367/1961

Skatter och offentliga avgifter må utsökas utan dom eller utslag.

Annan offentligträttslig eller därmed jämförbar fordran i penningar må utsökas utan dom eller utslag, då särskilt stadgande därom finnes i lag eller förordning.

Ovan i 1 och 2 mom. avsedd skatt, avgift och fordran i penningar kallas i denna lag fordran.

Vid utsökning av fordran skall, försåvitt i denna lag icke annat stadgas, i tillämpliga delar iakttagas, vad som gäller angående verkställighet av dom i tvistemål.

Ansökan om utsökning av fordran riktas till utmätningsman.

Utsökning skall sökas hos utmätningsman på den betalningsskyldiges hem-, bonings- eller vistelseort. Berör fordringen rörelse, näring, yrke eller fastighet, må utmätning sökas även på den ort, där nämnda verksamhet bedrivits eller där fastigheten är belägen.

Är den betalningsskyldiges vistelseort okänd eller vistas han utomlands eller har på hans boningsort icke påträffats utmätningsbar egendom, må utsökning sökas hos utmätningsmannen på den ort, där han har egendom.

Föreligger icke, enligt vad ovan i denna paragraf stadgats, kännedom om behörig utmätningsman, må utsökning sökas hos den utmätningsman, inom vars verksamhetsområde fordran fastställts eller debiterats.

Sökanden är icke skyldig att på förhand erlägga kostnaderna för utsökningen. Utmätningsman äger likväl rätt att av sökanden i förskott kräva medel för anskaffning av handlingar, som erfordras vid exekutiv auktion, och för kungörande av sådan förrättning.

Den del av lön eller pension, som jämlikt 4 kap. 6 § utsökningslagen icke skall utmätas, beräknas på det belopp, som återstår, då lagstadgad innehållning för förskottsuppbörd av skatt verkställts.

Utmätningsman är berättigad att uppdraga indrivningen av fordran åt exekutionsbiträde, som då må verkställa i 1 kap. 5 § 5 mom. utsökningslagen nämnda förrättningar samt därjämte utmäta lösegendom, likväl icke fartyg eller gods däri.

Har utmätningsman uppdragit i 1 mom. omförmäld uppgift åt exekutionsbiträde, äger han, på sätt i förordning närmare stadgas, tillse, att exekutionsbiträdet noggrant fullgör sitt uppdrag och iakttager de bestämmelser, som gälla honom, och honom meddelade föreskrifter. Fullgör icke utmätningsman sin tillsynsskyldighet, Svare han själv för den skada, som av exekutionsbiträdets fel eller försummelse tillskyndas.

Utmätningsman må på eget ansvar förordna exekutionsbiträde att utmäta viss fastighet samt att försälja utmätt lösegendom, likväl icke fartyg eller gods däri, luftfarkost, buss eller lösöre, som veterligen på grund av inteckning eller annars med stöd av pant- eller retentionsrätt utgör säkerhet för gäld.

Då exekutionsbiträde verkställer ovan i 1 och 3 mom. avsedda förrättningar, gäller om honom i tillämpliga delar vad om utmätningsman är stadgat.

Såvida utsökning av fordran icke medelst vederbörande myndighets beslut förbjudes eller avbrytes eller den betalningsskyldige visar, att han erhållit förlängd betalningstid, skall verkställigheten slutföras oberoende av, huruvida fastställande eller debitering av fordran vunnit laga kraft eller icke, såvida i lag icke annorlunda är stadgat.

Fastighet, i 2 § förordningen den 9 november 1868 om inteckning i fast egendom nämnd, på annans mark befintlig anläggning jämte besittningsrätt till marken, rätt till avskiljande av visst område och aktie i bostads- eller fastighetsaktiebolag, som berättigar till besittning av lägenhet, vilken av gäldenären användes som bostad, må likväl försäljas först sedan fordringens fastställande eller debiteringen vunnit laga kraft.

Angående ansökning om utsökning och den handling, som ligger till grund därför, överföring av indrivningsärende från en utmätningsman till en annan och handräckning utmätningsmännen emellan, redovisning av de vid utmätning influtna medlen, den tid, inom vilken indrivning skall verkställas och redovisning avgivas, samt ansvar för försummelse därav, så ock om bokföring, övervakning och inspektion av indrivningsärenden stadgas genom förordning.

Den, som anser, att skatt, med undantag för stämpelskatt, eller annan fordran fastställts eller debiterats med felaktig tillämpning av lagen eller att vid handläggningen av ärendet inträffat misstag eller fel vid förfarandet, som kan antagas hava inverkat på ärendets avgörande, må däröver anföra grundbesvär.

Är angående grundbesvär annorstädes särskilt stadgat, skola dessa stadganden iakttagas. I annat fall skola grundbesvären riktas till den myndighet, till vilken besvär över fastställande eller debitering av fordran skola ingivas. Har sådan myndighet icke föreskrivits, skola grundbesvären riktas till den länsstyrelse, inom vars behörighetsområde fordran fastställts eller debiterats.

Har fordran uppenbarligen fastställts eller debiterats dubbelt eller påförts orätt person, må saken hänskjutas till handläggning av vederbörande myndighet även på så sätt, att utmätningsmannen på anhållan av den betalningsskyldige lämnar sagda myndighet meddelande om saken.

Besvär över länsstyrelses utslag i ärende, som rör grundbesvär och som av länsstyrelsen behandlats med stöd av 2 och 3 mom., må anföras hos högsta förvaltningsdomstolen inom sextio dagar efter delfåendet i den ordning, som i 96 § 2 och 3 mom. beskattningslagen är stadgat.

Myndighet, hos vilken ordinarie besvär eller grundbesvär rörande fastställande eller debitering av fordran anförts, må, om skäl därtill yppar sig, helt eller till någon del förbjuda utsökning av fordran eller förordna om avbrytande av utmätningen.

Önskar den, vars egendom utmätts, på grund av sina besvär söka avbrytande av verkställigheten, skall han omedelbart eller senast den åttonde dagen efter utmätningen därom underrätta utmätningsmannen, som skall tills vidare avbryta verkställigheten.

Ansökan om avbrytande av verkställighet skall göras skriftligt. Den riktas till utmätningsmannen och till densamma skola fogas av utmätningsmannen till riktigheten bestyrkt avskrift av utmätningsprotokollet samt intyg över, att besvär rörande fastställandet eller debiteringen av fordran äro anhängiga, eller grundbesvärsskriften och de handlingar, vilka besväranden såsom grund åberopar.

Ansökan om avbrytande jämte bilagor skall senast den tjugonde dagen efter utmätningen tillställas utmätningsmannen, som ofördröjligen äger insända handlingarna till den myndighet, på vilken prövningen av besvären ankommer.

Då utmätning verkställts, skall förrättningsmannen jämte sådan underrättelse, varom stadgas i 9 kap. 5 § 2 mom. utsökningslagen, meddela anvisning om vad vid grundbesvär och ansökan om avbrytande skall iakttagas samt den påföljd, som är stadgad för försummelse.

Då betalningsskyldig meddelat sin avsikt att söka avbrytande av verkställighet, men ansökningen icke tillställes utmätningsmannen inom ovan i 9 § 4 mom. stadgad tid, skall verkställigheten omedelbart fortsättas, såframt ej annat hinder härför föreligger. Inlämnas ansökan om avbrytande inom stadgad tid eller har utmätningsman lämnat ovan i 8 § 3 mom. avsett meddelande, är verkställigheten avbruten till dess beslut på grund av ansökningen om avbrytande eller utmätningsmannens meddelande givits.

Förordnande om förbud mot eller avbrytande av utsökning är, såvida den myndighet, som handlägger ovan i 9 § 1 mom. nämnda besvär, icke annorlunda förordnar, i kraft till dess sagda besvär avgjorts medelst laga kraft vunnet beslut. Då tre månader förflutit från det beslutet gavs, skall verkställigheten även annars fullföljas, såvida den betalningsskyldige icke visar, att han inom stadgad tid sökt ändring i beslutet eller att den stadgade tiden ännu icke utlöpt.

Ändring av beslut beträffande ansökan om avbrytande må icke sökas.

Myndighet, som handlägger ordinarie besvär eller grundbesvär, må förordna sin ordförande, ledamot eller föredragande att handlägga och avgöra ansökningar om förbud mot eller avbrytande av utmätning.

Skatt, med undantag av stämpelskatt, och annan i denna lag avsedd fordran skall hos den betalningsskyldige uttagas inom fem år, räknat från ingången av året efter det, då fordran fastställts eller debiterats, vid äventyr av förlust av rätten att utfå betalning. Vid förskottsuppbörd med stöd av lagen den 28 november 1959 om förskottsuppbörd (418/59) påfört förskott må likväl indrivas inom samma tid som de skatter och avgifter, till vilkas erläggande förskottet enligt beskattningslagen skall användas.

Utan hinder av vad i 1 mom. är stadgat må fordran utgå ur egendom, som med stöd av lag eller avtal utgör pant för densamma.

Har för utbekommande av fordran inom ovan i 1 mom. stadgad tid utmätning ägt rum eller fordran bevakats i konkurs eller vid årsstämning eller i samband med exekutiv försäljning av fastighet, må det förhållande att sagda tid utgått icke utgöra hinder för utbekommande av betalning ur utmätta eller till konkurs upplåtna medel eller ur medel, med vilka vid årsstämning anmäld fordran bör gäldas.

Ovan i 8 § avsedda besvär må icke anföras efter det rätten till erhållande av betalning jämlikt 11 § 1 mom. gått förlorad. Kan fordran likväl indrivas ur ovan i 11 § 2 och 3 mom. nämnda medel, må grundbesvär ännu anföras inom 30 dagar efter inställelsedagen och må sagda besvär samt ansökan om avbrytande av verkställighet, om utmätning verkställts, ännu inlämnas L den ovan i 9 § stadgade ordningen.

Grundbesvär över debitering, som verkställts av tullmyndighet, skola anföras inom den i tullagen av den 8 september 1939 (271/39) stadgade tiden, likväl så, att grundbesvär över debitering av omsättningsskatt må anföras ännu inom den i 1 mom. omförmälda terminen och grundbesvär i övriga fall inlämnas till utmätningsman även efter utgången av den stadgade tiden jämlikt 9 § 3 mom. denna lag i anslutning till ansökan om avbrytande.

För indrivning i utsökningsväg av fordran skall den betalningsskyldige erlägga en indrivningsavgift. Om indrivningsavgiftens storlek samt om utmätningsmans och exekutionsbiträdes rätt att såsom arvode uppbära indrivningsavgiften eller del därav stadgas genom förordning. Om de förrättningsarvoden, som annars skola uppbäras för utsökningsmyndighets tjänsteförrättningar, om lösen för expeditioner, som utfärdats av sagda myndighet, samt om ersättning för resekostnader är särskilt stadgat.

Genom förordning må stadgas, att av vissa inrättningar uppburna, i 1 § 2 mom. avsedda avgifter må utsökas utan dom eller utslag endast i den mån ministerium genom beslut, som publiceras i författningssamlingen, för varje inrättning särskilt beviljar sådan rätt.

Närmare föreskrifter angående verkställigheten och tillämpningen av denna lag utfärdas genom förordning.

Denna lag träder i kraft den 3 augusti 1961, och genom densamma upphävas 26 och 27 §§ förordningen om införande av utsökningslagen, sistnämnda lagrum sådant det lyder i lagen den 17 mars 1944 (185/44), samt lagen den 26 maj 1925 om preskription av skatter och avgifter (226/25). Innan denna lag träder i kraft, må av dess verkställighet förutsatta åtgärder vidtagas.

Före denna lags ikraftträdande beviljad rätt till utmätning utan dom eller utslag av vissa fordringar förblir fortfarande i kraft. Förordnande om upphävande av sagda rätt må utfärdas i samma ordning, i vilken den beviljats.

Av länsstyrelse med stöd av 1 kap. 5 § 2 mom. utsökningslagen, sådant sagda moment varit gällande före den 1 augusti 1961, förordnade särskilda utmätningsmän för indrivning av kommunala eller kyrkliga skatter och avgifter skola likväl vid utsökningsförrättningar iakttaga den äldre lagens stadganden.

Har utmätning verkställts, förrän denna lag trädde i kraft, skall i fråga om grundbesvär och avbrytande av verkställigheten även i övrigt iakttagas de vid tiden för utmätningen gällande stadgandena.