Lag om ändring av sjukförsäkringslagen.
Språkversioner
- Typ av författning
- Lag
- Meddelats
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
I enlighet med Riksdagens beslut ändras 5 § 1 mom. 4 punkten, 8 § 1 mom., 10 § 1 och 2 mom., 11 § 2 mom., 18 § 1 mom., 23 § 1 mom., 29 § 1 mom., 30 § 3 och 4 mom., 31 §, 54 § 1 mom. och 56 § 1―4 mom. sjukförsäkringslagen av den 4 juli 1963 (364/63) samt
fogas till lagens 29 § ett nytt 3 mom. och till lagens 75 § ett nytt 2 mom., som följer:
5 §.
Såsom sjukvård ersattes i enlighet med vad nedan stadgas:
av läkare, person med behörig yrkesutbildning eller försäkrad företagna nödvändiga resor, föranledda av sjukdom, för vilken ersättning utgår enligt denna lag.
8 §.
Kostnaderna för av läkare på en gång föreskriven undersökning eller behandling, som avses i 5 § 1 mom. 2 punkten, eller, om kostnaderna överstiga till efterrättelse fastställd taxa, beloppen enligt taxan, ersättas med tre fjärdedelar till den del kostnaderna eller beloppen enligt taxan sammanlagt överstiga sex mark. Detsamma gäller, om av läkare föreskriven undersökning utförts eller behandling givits av person med behörig yrkesutbildning. Genom förordning stadgas, i vilken omfattning på en gång föreskrivna undersöknings- och vårdåtgärder ersättas på grund av samma föreskrift samt vilka undersöknings- och vårdåtgärder, som vid ersättningens beräknande skola anses hava föreskrivits på en gång.
10 §.
Resekostnader, som läkare eller person med behörig yrkesutbildning åsamkats genom besök hos patient, ersättas den försäkrade i sin helhet till den del kostnaderna för enkel resa överstiga två mark femtio penni. Detsamma gäller ersättning för resekostnader i anledning av försäkrads besök hos läkare, i sjukvårdsanstalt, i laboratorium och röntgeninstitut eller hos person med behörig yrkesutbildning.
Har medlem av försäkrads familj, försäkrads förmyndare eller annan, som bör jämställas med dessa, enligt föreskrift, som av särskild orsak givits av den försäkrades läkare, företagit i 1 mom. nämnd särskild resa, ersättas resekostnaderna i anledning härav på samma sätt som den försäkrades resekostnader.
11 §.
Har försäkrad varit i oundgängligt behov av följeslagare under resan, anses följeslagarens resekostnader såsom den försäkrades kostnader.
18 §.
Om försäkrad, då av sjukdom förorsakad arbetsoförmåga inträdde var och fortfarande är gift och makarna icke leva åtskilda på grund av söndring i äktenskapet eller om han vid nämnda tidpunkt hade och fortfarande har att försörja eget eller makens barn eller adoptiv- eller fosterbarn under 16 år utgår dagpenningen med försörjartillägg skilt för sig för maken och varje barn. Är försäkrad som uppbär dagpenning äkta make, som icke lever åtskild från sin make på grund av söndring i äktenskapet, utgår hans dagpenning med försörjartillägg endast, om hans arbetsinkomst är lika stor som eller större än hans makes arbetsinkomst. Försörjartillägg erlägges vid samma tidpunkt endast åt den ena av makarna.
23 §.
Moderskapspenning utgår för sammanlagt 54 vardagar sålunda, att en tredjedel därav hänför sig till tiden närmast före den beräknade tidpunkten för barnsbörden och två tredjedelar till tiden närmast därefter. Har havandeskapet avbrutits avsevärd tid före den beräknade tidpunkten för barnsbörden, äger sjukförsäkringsbestyrelsen rätt att i enlighet med vad närmare stadgas genom förordning bevilja moderskapspenning ofördröjligen, varvid denna anses hänföra sig till de 54 vardagar, som närmast följa på den dag, då havandeskapet avbröts.
29 §.
Har arbetsgivare berett sina anställda eller medlemmar av deras familj möjlighet att på grund av sjukdom, havandeskap eller barnsbörd komma i åtnjutande av vård, som ersättes enligt denna lag, må folkpensionsanstalten berättiga sjukförsäkringsbestyrelsen att till arbetsgivaren erlägga skälig ersättning för de kostnader denne därigenom åsamkats. Vad ovan är sagt tillämpas även i fråga om kostnaderna för vård, som beredes studerandena vid universitet och högskolor.
Kan erläggande av dagpenning till mottagaren själv på grund av dennes levnadsvanor icke anses motsvara sitt syfte, må sjukförsäkringsbestyrelsen på framställning av socialnämnden i den försäkrades bonings- kommun besluta, att dagpenning utbetalas till socialnämnden för att användas för vård av den försäkrade och dennes familj.
30 §.
Dagpenning skall sökas inom tre månader från den dag, från och med vilken sökanden önskar komma i åtnjutande därav, moderskapspenning senast två månader före den beräknade tiden för barnsbörden och ersättning för kostnader vid sjukdom eller havandeskap och barnsbörd inom tre månader från det den betalning, för vilken ersättning sökes, blivit erlagd, vid äventyr att förmånen eljest skall vara förverkad. Oaktat försening må förmån likväl beviljas antingen i sm helhet eller till någon del, om förvägrande av förmånen bör anses oskäligt.
Den sista tredjedelen av moderskapspenningen må försäkrad lyfta först efter det hon med behörigt intyg styrkt, att hon undergått av läkare företagen efterundersökning under den tid, som begynner fem och slutar tolv veckor efter barnsbörden. Har försäkrad icke undergått efterundersökning under sagda tid, må nämnda del av moderskapspenningen erläggas endast om särskilda skäl därtill föreligga. Närmare bestämmelser om efterundersökning utfärdas genom förordning.
31 §.
Försäkrad är pliktig att för utredning av sitt hälsotillstånd och bedömning av sin arbetsförmåga på anfordran av folkpensionsanstalten, kretsbyrå för sjukförsäkringen eller sjukförsäkringsbestyrelse och på sjukförsäkringsfondens bekostnad för undersökning besöka viss läkare eller viss sjukvårds- eller undersökningsanstalt.
Ställer sig försäkrad icke med stöd av 1 mom. given föreskrift till efterrättelse, må ersättning helt eller delvis förvägras.
54 §.
Den som är missnöjd med sjukförsäksäkringsnämnds beslut, till den del beslutet gäller rätt till förmån enligt denna lag eller beloppet av dagpenning eller moderskapspenning, må söka ändring däri hos prövningsnämnden inom tid och på sätt som stadgas i 53 § 1 mom.
56 §.
Har sjukförsäkringsbestyrelses beslut angående enligt denna lag utgående ersättning, vilket vunnit laga kraft, grundat sig på oriktig eller bristfällig utredning eller är beslutet uppenbart lagstridigt, må sjukförsäkringsnämnden på ansökan av vederbörande eller på framställning av sjukförsäkringsbestyrelsen och efter att hava hört vederbörande undanröja sjukförsäkringsbestyrelsens beslut och förordna om ny handläggning av ärendet.
Vad i 1 mom. är stadgat, gäller i tillämpliga delar prövningsnämnden, som äger rätt att på vederbörandes ansökan undanröja sitt tidigare beslut och förordna om ny handläggning av ärendet. Samma rätt tillkommer prövningsnämnden även i fråga om sjukförsäkringsnämnds beslut i ersättningsärende.
Anser folkpensionsanstalten, att sjukförsäkringsbestyrelses eller sjukförsäkringsnämnds beslut är felaktigt på sätt som nämnes i 1 mom., är den berättigad att underställa saken prövningsnämnden för avgörande. Prövningsnämnden har efter att hava hört vederbörande rätt att rätta det tidigare beslutet eller undanröja detsamma och förordna om ny handläggning av ärendet.
Efter att hava gjort i 1 mom. nämnd framställning må sjukförsäkringsbestyrelsen temporärt inställa utbetalningen av ersättning eller ock verkställa utbetalning till de belopp framställningen avser, till dess sjukförsäkringsnämnden avgjort ärendet. Likaledes må folkpensionsanstalten i det fall, som nämnes i 3 mom., temporärt förordna om, att utbetalningen av ersättning skall inställas eller ock att utbetalningen skall verkställas till de belopp framställningen avser, till dess prövningsnämnden avgjort ärendet.
75 §.
Skulle ersättningsbelopp, som borde tillsändas försäkrad genom förmedling av postgirorörelsen, uppgå till högst en mark, utbetalas ersättningen icke.
Denna lag träder i kraft den 1 februari 1966.
Helsingfors den 14 januari 1966.
Republikens President Urho Kekkonen.Sosialminister Juho Tenhiälä.