Lag angående ändring av lagen om sjömanspensioner.
- Typ av författning
- Lag
- Meddelats
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
I enlighet med Riksdagens beslut upphäves 21 § och ändras 1 § 2 mom., 4 §, 12 §, 13 §, 15 §, 15 a § 1 mom, 16 §, 16 a §, 17 §, 18 §, 19 §, 20 §, 22 §, 24 §, 26 § 2 mom., 27 §, 28 §, 35 § 3 mom., 37 § 1 mom. 3 punkten, 41 § 1 mom., 44 § 2 mom. 4 punkten, 50 §, 51 § 2 mom., 65 § 2 mom., 66 § och 67 § lagen den 26 januari 1956 om sjömanspensioner (72/56), av dem 15 a § 1 mom., 16 a §, 17 §, 22 § 2 mom. och 27 § sådana dessa lagrum lyda i lagen den 9 juni 1961 (303/61), 18 § sådan den delvis ändrad lyder i sistnämnda lag samt 4 § sådan den lyder i lagen den 17 april 1964 (184/64) samt
fogas till lagens 11 § ett nytt 2 mom. och till lagen en ny 65 a §, som följer:
1 §.
Denna lag gäller icke:
person, som år anställd på statens fartyg i annat än arbetsförhållande:
person, som är anställd på fiskefartyg, om fartygets resor icke utsträckas längre än till Östersjön; ej heller
person, som inträtt i sjömanstjänst första gången efter det han, om han tillhör manskapet, fyllt 60 år, och om han tillhör befälet, 65 år.
4 §.
Staten är pliktig att betala en tredjedel av kassans utgifter, till vilka icke hänföras kassans förvaltningskostnader och icke vad kassan i stöd av 15 c § erlagt i begravningsunderstöd eller i stöd av 19 § i restitution av premie.
11 §.
Har invaliditet berott på sjukdom, lyte eller kroppsskada, som vederbörande lidit av redan då han inträdde i sådan sjömanstjänst, som avses i denna lag, och har han ådragit sig sjukdomen, lytet eller kroppsskadan under tid, för vilken han icke varit pliktig att erlägga premie till pensionskassan, beaktas icke den tjänstgöringstid, från vars begynnelse till invaliditetens inträde icke minst ett år förflutit, då avgörande träffas om rätten till invaliditetspension och det premiemånadstal, som utgjort grunden för beräkningen av nämnda pension.
12 §.
Har invaliditet inträtt under anställningstiden eller innan ett år förflutit från arbetsförhållandets upphörande, räknas vid bestämmandet av invaliditetspension, som avses i 15 §, såsom premiemånader även tiden mellan den tidpunkt, då invaliditeten inträdde, och den tidpunkt, då vederbörande uppnår pensionsåldern, därest invaliditeten berott på:
sjukdom, lyte eller kroppsskada, som den försäkrade ådragit sig under tid, för vilken han varit pliktig att betala premier till pensionskassan;
sjukdom, lyte eller kroppsskada, som uppkommit under annan tid än den, som avses ovan i punkt 1; och
den försäkrade under de aderton kalendermånader, vilka närmast föregått arbetsförhållandets begynnelse, förtjänat minst sex premiemånader; eller
det arbetsförhållande, på grund varav avgörande skall träffas om rätten att utfå invaliditetspension, som avses i 15 §, fortgått minst fyra månader.
Skall åt person, som erhållit invaliditetspension, vilken bestämts såsom i 1 mom. är stadgat, senare erläggas pension på grund av ålderdom eller ny invaliditet i enlighet med 14 eller 15 § eller åt hans anhöriga familjepension i stöd av 15 a §, räknas som premiemånader även den tid, under vilken han uppbar ovan avsedda invaliditetspension. Beviljas likväl den nya invaliditetspensionen med anledning av samma sjukdom, lyte eller kroppsskada som den tidigare invaliditetspensionen. bestämmes den enligt samma grunder som den tidigare pensionen, likväl sålunda, att den lön, som utgör grunden för beräkningen av pensionen, bestämmes på grundvalen av de i 16 § 1 mom. avsedda premiemånader, vilka föregått den nya tjänstgöringstidens upphörande, om pensionen sålunda beräknad är större än den tidigare pensionen.
Har person, som varit i sjömanstjänst, efter det att arbetsförhållandet upphört, senare på grund av annat arbets- eller tjänsteförhållande förvärvat rätt till i annan lag stadgat eller i offentlig pensionsstadga avsett pensionsskydd så, att vid bestämmandet av det pensionsskydd, som enligt detta skall utgivas åt honom, beaktas den tid, som återstår till pensionsålderns uppnående eller motsvarande förtjänst, tillämpas icke stadgandet i 1 momentet.
13 §.
Vid beräkningen av premiemånadstalet beaktas icke den tjänstgöringstid, för vilken den försäkrade erlagt premier, efter det han uppnått den i 14 § stadgade ålder, som berättigar till ålderdomspension.
15 §.
Rätt till invaliditetspension tillkommer försäkrad, vars förvärvsmöjligheter till följd av sjukdom, lyte eller kroppsskada beräknas hava nedgått med minst en tredjedel av vad en person i motsvarande ställning i sjömanstjänst förtjänar, förutsatt att sagda tillstånd bur anses vara bestående eller varat sex månader utan avbrott samt att invaliditeten begynt, innan ett år förflutit från arbetsförhållandets upphörande.
15 a §.
Har försäkrad avlidit medan han haft rätt att erhålla ålderdomspension, som avses i 14 §, eller invaliditetspension, som avses i 15 §, äga hans anhöriga med nedannämnda undantag rätt till familjepension.
16 §.
Ålderdoms- eller invaliditetspension utgår månatligen med ett belopp, som beräknas på den lön den försäkrade närmast före pensioneringen eller arbetsoförmågans inträde i medeltal månatligen intjänat under aderton premiemånader eller, om han varit i sjömanstjänst kortare tid, under hela sin tjänstetid, enligt en procentsats, som angives av sjättedelen av premiemånadstalet. Har den försäkrades lön under denna tid undantagsvis varit väsentligen lägre eller högre än förtjänsten under motsvarande tid för person, som år i motsvarande ställning i sjömanstjänst, eller har den försäkrade denna tid undantagsvis tjänstgjort i annan tjänsteställning än vad han i medeltal gjort under fem år innan han avgick med pension, må styrelsen vid fastställandet av pensionen sänka eller höja den av den försäkrade intjänade lönen med belopp den prövar skäligt.
Invaliditetspension beräknas i enlighet med 1 mom., om den försäkrades förtjänstmöjligheter nedgått med mera än två tredjedelar. Hava förtjänstmöjligheterna nedgått med minst en tredjedel och högst två tredjedelar, utgår invaliditetspensionen med femtio procent av ovan avsedda belopp.
16 a §.
Familjepension, som avses i 15 a §, för änka och fader- och moderlöst barn utgör fyrtio procent och motsvarande pension för annat barn tjugo procent av den enligt 16 § 1 mom. beräknade ålderdoms- eller invaliditetspension, vilken förmånslåtaren i stöd av 14 eller 15 § erhöll vid sin död eller skulle hava varit berättigad att erhålla. Det belopp, som inalles erlägges åt de anhöriga, är likväl högst så stort som den ålderdoms- eller invaliditetspension, enligt vilken det beräknats. Måste de belopp, som erläggas åt de anhöriga, på grund härav sänkas, skola de nedsättas i samma proportion för envar.
17 §.
Tillkommer försäkrad eller person, som varit underställd denna lag, icke rätt till ålderdomspension, som avses i 14 §, eller invaliditetspension, som avses i 15 §. utgives åt honom på grund av fribrev ålderdoms- eller invaliditetspension, efter det att han uppnått 65 års ålder eller i följd av sjukdom, lyte eller kroppsskada blivit oförmögen att utföra sitt tidigare arbete eller annat arbete, som med beaktande av hans ålder och yrkesskicklighet samt övriga omständigheter kan anses vara lämpligt för honom och trygga en skälig utkomst, och arbetsoförmågan, med beaktande av den tid som förflutit från dess inträde, kan beräknas fortgå utan avbrott minst ett år.
Ålderdoms- eller invaliditetspension på grund av fribrev utgår månatligen med ett belopp, som beräknns på den försäkrades i 16 § 1 mom. avsedda lön, förhöjd i enlighet med 18 §, enligt en procentsats, som angives av sjättedelen av det premiemånadstal, som avses i 11 §, 12 § 2 mom. första satsen och 13 §.
18 §.
Pensionsskydd och begravningsunderstöd bindas vid landets allmänna lönenivå så, att ändringarna i lönenivån beaktas genom att den lön, som utgör grunden för beräkningen av pensionen, justeras då pension beviljas och då sammanjämkning av olika pensioner verkställes på nytt, och därefter beloppet av pension och begravningsunderstöd varje kalenderår enligt föreskrifter, som givas av socialministeriet.
19 §.
Har av sådan person, på vilken denna lag icke ägt tillämpning, uppburits försäkringspremie, återbetalas till honom eller hans dödsbo på ansökan de till pensionskassan erlagda premierna med ränta, vilken skall beräknas enligt grunder, fastställda av socialministeriet.
20 §.
Maximibeloppet för de ålderdoms- och invaliditetspensioner, om vilka stadgas i 16 § och 17 § 2 mom., är femtio procent av medelmånadslönen enligt 16 § 1 momentet.
22 §.
Kvarstår försäkrad i sjömanstjänst, efter det han uppnått den i 14 § nämnda, till ålderdomspension berättigande åldern, skall hans pension, då sådan begynner utgå, höjas med en procent för varje enligt 11 § beräknad månad, för vilken han efter uppnåendet av sagda ålder erlagt premie till pensionskassan.
Understiger beloppet av ålderdomspension 10 mark i månaden, äger pensionskassan rätt att med pensionstagarens samtycke erlägga, pensionen i ett för allt, varvid beloppet beräknas enligt av socialministeriet fastställda grunder. Återgår pensionstagare, till vilken erlagts pension i ett för allt, i sjömanstjänst, tillämpas på försäkringspremie, som uppburits av honom under denna tid, vad i 19 § är stadgat om återbetalning av premie.
24 §.
Pension på grund av invaliditet må förvägras eller dess belopp minskas, dock högst intill den tidpunkt, då den försäkrade uppnår till ålderdomspension berättigande ålder, om den försäkrade antingen själv eller med annans bistånd uppsåtligen förorsakat sjukdomen, lytet eller kroppsskadan, som medfört arbetsoförmågan, eller om han genom grov vårdslöshet väsentligen bidragit till uppkomsten av arbetsoförmågan.
26 §.
Försäkrad är berättigad till invaliditetspension från ingången av den månad, som närmast följer på invaliditetens inträde, dock icke retroaktivt för längre tid än ett år före ansökan om pension.
27 §.
Är ålderdoms- eller invaliditetspensionstagare berättigad att erhålla även folkpension, livränta enligt lagen om olycksfallsförsäkring eller lagen om skada, ådragen i militärtjänst, eller fortlöpande ersättning för förlust av arbetsförtjänst enligt trafikförsäkringslagen, avdrages, om pensionernas och ersättningarnas sammanlagda belopp överstiger 60 procent av sådan persons förtjänst, som är i motsvarande ställning i sjömanstjänst, den överskjutande delen från den enligt denna lag utgående pensionen.
Är familjepensionstagare berättigad att med anledning av det pensionsfall, på grund av vilket familjepensionen utgår, även erhålla försörjningspension enligt lagen om olycksfallsförsäkring eller lagen om skada, ådragen i militärtjänst, eller fortlöpande ersättning enligt trafikförsäkringslagen, avdrages, om pensionernas och ersättningens sammanlagda belopp överstiger 60 procent av sådan persons förtjänst, som är i motsvarande ställning i sjömanstjänst, den överskjutande delen från den enligt denna lag utgående familjepensionen.
Pensionskassan äger rätt att utan hinder av bestämmelserna i 1 mom., om där nämnd ersättning av orsak, som icke beror av pensionstagaren, blivit fördröjd, utbetala pensionen till fullt belopp och återfå det utbetalade beloppet av den ersättningsskyldige, dock icke av den, som i god tro redan fullgjort sin ersättningsskyldighet. Kassan härvid tillkommande ersättning må icke fastställas till högre belopp än vad pensionstagaren i ersättning, som motsvarar pensionen, skulle varit berättigad till eller redan uppburit.
Har pensionstagaren, sedan han lyft pension i stöd av 3 mom., av ersättningsskyldig uppburit ersättning, motsvarande pensionen, äger pensionskassan rätt att av honom återfå, vad den utbetalat, intill beloppet av den ersättning han uppburit. Återbäringen må ske sålunda, att den pension kassan i stöd av 1 mom. äger utbetala nedsättes med ersättningens belopp eller att utbetalningen av pensionen inställes, till dess de sålunda inbesparade pensionsraterna äro lika stora som den ersättning pensionstagaren lyft.
Har pension fastställts enligt denna lag och förhöjas därefter andra i 1 och 2 mom. nämnda pensioner eller ersättningar, beaktas förhöjningen icke i fråga om pension, som erlägges med stöd av denna lag.
Vid sammanjämkning av pensioner enligt denna lag beaktas icke i 22 § avsedd förhöjning av pension.
28 §.
Ålderdoms- och invaliditetspension utgår icke för den tid, för vilken redaren är pliktig att erlägga lön.
Rätten till invaliditetspension upphör då pensionstagaren återvunnit arbetsförmågan eller avlidit.
Har den försäkrade på grund av sjukdom, lyte eller kroppsskada, som berättigar till invaliditetspension enligt denna lag, erhållit dagpenning, som utgår enligt sjukförsäkringslagcn, erlägges av invaliditetspensionen den del som motsvarar dagpenningen, till sjukförsäkringsfonden.
35 §.
Fullmäktiges arvoden, vilka bestridas med pensionskassans medel, fastställas av socialministeriet.
37 §.
Styrelsen åligger:
att antaga och avskeda kassans verkställande direktör samt övriga behövliga funktionärer och bestämma deras löner:
41 §.
Pensionskassans namn tecknas av styrelsens ordförande och kassans verkställande direktör tillsammans eller av någondera av dem tillsammans med av styrelsen befullmäktigad styrelsemedlem eller annan vid kassan anställd funktionär, eller ock av två av styrelsen befullmäktigade styrelsemedlemmar tillsammans.
44 §.
Vid ordinarie mötet:
bestämmas styrelsemedlemmarnas och, revisorernas arvoden;
50 §.
Styrelsemedlem eller fullmäktig, pensionskassans verkställande direktör eller utom styrelsen stående person, som nämnes i 40 §, är skyldig att ersätta den skada han uppsåtligen eller av grov vårdslöshet tillskyndat kassan. Hava flera varit vållande till skadan, ansvare de en för alla och alla för en.
51 §.
Till revisor må icke utses person, som är anställd vid pensionskassan eller hos medlem av styrelsen eller som eljest står i sådant förhållande till kassan, styrelsemedlem eller verkställande direktören, som för honom skulle utgöra domarjäv i angelägenhet rörande dem.
65 §.
För bestämmande av pensionsrätten och pensionens storlek omräknas den i 1 mom. avsedda tjänstgöringstiden i seglationsmånader. Vid beräkningen av dem gäller, såframt icke nedan annat stadgas, vad i 11 och 13 §§ är stadgat om beräkningen av premiemånader.
65 a §.
I det fall att person, vars arbetsförhållande upphört före den 1 juni 1956, icke återgått i sådan sjömanstjänst, som avses i denna lag, före det tre år förflutit från den dag, då han senast på grund av sådan sjömanstjänst intjänat lön, beaktas icke hans tjänstgöringstid före avbrottets inträde vid beräknandet av seglationsmånadernas antal, likväl så, att den tid han icke varit i sjömanstjänst under tiden från den 1 september 1939 till den 31 december 1945 icke medräknas vid beräkningen av den ovannämnda tiden av tre år.
Utan hinder av vad i 1 mom. är stadgat, äger pensionskassans styrelse, även om i vederbörande sjömans tjänstgöring föreligger ett fortlöpande avbrott på minst tre år, rätt att, om avbrottet huvudsakligen berott på att denne åtnjutit nödig yrkesutbildning eller fortbildning eller vårdats för sjukdom, lyte eller kroppsskada, som han ådragit sig under den tid han varit i sjömanstjänst, på ansökan bevilja honom rätt att tillgodoräkna sig de seglationsmånader, som han tjänstgjort vid avbrottets inträde.
Vad i 1 och 2 mom. är stadgat om beräknande av seglationsmånader, iakttages i tillämpliga delar beträffande de premiemånader, som den försäkrade tjänstgjort under tiden från den 1 juni 1956 till tidpunkten för denna lags ikraftträdande, likväl så, att stadgandena i 2 mom. icke skola tillämpas på de premiemånader, vilka motsvara det fribrevs kapitalvärde han hade lyft i pengar. Beviljas den försäkrade i stöd av 2 mom. rätt att tillgodoräkna sig premiemånader, skall motsvarande fribrev samtidigt återkallas.
66 §.
Vid avgörandet av, huruvida en person äger rätt till ålderdomspension i enlighet med 14 § 2 mom., anses en seglationsmånad motsvara en premiemånad.
Följer icke annat av stadgandet om lagens ikraftträdande, beaktas seglationsmånader vid fastställandet av pensionsrätten och pensionens belopp endast om de ansluta sig till sådana premiemånader, i stöd av vilka pension skall utgå så, att i vederbörandes arbetsförhållande, med beaktande av vad i 65 a § 2 mom. är stadgat, icke varit avbruten under tre år.
67 §.
Vid beräkningen av det månatliga beloppet av pension, som utgår på grund av seglationsmånader, anses en segtationsmånad motsvara en halv premiemånad.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1967.
Har pensionsfallet inträffat under denna lags giltighetstid, beaktas de premie- och seglationsmånader den försäkrade vid lagens ikraftträdande tjänstgjort vid fastställandet av pensionsrätten och pensionens belopp endast, om den försäkrade medan denna lag är i kraft återgått i sjömanstjänst, med beaktande av vad i 65 a § 2 mom. är stadgat, inom tre år från den dag, då han senast intjänat lön på grund av sjömanstjänst, eller om han, innan ett år förflutit från arbetsförhållandets upphörande, blir arbetsoförmögen eller avlider och han eller hans anhöriga hava rätt att uppbära invaliditets- eller familjepension på grund av stadgandet i 12 § 1 mom.
Har försäkrad, vars arbetsförhållande upphört innan denna lag trätt i kraft ut n n att han eller hans anhöriga erhållit pension på grund av hans sjömanstjänst, icke återgått i sjömanstjänst inom tre år från den dag, då han senast intjänat lön på grund av sjömanstjänst, utgives åt honom ett fribrev motsvarande de premier han erlagt, på vilket tillämpas vad i 17 § lagen om sjömanspensioner om fribrev är stadgat, sådan denna paragraf lyder i lagen den 9 juni 1961 (303/61). Vad ovan är stadgat, äger motsvarande tillämpning, om den försäkrade uppnår ålder, som stadgas i 14 § eller i följd av sjukdom, lyte eller kroppsskada, som uppkommit efter arbetsförhållandets upphörande, blir arbetsoförmögen eller avlider före utgången av nämnda tid av tre år, därest åt honom icke skall utgivas invaliditetspension eller åt hans anhöriga familjepension på grund av 2 mom. i detta stadgande om lagens ikraftträdande.
Vad i 66 § 1 mom. och 67 § är stadgat om pensionsrätten och pensionens storlek, tillämpas från och med dagen för lagens ikraftträdande på pensioner, vilka då utbetalas, under förutsättning att tillämpningen av nämnda stadganden leder till en förhöjning av pensionen.
Leder tillämpningen av stadgandena i 66 § 1 mom. till att ålderdomspensionsfallet kommer att inträffa vid en tidigare tidpunkt än den, vid vilken denna lag träder i kraft, tillämpas likväl vid beviljandet av pension denna lag, men pensionen utbetalas tidigast från det lagen träder i kraft.
Utan hinder av vad i 1 § 1 mom. 3 punkten är stadgat, tillämpas denna lag icke på i 19 §, sådan den lyder i lagen den 26 januari 1956 (72/56), avsedd person, som vid denna lags ikraftträdande hade uppnått, om han tillhör manskapet, 60 års, och om han tillhör befälet, 65 års ålder.
Har i 19 §, sådan den lyder i lagen den 26 januari 1956 (72/56), avsedd persons arbetsförhållande upphört medan denna lag är i kraft, beaktas den tjänstgöringstid, som motsvarar hans vid lagens ikraftträdande bestående arbetsförhållande, såsom premiemånader vid bestämmandet av pensionsrätten och pensionens storlek, därest vederbörande vid lagens ikraftträdande icke hade uppnått, om han tillhör manskapet, 60 års, och om han tillhör befälet, 65 års ålder.
Helsingfors den 30 december 1966.
Republikens President Urho Kekkonen.Socialminister Matti Koivunen.