650/1973

Vid allmän underrätt, inom vars domkrets hyresförhållanden förekommer i betydande omfattning, kan en särskild avdelning inrättas för att handlägga till underrätten hörande tvistemål, vilka härflyter av hyresförhållande. Sådan avdelning kallas bostadsdomstol.

Angående inrättande av bostadsdomstol vid allmän underrätt stadgas särskilt genom lag.

Bostadsdomstol är behörig att handlägga mål, om den hyreslägenhet, som tvisten gäller, är belägen inom domkretsen för den allmänna underrätt, vid vilken bostadsdomstolen inrättats. Parterna får icke avtala, att målet skall handläggas av annan avdelning vid sådan underrätt eller av annan domstol, ej heller att annat till underrätt hörande mål än av hyresförhållande härflytande tvistemål eller på annan domstol ankommande ärende skall handläggas av bostadsdomstol.

Bostadsdomstol består av ordförande och av två ledamöter från varje kommun, som hör till den allmänna underrätts domkrets, vid vilken bostadsdomstolen inrättas.

För bostadsdomstol förordnas även viceordförande.

För viss tid kan till bostadsdomstol utöver ordförande, viceordförande och ledamöter, som avses i 4 §, förordnas ordförande och motsvarande antal veciordförande samt väljas ledamöter. Bodstadsdomstolen är därvid i enlighet med vad genom förordning stadgas verksam uppdelad på två eller flera divisioner.

Ordförande och viceordförande för bostadsdomstol, som inrättats vid rådstuvurätt, är sådan ledamot av rådstuvurätten som avlagt juris kandidatexamen. Beträffande förordnande till uppdraget gäller vad angående vederbörande rådstuvurätt är förordnat om placering av dess ledamöter på olika avdelningar.

För bostadsdomstol, som inrättats vid häradsrätt, är häradshövdingen ordförande och tingsdomaren viceordförande. Om det i domsagan finns flera tingsdomare, förordnas viceordförande för bostadsdomstolen av hovrätten. Om det i domsagan icke finns tingsdomare, förordnar hovrätten person, som är behörig att vara vikarie för häradshövding, till viceordförande för viss tid, som icke utan särskilt skäl får vara längre än fyra år. När bostadsdomstolens verksamhet är uppdelad på två eller flera divisioner, är, förutom häradshövdingen, av hovrätten förordnad tingsdomare ordförande.

Kommuns fullmäktige utser för sin kommun två ledamöter i bostadsdomstolen och tillräckligt antal suppleanter att i bestämd ordning träda i stället för dem. Den ena av ledamöterna och dennes suppleanter väljes på framställning av en lämplig förening, representerande hyresvärdskretsar, samt den andra och hans suppleanter på framställning av en lämplig förening, representerande hyresgästskretsar.

Ledamot och suppleant i bostadsdomstol skall inneha kompetens för nämndemannauppdrag i häradsrätt. Förlorar han sin kompetens under mandattiden, skall bostadsdomstolen befria honom från uppdraget.

Mandattiden för bostadsdomstols ledamöter och suppleanter är fyra kalenderår.

Blir ledamots eller suppleants uppdrag i bostadsdomstolen ledigt under mandattiden, besättes det för den återstående mandattiden.

Bostadsdomstol är domför, när i målets handläggning deltager ordföranden samt ledamöterna från den kommun, där vederbörande hyreslägenhet finnes.

När bostadsdomstols ordförande är tjänstledig eller åtnjuter semester eller då denne på grund av sina övriga tjänsteåligganden eller annars tillfälligt är förhindrad att handha sitt värv eller har förfall, så ock när ordförandens tjänst är obesatt, handhas ordförandens åligganden av viceordföranden. Härvid är bostadsdomstolen domför, när viceordföranden och de i 1 mom. avsedda ledamöterna deltager i målets handläggning. Såframt annorlunda icke är särskilt stadgat, gäller beträffande viceordförande, som handhar ordförandens åligganden, vad nedan i denna lag är stadgat om ordföranden.

Ledamot av bostadsdomstol är berättigad att av statsmedel för sitt uppdrag för varje sessionsdag erhålla arvode och dagtraktamente samt resekostnadsersättning enligt grunder, som justitieministeriet fastställer.

Till bostadsdomstols ordförande och viceordförande kan av justitieministeriet fastställt arvode erläggas av statens medel.

Mål blir anhängigt, sedan stämningsansökan inlämnats eller med posten inkommit till bostadsdomstol eller dess kansli. Stämningsansökan skall åtföljas av en duplett för varje svarande.

Såsom bostadsdomstols kansli fungerar vederbörande rådstuvurätts eller domsagas kansli.

Är ansökan så bristfällig, att målet icke kan handläggas på grundval av den, skall bostadsdomstolens ordförande uppmana käranden att inom viss tid från det han fick vetskap om uppmaningen avhjälpa bristen. Käranden skall upplysas om, i vilka avseenden ansökan är bristfällig.

Efterföljer käranden icke uppmaningen eller ankommer i ansökan avsett ärende icke på bostadsdomstolen eller har ansökan inlämnats eller inkommit efter den i hyreslagen stadgade tidens utgång, kan ordföranden medelst utslag, som påtecknas ansökningsexemplaret, avvisa ansökningen. Utslaget skall genom ordförandens försorg ofördröjligen sändas till eller givas åt käranden.

I stämningen skall svaranden kallas att inställa sig vid domstolen för att svara i målet, och samtidigt skall kalenderdagen, klockslaget och platsen för målets handläggning meddelas. I stämningen skall även angivas, huruvida svaranden skall inställa sig personligen, samt nämnas, att målet kan avgöras trots hans utevaro och att svaranden kan tillställa domstolen sitt svaromål redan före målets handläggning.

Har käranden uppgivit svarandens eller dennes ombuds adress i Finland, skall bostadsdomstolens ordförande under denna adress mot mottagningsbevis tillsända svaranden stämningen, duplett av stämningsansökningen och blanketter för avgivande av svaromål. På försändelse som expedieras mot mottagningsbevis skall antecknas, att den endast mot kvittering utgives till svaranden eller hans ombud.

Käranden skall ofördröjligen underrättas om tid och plats för handläggningen samt därom, huruvida han bör inställa sig personligen.

Har käranden ej uppgivit svarandens eller dennes ombuds adress i Finland eller har försändelse som skall expedieras mot mottagningsbevis icke på sätt i 14 § 2 mom. är stadgat kunnat tillställas svaranden, skall bostadsdomstolens ordförande draga försorg om att delgivning verkställes i den ordning som i rättegångsbalken är stadgad för delgivning av stämning. Om tidpunkten för handläggningen härvid måste framskjutas, skall detta omedelbart meddelas käranden.

Stämning skall delges svarande, som är bosatt inom domkretsen, minst en vecka före den dag, då han bör inställa sig för att svara i saken. Är svaranden bosatt annorstädes i Finland, är stämningstiden två veckor.

I övrigt gäller angående stämningstiden vad därom är stadgat i rättegångsbalken.

Framgår det, när mål upptages till handläggning, att stämning icke lagligen delgivits svarande som är frånvarande, uppskjutes målet. Bostadsdomstolens ordförande skall härvid tillse, att stämningen och den nya tidpunkten för handläggningen på stadgat sätt bringas till svarandens kännedom.

Är svaranden närvarande och gör invändning om saken, uppskjutes målets handläggning med minst en vecka. Har svaranden ej erhållit stämningshandlingarna, gives dessa till honom i samband med avkunnandet av uppskovsbeslutet.

Bostadsdomstol kan sammanträda även på annan tid än vad för allmän underrätt är stadgat. Tidpunkten skall såvitt möjligt bestämmas så, att parterna åsamkas minsta möjliga olägenheter och kostnader.

Svarande får till bostadsdomstolens kansli ingiva eller per post tillställa sitt svaromål redan före handläggningen av målet. Svaromålet skall åtföljas av duplett för varje kärande. Dupletten skall genom bostadsdomstolens försorg sändas till käranden eller givas åt honom.

Har bostadsdomstolen icke erhållit svaromål före målets handläggning och inlämnas ej skriftligt svaromål, då handläggningen begynner, ifyller bostadsdomstolens ordförande vid behov den för svaromål avsedda blanketten i enlighet med svarandens uppgifter och utsagor.

Vid handläggningen av mål skall bostadsdomatsol särskilja tvistefrågorna och försöka åstadkomma förlikning mellan parterna. Domstolens ledamöter har befogenhet att på eget initiativ genom kompletterande frågor försöka utreda alla på saken verkande omständigheter.

Omröstning verkställes i bostadsdomstol såsom om omröstning i rådstuvurätt är stadgat.

I bostadsdomstol upprättas över varje handlagt mål ett protokoll, vari antecknas nödiga uppgifter om handläggningen och parterna samt deras yrkanden, bemötanden av dessa, vittnesutsagor samt domstolens åtgärder. Protokollet skall omedelbart uppsättas i slutlig form.

Saken avgöres i bostadsdomstolen slutligt genom dom, som avfattas särskilt för sig. Den undertecknas av ordföranden och ledamöterna. Bostadsdomstolens övriga avgöranden meddelas i form av utslag och beslut. De skall införas i protokollet, som undertecknas av ordföranden.

Domen skall upptaga en kort redogörelse för själva tvisten, grunderna för avgörandet, de tillämpade lagrummen, domslutet och undervisning om hur ändring sökes. Redogörelsen för tvisten kan ersättas med till domen fogade avskrifter av stämningsansökan och svaromålet. Av de tillkomna handlingarna och protokollet sammanställes en särskild akt, till vilken avskrift av domen fogas.

Av bostadsdomstols dom skall, såvitt möjligt omedelbart efter avkunnandet, ett exemplar utgivas till käranden och ett till svaranden.

Utdrag ur bostadsdomstolens protokoll utgives på begäran till part.

I avgörande i hyresmål av bostadsdomstol och av allmän underrätt i dess ordinarie sammansättning får ändring sökas hos hovrätten. I fråga om framskjutande av flyttningsdag är underrätts avgörande likväl slutligt.

Part, som vill anföra besvär över bostadsdomstols avgörande, skall inom två veckor från den dag, då avgörandet avkunnades, till bostadsdomstolens kansli ingiva sin besvärsskrift jämte bilagor och det avgörande, vari ändring sökes. Samtidigt skall han för envar motpart ingiva dupletter av besvärsskriften och bilagorna.

Dupletterna av besvärsskrift och dess bilagor sändes genom bostadsdomstolens försorg med posten till ändringssökandens motpart. Vill motparten bemöta besvärsskriften, skall han inom en vecka från delfåendet av ändringsansökan tillställa bostadsdomstolens kansli sitt bemötande jämte eventuella bilagor. Samtidigt skall han inlämna dupletter av bemötandet och av bilagorna, vilka ändringssökanden utfår i kansliet.

Sedan den för avgivande av bemötande utsatta tiden gått till ända, skall ändringsansökningshandlingarna och akten i målet utan dröjsmål genom bostadsdomstolens försorg insändas till hovrätten.

I utslag, varigenom bostadsdomstols ordförande avvisat ärende, får ändring sökas hos hovrätten. Besvärsskriften och det överklagade utslaget skall ingivas till bostadsdomstolens kansli inom två veckor efter delfåendet av utslaget. Besvärshandlingarna skall genom domstolens försorg utan dröjsmål insändas till hovrätten.

I behandlingen vid hovrätt av ändringssökande i tvistemål, som härflyter av hyresförhållande, bör utöver i lag stadgat domfört antal medlemmar två sakkunnigledamöter deltaga.

Republikens president förordnar sakkunnigledamöterna, efter att ha hört de representativa hyresvärds- och hyresgästsorganisationema, för fyra år i sänder. Den ena sakkunnigledamoten skall företräda i hyresvärdskretsar och den andra i hyresgästskretsar rådande uppfattningar. För vardera sakkunnigledamoten förordnas i samma ordning suppleant.

Sakkunnigledamot skall vara finsk medborgare, som fyllt minst 25 och högst 70 år och som råder över sig och sin egendom.

Om sakikunnigledamots rätt till arvode och dagtraktamente samt resekostnadsersättning gäller vad i 11 § 1 mom. är stadgat.

I hovrätts avgörande i tvistemål, som härflyter av hyresförhållande, får ändring ej sökas, ifall icke högsta domstolen med stöd av 30 kap. 3 § 2 punkten rättegångsbalken beviljar fullföljdstillstånd.

Då ledamot av bostadsdomstol eller hovrätts sakkunnigledamot tillträder sitt uppdrag vid domstolen, skall han där eller inför allmän underrätt avlägga domared, såframt han icke tidigare avlagt sådan.

Angående åtal mot ordförande och ledamot av bostadsdomstol för tjänstefel i utövningen av domarämbete gäller vad om ordförande och ledamöter i underrätt är stadgat.

Har ej part till bostadsdomstolen inlämnat föreskrivna dupletter av handlingar, framställes de vid behov på hans bekostnad genom bostadsdomstolens försorg.

Domstolarnas expeditioner utgives samt stämning utfärdas och delgives i hyresmål utan avgift.

För avskrifter av expeditioner och andra handlingar samt för framställande av i 33 § avsedda dupletter skall erläggas en avgift, som motsvarar den kostnad, som därav föranletts.

Har part med stöd av denna lag erhållit stämning eller domstols expedition utan lösen, skall den lösen som eljest skulle utgå ersättas vederbörande tjänsteman av statens medel. Likaså ersättes stämningsman av statens medel för förrättningsarvode och resekostnader, då han enligt denna lag delgivit stämning utan avgift.

Parterna svarar i hyresmål själva för sina rättegångskostnader. Om vägande skäl föreligger, kan part likväl åläggas att helt eller delvis ersätta motpartens skäliga rättegångskostnader.

Såframt ej annat stadgas i denna lag, skall vid rättegången i hyresmål i tillämpliga delar iakttagas vad om rättegången i tvistemål vid rådstuvurätt, hovrätt och högsta domstolen är stadgat.

Närmare bestämmelser angående verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.