662/1943

Till staten skall erläggas stämpelskatt i enlighet med stadgandena i denna lag.

Från erläggande av stämpelskatt äro befriade, förutom vad här nedan sägs, staten och statsinrättningar samt folkpensionsanstalten och i tjänsteangelägenheter statsmyndighet.

Med avvikelse från stadgandena i denna lag skall lända till efterrättelse, vad i fördrag med främmande stat är annorlunda bestämt.

Myndigheter, för vilkas expeditioner stämpelskatt skall erläggas, hänföras i avseende å stämpelns belopp till sex grupper på följande sätt:

1 gruppen:

Republikens president, republikens presidents kansli, statsrådet, statsrådets kansli, ministerium, justitiekanslersämbetet, riksdagens justitieombudsmannaämbete, högsta domstolen och högsta förvaltningsdomstolen.

2 gruppen:

Hovrätt, överkrigsdomstolen, försäkringsdomstolen och prisdomstolen.

3 gruppen:

Statsåklagare, länsstyrelse, statspolisen, medicinalstyrelsen, statskontoret, tullstyrelsen, revisionsverket, krigstidshushållningsrevisionen, domkapitel, grekisk-katolska kyrkostyrelsen, skolstyrelsen, riksarkivet, landsarkiv, krigsarkivet, lantmäteristyrelsen, lantbruksstyrelsen, forstvetenskapliga forskningsanstalten, meteorologiska centralanstalten, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, vattendragskommissionen, sjöfartsstyrelsen, patent- och registerstyrelsen, statens olycksfallsbyrå, järnvägsstyrelsen, post- och telegrafstyrelsen samt forststyrelsen.

4 gruppen:

Polisinrättning, tullexpedition, lantmäterikontor och forststyrelsens distriktskontor.

5 gruppen:

Härads-, ägodelnings-, rådstuvu-, ordnings- och krigsrätt samt deras ordförande, magistrat, förutom då den är utmätningsman, ävensom notarius publicus.

6 gruppen:

Lantmäteriingenjör, kronofogde, härads- och mantalsskrivare, länsman, biträdande länsman, stadsfiskal, stadsfogde och annan förrättningsman vid utmätning ävensom byggnadsinspektör och byggnadsnämnd, om vilka stadgas i 63 § stadsplanelagen.

För expeditioner av myndighet, hörande till de ovan i 4 § nämnda grupperna 1―4, erlägges endast stämpelskatt.

För de till grupperna 5 och 6 hänförda myndigheternas expeditioner erlägges jämte stämpelskatt lösen eller ock enbart lösen eller andra avgifter enligt vad därom särskilt stadgas. Detsamma gäller kartavstick och -utdrag, som avfattas å lantmäteristyrelsen och lantmäterikontor.

Då för bevis, som utfärdas av riksarkivet eller landsarkiv på grund av där deponerad, församling tillhörig handling, enligt kyrkolagen skall erläggas lösen, uppbäres denna med användande av stämpelmärken.

Såvitt i denna lag ej annorlunda stadgas, skola expeditioner, som utfärdas av myndighet, hörande till någon av de i 4 § nämnda grupperna, beläggas med stämpel till följande belopp:

Ovan i 6 § stadgad stämpel skall erläggas, då varje fullskriven sida upptager minst tjugofyra eller på standardpapper fullskriven sida minst tjugo rader och varje rad i genomsnitt innehåller åtminstone tjugo stavelser.

Ovan i 1 mom. stadgat stämpelbelopp skall höjas med femtio procent, då varje fullskriven sida upptager minst trettiosex eller på standardpapper fullskriven sida minst trettio rader.

Utöver vad efter antal blad i stämpelskatt utgår, skola i denna paragraf nämnda handlingar beläggas med tilläggsstämpel till följande belopp:

1 gruppen:

2 gruppen:

3 gruppen:

Befriad från ovan i 8 § stadgad tilläggsstämpel är resolution, åtecknad eller vidfogad handling, som ingivits till myndighet, samt avslagsresolution, vilken såsom särskild expedition utfärdas av republikens president.

Vid justitiekanslersämbetet och riksdagens justitieombudsmannaämbete uppbäres stämpelskatt endast för diariebevis, utdrag och avskrift.

Följande expeditioner eller tillståndsbevis, vilka åtecknats den myndighet företedda handlingen, skola, såvitt de icke äro befriade från stämpelskatt, i stället för stämpel enligt 6 och 8 §§, beläggas med stämpel till följande belopp:

Arbetstillstånd , som i Finland antecknas i utlännings pass, i identitetsbevis, som godkänts i stället för pass, eller i vistelsebok, som utgivits i Finland, beroende på reciprocitet, enligt prövning högst 500 mark.

Besiktningsbrev , utgivet av besiktningsman för motorfordon, då besiktningen avsett:

Beslut, protokollsutdrag eller annan expedition , varigenom beviljas tillstånd eller rätt:

enligt föreskrift av statsrådet skilt för varje slag minst 100 och högst 1,000 mark för kalendermånad eller del därav.

Då tillstånd i fall, som i 11 punkten äro nämnda, beviljas för termin, ingående i den tid, för vilken samma skatt redan erlagts på annan ort, bör beslutet beläggas med stämpel till belopp, som i 6 § är stadgat.

För beslut å ansökan av bank eller annan sammanslutning skall, då den publiceras i författningssamlingen, utöver det, som till äventyrs skall utgå enligt 4 punkten av rubriken Beslut i denna paragraf, erläggas i stämpelskatt 450 mark för varje sida i såväl den finsk- som svenskpråkiga författningssamlingen, å vilken resolutionen upptagits.

Betyg över avlagd chaufförsexamen , utgivet av besiktningsman för motorfordon:

Bevis , utgivet som särskild expedition eller åtecknat myndighet företedd handling:

Brev å apoteksrättighet eller resolution, varigenom överlåtelse av apoteksprivilegium godkännes , efter apotekets uppskattade avkastning, beroende på statsrådets prövning:

Fotostatkopia , vars storlek är 36 X 25 cm, 20 mark för varje blad, samt fotostatkopia, vars storlek är 25 X 13 cm eller mindre, 10 mark för varje blad. Då fotostatkopia är större än 36 X 25 cm, skall i stämpelskatt erläggas 2 mark för varje kvadratdecimeter eller del därav, dock minst 150 mark för bro- och färjritning, som kan användas såsom arbetsritning även vid nya byggnadsarbeten, och minst 25 mark för andra ritningar, vilka överhuvud kunna användas endast för komplettering av handlingar.

Handelsresande , bevis för honom, på sätt i 66―68 §§ stadgas.

Identitetsbevis åt utlänning för resa till utlandet, för högst sex månader 75 mark, för högst ett år 150 mark.

Inresetillstånd , som i Finland antecknas i utlännings pass eller i identitetsbevis, som godkänts i stället för pass, beroende på reciprocitet, enligt prövning högst 1,000 mark.

Kartavstick eller -utdrag , utgivet av lantmäteristyrelsen, lantmäterikontor eller förrättningslantmätare, om lösen för avsticket eller utdraget utgör högst 50 mark, 10 mark, samt för varje belopp av 50 mark eller del därav, varmed lösen överstiger 50 mark, ytterligare 10 mark.

Körkort , utfärdat av polisinrättning 100 mark och av länsman 75 mark. Då person, som har körkort, beviljas rätt att framföra motorfordon av annat slag än vartill körkortet berättigar, skall sådant å körkortet utskrivet tillägg beläggas med stämpel, av polisinrättning utfärdat till 50 mark och av länsman utgivet till 30 mark.

Mutsedel 500 mark eller, då sådan utgives åt utlänning eller utländsk sammanslutning eller åt sådan inhemsk sammanslutning, vars rätt att innehava och besitta fast egendom är beroende av prövning, 1,000 mark.

Naturalisationsbrev , för vinnande av medborgarrätt, om sökanden icke tidigare varit finsk medborgare och ej heller härstädes åtnjuter asylrätt, beroende av hans inkomster och förmögenhet, enligt föreskrift av statsrådet, minst 1,000 och högst 15,000 mark.

Pass , som i Finland utfärdas åt finsk medborgare för resa till utlandet, för högst sex månader 75 mark, för högst ett år 150 mark, för längre tid 300 mark; samt ytterligare för varje text på främmande språk i passet 20 mark.

Patentbrev 500 mark.

Registerutdrag , för varje ark:

Resekort , utfärdat av polisinrättning 20 mark och av länsman 10 mark.

Resolution se Beslut .

Skattebrev , beroende av lägenhetens värde, enligt föreskrift av statsrådet, minst 100 och högst 5,000 mark.

Utslag se Beslut .

Varuförpassning 20 mark.

Vistelsebok för utlänning samt resolution, varigenom utlännings vistelsetillstånd, som grundar sig härpå, förlänges, beroende på reciprocitet, enligt prövning högst 1.000 mark.

Vistelsetillstånd : Förlängning av vistelsetillstånd, som i Finland antecknas i utlännings pass eller i identitetsbevis, som godkänts i stället för pass, beroende på reciprocitet, enligt prövning högst 1,000 mark.

Öppet brev eller annan handling å titel eller värdighet , utan därmed förenad verklig tjänst:

Från erläggande av stämpelskatt för expedition äro befriade:

Befriad från stämpelskatt är expedition:

Handling, som av sakägare inlämnas till eller företes för högsta domstolen, högsta förvaltningsdomstolen, hovrätt, häradsrätt, ägodelningsrätt eller rådstuvurätt, skall, såvitt icke i 14 och 15 §§ samt 4―7 kap. är annorlunda stadgat, oberoende av omfattning och antal blad beläggas med stämpel till följande belopp:

Fria från ovan i 1 mom. föreskriven stämpelskatt äro:

För nedannämnda handlingar, anmälningar och vinster skall, såvitt de icke äro befriade från stämpelskatt, sådan uppbäras till följande belopp:

Aktiebrev , enligt 33―37 §§.

Anmälan om överlåtelse av beviljad patenträtt 1,000 mark.

Anmälan om ångpanna eller ångkärl för registrering :

Anmälan till handelsregistret :

Fordringsbevis se Skuldsedel .

Inträdesbiljetter till nöjestillfällen , enligt 60―65 §§.

Köpebrev, bytesbrev och annan överlåtelsehandling , förutom gåvobrev och testamente, enligt 16―32 §§.

Obligation , enligt 38―44 §§.

Räkning , då den för erhållande av betalning inlämnas till domstol eller utsökningsmyndighet, såsom skuldsedel enligt 45―53 §§.

Skogsavverkningskontrakt , då det för vinnande av inteckning inlämnas till domstol, enligt hela beloppet av det överenskomna priset för avverkningsrätten och nyttjanderätten till skogen, 30 penni för varje fulla 100 mark.

Framgår vederlaget för avverknings- och nyttjanderätten ej ur kontraktet, belägges detsamma med stämpel enligt rättens prövning.

Skuldsedel eller annat fordringsbevis , enligt 45―53 §§.

Spelkort , enligt 58 §.

Warrant 25 mark.

Vinst , enligt 59 §.

Värdepapper , som säljas eller bytas, enligt 54―57 §§.

Växel , vare sig den är ställd att betalas av växelgivaren själv eller av annan person, för varje fulla 100 mark:

Växel, både i Finland och i utlandet utställd, bör beläggas med ovan stadgad stämpel, innan den här till acceptering eller betalning företes eller till annan person gives eller överlåtes.

Då växel, som i enlighet med 1 mom. är belagd med stämpel, för vinnande av inteckning eller betalning ingives till domstol eller fartygsregister- eller utsökningsmyndighet, skall angående dess beläggande med stämpel iakttagas, vad ovan om skuldsedel sagts.

Överlåtelsehandling beträffande kronorusthåll, kronohemman eller annan kronolägenhet, vid ansökan om immission, samt beträffande kronoboställe eller därav bildad odlings- eller bostadslägenhet eller annat område, vid ansökan om överlåtelse av arrenderätt, då överlåtelsehandlingen för fastställande av överlåtelsen ingives till myndighet, såsom köpebrev rörande fastighet enligt 16―25 §§.

Från ovan i 14 § stadgad stämpelskatt äro fritagna:

Överlåtelsehandling beträffande äganderätt till fastighet förses, dä lagfart sökes, med följande stämpelbelopp:

då egendomens värde är

Överlåtelsehandling, som upprättas mellan föräldrar och barn, adoptivföräldrar och adoptivbarn eller mellan syskon, belägges med stämpel till endast halva beloppet av den i 16 § stadgade skatten.

Därest fastighet överlåtes till ovan i 1 mom. nämnd samt annan person gemensamt och dessa icke äro sinsemellan gifta, skall för den senares andel av köpeskillingen erläggas stämpelskatt till fullt belopp.

Om tillträdare av fastighet är inhemskt öppet bolag, kommanditbolag, aktiebolag, ömsesidigt bolag, skadeståndsförsäkringsförening eller andelslag eller ock utlänning eller utländsk sammanslutning eller anstalt, erlägges ovan i 16 och 17 §§ stadgad stämpelskatt till dubbelt belopp.

Har lagfart icke sökts inom stadgad tid från köpslutet, skall stämpelbeloppet för överlåtelsehandlingen å fastigheten höjas med 20 procent för det halva kalenderår, inom vilket lagfart senast bort sökas, samt för varje följande halvår förutom det, under vilket lagfarten sökes; dock må här stadgad förhöjning icke stiga till mer än 100 procent av det föreskrivna stämpelbeloppet.

Hava flere inom olika domstolars domvärjo hörande fastigheter genom en avhandling överlåtits till en och samma tillträdare, skall överlåtelsehandlingen beläggas med stämpel efter fastigheternas sammanräknade värde, då avhandlingen företes den domstol, där lagfart först sökes. Finner någon av de andra domstolarna därefter, att värdet av fastighet inom dess domvärjo i köpebrevet fastställts alltför lågt, anteckne sin uppskattning å köpebrevet, och äge den domstol, hos vilken lagfart sist sökes, fordra komplettering av stämpeln.

Har samma ägare under ett års förlopp genom olika avhandlingar överlåtit delar av samma lägenhet till samma tillträdare, bör stämpelskatten erläggas efter delarnas sammanräknade värde, med avdrag av det belopp, som redan erlagts för sådana tidigare överlåtelser.

Då jämte fast egendom till en och samma tillträdare överlåtits jämväl lösegendom, skall överlåtelsehandlingen beträffande fastigheten beläggas med stämpel för det sammanräknade värdet av den fasta och lösa egendomen.

Då egendomens värde icke nämnes eller da värdet fastställts uppenbart alltför lågt, bör överlåtelsehandlingen beläggas med stämpel enligt domstolens prövning.

Har egendom, innan lagfart sökes, varit föremål för flere överlåtelser, skall jämväl för varje tidigare överlåtelse erläggas i denna lag stadgad stämpelskatt jämte förhöjning, dock icke, om fastigheten sålts i utmätningsväg, för överlåtelser, som därförinnan ägt rum.

Köpebrev å i utmätningsväg såld fastighet skall på åtgärd av den myndighet, som utfärdar överlåtelsehandlingen, beläggas med stämpel såsom ovan är stadgat.

Överlåtelsehandling beträffande arrendetomt med därtill hörande byggnader i stad eller köping belägges, då överlåtelsen av arrenderätt anmäles hos kommunal myndighet, med stämpel till belopp, som är stadgat angående beläggande med stämpel av köpebrev rörande fastighet. Därvid skall också i tillämpliga delar lända till efterrättelse, vad i 17, 18, 20―25 §§ samt 30 § 1 punkten är stadgat.

Överlåtelsehandling rörande privilegium å stamapotek samt sådant apoteks varulager och inventarier belägges med stämpel, då överlåtelsen underställes myndighets godkännande, såsom överlåtelsehandling beträffande fastighet, med iakttagande i tillämpliga delar jämväl av ovan i 17 och 22―25 §§ ingående stadganden.

Överlåtelsehandling rörande fartyg eller andel i fartyg bör, då överlåtelsen anmäles till fartygsregistret, förses med stämpel till ett belopp av 2 mark för varje fulla 100 mark av fartygets eller andelens värde, varvid jämväl skall i tillämpliga delar gälla, vad om överlåtelsehandling rörande fastighet ovan i 17 och 22―25 §§ stadgats.

Då enligt 16―28 §§ stämplad överlåtelsehandling beträffande fastighet eller annan egendom för erhållande av inteckning eller betalning företes domstol eller fartygsregister- eller utsökningsmyndighet, bör den ånyo beläggas med stämpel på sätt nedan i 45―53 §§ om skuldsedel stadgas.

Vad ovan i detta kapitel är stadgat om överlåtelsehandling, äger icke tillämpning å gåvobrev och testamente.

Överlåtelsehandling beträffande äganderätt till fastighet är befriad från stämpelskatt:

Ovan i 18 § stadgad förhöjning erlägges ej, då äganderätten till fastighet övergått till bostadsaktiebolag eller bostadsandelslag. Ombildas bostadsaktiebolag eller bostadsandelslag senare till aktiebolag eller andelslag av annat slag, skall skatteförhöjningen erläggas.

Överlåtelsehandling, varom stadgats i 28 §, är fri från skatt, då fartyg första gången i Finland anmäles till inregistrering för handelssjöfart eller då under byggnadstiden inträffad överlåtelse anmäles till inregistrering.

För aktiebrev skall i stämpelskatt erläggas:

Skatten för aktiebrev erlägges enligt den lag angående stämpelskatt, som är gällande dagen för aktiebrevets utfärdande.

Skola enligt fattat beslut för bolaget bildas fonder utöver aktiekapitalet eller dessa ökas sålunda, att aktieägarna till bolaget inbetala medel utan att därför erhålla aktiebrev, bör protokollet för den bolagsstämma, där sådant beslut fattats, eller saken rörande avhandling beläggas med stämpel, motsvarande 1 procent av summan av de belopp, som enligt beslutet skola uppbäras.

Lag samma som i 34 § stadgats vare, då aktiebolag upptager lån, vars ränta gjorts helt eller delvis beroende av storleken av bolagets årsvinst eller dividend eller vilket medför delaktighet i årsvinsten, eller då bolaget av sina aktieägare upptager lån på längre tid än två år eller på villkor, att lånet icke kan av dem uppsägas.

Ovan i 35 § ingående stadganden må dock icke tillämpas i det fall, att beloppet av den ränta, som bank eller sparbank utbetalar till sina deponenter, är beroende av dividenden eller årsvinsten eller dä depositionerna medföra andel i årsvinsten.

Aktiebrev, som utan erläggande av betalning utfärdas såsom ersättning för förkommet eller förstört sådant brev eller i utbyte mot samma bolags eller i annat aktiebolag uppgående bolags aktiebrev, är fritt från stämpel, därest det nya aktiebrevet utfärdas å belopp, som icke överstiger det, varå det förkomna, förstörda eller utbytta aktiebrevet lytt, eller, ifall det nya aktiebrevet skall ersätta flere äldre aktiebrev, dessas sammanlagda belopp, och om det eller de äldre breven varit i vederbörlig ordning försedda med stämpel eller icke behövt med stämpel beläggas. Aktiebrev, som sålunda utfärdas utan att beläggas med stämpel, skall förses med anteckning om orsaken därtill.

Obligation , som utfärdas i Finland, skall därförinnan förses med stämpel, som utgör 30 penni för varje fulla eller påbörjade 100 mark.

I utlandet utfärdad obligation, som emitterats av utlänning, skall, innan den här belånas, försäljes eller på annat sätt överlåtes, beläggas med stämpel till dubbelt belopp.

Företes obligation, för vilken stämpelskatt ej behövt utgöras, domstol eller utsökningsmyndighet för erhållande av betalning, bör beträffande obligationens beläggande med stämpel iakttagas, vad nedan i 45, 46, 49 och 52 §§ stadgas.

Då för särskilda delar av skuldbelopp utfärdats löpande förskrivningar, vilka uppenbarligen äro avsedda att utgivas i den allmänna rörelsen, gälle om dylik förskrivning, ehuru den ej betecknats som obligation, förutom i fall som omnämnts i 37 §, vad ovan är stadgat om obligation.

Obligation, vilken utfärdas endast som ersättning för förkommen eller förstörd eller i utbyte för obligation eller obligationer av samma utgivare och med samma räntefot, är fritagen från stämpel på enahanda villkor, som angående aktiebrev i 37 § är stadgat. Obligation, som sålunda utfärdas utan att enligt ovanstadgade grunder med stämpel beläggas, skall av obligationsutgivaren förses med anteckning om orsaken därtill.

Då till säkerhet för obligationer, som utfärdas, i bank, försäkringsanstalt eller landskontor deponerats intecknad skuldsedel, vilken är belagd med stämpel till minst det belopp, som för samma obligationer enligt 38 § sammanlagt borde erläggas i stämpelskatt, äro dessa obligationer befriade från sagda skatt.

Fritagna från stämpelskatt äro obligationer, utfärdade av finska staten, kommun i Finland, finsk fastighetskreditanstalt och Osuuskassojen Keskuslainarahasto-Osakeyhtiö benämnda aktiebolag.

Skuldsedel eller annat fordringsbevis skall, då sådan handling för vinnande av inteckning eller betalning inlämnas till domstol eller fartygsregister- eller utsökningsmyndighet, beläggas med stämpel efter det kapitalbelopp, för vilket inteckning eller betalning sökes, till ett belopp av 30 penni för varje fulla 100 mark.

Då fordringsbevis, som vid tidigare ansökan om inteckning eller betalning eller i samband med erhållande av kredit belagts med stämpel, för vinnande av inteckning eller betalning eller för intecknings förnyande inlämnas till myndighet, skall det stämplas endast såvitt för den fordran, varom fråga är, icke dessförinnan erlagts stämpelskatt till belopp, som i 45 § nämnts.

När skuldsedel eller checkräknings- eller annat låneavtal inlämnas till statskontoret, bank, sparbank, fastighetskreditanstalt, försäkringsanstalt, pensionsinrättning, andelskassa, bankirrörelse eller annan lånerörelse idkande inrättning eller kassa, skall skuldsedeln eller avtalet, såvitt för dem icke tidigare i samband med sökande av inteckning eller betalning erlagts stämpelskatt till nedan stadgat belopp, förses med stämpel enligt kapitalets storlek för varje fulla 100 mark till följande belopp:

Utgöres säkerhet för checkräknings- eller annat låneavtal av intecknad skuldsedel, vilken är stämplad till belopp, som i 45 § stadgats, är avtalet f rita get från stämpelskatt för den del av kapitalbeloppet, som till storleken motsvarar den intecknade skuldsedelns kapitalbelopp.

Fordringsbevis, som vid bevakning i konkurs eller årsstämning företes eller ingives till domstol, är fritt från stämpelskatt.

Fritagna från stämpelskatt, som skall erläggas vid utfärdande av fordringsbevis, äro:

Överstiga lån, som samma låntagare under en månads förlopp erhåller av samma långivare, sammanlagt i 2 punkten nämnt belopp, skola samtliga för sådana lån utfärdade fordringsbevis beläggas med stämpel till belopp, som ovan stadgats.

Stadgandena i denna paragraf må icke tillämpas på innehavareskuldsedel.

Från stämpelskatt, som skall erläggas, då fordringsbevis utfärdas eller inteckning sökes, är befriat fordringsbevis, mot vilket ur statsmedel eller någon statens fond utgives lån eller vilket utfärdas till kommun, kommunal fond eller andelskassa för lån, som beviljats av medel, vilka erhållits ur statsmedel eller någon statens fond, eller till en av kommunen förvaltad lånefond för näringarnas främjande eller vilket av kreditandelslag utfärdas till Osuuskassojen Keskuslainarahasto-Osakeyhtiö benämnda aktiebolag eller av sparbank till sparbankernas säkerhetsfond eller Sparbankernas Centralaktiebank eller ur kolonisationsfonden utgives åt andelslag eller allmännyttigt kolonisationsaktiebolag för att användas till kolonisationsändamål. Likaledes äro fordringsbevis över lån, vilka ur postsparbankens medel beviljats för bostadsbyggnadsverksamhet, fritagna från stämpelskatt.

Vad i 1 mom. är sagt, gäller icke innehavareskuldsedel.

Fritaget från stämpelskatt är fordringsbevis, innefattande offentligträttslig avgift eller annan fordran, som utan dom eller utslag kan indrivas.

Angående stämpelskatt, som skall erläggas för vissa lån, är stadgat i 35 §.

Med värdepapper avses i detta kapitel aktier jämte interimsbevis å dem ävensom andra andelsbevis i ekonomiska sammanslutningar samt sådana av aktiebolag utfärdade skuld- eller andra fordringsbevis, för vilka räntan är fastställd att vara beroende av årsvinstens eller dividendens storlek eller vilka berättiga till delaktighet i årsvinsten. Såsom värdepapper anses även bevis över teckningsrätt till aktier eller till fordringsbevis av ovannämnt slag och överlåtelsehandling rörande sådan rätt.

Vid försäljning eller byte av värdepapper skall erläggas stämpelskatt:

Statsrådet är berättigat att höja ovan i 1 mom. 1 punkten nämnd skatt till högst 10 mark och i 2 punkten nämnd skatt till högst 12 mark. Den stämpelskatt, som skall erläggas vid överlåtelse av aktier i bostadsaktiebolag, må likväl höjas till högst 5 mark.

Vid byte av värdepapper skall såsom bytesvärde anses åtminstone deras börs- eller handelsvärde vid tiden för bytet. Hava värdepapprens bytesvärden av olika storlek, skall stämpelskatt erläggas efter det större värdet.

Överlåtelse av värdepapper är fri från stämpelskatt, om köpare eller säljare är finska staten, folkpensionsanstalten eller Finlands Bank och överlåtelsen i sistnämnda fall sker för bankens egen eller statens räkning.

För spelkort, i Finland tillverkade eller till landet införda, erlägges i stämpelskatt 25 mark för varje kortlek.

För vinst, som utfallit vid dragning av penninglott eller premieobligation, erlägges i stämpelskatt vid lyftandet av densamma, då vinsten utgör 5,000―50,000 mark, 10 procent och, då vinsten överstiger 50,000 mark, 20 procent av vinstens belopp.

Vid i samband med idrottstävlingar med vederbörligt tillstånd föranstaltad vadhållning skall för ändamålet inrättat bolag före vinstutdelningen i stämpelskatt innehålla 10 procent av det belopp, som skall i vinster utdelas.

För inträdesbiljetter till sådana här nedan nämnda allmänna nöjestillfällen, vid vilka inträdesavgift uppbäres av alla eller en del besökande, skall stämpelskatt erläggas med följande procenttal av den å biljetten angivna inträdesavgiften:

Stämpelavgiften för varje i 60 § nämnt slag av nöjestillfällen utgör minst 40 penni.

Där vid biografföreställning såsom fyllnadsbild förevisas sådan i Finland framställd, minst 200 meter lång ljudfilm, som bör anses för vetenskaplig eller undervisningsfilm eller åskådliggör landets näringsliv, nedsättes skatten för de i 60 § 2 punkten nämnda föreställningarna med 5 procent av inträdesavgiften.

I föregående moment nämnd fyllnadsfilm berättigar till skattenedsättning endast då den fyller skäliga fordringar.

Förevisas vid biografföreställning reklambilder i syfte att främja försäljning av rusdrycker, höjes den skatt, som skall erläggas för nämnda föreställningar, med 5 procent av inträdesavgiften.

Omfattar nöjestillfälle olika slag av nöjen, skall stämpelskatt erläggas för det slag av nöje, som beskattas högst.

I detta kapitel stadgad stämpelskatt erlägges icke:

Önskar utlänning, som icke beviljats rätt att i Finland idka näring, eller i utlandet stadigvarande bosatt finsk medborgare antingen för egen räkning eller i annans namn här till salu bjuda eller försälja varor att omedelbart eller senare tillhandahållas, vare skyldig att för åt honom utgivet bevis erlägga stämpelskatt med 1,500 mark för varje kalendermånad eller del därav, under vilken han ärnar utöva dylik verksamhet.

Från stämpelskatt, som i detta kapitel stadgas, är fritagen i Finland stadigvarande bosatt utlänning, om han är anställd vid sådan affär, vars hemort är i Finland; eller vid filial, som av utländsk affär med vederbörligt tillstånd i Finland inrättats. Likaså är från skatt befriad föreståndare eller representant för utländsk affär, om affären i Finland har representation, som erhållit näringsrätt och genom vilken försäljningen enbart sker.

Stämpelskatt uppbäres icke för idkande av sådan handel, som omnämnes i 2 § 5 mom. av lagen den 27 september 1919 angående rättighet att idka näring.

Handling, som enligt denna lag är underkastad stämpelskatt, förutom inträdesbiljett till nöjestillfälle, skall beläggas med stämpelmärken.

Finnes icke stämpelmärke av stämpelskatten motsvarande valör och kan icke beloppet med stämplar av mindre värden jämt erläggas, må närmast lägre stämpelvalör användas.

70 §,

Skall för handling erläggas högre stämpelskatt än 5,000 mark, kan skatten inbetalas i penningar till lantränteri. I detta fall bör inbetalningen vederbörligen kvitteras genom anteckning å den stämpelskatt underkastade handlingen. Har handlingen icke företetts å lanträteriet, skall särskilt kvitto över betalningen vidfästas handlingen på åtgärd av den, som enligt 73―76 §§ äger draga försorg om stämpelskattens erläggande.

Finansministeriet kan även i andra fall på ansökan tillåta att stämpelskatten erlägges i penningar till lanträteriet.

Likaså kan finansministeriet på ansökan och på villkor, fastställda av ministeriet, tillåta, att handlingarna i stället för att beläggas med stämpelmärke stämplas med apparat, som för ändamålet godkänts, och att den influtna stämpelskatten på bestämda terminer erlägges till lanträteriet.

Då sakägare tillåtes att vid domstol eller ämbetsverk i stället för huvudskrift förete eller inlämna bestyrkt avskrift av densamma, bör tillika, om icke huvudskriften företes behörigen stämplad, på sätt i utsökningslagen 2 kap. 13 § är stadgat, styrkas, att och till vilket belopp huvudskriften är försedd med stämpel ävensom att stämpeln blivit behörigen makulerad. Uraktlåtes detta eller har något med avseende å huvudskriftens behöriga stämpling försummats, skall avskriften förses med stämpel, såsom om huvudskrift är stadgat, eller med det stämpelbelopp, som å huvudskriften brister.

Skall expedition kontrasigneras, bestämme den tjänsteman, som kontrasignerar densamma, till vilket belopp stämpelskatt därför skall uppbäras, och svare han för denna sin åtgärd. Registrator eller annan tjänsteman, som utgiver expeditionen till sakägare, är ansvarig för att densamma belägges med stämpel, som av konstrasignanten bestämts. I övriga fall svare för expeditionens beläggande med stämpel den tjänsteman, som utgivit expeditionen.

Angående myndighet, å vilken det ankommer att bestämma av prövning beroende stämpelskatt, stadgas i 10 § eller i föreskrifter beträffande dess tillämpning.

För aktiebrevs och obligations stämpelbeläggning eller förseende med anteckning om orsaken till underlåten stämpelbeläggning svare medlemmarna i styrelsen för den sammanslutning, som utfärdar aktiebreven eller obligationerna, eller, ifall tillsynen över stämpelbeläggningen enligt sammanslutningens beslut uppdragits åt en eller flere av dem, dessa medlemmar.

Beläggning med stämpel av växel och stämpelskatt underkastad skuldsedel eller annan handling åligger utgivaren. Dock svare även envar, som mottager växel eller handling såsom bevis om förvärvad rättighet eller överlåter sådan eller företer växel till accept eller betalning, för stämpelskyldighetens behöriga fullgörande.

Köpebrev å fastighet eller annan sådan handling, som, då den inlämnas till eller uppvisas för myndighet, bör stämplas, skall förses med stämpelmärke av den, som inlämnar eller uppvisar handlingen.

Tjänsteman, som emottager enskild urkund, vilken vid inlämnande till myndighet eller eljest bör med stämpel beläggas, svare för att urkunden är försedd med stämpel till det för varje särskilt fall stadgade belopp. Är handling, som med posten tillsändes myndighet, ej tillräckligt försedd med stämpelmärken, skall densamma utan att tagas till behandling återställas till avsändaren, på sätt därom är särskilt stadgat.

Tjänsteman eller vid penninglotteribyrå anställd, som till vederbörande utbetalar vid dragning av penninglöner eller premieobligationer utfallen vinst, svare för att i 59 § 1 mom. stadgad stämpelskatt erlägges för penninglön, obligation eller annan handling, mot vilken vinst utbetalas.

Den, som enligt 72, 73 och 76 §§ bör ansvara för att stämpelskatt vederbörligen erlagts, vare skyldig att ersätta staten icke uppburen stämpelskatt även då besvär icke anförts å statens vägnar enligt 92 § och han ej gjort sig skyldig till straffbar handling.

Stämpelmärke, varmed expedition eller annan handling skall beläggas, bör genast makuleras genom att å detsamma med användande av stämpel eller med bläck antecknas ordet ,,makulerat" ävensom dagen, då detta skett.

Den, som enligt 73 och 74 §§ bör svara för att enskild handling är vederbörligen belagd med stämpelmärke, svare även för att märket på förenämnt sätt makuleras. Stämpelmärke, som vidfästes enskild handling, då den till myndighet inlämnas, eller myndighets expedition, skall makuleras av den tjänsteman, som av sakägare emottager eller till dem utgiver handlingar.

Om i växel, skuldsedel eller annan handling upptaget värde, efter vilket stämpelskatt skall erläggas, är angivet i utländskt mynt, bör detta värde beräknas i finskt mynt enligt Finlands Banks vid tiden gällande försäljningskurs.

Då lagfart sökes, skall, därest köpebrev icke omfattar både fast och lös egendom, för domstolen företes jämväl köpebrev rörande lösegendom, som jämte fastigheten försålts till samma köpare, eller, därest sådant icke blivit upprättat, sökandens skriftliga anmälan om köpeskillingen för lösegendomen eller skriftliga försäkran, att lösegendom icke blivit på ovannämnt sätt försåld. På samma sätt skall förfaras även i övriga fall, då handling bör beläggas med stämpel såsom i 16―32 §§ är stadgat.

Har lagfart icke sökts inom ett år, räknat från den tid, före vilken lagfart bort sökas, bör för fånget jämlikt 16―25 §§ utgående stämpelskatt, sedan densamma uppdebiterats av landskontoret, med stadgad förhöjning uttagas genom utmätning av den, som vid ifrågavarande överlåtelse var egendomens tillträdare.

Då stämpelskatt eller del därav uttagits på sätt i 1 mom. är nämnt, bör åtkomsthandlingen vid ansökan om lagfart beläggas med stämpel endast till det belopp, som motsvarar den oguldna delen av stämpelskatten eller dess förhöjning eller varmed förhöjningen senare ökats.

För debitering av ovan stadgad stämpelskatt skall magistrat och mantals- eller häradsskrivare under varje januari månad till landskontoret insända anmälan om de av köpvittne bekräftade fastighetsförvärv, med avseende å vilka lagfart under föregående år försummats.

Då aktiebolag eller ökning av aktiekapital anmäles till handelsregistret, bör genom bevis av postanstalt styrkas, att därstädes inköpts för aktiebrevens beläggande med stämpel erforderlig mängd stämpelmärken av det slag, som för ändamålet bör användas. Där finansministeriet tillåtit, att beloppet av den stämpelskatt, som erfordras för aktiebrevens beläggande med stämpel, i penningar får erläggas till landskontor, skall vid sagda anmälan till handelsregistret genom bevis av landskontoret styrkas, att skatten erlagts.

Då anmälan till handelsregistret göres om sådan ändring av bolagsordning, varigenom bostadsaktiebolag eller bostadsandelslag ändras till aktiebolag eller andelslag av annat slag, bör tillika företes utredning därom, att överlåtelsehandling, varigenom äganderätt till fastighet övergått till bostadsaktiebolaget eller bostadsandelslaget, är till behörig del belagd med stämpel i enlighet med vad i 18 § är stadgat för det fall, att inhemskt aktiebolag eller andelslag är tillträdare av fastighet.

Då beslut fattas om anskaffande för aktiebolag av medel på sätt i 34 och 35 §§ sagts, bör härom upprättas protokoll eller avtal. Denna handling skall, stämplad till stadgat belopp, inom tre månaders förlopp från det beslutet eller avtalet i saken träffats, företes kronofogde eller notarius publicus, som bör å handlingen anteckna bevis därom.

Stämpelskatt, som skall erläggas vid försäljning av värdepapper genom förmedling av fondbörs, uppbäres sålunda, att börsledningen månatligen uppgör nota, utvisande börsomsättningen för varje börsmedlem, och förser den med stämpel till hälften av det i 55 § 1 mom. 1 punkten stadgade belopp. Stämpelskatten skall erläggas av börsmedlemmen. Börsledningen är likväl berättigad att till lantränteriet erlägga i penningar den stämpelskatt densamma ägt uppbära. Härvid bör inbetalningen ske månatligen, inom tjugufem dagar efter utgången av varje månad.

Vid försäljning eller byte av värdepapper utan förmedling av fondbörs skall, om båda kontrahenterna äro fondhandlare, vardera rörande överlåtelsen uppgöra nota, vilken skall förses med stämpel till hälften av det uti 55 § 1 mom. 2 punkten nämnda belopp. I övriga fall skall, om den ena kontrahenten är fondhandlare eller om överlåtelsen sker genom auktion antingen i börslokal eller annorstädes eller eljest genom förmedling av tredje man, fondhandlaren, auktionsförrättaren eller förmedlaren, men annars vid försäljning av värdepapper säljaren och vid byte endera kontrahenten uppgöra nota rörande överlåtelsen. Den, som är skyldig att uppgöra notan, skall belägga den till fullt belopp med stämpel, såsom i sistnämnda lagrum är stadgat.

Försummar den, som enligt 1 mom. bör uppgöra med stadgat stämpelmärke försedd nota, sin skyldighet härutinnan, åligger det den andra kontrahenten eller, om överlåtelsen ägt rum genom förmedling av tredje man, kontrahenterna att fullgöra vad i sagda moment är stadgat.

Med fondhandlare förstås person, bolag eller annan sammanslutning, som uteslutande eller jämte annan verksamhet idkar köp eller byte av värdepapper för egen räkning eller i kommission eller ock förmedlar sådant köp eller byte.

Fondhandlare åligger att, innan han vidtager med sin verksamhet, därom göra skriftlig anmälan hos bankinspektionen, så ock om upphörande med rörelsen.

Över sin affärsverksamhet bör fondhandlare föra behörig bok och dagbok samt vid anfordran för vederbörande kontrollmyndighet uppvisa för övervakningen erforderliga handlingar och räkenskapsböcker samt förete annan nödig utredning.

Envar, som vid försäljning eller byte av värdepapper utan förmedling av fondbörs varit avtalande part, är skyldig att inom två månader från och med den tidpunkt försäljningen eller bytet skett, på upnmaning av ordföranden i inkomst och förmögenhetsbeskattningsnämnden för denne uppvisa i 85 § 1 eller 2 mom. nämnd nota.

Har försäljning eller byte, som i 1 mom. avses, skett genom förmedling av tredje person, är förmedlaren skyldig att på uppmaning av ordföranden i inkomst- och förmögenhetsskattenämnden för denne uppvisa av honom över försäljningen eller bytet av värdepappren uppgjord nota.

Då överlåtelse av aktie eller andelsbevis anmäles för införande i aktiebolags, andelslags eller annan ekonomisk sammanslutnings aktie- eller andelsbevisregister, må icke överlåtelsen, därest anmälaren förvärvat aktien eller andelsbeviset genom försäljning eller byte, i registret införas, för såvitt han icke företer utredning om, att stadgad stämpelskatt erlagts för den överlåtelse, genom vilken han förvärvat aktien eller andelsbeviset.

För den stämpelskatt, som skall erläggas för ovan i 1 mom. nämnda, i registret införda överlåtelser, är även sammanslutningens styrelse ansvarig.

Var, som anordnar nöjestillfälle, för vilket stämpelskatt skall erläggas, vare skyldig att till besökare därav, förutom dem, som erhålla i 65 § 5 punkten nämnd fribiljett, utgiva genom statens försorg förfärdigad inträdesbiljett, varå den angivna inträdesavgiften är åtminstone lika stor som det belopp, som för biljetten erlagts, den vid s. k. förköp förekommande förhöjningen icke inberäknad.

För inträdesbiljetterna erlägger anordnare av nöjestillfälle till staten endast stadgad stämpelavgift. Denna må icke av nöjesbesökare uppbäras utöver det å inträdesbiljetten angivna priset. Bevisligen osålda inträdesbiljetter inlösas genom återbetalning av den stämpelskatt, som för dem erlagts.

Finansministeriet kan på ansökan tillåta anordnare av nöjestillfälle att i stället för biljetter, som förfärdigats genom statens försorg, använda med sådan maskin förfärdigade inträdesbiljetter, som tillförlitligt utvisar de skatt underkastade biljetternas antal och pris. Den uppburna stämpelskatten bör i ty fall inom viss utsatt termin inlevereras i penningar till lantränteriet.

Inträdesbiljett skall genom att rivas itu göras ogiltig, då dess innehavare beredes tillträde till nöjestillfället.

Ställer sig anordnare av nöjestillfälle icke rörande stämpelskatten utfärdade bestämmelser till efterrättelse, vare polismyndighet berättigad att förhindra anordnandet av nöjestillfället eller avbryta detsamma.

Över andra än i 2 mom. nämnda ämbetsverks, domstolars eller tjänstemäns åtgärder, för såvitt de angå skyldigheten att utgöra stämpelskatt eller beloppet av den stämpelskatt, som skall erläggas, är vederbörande berättigad att anföra besvär hos länsstyrelsen. Var, som icke nöjes åt länsstyrelsens utslag i anledning av sådant besvär eller åt beslut, varigenom länsstyrelsen i annat fall bestämt stämpelskattens belopp, äger däröver anföra besvär hos högsta förvaltningsdomstolen inom trettio dagar, räknat från den dag, då utslaget delgivits, sagda dag oräknad.

Över åtgärder i ärenden rörande stämpelskatt av chefen för republikens presidents kansli, av statsrådet och dess kansli samt ministerium, så ock av föredragande vid statsrådet, justitiekanslersämbetet och riksdagens justitieombudsmansämbete, samt vid högsta domstolen och högsta förvaltningsdomstolen kunna besvär anföras hos högsta förvaltningsdomstolen.

Besvär kunna anföras jämväl för bevakande av statens intresse. Statens talan föres därvid av finansministeriet.

I de fall, för vilka besvärstid icke ovan fastställts, upptagas besvären ej till prövning, därest de icke anförts inom tre år från det ifrågavarande expedition utlösts eller handling ingivits till myndighet eller stämpelskatten på annat sätt erlagts.

För stämpelmärke, som i ämbetsverk förfarits eller av misstag använts, samt för underskriven och stämplad expedition, som på grund av medellöshet ej blivit utlöst eller av annan laga orsak icke utgivits, må stämpelskatt återbäras, då stämpelmärkena och expeditionen insändas till landskontoret.

Har stämpelmärke i myndighets värjo eller fäst vid handling, innan densamma utlösts, bevisligen förstörts, må stämpelskatten likaledes återbäras.

Har enskild person eller sammanslutning av misstag använt stämpelmärke, där sådant icke varit av nöden, eller högre stämpel än vad som stadgats, har vederbörande rätt att av länsstyrelse på ansökan återfå stämpelskatten eller det överskjutande beloppet.

Samma rätt tillkommer vederbörande, då köpe-, bytes- eller annat avtal eller annan rättshandling, som utgör grund för stämpelskattens debitering, helt eller delvis annullerats.

Då av enskild person eller sammanslutning inköpt stämpelmärke förfarits eller blivit oanvänt, skall länsstyrelse på ansökan återbetala stämpelmärkets belopp, därest stämpelmärket och, då fråga är om stämpelmärken, som anskaffats för stämpling av aktiebrev, jämväl postanstalts intyg över inköpet av dessa märken jämte ansökningen ingivas till länsstyrelsen.

Därest mot intecknad skuldsedel, som utfärdats till fastighetskreditanstalt, bank, sparbank eller annan allmän inrättning, lån icke beviljats, äge lånsökanden rätt att med stöd av vederbörande inrättnings bevis och sedan han styrkt, att inteckningen dödats, av länsstyrelse återfå den erlagda stämpelskatten.

Då erlagd stämpelskatt på åtgärd av högre myndighet avlyfts eller sänkts eller då genom laga kraft vunnet utslag fastställt belopp av skatt på arv och gåva utgjorts för sådan överlåtelse av äganderätt, för vilken enligt 16―32 §§ även stämpelskatt erlagts, bör länsstyrelse på anhållan av vederbörande återbära det överskjutande beloppet av stämpelskatten jämte ränta, räknat från den dag, då den felaktigt stämplade handlingen ingivits till myndighet eller stämpelskatt eljest erlagts, till dagen för skattebeloppets återbetalande, enligt Finlands Banks sistnämnda dag gällande lägsta diskontränta.

Då för beslut eller protokollsutdrag, varigenom tillstånd eller rätt beviljats eller fastställts, enligt denna lag skall erläggas stämpelskatt, kan finansministeriet, ifall särskilda skäl föreligga, på ansökan förordna, att länsstyrelse skall till den skattskyldige återbetala det erlagda skattebeloppet eller skälig befunnen del därav eller i motsvarande mån avlyfta eller minska oguldet skattebelopp.

Även eljest kan finansministeriet på ansökan bevilja sammanslutning, anstalt eller stiftelse, vars medel användas uteslutande för allmännyttigt ändamål, lättnad vid eller befrielse från erläggande av stämpelskatt.

Var, som svikligen undanhåller eller söker undanhålla staten stämpelskatt, straffes på sätt i strafflagen stadgas och vare därjämte pliktig att till tredubbelt belopp erlägga den skatt han undanhållit eller sökt undanhålla, dock minst 100 mark.

Såsom svikligt undanhållande av skatt, som för nöjestillfälle bör erläggas, anses även uppbärande av inträdesavgift antingen helt och hållet eller delvis i form av förhöjd program- eller garderobavgift eller betalning för förfriskningar eller i samband med dessa eller på annat sådant indirekt sätt.

Bryter annan än vederbörande tjänsteman på annat sätt, än i 100 § är sagt, mot stadgandena i denna lag eller emot föreskrifter, som utfärdats rörande tillämpningen av dem, straffes med högst tvåhundra dagsböter. Han kan ock skyldigkännas att vid äventyr av vite eller fängelse fullgöra sin skyldighet eller, där detta ej längre är möjligt, att till staten ersätta det belopp, som i stämpelskatt ej erlagts.

Närmare föreskrifter angående tillämpningen av denna lag utfärdas av statsrådet.