Lag om lärarutbildning.
- Typ av författning
- Lag
- Meddelats
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
I enlighet med Riksdagens beslut stadgas:
1 §.
Med lärarutbildning avses i denna lag grundutbildning och vidareutbildning av lärare.
Grundutbildningen omfattar de studier, vilkas genomförande medför kompetens att utöva läraryrket. Vidareutbildningen avser att öka lärarens möjligheter att handha uppgifter inom skolväsendet.
2 §.
Utbildningen av lärare för grundskolan och för gymnasiet anordnas enligt denna lag.
Om samarbete mellan annan lärarutbildning, som är underställd undervisningsministeriet, och i denna lag avsedda lärarutbudningsenheter samt om utbildning av personal, som utför uppgifter inom skolförvaltningen och elevvården, kan stadgas genom förordning.
3 §.
Den högsta ledningen av och tillsynen över lärarutbildning, som anordnas i enlighet med denna lag, ankommer på undervisningsministeriet.
I frågor som rör lärarutbildning biträdes undervisningsministeriet av ett lärarutbildningsråd. Närmare bestämmelser om lärarutbildningsrådet utfärdas genom förordning.
4 §.
Lärarutbildning anordnas vid Helsingfors universitet, Jyväskylä universitet, Uleåborgs universitet och Joensuu högskola. Lärarutbildning kan även anordnas vid Turun Yliopisto och Tampereen Yliopisto benämnda universitet samt vid Åbo Akademi.
Genom förordning kan stadgas, att lärarutbildning anordnas även vid annan läroanstalt än vid ovan i 1 mom. nämnd högskola. Sådan läroanstalt skall härvid samverka med en högskola som anordnar lärarutbildning.
Vidareutbildning av lärare anordnas, förutom vid högskolor och läroanstalter som anordnar lärarutbildning, även på åtgärd av centrala ämbetsverk, som är underställda undervisningsministeriet. Närmare bestämmelser om vidareutbildning kan utfärdas genom förordning.
5 §.
Lärarutbildningen vid högskola handhas av en särskild förvaltningsenhet. Sådan lärarutbildningsenhet har även till uppgift att meddela undervisning och bedriva forskning i pedagogik, såvida icke annorlunda stadgas eller bestämmes i högskolans statuter.
Om förvaltningen av lärarutbildningsenhet gäller i tillämpliga delar vad om förvaltningen av motsvarande enhet vid vederbörande högskola är särskilt stadgat eller bestämt.
6 §.
Till lärarutbildningsenhet vid statlig högskola hör nödigt antal övningsskolor för auskultering och forskning. För motsvarande uppgifter vid privat högskolas lärarutbildningsenhet upprätthåller staten nödigt antal övningsskolor.
Högskola kan, med samtycke av den som upprätthåller läroanstalten, anordna auskultering och forskning även vid annan läroanstalt än övningsskola.
7 §.
Övningsskola, som icke hör till lärarutbildningsenhet, är underställd skolstyrelsens direkta ledning och tillsyn.
Till lärarutbildningsenhet hörande övningsskolor inspekteras av skolstyrelsen på sätt genom förordning närmare stadgas.
8 §.
Övningsskola består av skolstadier som motsvarar kommuns grundskola och statens gymnasium. Av särskilda skäl kan skola organiseras även så, att den består endast av grundskolans lågstadium eller av grundskola eller av grundskolans högstadium och gymnasium.
Såvida icke genom förordning annorlunda stadgas, anordnas undervisningen och den övriga verksamheten på övningsskolas grundskolstadium enligt stadgandena om kommuns grundskola samt undervisningen och den övriga verksamheten på gymnasialstadiet enligt stadgandena om statens gymnasier.
Angående elevernas terminsavgifter på övningsskolas gymnasialstadium gäller vad angående terminsavgifter i statens gymnasier är stadgat. För elever på grundskolstadiet är skolan avgiftsfri, och dem tillkommer även i övrigt samma förmåner som eleverna i kommuns grundskola.
9 §.
Kommun, i vilken övningsskola finnes, skall vid behov anvisa ett särskilt område, från vilket nödigt antal barn kan intagas i övningsskolan för att där fullgöra sin läroplikt, och kommunen skall underställa detta sitt beslut skolstyrelsen för fastställelse. I undantagsfall kan samma skyldighet utsträckas till att gälla även grannkommun.
Kommun är skyldig att till upprätthållaren av övningsskola erlägga en mot dess egna elever svarande andel av de erforderliga driftsutgifterna för de klasser, som motsvarar kommunens grundskola, varvid från dessa utgifter avdrages de influtna inkomsterna samt vederbörande kommun tillkommande, med tillämpning av de i 26 § 1―3 mom. lagen om grunderna för skolsystemet (467/68) stadgade grunderna beräknad statsandel, likväl så, att till kostnaderna för Övningsskola icke hänföres merkostnader, vilka föranledes enbart av utbildning av lärare.
Kommun, i vilken övningsskola finnes, är skyldig att till staten erlägga den del av de efter denna lags ikraftträdande uppkommande anskaffnings- och grundförbättringskostnaderna för byggnad, som erfordras för övningsskolas grundskolstadium, vilken del icke täckes av understöd och amorteringslån, som utgår enligt 24 § lagen om grunderna för skolsystemet, i sådant fall då kommun anskaffar egen byggnad för grundskola eller utför grundförbättring däri. Överstiger byggnadskostnaderna det normalpris för en grundskolbyggnad, som bestämmes enligt grunder, vilka statsrådet årligen fastställer, beräknas kommunens andel av kostnaderna enligt detta normalpris.
10 §.
Vid statlig högskolas lärarutbildningsenhet kan finnas professors-, biträdande professors-, lektors-, lärar-, överassistent-, assistent- och amanuenstjänster.
Vid övningsskola, som staten upprätthåller för privat högskolas lärarutbildningsenhet, kan finnas lektorstjänster.
Inom ramen för statsförslaget kan vid statlig högskolas lärarutbildningsenhet och vid ovan i 2 mom. avsedd övningsskola antagas extraordinarie befattningshavare, tillfälliga funktionärer och timlärare samt personal i arbetsavtalsförhållande.
Vid privat högskolas lärarutbildningsenhet kan finnas i 1 mom. nämnda tjänster motsvarande befattningar och i 3 mom. avsedd annan personal.
11 §.
Innehavare av tjänst, befattning eller extraordinarie befattning vid lärarutbildningsenhet eller övningsskola har, sedan han tjänstgjort 7 år, rätt och, sedan han tjänstgjort 10 år, skyldighet att, såvida hans tjänsteförhållande fortgår, under följande läsår, med åtnjutande av tjänstledighet och med till tjänsten hörande löneförmåner, bedriva fortsatta studier, som omfattar en termin. Samma rätt tillkommer vederbörande efter varje därpå följande sjuårsperiod, och samma skyldighet åligger vederbörande efter varje därpå följande tioårsperiod av tjänstgöring, dock så, att den som fyllt femtioåtta år har denna rätt, men icke denna skyldighet.
Vid beräknande av i föregående moment avsedda tjänsteår beaktas tjänstgöring i motsvarande tjänster och extraordinarie befattningar vid utbildningsanstalter för folkskollärare och vid normallyceer ävensom vid Helsingfors universitets gymnastikinrättning, Helsingin kotitalousopettajaopisto, Konstindustriella läroverkets avdelning för utbildning av teckningslärare, Sibelius-Akademins skolmusikavdelning och Helsingin käsityönopettajaopisto benämnda institut.
Närmare bestämmelser om i 1 mom. avsedda fortsatta studier utfärdas genom förordning.
12 §.
Om statsbidrag åt privat högskola för kostnader, föranledda av lärarutbildning, stadgas särskilt.
13 §.
Om antagande av studerande till grundutbildning av lärare samt om grunderna för de studier och examina, som hör till grundutbildningen, stadgas genom förordning.
Närmare bestämmelser om lärarutbildningsenheternas organisation utfärdas i högskolornas statuter i den ordning som om utfärdande av sådana är särskilt stadgad.
Närmare bestämmelser om övningsskolor utfärdas genom förordning.
14 §.
Närmare bestämmelser om verkställigheten och tillämpningen av denna lag utfärdas vid behov genom förordning.
15 §.
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1973.
Genom denna lag upphäves lagen den 9 januari 1958 om folkskollärarseminarier (5/58), lagen den 26 juni 1959 om Helsingin kotitalousopettajaopisto benämnda institut (282/59), lagen den 13 juni 1967 om Helsingin käsityönopettajaopisto benämnda institut (281 /67), lagen den 7 juli 1970 om utbildning av lärare i huslig ekonomi och textilhandarbete vid Savonlinnan seminaari benämnda seminarium (471/70) och förordningen den 29 maj 1873 angående normallyceum i Finland samt övriga stadganden som är i strid med denna lag, likväl så att dessa stadganden, såvida icke annorlunda stadgas eller bestämmes med stöd av denna lag, tillämpas till den 31 juli 1975 på lärarutbildning, som anordnas vid Jyväskylä universitet, Uleåborgs universitet, Joensuu högskola, folkskollärarseminarierna, de interimistiska lärarhögskolorna, normallyceerna samt Helsingin kotitalousopettajaopisto och Helsingin käsityönopettajaopisto benämnda institut, och att på de studerande, som påbörjat sina studier med stöd av upphävda stadganden, men som icke slutfört dem senast den 31 juli 1975, sagda tidigare stadganden skall tillämpas även senare, till den del de avser utbildningstidens längd och läroplanen.
Innan denna lag träder i kraft, kan av lagens verkställighet förutsatta åtgärder vidtagas.
Helsingfors den 10 december 1971.
Republikens President Urho KekkonenUndervisningsminister Matti Louekoski