Lag Om bindande av vissa trafikskadeersättning vid lönenivån.
- Typ av författning
- Lag
- Meddelats
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
I enlighet med Riksdagens beslut stadgas:
1 §
Med stöd av skilda lagar om trafikförsäkring samt enligt de i dessa lagar fastställda grunderna justeras de fortlöpande ersättningar, som erlägges till följd av personskada, kalenderårsvis med anledning av de förändringar, som skett i den allmänna lönenivån i landet, enligt det löneindextal som årligen fastställes för tillämpningen av 9 § lagen om pension för arbetstagare (395/61).
2 §
Utbytes fortlöpande ersättning, som erlägges till följd av personskada, mot motsvarande kapital, skall förhöjningen enligt denna lag beaktas vid fastställandet av kapitalvärdet.
3 §
Förpliktad att erlägga i denna lag avsedd förhöjning är det försäkringsbolag, trafikförsäkringsföreningen eller olycksfallsverket, som ansvarar för erläggandet av grundersättningen.
För bekostande av de utgifter, vilka till följd av förhöjningarna årligen åsamkas försäkringsbolagen och trafikförsäkringsföreningen, skall ett nödigt belopp i enlighet med de grunder, som fastställes av social- och hälsovårdsministeriet, beaktas vid fastställandet av premie, som föreskrives i trafikförsäkringslagen. Den del av premierna, som erfordras för bekostande av sagda förhöjningar, fördelas mellan försäkringsbolagen och trafikförsäkringsföreningen i enlighet med av social- hälsovårdsministeriet fastställda grunder.
4 §
Vid tillämpningen av denna lag på de fortlöpande ersättningar, som erlägges till följd av personskada på grund av trafikskada som inträffat före år 1971, höjes grundersättningen till 1971 års nivå genom multiplicering med nedan nämnda koefficient för den tidsperiod, under vilken trafikskadan inträffade:
Tidpunkten för trafikskadan | Koefficient |
1925-1935 | 107,2 |
1936 | 102,7 |
1937 | 90,3 |
1938 | 86,1 |
1939 | 82,6 |
1940 | 73,5 |
1941 | 59,2 |
1942 | 46,7 |
1943 | 39,9 |
1944 | 34,6 |
1945 | 18,6 |
1946 | 13,6 |
1947 | 10,1 |
1948 | 6,88 |
1949 | 6,48 |
1950 | 5,40 |
1951 | 3,99 |
1952 | 3,84 |
1953 | 3,79 |
1954 | 3,70 |
1955 | 3,56 |
1956 | 3,16 |
1957 | 3,00 |
1958 | 2,83 |
1959 | 2,65 |
1960 | 2,52 |
1961 | 2,34 |
1962 | 2,20 |
1963 | 2,06 |
1964 | 1,80 |
1965 | 1,61 |
1966 | 1,56 |
1967 | 1,40 |
1968 | 1,27 |
1969 | 1,16 |
1970 | 1,08 |
5 §
Närmare stadganden om tillämpningen av denna lag utfärdas genom förordning.
6 §
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972 och genom den samma upphäves lagen den 17 april 1964 om erläggande av dyrtidstillägg till trafikskadeersättningar (1985/64).
Ersättningarna erlägges justerade enligt denna lag, första gången räknat från den 1 januari 1972.
Helsingfors den 17 december 1971.
Republikens President URHO KEKKONENSocial- och hälsovårdsminister Alli Lahtinen