165/1954

Fångforsling ombesörjes av polis- och fängelsemyndigheterna.

Högsta ledningen och övervakningen av fångforsling på åtgärd av polismyndigheterna tillkommer ministeriet för inrikesärendena och av fångforsling på åtgärd av fängelsemyndigheterna justitieministeriet.

Fångforslingen i länet ledes och övervakas av länsstyrelsen och direktionen för länsfängelset.

Chefen för polisdistriktet övervakar, att hans underlydande noggrant följa givna stadganden och direktiv angående forsling av fångar.

Fängelsemyndigheterna ombesörja forslingen av fångar mellan fängelserna, mellan fängelse och järnvägsfångvagn samt mellan olika fångvagnar ävensom forslingen i fångvagn. Skall fånge forslas från fängelse till domstol i den kommun, där fängelset år beläget, eller överföres fånge från fängelse till sjukhus, ankommer forslingen likaså på fängelsemyndigheterna.

Annan fångforsling ombesörjes av polismyndigheterna.

För fånge, som skall forslas, bör den myndighet, som äger bestämma om forslingen, utfärda fångpass med uppgift om:

Är fånge våldsam eller äro rymningsförsök att befara, skall anteckning därom göras i passet.

Har fånge ådömts straff, skall i passet ytterligare antecknas:

Forsling av fånge bör ordnas så, att fången icke tager skada till hälsan.

Forsling av fånge skall ske utan onödigt dröjsmål.

Söndagar och helgdagar må fångar forslas endast i tvingande fall.

Forsling skall, såvitt möjligt, ske med järnväg i ordinarie fångvagn, men i övrigt kortaste och mest ändamålsenliga väg.

Fånge, som forslas, skall noggrant bevakas. Vid behov må bojor användas.

Kvinna må icke beläggas med bojor, såvida ej synnerliga skäl det oundgängligen påkalla.

Under transporten inträffade störningar skola skyndsamt meddelas polismyndighet och om dem snart om avvikelser från förordnandet i fångpasset skall anteckning göras i fångpasset.

Vid ordinarie fångforsling med järnväg skall användas särskild fångvagn eller isolerad avdelning i annan vagn.

Vid ordinarie fångvagnsturer skall en eller flere vakter medfölja.

Extra fångforsling med järnväg skall i främsta rummet ske såsom kredittransport.

Fångforsling skall ordnas så, att fången icke onödigtvis blir föremål för uppmärksamhet från allmänhetens sida.

Fångkläder iförd fånge må icke utan tvingande skäl forslas bland andra resande i tåg, buss, båt eller annat fortskaffningsmedel.

Forsling av fångar inom polisdistrikt ombesörjes av en särskild fångförare, såframt icke ministeriet för inrikesärendena för visst distrikt bestämmer, att fångforslingen skall höra till polisens åligganden.

Ministeriet för inrikesärendena må efter att ha hört vederbörande myndigheter förordna, att fångforslingen i två eller flere distrikt skall ombesörjas av en enda fångförare.

Fånge förvaras under annan transport än järnvägstransport i polishäkte eller på annan av ministeriet för inrikesärendena godkänd förvaringsplats.

Närmare föreskrifter angående handhavandet av fångforslingen i polistdistrikten inom länet utfärdas av vederbörande länsstyrelse, till den del saken berör såväl polis- som fängelsemyndigheterna efter överenskommelse med direktionen för vederbörande länsfängelse.

Fångförare antages till sysslan för högst tre år i sänder av länsstyrelsen på grund av avtal efter trettio dagars ansökningstid.

Ansökningarna, åtföljda av uppgift om den ersättning, som yrkas, ävensom av annan nödig utredning, skola inlämnas till chefen för polisdistriktet, som avgiver utlåtande över dem och översänder dem till länsstyrelsen.

I avtal med fångförare skola till sysslan hörande rättigheter och skyldigheter noggrant uppräknas.

För den händelse fångförare är hindrad att fullgöra sina åligganden, bör han för sig ställa av chefen för polisdistriktet godkänd vikarie.

Fångförare skall tillhandahålla honom för forsling ombetrodd fånge inkvartering och kost samt, enligt vad fångpasset utvisar, transportera honom till den plats, där rättens sammanträde äger rum, eller till polishäkte, annan fångförare, fångvagn eller fängelse. Åtföljes fånge av särskild vakt, skall inkvartering och skjuts även för honom ombesörjas av fångföraren.

Fångförare är pliktig att på tillsägelse infinna sig i fängelse, på järnvägsstation, vid båtbrygga eller på annat sådant ställe för att mottaga den fånge han skall forsla. Under ordinarie fångsforslingstur är fångförare pliktig att infinna sig på motsvarande mottagningsställe i enlighet med vad därom blivit överenskommet, då han antogs till sysslan.

Myndighet, som förpassar fångar, skall för varje år över förpassningarna föra förteckning, varav framgår passens nummer, datum, den förpassades namn samt orten, dit fången blivit sänd.

Angående förteckningarna om forslingen och förvaringen av fångar bestämma ministeriet för inrikesärendena och justitieministeriet.

Vid fångars forsling och vid deras vård under forslingen skall i tillämpliga delar iakttagas, vad i förordningen angående fångvårdsväsendet (86/50) är stadgat.

Polismyndighet äger befogenhet att tillåta fånge att under bevakning besöka nära anhörig, som är svårt sjuk, eller att följa avliden nära anhörig till graven.

Närmare föreskrifter angående tillämpningen av denna förordning utfärdas i fråga om forsling på åtgärd av polismyndigheterna av ministeriet för inrikesärendena efter justitieministeriets hörande och i övriga fall av justitieministeriet efter ministeriets för inrikesärendena hörande.