Finlex - Till startsidan
Finlands författningssamling

691/1968

Finlands författningssamling

Författningarna i Finlands författningssamling både i textform och som tryckoptimerade pdf-filer

Lag angående ändring av lagen om -pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden.

Typ av författning
Lag
Meddelats

Den ursprungliga författningens text

I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.

I enlighet med Riksdagens beslut upphäves 8 § lagen den 9 februari 1962 om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden (134/62), andras lagens 1 § 1 och 2 mom., 5 § 1 mom., 7 § 1 mom. och 10 § 1 mom., av dessa lagrum 1 § 1 mom. ock 5 § 1 mom., sådana de lyda i lagen den 16 december 1966 (640/66), och 7 § 1 mom., sådant det lyder i lagen den 30 december 1965 (708/65), samt

fogas till lagen en ny 5 a § som följer:

1 §.

För arbetstagare, som är sysselsatt i skogsarbete, flottningsarbete, olika till gårdsbruk och trädgårdshushållning hörande arbeten, jord-, vatten- och husbyggnadsarbete, jordförbättringsarbete, arbete inom torvindustrin eller hamnarbete eller som tjänstgör på fartyg i inrikesfart eller, försåvitt därom genom förordning stadgas, arbetar inom annat sådant område, som kännetecknas av kortvariga arbetsförhållanden, skall arbetsgivaren bekosta pensionsskydd för ålderdom och invaliditet samt åt sådan arbetstagares anhöriga familjepensionsskydd i enlighet med denna lag. Såframt i denna lag icke annorlunda stadgas, gäller i övrigt i tillämpliga delar vad i 3 § 2―4 mom., 4 § 1, 3, 5 och 6 mom., 4 a §, 4 b §, 7 a §, 7 b §. 8―10 §§, 12 §, 13 § 3 mom., 14 §, 16―18 §§ och 19 a―23 §§ lagen om pension för arbetstagare är stadgat.

Denna lag gäller likväl icke funktionär, ej heller sådan arbetstagare i arbetsförhållande, avsett att vara bestående och att fortgå året runt, vilken på grund av sitt arbetsförhållande äger rätt till i 1 § 1 mom. 3 eller 4 punkten lagen om pension för arbetstagare avsedd pension med stöd av annan än denna lag eller med stöd av förordning eller pensionsstadga. Denna lag gäller ej heller arbetstagare i rör- eller elektricitetsbranschen, om han är anställd hos annat företag än byggnadsrörelse.


5 §.

Ålders- och invalidpensionens årliga belopp utgör en procent av det sammanlagda beloppet av de jämlikt 9 § lagen om pension för arbetstagare justerade löner, som arbetstagaren förtjänat efter det han fyllt 23 år och på grundvalen av vilka försäkringspremie erlagts i enlighet med denna lag. Har arbetstagare under något kalenderår i arbeten, som avses i denna lag, förtjänat mindre än 800 mark, tages under sådant år förtjänad lön likväl icke i beaktande såsom grund för pension. Ej heller beaktas lön, som arbetstagare uppburit, medan han erhållit enligt denna lag utgående ålders- eller invalidpension. Är arbetstagare född fort den 1 juli 1919, höjes pensionen genom att multiplicera den med det tal, som erhålles, då det i 5 a § 2 mom. lagen om pension för arbetstagare stadgade procenttalet multiplicerat med talet 12, divideras med antalet månader, som ingå i tiden från början av juli 1962 till utgången av den kalendermånad, under vilken arbetstagaren fyller 65 år. Social- och hälsovårdsministeriet må utfärda närmare bestämmelser angående beräkningen av ovan avsedd förhöjning.


5 a §.

Begynner ålderspension senare än från början av den kalendermånad, som närmast följer efter det arbetstagaren fyllt 65 år, utbetalas i pension det belopp, som arbetstagaren skulle ha varit berättigad till, om han börjat åtnjuta pension från sagda tidpunkt, beroende på tiden för framskjutandet av pensionen förhöjt på sätt i 5 § 2 mom. lagen om pension för arbetstagare stadgas. Nämnda förhöjning tages likväl icke i beaktande vid beräkning av familjepensions belopp.

7 §.

Har till invalidpension berättigad arbetstagare, efter det han fyllt 18 år, i arbete, som avses i denna lag, förtjänat minst 800 mark under en tid av ett och ett halvt år omedelbart före den tidpunkt, då han drabbats av den sjukdom, det lyte eller den skada, gom utgör den huvudsakliga orsaken till invaliditeten, eller utredes det på grund av uppgift av arbetstagare eller förmånstagare, att arbetstagaren efter det han fyllt 18 år i arbete, som avses i denna lag, förtjänat sagda minimibelopp närmast före ovan avsedda tidpunkt under 540 sådana dagar, för vilka han icke erhållit dagunderstöd i enlighet med lagen om riksomfattande arbetslöshetskassor, beaktas såsom pensionsgrundande även den lön, som han hade förtjänat från invaliditetens början till dess han uppnått pensionsåldern. Det årliga beloppet av denna lön förutsättes uppgå till samma i enlighet med 9 § lagen om pension för arbetstagare justerade belopp i mark, för vilket på grund av arbetstagarens arbetsförhållande i genomsnitt erlagts försäkringspremie i enlighet med denna lag under de kalenderår, under vilka han i arbeten, som avses i 1 § 1 mom., efter det han fyllt 18 år förtjänat minst 800 mark, eller, om han under inget kalenderår förtjänat minst detta belopp, till samma som nämnda gränsbelopp. Vid beräkning av ovan avsedda belopp i mark, för vilket i genomsnitt erlagts försäkringspremie, beaktas icke tid, för vilken arbetstagaren före början av det kalenderår, som omedelbart föregått pensionsfallet, efter det arbetsförhållandet avbrutits, erhållit dagunderstöd i enlighet med lagen om riksomfattande arbetslöähetskassor. Angående beräkningen av beloppet i mark stadgas närmare genom förordning.


10 §.

Arbetsgivare är skyldig att erlägga försäkringspremie, som på framställning av vederbörande arbetepensionskassa eller i 2 § avsedd annan pensionsanstalt fastställes av social- och hälsovårdsministeriet för alla arbetsgivare på samma område till samma procenttal av de löner, som arbetsgivaren utbetalat till sina i arbetsförhållande stående arbetstagare på arbetsområde, som hör till denna lags tillämpningsområde. Härvid beaktas likväl icke lön, som utbetalats till funktionär eller till annan i 1 § 2 mom. eller i 3 § avsedd arbetstagare.



Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969.

På arbetsförhållande, som begynt före denna lags ikraftträdande, tillämpas likväl 1 § 2 mom. och 10 § 1 mom. sådana de lydde före denna lags ikraftträdande. Ändras arbetsförhållande senare till att vara bestående och fortgå året runt, tillämpas på sagda arbetsförhållande därefter 1 § 2 mom. och 10 § 1 mom. i denna lag.

Stadgandena i 5 § 1 mom. och 5 a § tillämpas även på pensioner, grundade på pensionsfall som inträffat före lagens ikraftträdande, om pensionerna även annars skulle utbetalas för tid efter lagens ikraftträdande. På pension till arbetstagare, som är född före år 1904, tillämpas likväl i stället för sagda stadganden 5 § 1 mom. sådant det lydde före denna lags ikraftträdande, om pensionen härigenom blir större.

Har ålderspension, som beviljats före denna lags ikraftträdande, begynt eller skulle ålderspension, som ligger till grund för före denna lags ikraftträdande beviljad familjepension, ha begynt senare än från början av kalendermånaden närmast efter den, under vilken arbetstagaren fyllt 65 år, anses vid tillämpningen av stadgandena i 5 § 1 mom. och 5 a § arbetstagaren före sistnämnda tidpunkt ha förtjänat en så stor del av den till pension berättigande lönen som tiden från den 1 juli 1962 till början av den kalendermånad, som följer efter uppnåendet av 65 års ålder, utgör av tiden från den 1 juli 1962 till ålderspensionens begynnelsetidpunkt. Vid beräkning av det i 7 § 1 mom. avsedda beloppet i mark, för vilket i genom. snitt erlagts försäkringspremie, samt vid tillämpning av stadgandena i 7 b § lagen om pension för arbetstagare beaktas, om av stad gandena icke annat följer, dagunderstöd, som erlagts för tid efter år 1966.

Vid tillämpning av denna lag anses de i 5 § 1 mom. och 7 § § mom. stadgade gränsbeloppen i mark motsvara den allmänna lönenivån år 1962.

Helsingfors den 20 december 1968.

Republikens President Urho Kekkonen.Social- och hälsovårdsminister A-L. Tiekso.

Till början av sidan