension, som avses i lagen om pension för lantbruksföretagare (467/69), lagen om avträdelsepension (16/74), lagen om pension för företagare (468/69) eller i Ib § lagen om pension för arbetstagare eller i 1 a § 2 mom. lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden samt värdet av arbete, som utförs i samband med leveransköp av skog eller annan därmed jämförlig försäljning samt sådan del av resultatet av rörelse eller yrke, eller nettoinkomsten av gårdsbruk, som bör anses utgöra skälig ersättning för arbete, som den skattskyldige och maken utfört i den skattskyldiges yrkesutövning, rörelse eller gårdsbruk. Avdrages från förvärvsinkomsten i 2 kap. eller 30 § nämnda avdrag, göres sagda avdrag från förvärvsinkomsten innan storleken av det i 1 mom. 2 och 4 punkterna avsedda avdraget bestämmes. Finansministeriet utfärdar närmare bestämmelser angående de grunder, enligt vilka skattenämnden fastställer värdet av ovan avsett arbete, som utförts i yrke, rörelse eller gårdsbruk.

Har skattskyldig, som arbetat i sin makes yrke, rörelse eller gårdsbruk, under skatteåret icke alls någon annan skattepliktig förvärvsinkomst eller har han den i sådan grad, att den skulle räcka till för att göra de i 1 mom. 2 och 4 punkterna avsedda avdragen, göres sagda avdrag härvid från resultatet av makens yrkesverksamhet eller rörelse eller från nettoinkomsten från makens gårdsbruk.

Person, som icke under hela skatteåret varit bosatt i Finland, samt utländskt samfund har rätt till i denna paragraf avsedda avdrag endast, ifall avdraget hänför sig till sådan inkomst, för vilken här skall erläggas skatt.

Fysisk person eller inhemskt dödsbo, som skall beskattas såsom skild skattskyldig, äger rätt att vid statsbeskattningen avdraga av dividender och ränta på andelskapital, som uppburits av inhemskt aktiebolag eller andelslag, 500 mark ( dividendinkomstavdrag ).

Har den ena av makar, som skall beskattas på grund av deras sammanlagda inkomst, större avdrag än inkomster, beaktas skillnaden vid statsbeskattningen såsom avdrag på den andra makens beskattningsbara inkomst. Av naturliga avdrag beaktas likväl icke såsom avdrag på den andra makens beskattningsbara inkomst mera än en tredjedel av sagda makes beskattningsbara inkomst.

Person, som största delen av skatteåret varit bosatt i Finland, får vid kommunalbeskattningen avdraga:

Med fosterbarn avses barn, som på annat sätt än mot vederlag uppfostras hos annan person än sina föräldrar, adoptivföräldrar eller maken till någondera av föräldrarna, och på grund av vars försörjning ingen eljest är berättigad till avdrag för barn. Har någon under skatteåret varit fosterbarn till två eller flera personer, äger den av fosterföräldrarna rätt till avdrag, vars försörjningstid under skatteåret är längst.

Överstiger under hela skatteåret i Finland bosatt persons inkomst efter förenämnda avdrag icke 2 000 mark, skall därifrån vid kommunalbeskattningen avdragas sagda inkomstbelopp, eller, om inkomsten överstiger 2 000 mark, 2 000 mark minskat med en procent för varje fullt belopp av 20 mark, varmed inkomsten överstiger 2 000 mark ( grundavdrag ).

Vid kommunalbeskattningen får ränta på gäld, som hänför sig till inkomsten från viss förvärvskälla, samt index- och kursförlust avdragas endast från inkomsten från sagda förvärvskälla samt ränta på intecknade skulder endast intill 50 000 mark helt och för den del, som överskjuter detta belopp, 20 procent.

Övriga avdrag från totalinkomsten, liksom ock ränta på skuld, som hänför sig till fastighet eller del därav, vilken under skatteåret använts av den skattskyldige eller hans familj såsom stadigvarande bostad, avdrages vid kommunalbeskattningen i främsta rummet från det sammanlagda beloppet av den skattskyldiges beskattningsbara inkomster i hemkommunen. Förslår den beskattningsbara inkomsten i hemkommunen icke till att täcka dessa avdrag, avdrages de från de beskattningsbara inkomsterna i övriga kommuner sålunda, att avdraget i främsta rummet göres från de beskattningsbara inkomsterna i den kommun, i vilken det sammanlagda beloppet av de beskattningsbara inkomsterna är störst.

Såsom skattepliktiga tillgångar anses stadgade undantag den i pengar uppskattbara egendom skattskyldig har vid skatteårets utgång med nedan.

Beskattningsbar förmögenhet är den återstod, som erhålles, då i denna lag tillåtna avdrag göres från de skattepliktiga tillgångarna.

Skattepliktiga tillgångar är bland annat:

Skattepliktiga tillgångar är icke:

Såsom likställd med ägare anses:

Har någon annars rätt att njuta avkastning av annans egendom, räknas egendomens värde i enlighet med vad som anses skäligt helt eller delvis, likväl minst i den omfattning som nämns i 49 §, såsom tillgångar för den, som är berättigad till avkastningen, och till övriga delar såsom tillgångar för ägaren.

Egendom som hör till tillgångarna uppskattas, såvida ej nedan annorlunda stadgas, till det gängse värde den hade vid skatteårets utgång i ägarens hand och på den ort, där den befann sig.

Med gängse värde avses förmögenhetens sannolika överlåtelsepris.

Såsom värde av omsättnings-, investerings- och anläggningstillgångar anses den del av egendomens anskaffningsutgift, som vid inkomstbeskattningen vid skatteårets utgång icke avskrivits, likväl icke vad som överstiger det gängse värdet, dock så att värdet av lantbrukslägenhet, annan fastighet samt byggnad och konstruktion ävensom till anläggningstillgångarna hörande värdepapper bestämmes på sätt, som stadgas i 45, 46 och 48 §§, och värdet av fartyg, vars nettodräktighet är minst 19 registerton, utan beaktande av de avskrivningar, som gjorts på grund av skattelättnadslagstiftningen.

Såsom värde av jordbruksjord anses dess genomsnittliga årliga avkastning multiplicerad med talet 7. Till jordbruksjord räknas åker, naturäng och -bete, trädgård samt övriga till jordbruket hörande ägor jämte växtbestånd. Jordbruksjordens årliga genomsnittliga hektaravkastning bestämmes genom att jordbrukets nettoavkastning i medeltal per hektar divideras med talet 3. Finansministeriet fastställer med beaktande av jordbrukets olika lönsamhet i landets olika delar årligen den nettoavkastning i medeltal per hektar, vartill avkastningen från likartade odlingar inom kommunen under skatteåret och de två närmast föregående kalenderåren uppskattas ha stigit, samt bestämmer, hur olika ägoslag, jordgrundens naturliga beskaffenhet och avkastningsförmåga samt ägornas läge och på dem utförda, produktionsfrämjande åtgärder skall beaktas vid fastställande av Jordbruksjordens värde.

Såsom värde av skog anses dess vid inkomstbeskattningen fastställda nettoavkastning multiplicerad med talet 10. Avviker värdet av skogsbeståndet i lantbrukslägenhets skog väsentligt från medelvärdet av likartade skogsmarkers skogsbestånd i samma kommun, skall värdet av skogen, uträknat på ovan nämnt sätt, enligt prövning höjas eller sänkas. Till skog räknas jordgrund och trädbestånd.

Såsom värde av byggnadsplats samt till lantbrukslägenhet hörande annan mark än jordbruks- och skogsmark anses dess gängse värde i enlighet med vad finansministeriet närmare bestämmer.

Det gängse värdet av strömfall eller del i strömfall, stenbrott och grustäkt och annan sådan förmån, som hör till lantbrukslägenhet, samt mervärdet av sådant av byggnadsmark bestående område, för vilket stads- eller byggnadsplan fastställts eller från vilket den skattskyldige sålt och även framdeles kan sälja mark för byggnadsändamål, lägges, i enlighet med vad finansministeriet närmare bestämmer, till lägenhetens värde.

Såsom värde av lantbruksbyggnad och på lantbrukslägenheten befintlig konstruktion anses den del av byggnadens och konstruktionens anskaffningsutgift, som vid inkomstbeskattningen vid skatteårets utgång icke avskrivits.

Såsom värde av bostadsbyggnad på lantbrukslägenhet anses, i enlighet med vad finansministeriet närmare bestämmer, dess återanskaffningsvärde minskat med ett årligt åldersavdrag om 2.5 procent i fråga om byggnad av trä och 2 procent i fråga om byggnad av sten. Är byggnaden skadad eller har den eljest förlorat i värde mera än vad åldersavdragen förutsätter, skall återanskaffningsvärdet minskas med det belopp, som motsvarar nedgången i värdet. Har i byggnaden efter dess färdigställande grundförbättringar eller betydande underhållsarbeten utförts, bör åldersavdraget enligt prövning sänkes. Såsom värde av i bruk varande byggnad anses likväl minst 10 procent av byggnadens återanskaffningsvärde.

Såsom värde av maskiner, redskap och anordningar, som används i lantbruket, anses den del av egendomens anskaffningsutgift, som vid inkomstbeskattningen vid skatteårets utgång icke avskrivits, likväl icke ett belopp, som överstiger det gängse värdet.

Såsom värde av husdjur, såvida de icke är fria från förmögenhetsskatt, anses deras gängse värde i enlighet med vad finansministeriet närmare bestämmer.

Värdet av annan fastighet än lantbrukslägenhet bestämmes särskilt för sig för markens och för byggnadernas vidkommande.

Såsom värde av mark anses det gängse värdet i enlighet med vad finansministeriet närmare bestämmer.

Såsom värde av byggnad och konstruktion anses, i enlighet med vad finansministeriet närmare bestämmer, byggnadens och konstruktionens återanskaffningsvärde minskat med följande årliga åldersavdrag:

Är byggnaden eller konstruktionen skadad eller har den eljest förlorat i värde mera än vad åldersavdragen förutsätter, bör återanskaffningsvärdet minskas med det belopp, som motsvarar nedgången i värdet. Har i byggnaden eller konstruktionen efter dess färdigställande grundförbättringar eller betydande underhållsarbeten utförts, bör åldersavdraget enligt prövning sänkas. Såsom värde av i bruk varande byggnad eller konstruktion anses likväl minst 10 procent av byggnadens eller konstruktionens återanskaffningsvärde.

Är det sammanlagda beloppet av de i detta kapitel avsedda värdena av lantbrukslägenhets eller annan fastighets olika delar och förmåner högre än fastighetens sannolika överlåtelsepris, anses det sannolika överlåtelsepriset såsom fastighetens värde.

Skattestyrelsen fastställer beskattningsvärdet för inhemska obligationer samt sådana aktiebolags, med undantag för bostadsaktiebolag, aktier, vilkas aktiekapital vid utgången av det kalenderår, som föregått skatteåret, utgjort minst 500 000 mark, så ock för aktier och andra värdepapper, för vilkas vidkommande skattestyrelsen anser det vara nödvändigt.

Skattestyrelsen uppgör förslag till beskattningsvärden för aktier, avsedda i 1 mom., före utgången av oktober månad av skatteåret, varefter den, vars intresse ärendet kan beröra, ävensom utgivaren av värdepappret under påföljande november månad hos skattestyrelsen kan framställa sina anmärkningar mot förslaget. Skattestyrelsen åligger att före utgången av påföljande december månad slutligt fastställa beskattningsvärdena och över dem offentliggöra en förteckning, så att den senast den 15 januari står att erhålla för de skattskyldiga.

Beskattningsvärdet för värdepapper får icke fastställas högre än det värde, som upptagits i det i 2 mom. nämnda förslaget, såvida anledning icke därtill föreligger på grund av väsentligt misstag, vilket inträffat vid förslagets uppgörande, eller till följd av förändrade förhållanden eller annan därmed jämförlig orsak. Värdet för aktier och obligationer, vilka noteras på fondbörs, fastställes utan uppgörande av förenämnda förslag.

I skattestyrelsens beslut angående fastställande av beskattningsvärden för värdepapper får ändring icke sökas, såvida värdet icke fastställts högre än det värde, som åsatts detsamma i det i 2 mom. avsedda förslaget.

Finansministeriet utfärdar närmare bestämmelser angående de grunder, enligt vilka skattenämnd fastställer det gängse värdet för bostadsaktiebolags aktier, bostads- och andra andelslags andelar samt andra värdepapper, vilkas värde skattestyrelsen icke fastställt. Har skattenämnden fastställt värdet för värdepapper och andelar, kan ändring i denna del av beskattningen sökas i den ordning, varom stadgas i beskattningslagen.

Utländskt mynt samt värdepapper och tillgodohavanden lydande på utländskt mynt uppskattas enligt den officiella köpkursen på skatteårets sista dag samt skulder enligt den officiella sälj kursen vid samma tidpunkt. Skall tillgodohavande eller skuld erläggas alternativt i finskt eller utländskt mynt, bör värdet, då valrätten tillkommer borgenär, bestämmas enligt det penningvärde, enligt vilket värdet av tillgodohavande eller skuld är högre, samt då valrätten tillkommer gäldenär, enligt det penningvärde, enligt vilket sagda värde är lägre.

Räntefri fordran, som icke förfallit vid skatteårets utgång, åsättes det värde densamma, beräknad efter 8 procents räntefot och med beaktande av endast hela år, hade vid utgången av skatteåret. Annan fordran upptages till det belopp, vara den nominellt lyder. Osäker eller till beloppet obestämd fordran uppskattas till sitt sannolika värde.

Under obegränsad tid gällande nyttjanderätt och rätt till avkastning och annan förmån uppskattas till 12.5 gånger det belopp vartill årsinkomsten uppgått.

Värdet av nyttjanderätt på livstid, pension eller annan livstidsförmån beräknas, om den därtill berättigade personens ålder är:

Förmån, som tillkommer någon för vissa år, uppskattas till det kapitalvärde densamma, beräknad efter antalet hela år, vilka återstår av den tid förmånen varar, och en räntefot av 8 procent, har vid skatteårets utgång.

Har skattskyldig vid skatteårets utgång använt byggnad, som han äger, eller lägenhet, som han besitter i egenskap av aktieägare i bostadsbolag eller medlem i bostadsandelslag, enbart eller huvudsakligen såsom bostad för sig eller sin familj, sänkas värdet av byggnaden och dess tomtmark samt aktien och andelen, som bestämts enligt stadgandena i detta 'kapitel, till den del det icke överstiger 100 000 mark, med 40 procent.

Finnes i byggnad, som skattskyldig äger, två eller flera lägenheter, av vilka den skattskyldige vid skatteårets utgång använt någon lägenhet enbart eller huvudsakligen såsom bostad för sig eller sin familj, sänkas värdet av den del av byggnaden, som använts såsom egen bostad, och däremot svarande tomtmark, till den del det icke överstiger 100 000 mark, på satt som i 1 mom. stadgas.

Från de skattepliktiga tillgångarna avdrages den skattskyldiges skulder.

Skulder är bland annat:

Såsom skuld anses icke eget kapital.

Värdet av ovan i 2 mom. avsedda skulder fastställes i enlighet med värderingsgrunden för motsvarande rättighet.

Person, som vid utgången av skatteåret icke var bosatt i Finland, så ock utländskt samfund äger rätt att avdraga endast den skuld och förpliktelse, som hänför sig till härstädes vid utgången av skatteåret befintlig egendom.

Är skattskyldig, som i riket idkar rörelse, direkt eller indirekt beroende av person, som icke är bosatt i Finland, eller av utländskt företag, som ekonomiskt deltar i hans företag eller som har inflytande på dess ledning, eller i vilket företag den skattskyldige deltar ekonomiskt, eller på vilket företags ledning han kan inverka, får från den skattskyldiges tillgångar icke avdragas den del av skulden, som är att anse som kapitalplacering i härvarande rörelse.

Från i Finland bosatta makars sammanlagda tillgångar avdrages, såvida de ej jämlikt 17 § 1 mom. skall beskattas såsom skilda skattskyldiga, 8 000 mark. Har den ena maken härvid skulder till ett belopp som överstiger tillgångarna, skall denna skillnad beaktas såsom avdrag på den andra makens beskattningsbara förmögenhet, dock icke utöver en tredjedel av den sist nämnda makens beskattningsbara förmögenhet.

Från skattskyldigs, som varit bosatt i Finland och under skatteåret försörjt sitt minderåriga barn, tillgångar avdrages för varje sådant barn 3 000 mark, likväl så, att avdraget beviljas endast den ena av makar, vilka skall beskattas på grund av deras sammanlagda förmögenhet, varvid avdraget, ifall bägge makarna har tillgångar, får göras endast av den make, vars tillgångar är större.

Den inkomstskatt den skattskyldige skall erlägga till staten fastställes på grund av den beskattningsbara inkomsten, och förmögenhetsskatten på grund av de beskattningsbara tillgångarna, i enlighet med vad nedan stadgas.

Inkomstskatten för fysisk person och inhemskt dödsbo, som skall beskattas som skild skattskyldig, fastställes enligt progressiv inkomstskatteskala och förmögenhetsskatten enligt progressiv förmögenhetsskatteskala .

Inkomstskatten för samfund fastställes enligt samfunds inkomstskatteprocent och samfunds förmögenhetsskatt enligt samfunds förmögenhetsskatteprocent .

Angående de skatteskalor och den skatteprocent, vilka skall tillämpas vid den beskattning, som skall förrättas för respektive år, stadgas särskilt.

Inkomstskatten för skattskyldiga fysiska personer fastställes genom tillämpning av två progressiva inkomstskatteskalor sålunda, att inkomstskatten för makar, som beskattas på grund av deras sammanlagda inkomst, ävensom för skattskyldig, som under skatteåret eller därförinnan under tio år försörjt sitt minderåriga barn, fastställes enligt en lägre skala (B), medan inkomstskatten för övriga personer fastställes genom tillämpning av en högre skala (A). För inhemskt dödsbo fastställes inkomstskatten genom tillämpning av den lägre skalan (B).

Från inkomstskatten för skattskyldig person, som största delen av skatteåret bott i Finland, avdrages:

Makar som skall beskattas på grund av deras sammanlagda inkomst beviljas de i 1 mom. avsedda avdragen från den för deras sammanlagda inkomster fastställda inkomstskatten, eller om endast den ena av makarna påförts skatt, från den inkomstskatt som fastställts för denna.

Överstiger den beskattningsbara inkomsten jämna tiotal mark eller den beskattningsbara förmögenheten jämna hundratal mark, beaktas icke överstigande belopp.

Skall skatten fastställas på grund av makarnas sammanlagda inkomst och förmögenhet, tillämpas stadgandet i 1 mom. särskilt för sig på vardera makens inkomst och förmögenhet.

Understiger inhemskt samfunds beskattningsbara inkomst 10 000 mark eller dess beskattningsbara förmögenhet 40 000 mark, lägges i det förra fallet såsom grund för fastställandet av inkomstskatten endast lika många fulla procent av samfundets beskattningsbara inkomst, som i densamma ingår belopp om 100 mark, och i det senare fallet, såvida samfundet icke är fritt från skatt på förmögenhet, såsom grund för fastställandet av förmögenhetskatten lika många fulla procent av samfundets beskattningsbara förmögenhet, som i densamma ingår belopp om 400 mark.

Har den som skall beskattas enligt progressiv skatteskala, under skatteåret erhållit en inkomst om minst 3 000 mark, som bör anses ha influtit i för- eller efterskott för två eller flera år och som utgör minst en fjärdedel av det sammanlagda beloppet skattepliktiga inkomster han under skatteåret erhållit, bör vid beskattning av sådan inkomst på den skattskyldiges yrkande, som framställts innan beskattningen slutförts, inkomstutjämning verkställas. Inkomstutjämningen verkställes genom att den ovan avsedda inkomsten fördelas jämnt såsom inkomst för skatteåret och så många år därförinnan, att antalet skatteår motsvarar antalet år, för vilka inkomsten anses ha influtit, likväl icke på flera än fem år, och skillnaden mellan den skatt, som skall debiteras på grund av den sålunda erhållna inkomsten för respektive skatteår, och den tidigare påförda skatten debiteras såsom skatt för det skatteår, varunder inkomsten erhållits.

Såsom inkomst, som influtit för två eller flera år, kan anses bland annat:

Såsom inkomst, som influtit för två eller flera år, anses icke tillfällig försäljningsvinst.

Av den inkomstskatt, som påförts på grund av makars sammanlagda beskattningsbara inkomst, påföres den make, vars beskattningsbara inkomst är mindre, den del, som motsvarar den skatt, som skall utgå för hans inkomst, om han skulle beskattas skilt för sig, och den andra maken resten. Uppgår förstnämnda makes beskattningsbara inkomst icke till lägsta beskattningsbara belopp, påföres skatten i sin helhet den andra maken.

Av den förmögenhetsskatt, som påförts på grund av den sammanlagda förmögenheten, påföres vardera maken den del, som motsvarar förhållandet mellan dennes förmögenhet och den sammanlagda förmögenheten.

Den inkomstskatt och förmögenhetsskatt den skattskyldige skall erlägga fastställes vardera särskilt för sig i fulla mark sålunda, att den överskjutande delen icke beaktas.

Av den skattskyldiges beskattningsbara inkomst motsvarar ett belopp av en mark ett skatteöre.

Understiger antalet skatteören, som i kommun påförts den skattskyldige, femtio, påföres dessa icke honom.

Angående uttaxeringen per skatteöre stadgas i kommunallagen.