Lag angående rätt för riksdagen att granska lagenligheten av medlemmarnas av statsrådet och justitiekanslerns ämbetsåtgärder.
- Typ av författning
- Lag
- Meddelats
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
I enlighet med Riksdagens beslut, tillkommet i den ordning 60 § i lantdagsordningen av den 20 juli 1906 föreskriver, varder härmed stadgat som följer:
1 §.
Riksdagen äger rätt att i enlighet med denna lag granska lagenligheten av medlemmarnas av statsrådet och justitiekanslerns ämbetsåtgärder samt fatta de beslut, som av granskningen föranleddas.
2 §.
Det ankommer på riksdagens grundlagsutskott att vid handläggningen av ärenden, som i utskottet till beredning föreligga, pröva lagenligheten av medlemmarnas av statsrådet och justitiekanslerns ämbetsåtgärder, när anledning därtill yppas.
Finner annat utskott skäl förekomma till anmärkning därom, att medlem av statsrådet eller justitiekanslern vid ämbetsåtgärd förfarit lagstridigt, hänskjute frågan till grundlagsutskottets behandling.
Anmärkning mot lagenligheten av medlems av statsrådet eller justitiekanslerns ämbetsåtgärd kan framställas även i riksdagen. Sådan anmärkning bör skriftligen avfattas och skriften, undertecknad av minst fem riksdagsmän, till talmannen inlämnas. Då sådan skrift i riksdagen föredrages, skall ärendet, utan att överläggning däri må äga rum, hänskjutas till grandlagsutskottet.
Likaså skall, utan att överläggning i ärendet äger rum, till grundlagsutskottet hänskjutas justitiekanslerns jämlikt 47 § i regeringsformen hos riksdagen gjorda anmälan angående lagstridigt förfarande av statsrådet eller av någon dess medlem i ämbetets utövning.
3 §.
Har vid handläggningen av något ärende i grundlagsutskottet anmärkning framställts angående lagstridigheten av medlems av statsrådet eller justitiekanslerns ämbetsåtgärd och prövar utskottet saken förtjäna beaktande, eller har anmärkning mot medlem av statsrådet eller justitiekanslern hänskjutits till grundlagsutskottet, skall utskottet lämna honom tillfälle att inom utsatt tid avgiva förklaring, skriftlig eller muntlig.
4 §.
I anledning av anmärkning mot medlem av statsrådet eller justitiekanslern skall grundlagsutskottet pröva, huruvida medlem av statsrådet eller justitiekanslern förfarit lagstridigt, och därom till riksdagen avgiva utlåtande, utan så är att anmärkningen framställts inom grundlagsutskottet och utskottet funnit densamma vara, obefogad.
5 §.
Då grundlagsutskottet handlägger anmärkning, varom i 3 och 4 §§ säges, skola i behandlingen minst sjutton medlemmar deltaga. Yppas olika meningar därom, huruvida medlem av statsrådet eller justitiekandslern förfarit lagstridigt eller icke, och utfalla rösterna lika, gälle den senare meningen såsom utskottets beslut.
6 §.
Sedan grundlagsutskottet avgivit utlåtande, äger riksdagen besluta antingen att medlem av statsrådet eller justitiekanslern skall ställas under åtal inför riksrätten enligt denna lag eller ock att frågan skall förfalla.
Besluter icke riksdagen omedelbart att saken må förfalla, skall vederbörande medlem av statsrådet eller justitiekanslern uppmanas att till riksdagen avgiva skriftlig eller muntlig förklaring, och bör sådan avgivas inom tio dagar efter delfåendet.
7 §.
Slåsom lagstridighet, för vilken medlem av statsrådet eller justitiekanslern kan åtalas enligt denna lag, skall anses:
om han i utövningen av sitt ämbete till uppenbar olagligliet bidragit eller sådan befordrat;
om han till uppenbar skada för landet uppsåtligen missbrukat sin tjänsteställning, vilket förfarande är att betrakta såsom tjänsteförbrytelse; eller
om han eljest vidtagit tydligen, lagstridig ämbetsåtgärd.
8 §.
Denna lag, vars verkan icke utsträckes till ämbetsåtgärder, som vidtagits före den 17 juni 1918, gälle såsom grundlag.
9 §.
Härigenom upphäves lagen, av den 17 juni 1918 angående rätt för Finlands lantdag att granska lagenligheten av ledamöternas i statsrådet och prokuratorns ämbetsåtgärder.
Det alla, som vederbör, till efterrättelse länder.
Helsingfors, den 25 november 1922.
Republikens President K. J. Ståhlberg.Justitieminister Otto Åkesson.