273/1922

Riksrätten handlägger åtal, som väckes mot medlem av statsrådet, mot justitiekanslern eller mot president eller ledamot av högsta domstolen eller högsta förvaltningsdomstolen för lagstridigt förfarande i ämbetets utövning.

Riksrätten utgöres av presidenten i högsta domstolen såsom ordförande och såsom ledamöter presidenten i högsta förvaltningsdomstolen, samtliga hovrätters presidenter och en professor i lagfarenhet, vilken, jämte suppleant, av juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet bland fakultetens medlemmar för tre år utses, samt sex övriga ledamöter, vilka jämte nödigt antal suppleanter av riksdagens elektorer utses genom proportionella val var gång för tre år. Är högsta domstolens, högsta förvaltningsdomstolens eller hovrätts president hindrad att i förhandlingarna deltaga, inkallas i stället för honom den äldste ledamoten i samma domstol. I vald ledamots ställe inträder vid behov suppleant och i ordförandens ställe högsta förvaltningsdomstolens president.

Vid anhängiggörande enligt 47 och 59 §§ i regeringsformen av åtal inför riksrätten åligger justitiekansler, riksdagens justitieombudsman eller den person republikens president till åtalets utförande utsett, att hos riksrättens ordförande äska kallelse å den, som skall tilltalas, att svara i saken. På ordföranden ankommer att därefter foga anstalt om att riksrätten sammanträder för att målet i laga ordning handlägga.

Efter det rannsakning i målet slutförts, äger riksrätten, med tillämpning av allmän lag, dom i saken giva. I den dom må nåd beviljas endast på framställning av riksrätten.

Denna lag gälle såsom grundlag.

Det alla, som vederbör, till efterrättelse länder.