473/1963

Såsom av läkare given vård anses vård, vilken ges av person, som av medicinalstyrelsen förklarats såsom legitimerad läkare eller som av densamma erhållit rättighet att utöva läkaryrket eller tillstånd att interimistiskt handha läkartjänst eller -befattning. Såsom av tandläkare given vård anses på motsvarande sätt vård, vilken ges av person, som av medicinalstyrelsen förklarats såsom legitimerad tandläkare eller som av densamma erhållit rättighet att utöva tandläkaryrket eller tillstånd att interimistiskt handha tandläkartjänst eller -befattning.

Såsom läkararvode anses även avgift, som av patient på sjukhus särskilt uppbäres för av läkare given vård.

Utöver vad i övrigt är stadgat anses såsom av medicinalstyrelsen godkänt laboratorium eller röntgeninstitut även laboratorie- eller röntgenavdelning på sjukhus.

Såsom i 8 § 1 mom. sjukförsäkringslagen nämnd undersökning, som skett på en gång, avses laboratorie- och röntgenundersökning, som grundar sig på av läkare på en gång givna föreskrifter och avser utredning av den försäkrades hälsotillstånd vid den tidpunkt, då föreskriften gavs.

Såsom i 9 § sjukförsäkringslagen avsedd svår och långvarig sjukdom anses:

Ovan i 1 mom. 12―18 punkterna nämnd sjukdom anses dock såsom svår och långvarig först sedan den försäkrade på grund av sjukdomen varit underkastad läkarvård under ett års tid.

Den försäkrade bör medelst intyg, som grundar sig på undersökning på sjukhus, eller medelst av specialläkare givet intyg styrka i 1 mom. avsedd sjukdom och behovet av behandling med läkemedel. Kan sådant intyg icke utan olägenhet erhållas, må sjukförsäkringsbestyrelse godkänna även av annan läkare givet intyg, som grundar sig på ingående undersökning.

Socialministeriet fastställer för i 7 och 8 §§ sjukförsäkringslagen avsedda ändamål allmän taxa och specialtaxa för läkare samt laboratorie- och röntgentaxa.

På läkararvode tillämpas allmän taxa, dock så att, försåvitt vården givits av läkare, som erhållit specialläkares rättigheter och vården hört till hans specialområde, tillämpas specialtaxa.

Vid fastställandet av taxorna hör avseende fästas vid undersökningens eller vårdåtgärdens art samt det arbete och de kostnader den kräver. Taxorna skola fastställas så, att de ungefärligen motsvara de allmännaste arvodena. Innan taxorna fastställas skall medicinalstyrelsen, folkpensionsanstalten och organisation, som representerar- läkarna, beredas tillfälle att avgiva sitt utlåtande.

Såsom i 8 § sjukförsäkringslagen avsedd person med behörig yrkesutbildning anses den, som medicinalstyrelsen i förteckningen över utövare av sjukvårdssyssla infört såsom sjuksköterska, barnmorska eller medikalgymnast.

Utöver vad i 1 mom. är stadgat, anses såsom person med behörig yrkesutbildning psykolog, då han utför testning eller annan därmed jämförbar psykologisk undersökning i anslutning till av läkare föreskriven undersökning eller vård.

Med psykolog avses person, som avlagt filosofie eller pedagogie kandidatexamen eller annan därmed jämförbar examen och som erhållit vitsordet laudatur i psykologi, försåvitt han, efter att ha avlagt examen genom minst tre års praktisk erfarenhet ådagalagt, att han vunnit tillräcklig förtrogenhet med att utföra i 2 mom. avsedda undersökningar.

Åsamkas den försäkrade, för att han skall erhålla av läkare föreskriven vård hos person, som avses i 1 mom., eller då han infinner sig för av läkare föreskriven undersökning hos person, som avses i 1 och 2 mom., resekostnader härför, ersättas dessa i enlighet med sjukförsäkringslagen.

Såsom fysikalisk behandlig anses sådan av läkare föreskriven fysikalisk motionsbehandling, som för botande av sjukdomstillstånd lämnats den försäkrade av person med behörig yrkesutbildning, och annan sådan fysikalisk behandling, som i enlighet med föreskrift av specialläkare lämnats i samband med motionsbehandling i medicinskt laboratorium, som godkänts att lämna fysikalisk behandling, under förutsättning, att den sjukdom, som kräver vård, tillhört den läkares specialområde, som föreskrivit behandlingen.

Av kostnader föranledda av fysikalisk behandling eller, försåvitt de överstiga av Socialministeriet fastställd taxa, av belopp, som motsvara denna, ersättas tre fjärdedelar till den del kostnaderna eller beloppen enligt taxan överstiga sex mark per vårdordination. På grund av en och samma läkarordination ersättes fysikalisk behandling dock under högst två veckors tid.

Har försäkrad i andra än i 25 § 2 mom. sjukförsäkringslagen nämnda fall insjuknat eller till följd av havandeskap eller barnsbörd blivit i behov av vård i utlandet eller rest till utlandet för erhållande av vård, ersättes i utlandet given vård med högst det belopp, som skulle ha utgått, om den nödiga vården givits i Finland, dock så, att resekostnader icke ersättas.

Med arbetsinkomst avses löneinkomst, värdet av det arbete, som utförts till förmån för lant- eller skogshushållning samt den del av inkomst av yrke eller rörelse, som bör anses såsom skälig ersättning för det arbete, som den försäkrade utför i sitt yrke och sin rörelse.

Med löneinkomst avses varje slag av lön, arvode, tantiem samt annan förmån eller ersättning, som erlägges för tjänst eller befattning, ävensom för arbete, uppdrag eller tjänst, som inkomst- eller löntagaren mot ersättning förbundit sig att utföra för arbets- eller uppdragsgivaren och varvid inkomst- eller löntagaren icke, med undantag av utövare av jordbruk, bör anses såsom självständig utövare av näring, rörelse eller yrke.

Dagpenning bör fastställas med användande av arbetsinkomsten från det kalenderår, som föregått senast verkställda beskattning och konstaterats vid denna.

Sjukförsäkringsbestyrelse skall, försåvitt av 17 § sjukförsäkringslagen icke annat följer, fastställa dagpenningens belopp enligt den arbetsinkomst, på grund av vilken det i 28 § 1 mom. 11 punkten lagen om inkomst- och förmögenhetsskatt avsedda avdraget bestämmes, dock så, att dagpenningen beträffande i lagen om sjömansskatt avsedd sjöman fastställes på grund av den sjömansinkomst, som framgår av det senaste utdraget av sjömanaskattelängden, som sjömansskattekontoret insänt till folkpensionsanstalten.

Skattebyrå skall varje år ofördröjligen och senast före utgången av skatteåret till vederbörande sjukförsäkringsbyrå kommunvis insända en alfabetisk förteckning över de skattskyldiga, i vilken bör nämnas deras vid beskattningen för ifrågavarande år konstaterade arbetsinkomst.

Dagpenning, som beviljats försäkrad, justeras i enlighet med den arbetsinkomst, som framgår av den i 3 mom. avsedda förteckningen, från ingången av nästföljande januari månad.

Önskar försäkrad erhålla dagpenning till större belopp än det, som förutsättes av den arbetsinkomst, som konstaterats vid beskattningen, skall han för sjukförsäkringsbestyrelsen förete utredning rörande sin arbetsinkomst under de sex sista månaderna före den av sjukdom förorsakade invaliditetens inträde. Är inkomst, som måste anses tillförlitligt utredd, multiplicerad med två, tjugo procent större än den vid beskattningen konstaterade inkomsten, skall förstnämnda inkomst läggas till grund för fastställandet av dagpenningen.

Vid den i 30 § 4 mom. sjukförsäkringslagen avsedda efterundersökningen skall verkställas nödig undersökning för utredande av modems hälsotillstånd och för påvisande av eventuella förlossningsskador. Läkaren bör även söka ombesörja, att den försäkrade anvisas behörig vård, ifall sjukdomstillstånd eller förlossningsskada konstateras vid undersökningen.

Försäkrad, som vistas utomlands, är berättigad till dag- och moderskapspenning enligt samma grunder som i Finland.

Varje försäkrad bör ha sjukförsäkringskort, av vilket framgår kortets nummer (den försäkrades socialskyddssignum), den försäkrades till- och förnamn, födelsetid och hemort. Kortet ges den försäkrade av sjukförsäkringsbyrån på hans hemort, dock så, att i 15 § 1 mom. avsedd försäkrad får sitt sjukförsäkringskort av sjukförsäkringsbyrån i Helsingfors och medlem av arbetsplatskassa av sagda kassa. För erhållande av sjukförsäkringskort skall försäkrad tillställa sjukförsäkringsbyrån av registreringsmyndighet utfärdat ämbetsbevis, av vilket bör framgå den försäkrades personuppgifter samt namn och födelsedatum för de i 18 § sjukförsäkringslagen avsedda personer, som den försäkrade har att försörja.

Utöver vad i 1 mom. är stadgat, skall sjukförsäkringsbyrå på kortet anteckna, huruvida den försäkrade lider av i 3 § nämnd svår och långvarig sjukdom samt de övriga uppgifter, som folkpensionsanstalten föreskriver.

Varje försäkrad, som fyllt 16 år, skall på kortet skriva sin egenhändiga namnteckning.

Folkpensionsanstalten fastställer sjukförsäkringskortets form och utfärdar vid behov närmare föreskrifter i ärendet.

Försäkrad skall i andra än i 15 § nämnda fall söka i sjukförsäkringslagen stadgade förmåner skriftligen hos sjukförsäkringsbestyrelsen på sin hemort. Vid sökande av förmån skall försäkrad vid anfordran uppvisa sitt sjnkförsäkringskort.

Då ersättning för sjukvårdskostnader eller kostnader förorsakade av havandeskap eller barnsbörd sökes, skall försäkrad förete:

I ansökan om dag- eller moderskapspenning skall försäkrad meddela sina personuppgifter och antalet av de i 18 § 1 mom. avsedda personer, som den försäkrade har att försörja samt de övriga uppgifter, som folkpensionsanstalten vid fastställandet av ansökningsformulär föreskriver. Till ansökan skall dessutom fogas nödig utredning om sjukdomen och den tidpunkt då arbetsoförmågan inträdde.

I 1 § 2 mom. sjukförsäkringslagen avsedd försäkrad skall söka i sjukförsäkringslagen avsedd förmån hos sjukförsäkringsbestyrelsen i Helsingfors och må ansökan i dylika fall inlämnas även till finsk diplomatisk myndighet i utlandet eller utsänd konsuls byrå, vilka ofördröjligen skola sända den till sjukförsäkringsbyrån i Helsingfors.

Vistas försäkrad tillfälligt annorstädes än på sin hemort och åsamkas honom under denna tid kostnader, vilka ersättas i enlighet med sjukförsäkringslagen, må försäkrad tillställa ansökan om ersättning för sjukvårdskostnader eller kostnader förorsakade av havandeskap eller barnsbörd även sjukförsäkringsbestyrelsen på sin vistelseort, vilken skall handlägga ansökningen och utbetala ersättningen till den försäkrade. Likaledes må försäkrad inlämna ansökan även om annan i sjukförsäkringslagen avsedd förmån till sjukförsäkringsbyrån på sin vistelseort, vilken skall överstyra den till sjukförsäkringsbyrån på den försäkrades hemort.

För att utfå dagpenning skall försäkrad, av honom befullmäktigat ombud eller annan representant utöver vad i 14 § 3 mom. är stadgat, inom tre dagar från arbetsoförmågans inträde, denna dag dock icke medräknad, till sjukförsäkringsbyrån anmäla om insjuknandet. Här avsedd anmälan må även göras per telefon.

Försummas i 1 mom. avsedd anmälan och kan den försäkrade icke tillförlitligt styrka den tidpunkt då den av sjukdomen förorsakade arbetsoförmågan inträdde, anses arbetsoförmågan ha inträtt tidigast vid den tidpunkt, då sjukförsäkringsbyrån erhöll vetskap om insjuknandet.

Dagpenning erlägges för betalningstermin i efterskott sålunda, att första raten utbetalas en vecka efter det rätten till dagpenning börjat, och de efterföljande raterna med två veckors mellanrum. Varar arbetsoförmåga icke en betalningstermin, erlägges dagpenningen efter arbetsoförmågans upphörande.

Försäkrad, som beviljats dagpenning, bör, för att fortsättningsvis erhålla dagpenning, för varje betalningstermin förete på av folkpensionsanstalten godkänt formulär avfattad anmälan eller annan utredning därom. huruvida han under ifrågavarande betalningstermin varit borta från arbetet samt, försåvitt bestyrelsen så förordnar, nytt läkarintyg över sin arbetsoförmåga. Är den försäkrades arbetsoförmåga uppenbar, behöver bestyrelsen icke fordra sagda utredningar.

Försäkrad, som söker moderskapspenning, skall medelst av läkare eller kommunal moderskapsrådgivningsbyrå utfärdat intyg styrka, att havandeskapet varat minst 180 dagar.

Försäkrad äger rätt att uppbära första tredjedelen av moderskapspenningen den adertonde vardagen före den beräknade tidpunkten för barnsbörden, andra tredjedelen efter det hon tillställt sjukförsäkringsbyrån intyg över barnsbörden och den tredje tredjedelen efter det hon tillställt sjukförsäkringsbyrån intyg över efterundersökningen. Har barnsbörden ägt rum före ovannämnda termin på aderton dagar, erlägges den första tredjedelen omedelbart.

I sjukförsäkringslagen avsedd förmån erlägges icke för den tid försäkrad med stöd av 34 § 2 mom. eller 35 § 1 mom. sinnessjuklagen (187/52) är intagen i sjukhus eller med stöd av lagen om barnskydd (52/36) är intagen i uppfostringsanstalt, icke heller för den tid försäkrad är i arbetsinrättning, tvångsarbete eller tvångsinrättning. På samma sätt skall förfaras beträffande försäkrad, som erhåller vård i annan offentlig vårdanstalt som ägs av staten eller kommun eller erhåller statsbidrag och som erhåller här avsedd förmån i anslutning till anstaltvården.

Börjar försäkrad, som erhåller dag- eller moderskapspenning, avtjäna omedelbart ådömt frihetsstraff eller intages i sjukhus eller inrättning, som avses i 1 mom., skall fängelse- eller sjukhusdirektör eller inrättningens föreståndare ofördröjligen meddela därom till sjukförsäkringsbyrån på den försäkrades hemort.

Minderårig försäkrad, som fyllt 16 år, har rätt att även själv söka och lyfta honom på grund av sjukförsäkringslagen tillkommande ersättning.

Avlider ersättningstagaren, är den som förestår dödsboet berättigad att på dödsboets vägnar söka och lyfta ersättningen.

Sjukförsäkringsbestyrelse skall före utfärdandet av i 31 § 1 mom. sjukförsäkringslagen avsedd anfordran höra vederbörande sakkunniga läkare i saken. Förordnas försäkrad till undersökning, utbetalas till honom ersättning för av undersökningen förorsakade kostnader och resekostnader samt dagtraktamente.

Resekostnader ersättas i enlighet med de kostnader, som skulle ha förorsakats genom användande av kortaste färdväg och billigaste ressätt, dock högst till det faktiska beloppet.

Har den försäkrades resa varat minst sex timmar, erlägges till honom dagtraktamente. Dagtraktamente erlägges dock icke för den dag försäkrad under denna resa varit intagen på sjukhus för undersökning minst tolv timmar.

Dagtraktamentet fastställes i enlighet med billigaste reseklass för statens tjänsteresor.

Försäkrad anses ha sitt bo och hemvist i den kommun, där han i verkligheten är bosatt.

Sjukförsäkringsbyrå åligger:

Föreståndaren för sjukförsäkringsbyrå åligger:

Vad i 1 mom. 2―4 punkterna är stadgat gäller även för sådan ordförande i bestyrelse, som icke är föreståndare för byrån.

I protokoll, som föres vid sjukförsäkringsbestyrelses möten, skall intagas:

Av sjukförsäkringsbestyrelses ordförande kräves, att han avlagt examen, som kräves för domarämbete, eller annan vid universitet eller högskola avlagd slutexamen, som lämpar sig för befattningen, eller vid universitet, Yhteiskunnallinen korkeakoulu benämnda högskola eller annan högskola avlagd examen, som lämpar sig för befattningen, och tillräcklig förtrogenhet med sociallagstiftningen.

Utan hinder av vad i 1 mom. är stadgat må till sjukförsäkringsbestyrelses ordförande även utnämnas distriktsombudsman eller annan funktionär vid folkpensionsanstalten, som innehar befattningen såsom huvudtjänst då sjukförsäkringslagen träder i kraft, försåvitt han vid av folkpensionsanstalten anordnade kurser ådagalagt, att han besitter tillräckliga förutsättningar att verka såsom sjukförsäkringsbestyrelses ordförande och ledare för sjukförsäkringsbyrå.

Sjukförsäkringsbestyrelses ordförande, ävensom hans personliga suppleant, som är viceordförande i bestyrelsen, utnämnas av folkpensionsanstaltens styrelse efter det kretsbyråns föreståndare avgivit utlåtande i saken.

Vid fastställandet av de i 61 § 3 mom. sjukförsäkringslagen avsedda grunderna för de försäkringstekniska beräkningarna, skall socialministeriet fästa avseende åtminstone vid kassans medlemsantal, dess väntade utveckling, medlemmarnas kön, civilstånd och avlöning, medlemskårens åldersstruktur och sjukdomsfrekvensen hos den persongrupp, som är jämförbar med kassans medlemskår. Grunderna för beräkningarna justeras minst vart femte år.

För uppgörandet av den försäkringstekniska beräkningen skall kassan årligen före utgången av augusti månad ge folkpensionsanstalten nödiga uppgifter angående de omständigheter, vilka inverka på beräkningen. Folkpensionsanstalten bör före utgången av november månad i enlighet med av socialministeriet fastställda grunder uppgöra en försäkringsteknisk beräkning för varje kassa samt i enlighet med denna beräkning fastställa storleken av det belopp, som tillkommer kassan under det följande året. På detta avgörande bör folkpensionsanstalten ofördröjligen ge kassan skriftligt beslut.

Har kassans ansvarighet under kalenderåret ändrats av den orsaken, att i kassans medlemsantal eller i faktorer, vilka inverka på sjukkostnaderna inträffat väsentliga förändringar, vilka icke beaktats vid uppgörandet av den i 2 mom. avsedda beräkningen, justeras den beräkning, som hänför sig till sagda år på motsvarande sätt före utgången av nästföljande januari månad. Kassan skall för detta ändamål förete folkpensionsanstalten utredning över förenämnda ändringar före utgången av sagda år. Efter verkställd justering skall folkpensionsanstalten ofördröjligen erlägga kassan tilläggsbelopp, som föranletts därav. Kassan skall till folkpensionsanstalten återbära enligt justeringen överbetalat belopp före slutet av mars det år, som följer efter sagda år.

Folkpensionsanstalten utbetalar av sjukförsäkringsfondens medel den första vardagen i varje månad till arbetsplatskassa ett belopp, som motsvarar en tolftedel av det årliga belopp, som tillkommer kassan, dock så, att om de förskottsbelopp, som kassan erhållit, icke förslå till erläggandet av i sjukförsäkringslagen avsedda förmåner, folkpensionsanstalten till kassan utbetalar en nödig del av resterande, i 2 mom. nämnda årliga belopp.

Har arbetsplatskassas av sjukförsäkringslagen förutsatta utgifter under något år överstigit det av den försäkringstekniska beräkningen förutsatta beloppet och påvisas detta bero på orsak, som nämnes i 61 § 4 mom. sjukförsäkringslagen, bör kassan ofördröjligen hos folkpensionsanstalten anhålla om tilläggsbetalning och förete nödiga utredningar angående beloppet av kostnaderna enligt sjukförsäkringslagen. Efter det kassan påvisat sin rätt till tilläggsbelopp, skall folkpensionsanstalten till kassan utbetala ett belopp, som denna beräknas under samma år ytterligare behöva för utgifter enligt sjukförsäkringslagen. Kassan bör före den 15 februari det år, som följer kalenderåret redovisa för de erhållna beloppen och före utgången av nästföljande mars månad återbära det belopp den eventuellt erhållit för mycket. Har icke ens det tilläggsbelopp, som kassan erhållit, varit tillräckligt för att täcka kassans utgifter enligt sjukförsäkringslagen, utbetalar folkpensionsanstalten den bristande delen likaledes före utgången av mars månad. Befinnes det först efter kalenderårets utgång, att kassans medel icke varit tillräckliga för utgifterna enligt sjukförsäkringslagen, skall kassan före den 15 februari förete utredning om kassans utgifter enligt sjukförsäkringslagen. Folkpensionsanstalten bör före utgången av mars månad till kassan utbetala den bristande delen.

Arbetsplatskassa skall lämna folkpensionsanstalten de uppgifter, vilka för kontrollen av de utredningar som den företett eller eljest äro nödiga. Kassa bör dessutom lämna folkpensionsanstalten de uppgifter, som behövas för dennas sjukförsäkringsstatistik.

Då folkpensionsanstalten godkänner understödskassa, som underlyder lagen om understödskassor (471/42), såsom i sjukförsäkringslagen avsedd arbetsplatskassa, skall folkpensionsanstalten samtidigt fastställa den tidpunkt, då kassans i sjukförsäkringslagen avsedda verksamhet skall begynna. Denna tidpunkt må icke fastställas till en tidpunkt, som infaller senare än tre månader från det beslutet om godkännande gavs, dock så, att kassans verksamhet må inledas tidigast vid den tidpunkt, då kassan infördes i det i lagen om understödskassor avsedda registret.

Ny kassa skall, för att erhålla i 61 § 3 mom. sjukförsäkringslagen avsett belopp, inom en månad efter det den godkänts såsom arbetsplatskassa, lämna folkpensionsanstalten ovan i 27 § 2 mom. avsedda uppgifter. Efter det folkpensionsanstalten erhållit dessa, skall den ofördröjligen uppgöra försäkringsteknisk beräkning och fastställa storleken av det belopp, som tillkommer kassan och på detta avgörande ge kassan skriftligt beslut.

Landet indelas i fem sjukförsäkringskretsar, i vilka alla finnes en kretsbyrå.

Kretsbyrån åligger, utöver vad som stadgats i sjukförsäkringslagen:

Inom kretsbyrå finnes en allmän byrå, en socialmedicinsk byrå och en inspektionsbyrå.

Den socialmedicinska byrån skall särskilt övervaka tillämpandet av enhetliga socialmedicinska grunder i sjukförsäkringsbestyrelserna och -byråerna. Vid byrån finnes ett tillräckligt antal sakkunniga läkare.

Vid inspektionsbyrån finnes ett tillräckligt antal kretsinspektörer, vilka skola leda sjukförsäkringsbyråernas verksamhet samt i dessa verkställa granskning av medel och förvaltning.

Sakkunnig läkare skall fungera såsom medicinsk expert i ärenden rörande sjukförsäkringen samt inom sin krets främja samarbetet mellan sjukförsäkringsmyndigheterna och läkarna. Sakkunnig läkare, som förordnas till chef för socialmedicinsk byrå, bör verka på den ort, där kretsbyrån är förlagd och de övriga så, att i varje centralsjukhusdistrikt finnes åtminstone en sakkunnig läkare.

Av kretsinspektör kräves, att han har avlagt slutexamen vid universitet eller högskola eller annan vid universitet eller Yhteiskunnallinen korkeakoulu benämnda högskola avlagd examen, som lämpar sig för tjänsten, och att han besitter tillräcklig förtrogenhet med sociallagstiftningen. Utan hinder av vad ovan stadgats, må tall kretsinspektör utnämnas även distriktsinspektör vid folkpensionsanstalten, som då lagen träder i kraft är i folkpensionsanstaltens tjänst.

Kretsbyrås föreståndare bör övervaka genomförandet av sjukförsäkringen inom sin krets och ombesörja, att kretsbyrån snabbt fullgör de uppgifter, som ålagts den.

Kretsbyråns föreståndare beviljar sjukförsäkringsbyrås föreståndare, hans suppleant samt funktionär vid kretsbyrån tjänstledighet samt godkänner deras reseräkningar i enlighet med vad folkpensionsanstalten närmare föreskriver. Kretsbyråns föreståndare beviljar även annan funktionär vid sjukförsäkringsbyrå tjänstledighet och godkänner dennes reseräkning, försåvitt folkpensionsanstalten icke ombetrott dessa uppgifter sjukförsäkringsbyråns föreståndare. Kretsbyråns föreståndare eller, försåvitt folkpensionsanstalten ombetrott sjukförsäkringsbyråns föreståndare detta, åligger dessutom att besluta om den kontorsmaterial, som behöves i sjukförsäkringsbyrån, med iakttagande av folkpensionsanstaltens föreskrifter i saken.

Kretsbyråns föreståndare utnämner de funktionärer och arbetstagare vid kretsbyrån, vilkas utnämning icke enligt 36 § tillkommer folkpensionsanstaltens styrelse.

Sjukförsäkringsnämnds ordförande åligger:

Angående protokoll som skall föras vid sjukförsäkringsnämndens möten gäller vad i 25 § är stadgat om sjukförsäkringsbestyrelses protokoll.

I sjukförsäkringsnämnden finnes en eller flere föredragande, av vilka kräves att de avlagt juriskandidatexamen eller motsvarande tidigare juridisk examen.

Sjukförsäkringsnämndens beslut undertecknas av föredraganden, som även verkar som nämndens sekreterare.

För handläggning av sjukförsäkringsärendena finnes vid folkpensionsanstalten en sjukförsäkringsavdelning, inom vilken må finnas byråer. Avdelningschefen utnämnes och entledigas av folkpensionsanstaltens förstärkta styrelse.

Folkpensionsanstaltens förstärkta styrelse fastställer den i 42 § 1 mom. sjukförsäkringslagen avsedda indelningen i sjukförsäkringsdistrikt och bestämmer kretsbyråernas förläggningsorter.

Förstärkta styrelsen åligger att utnämna och entlediga kretsbyrås föreståndare. Likaledes skall förstärkta styrelsen fastställa arbetsordningen för sjukförsäkringsnämnd och bestämma arvodena för nämndens medlemmar och grunderna för resekostnadsersättningarna liksom även det belopp som enligt 47 § bör erläggas ur sjukförsäkringsfonden åt folkpensionsanstalten.

Folkpensionsanstaltens styrelse utnämner byråchef i kretsbyrå, kretsinspektör och föredragande vid sjukförsäkringsnämnd, den sistnämnda likväl på förslag av sjukförsäkringsnämnden. På folkpensionsanstalten ankommer likaledes ett utnämna sakkunnig läkare. Ovannämnda funktionärer entledigas av folkpensionsanstakens styrelse. Föredragande vid sjukförsäkringsnämnd må dock entledigas först efter det nämnden avgivit utlåtande i saken.

Kretsbyråns föreståndare och allmänna byråns byråchef böra äga den kompetens, som fordras för domartjänst och inspektionsbyråns byråchef vid universitet eller annan högskola avlagd slutexamen som lämpar sig för befattningen.

Sjukförsäkringsdelegationen åligger:

Delegationen äger rätt att antaga sekreterare och höra sakkunniga. Sekreterarens och sakkunnigas arvoden fastställas av folkpensionsanstaltens styrelse på framställning av. delegationen.

Av delegationens verksamhet förorsakade kostnader bestridas av sjukförsäkringsfondens medel.

För handläggning av medicinska frågor i samband med sjukförsäkringen tillsätter folkpensionsanstaltens styrelse för tre år i sänder en socialmedicinsk delegation, i vilken finnes ordförande och högst femton andra medlemmar. I delegationen skall de för genomförande av sjukförsäkringen viktigaste medicinska specialområdena samt tillräckligt antal läkare, vilka äro förtrogna med sjukförsäkringens praktiska verkställande, vara representerade. Vid förordnande av medlemmar skall beaktas, att medicinalstyrelsen, medicinska fakulteterna vid Helsingfors, Åbo och Uleåborgs universitet och organisation, som representerar läkarna, skola vara representerade i delegationen.

Delegationen må dela upp sig i sektioner. Om sektionernas arbetsfördelning besluter folkpensionsanstaltens styrelse på framställning av delegationen.

Delegationen äger rätt att antaga sekreterare och höra sakkunniga. Folkpensionsanstaltens styrelse fastställer arvodena för delegationens ordförande, medlemmar, sekreterare och sakkunniga. De kostnader, vilka förorsakas av delegationens verksamhet, bestridas av sjukförsäkringsfondens medel.

För ernående av en riktig och enhetlig praxis skall folkpensionsanstalten ge sjukförsäkringsbestyrelserna och -byråerna allmänna råd och anvisningar för avgörandet av ärenden som avses i sjukförsäkringslagen.

Folkpensionsanstalten skall övervaka kretsbyråernas, sjukförsäkringsbestyrelsernas och -byråernas verksamhet och verkställa granskningar vid dessa.

Folkpensionsanstalten skall föra statistik på sjukförsäkringens område.

Folkpensionsanstalten skall årligen före utgången av juli månad till socialministeriet insända en motiverad beräkning av det belopp staten under nästföljande år skall erlägga till sjukförsäkringsfonden.

Socialministeriet skall erlägga det förskottsbelopp, som avses i 59 § sjukförsäkringslagen, första vardagen i varje månad.

I samband med sjukförsäkringsfondens bokslut skall årligen det belopp utredas, som staten enligt 59 § sjukförsäkringslagen har att erlägga. Har statens andel icke i sin helhet erlagts medelst de förskottsbelopp, som avses ovan i 40 §, skall staten erlägga den återstående delen till sjukförsäkringsfonden under följande kalendermånad efter det folkpensionsanstaltens fullmäktige fastställt fondens bokslut. Inom samma tid skall överbetalat belopp återbetalas till staten.

Vid återkrävandet av ovan i 1 mom. avsett tilläggsbelopp eller vid återbärande av överbetalat belopp, skall folkpensionsanstalten till socialministeriet insända beräkning rörande beloppet av statens i 59 § sjukförsäkringslagen avsedda andel. Folkpensionsanstalten skall lämna socialministeriet uppgifter vilka för granskning av beräkningen eller eljest äro nödiga.

Med sjukförsäkringsfondens medel anskaffade investeringstillgångar skola bokföras till anskaffningsvärdet. Måste värdet av tillgångarna till följd av förändringar i penningvärdet, risk för kapitalförlust eller av någon annan orsak anses ha bestående förändrats, skall bokföringsvärdet på motsvarande sätt justeras.

Utbetalas förmåner icke i pengar ur sjukförsäkringsbyrås kontantkassa, skall vid deras utbetalande såvitt möjligt begagnas postgirorörelse.

Utbetalas förmåner medelst i 48 § 2 mom. sjukförsäkringslagen nämnda checker, skall folkpensionsanstalten med penninginrättningarna ingå nödiga avtal om inlösen av checkerna. Polkpensionsanstalten fastställer checkblankettens form.

Sjukförsäkringsbestyrelses ordförande och annan medlem skall före befattningens tillträdande vid allmän underrätt avlägga stadgad tjänsteed samt sjukförsäkringsnämnds ordförande och annan medlem stadgad tjänste- och domared, försåvitt han icke tidigare avlagt sådan ed.

Försäkrad, som under skatteåret erhållit folkpension, tillställes av folkpensionsanstalten ett intyg, som bifogas skattedeklarationen. Folkpensionsanstalten må även insända intyget direkt till skattedirektören i vederbörande skattedistrikt.

Föreligger icke utredning angående i 34 § sjukförsäkringslagen avsedda bolags eller sammanslutningars delägares andel, beräknas vid fastställandet av sjukförsäkringspremien hans andel av bolagets eller sammanslutningens skattören i enlighet med antalet delägare.

Sjukförsäkringsnämnd skall, försåvitt nämnden besluter i ärendet såsom sista instans, återsända akten till vederbörande sjukförsäkringsbyrå för att där uppbevaras. Bringas ärendet under prövningsnämndens prövning, skall sjukförsäkringsnämnden ofördröjligen insända akten jämte utdrag ur sitt protokoll vidare till prövningsnämnden.

På statsrådet ankommer att fastställa de allmänna grunder, enligt vilka den i 59 § sjukförsäkringslagen avsedda delen av folkpensionsanstaltens allmänna förvaltnings- och driftkostnader ersättes ur sjukförsäkringsfonden.

Utbetalar arbetsgivaren åt den försäkrade lön för den tid, för vilken denne vore berättigad till dag- eller moderskapspenning, skall detta ofördröjligen efter lönens utbetalande av arbetsgivaren meddelas vederbörande sjukförsäkringsbyrå.

Har sjukförsäkringsbestyrelse med stöd av 68 § 2 eller 3 mom. sjukförsäkringslagen beslutat inhämta utredning av sjukhus eller annan sjukvårdsanstalt eller läkare, skall inhämtandet av utredningen ske genom förmedling av kretsbyrån.

Vad i denna förordning är stadgat om sjukförsäkringsbyrå och -bestyrelse, gäller i motsvarande delar även arbetsplatskassa och dess styrelse.