967/1947

För revision av statshushållningen finnes ett statens revisionsverk med uppgift att granska lagligheten och ändamålsenligheten av skötseln av statens hushållning samt iakttagandet av statsförslaget ävensom att sköta statens allmänna bokföring.

Medelst förordning kan statens revisionsverk anförtros även andra sådana uppgifter, som böra anses ansluta sig till dess verksamhet.

Statens revisionsverk, som nedan kallas revisionsverket, underlyder finansministeriet.

Revisionsverket handhar granskningen och övervakningen av statens myndigheters, inrättningars och affärsföretags ekonomiska skötsel. Därutöver skall verket, med genom förordning till äventyrs fastställda inskränkningar, även i övrigt övervaka och granska användningen av statens medel och skötseln av statens egendom samt räkenskapsföringen beträffande dem. Övervakningen och granskningen omfatta dock icke riksdagens hushållning och förvaltningen av fonder, som denna ansvarar för, ej heller Finlands Banks, postsparbankens, folkpensionsanstaltens och Statens Metallfabrikers verksamhet.

Revisionsverket kan granska användningen av samhällens, samfunds och sammanslutningars, som erhålla statsunderstöd, medel och räkenskapsföring för att utreda, huruvida medlen sakenligt använts till det ändamål, för vilket understödet givits. Likaså har revisionsverket rätt att revidera i myndigheternas besittning befintliga medel, som tillhöra enskilda och för vilka staten enligt gällande lagstiftning ansvarar.

Beträffande revisionsverkets rätt att granska sådana aktiebolags verksamhet, i vilka staten innehar aktiemajoriteten, är särskilt stadgat.

Revisionsverket uppdelas på avdelningar och dessa i byråer.

Vid revisionsverket kunna följande innehavare av tjänster och befattningar med grundlön tillsättas:

generaldirektör, avdelningschef, byråchef, överrevisor, revisor, biträdande revisor, notarie, registrator, biträdande registrator, överkamrerare, huvudbokförare, bokförare, biträdande bokförare, byråbiträde och vaktmästare.

Ytterligare kunna vid verket finnas innehavare av extraordinarie befattning.

Verket kan anlita sakkunniga.

Revisionsverkets beslutanderätt utövas av revisionsrådet i de ärenden, som enligt denna lag ankomma på eller genom förordning överföras till rådets avgörande. Övriga ärenden avgöras av revisionsverkets generaldirektör eller annan tjänsteman, i enlighet med vad medelst förordning stadgas.

Ordförande i revisionsrådet är revisionsverkets generaldirektör, och ledamöter äro avdelningscheferna. Vid jäv eller förfall för generaldirektören fungerar som ordförande i rådet därtill förordnad avdelningschef. I stället för denne eller annan sådan avdelningschef, som nr jävig eller förhindrad att deltaga i sammanträde, skall ordföranden kalla vederbörande byråchef till ledamot.

Vid revisionsrådets sammanträde, vid vilket i 8 § 1 mom. avsett ärende behandlas, skall ordföranden eller åtminstone en av de i sammanträdet deltagande ledamöterna eller till sammanträdet kallad ersättare innehava kompetens för domartjänst och erfarenhet i domar värv.

De, vilkas verksamhet revisionsverket enligt 2 § 1 eller 2 mom. övervakar eller granskar, skola vid anfordran förelägga vederbörande revisor eller till verkets förfogande ställa de räkenskapsböcker, -rapporter och övriga handlingar, som äro av nöden för granskningen eller övervakningen, samt utan dröjsmål till revisionsverket eller revisorn ingiva av dessa begärda uppgifter och förklaringar.

Revisionerna böra såvitt möjligt förrättas å vederbörande ämbetsverks, inrättningars, affärsföretags eller sammanslutnings förläggnings- eller hemort och i dess lokaliteter.

Den, som icke iakttager med stöd av 6 § given föreskrift eller icke inom föreskriven tid till revisionsverket ingiver sådan räkenskapsrapport eller annan handling, som enligt övriga gällande bestämmelser skall avgivas till verket, kan revisionsrådet vid vite ålägga att fullgöra sin skyldighet. Rätt att utsätta vite har revisionsrådet jämväl för att bringa räkenskaper eller andra handlingar i reviderbart skick. Före utsättande av vite skall vederbörande beredas möjlighet att avge förklaring i saken.

Har vid revision framgått, att staten i verksamhet, vars övervakning enligt 2 § 1 mom. ankommer på revisionsverket, genom felaktigt förfarande åsamkats skada och har skadan vallats av räkenskapsskyldig, som avses i 10 §, kan revisionsrådet behandla ärendet som anmärkningsärende och ålägga den räkenskapsskyldige eller hans rättsinnehavare att med boets medel ersätta staten för skadan. För såvitt det felaktiga förfarandet innefattar brott, skall revisionsverket göra anmälan därom till allmän åklagare för väckande av åtal, därest icke brottet är så obetydligt, alt i denna lag stadgade åtgärder böra anses tillfyllest.

I balansärenden skall iakttagas, vad om dem särskilt är stadgat.

Felaktigt förfarande, vilket icke föranleder i 8 § nämnda åtgärder, skall revisionsverket för annan vederbörlig åtgärd anmäla hos den statens myndighet, inrättning eller affärsföretag, i vars hushållning det felaktiga förfarandet förekommit eller, därest det felaktiga förfarandet har fastställts i fråga om annan användning av medel, skötsel av egendom eller räkenskapsföring, som avses i 2 § 1 eller 2 mom., hos den statens myndighet, som i allmänhet övervakar deras verksamhet, som förbrukar medel, sköter egendom eller för räkenskaper.

Angående åtgärd, som vidtagits till följd av revisionsverkets anmälan, samt om dess resultat skall uppgift lämnas till revisionsverket.

Med räkenskapsskyldig avses i denna lag envar, som på det område, vars övervakning enligt 2 § 1 mom. ankommer på revisionsverket, har beslutat eller godkänt åtgärd för redovisning som inkomst eller utanordning eller, utan att anmäla avvikande åsikt, föredragit sådan åtgärd eller som undertecknat eller kontrasignerat utanordning eller undertecknat räkenskapsrapport. Därutöver är den räkenskapsskyldig, som förvaltar statens penningmedel eller annan i hans vård anförtrodd egendom eller som har särskild skyldighet att bevaka statens förmögenhetsrättsliga intressen eller förvaltningen av statens penningmedel eller annan egendom eller bokföringen av dem.

Vad om räkenskapsskyldig är stadgat, gäller dock icke medlem av statsrådet, ej heller justitiekansler.

Innan anmärkningsärende upptages i revisionsrådet för slutlig behandling, skall räkenskapsskyldig, om han icke tidigare hörts, beredas tillfälle att avge förklaring.

Har skada, som den räkenskapsskyldige är pliktig att ersätta, föranletts av att någon kommit i åtnjutande av honom icke tillkommande förmån och enligt den av den räkenskapsskyldige förebragta förklaringen vederbörlig åtgärd vidtagits mot den, som undfått förmånen, skall den räkenskapsskyldige före det slutliga avgörandet av anmärkningsärendet beredas tillfälle att förete utredning om resultaten av åtgärden.

Avser konstaterad felaktighet ett så obetydligt penningbelopp, att sakens utredning, dess vidare behandling inom revisionsverket samt vederbörandes ställande under åtal eller åvägabringande av rättelse anses medföra mer arbete eller kostnader än den skada, som vållats genom felaktigheten, kan revisionsverket inom medelst förordning föreskrivna gränser besluta, att ärendet skall förfalla. Vid beslutets fattande skall beaktas, huruvida felaktigheten i samma räkenskaper upprepas ofta, huruvida det felaktiga förfarandet har fortsatts eller om vidtagande av åtgärd på grund av felet är påkallat av principiella skäl.

Har det befunnits, att i statshushållningen förfarits i strid med gällande stadganden eller bestämmelser, men verksamheten uppenbart länt statshushållningen till fördel, kan revisionsrådet besluta, att anmärkningsärendet får förfalla.

Anmärkningsärende skall anmälas till behandling i revisionsrådet inom loppet av två år efter det de räkenskaper, vilka innehålla det felaktiga förfarande anmärkningen gäller, i reviderbart skick inkommit till revisionsverket eller till revisionsverket anmälts, att de befinna sig i vederbörande ämbetsverk eller inrättning för granskning av tjänsteman från revisionsverket.

Räkenskapsskyldig åligger ej efter utgången av i 1 mom. stadgad termin ersättningskyldighet, för såvitt ersättningsyrkandet icke föranledes av brott.

Den, som i anmärkningsärende ålagts att erlägga ersättning till staten, har rätt att söka ändring i revisionsrådets beslut hos högsta förvaltningsdomstolen inom trettio dagar efter erhållen kännedom om beslutet.

Revisionsrådets beslut, varigenom räkenskapsskyldig i anmärkningsärende ålagts att erlägga ersättning till staten, verkställes såsom dom av underdomstol.

Revisionsverket skall kvartalsvis inkomma till statsrevisorerna och finansministeriet med redogörelse för sin verksamhet under föregående kvartal samt årligen till statsrådet och statsrevisorerna med berättelse om sin verksamhet under det föregående finansåret.

Innehavare av tjänst eller befattning med grundlön vid statens nuvarande revisionsverk är skyldig att mottaga för honom lämpad tjänst eller befattning med grundlön vid det omorganiserade revisionsverket. Innehavare av tjänst eller befattning, som icke förordnas till tjänst eller befattning av nämnt slag, uppföres på indragningsstat.

Närmare bestämmelser angående verkställigheten av denna lag utfärdas medelst förordning.

Denna lag trader i kraft den 1 januari 1948, och genom densamma upphävas lagen den 17 april 1931 angående statens revisionsverk (126/31) samt lagen den 7 november 1941 öm revision av krigstidshushållningcn (778/41).

Vid denna lags ikraftträdande övergå ärenden, som behandlas av krigstidshushållningsrevisionen, till handläggning i statens revisionsverk.