Miljöministeriets förordning om frivillig ekologisk kompensation
Uppdaterad- Typ av författning
- Förordning
- Förvaltningsområde
- Miljöministeriet
- Meddelats
- Publiceringsdag
- Ikraftträdande
- Anmärkning
- Innehåller bilagor 1 och 2
- ELI-kod
- http://data.finlex.fi/eli/sd/2023/933/ajantasa/2023-09-01/swe
- Finlands författningssamlings ursprungliga författning
- SDK 933/2023
I enlighet miljöministeriets beslut föreskrivs med stöd av 101 § 3 mom. och 103 § 7 mom. i naturvårdslagen (9/2023) som följer:
1 §Motsvarighet i fråga om naturvärden
En kompensations motsvarighet i fråga om naturvärden bedöms både kvalitativt och kvantitativt.
Med hektar med naturvärden avses en enhet som används för bedömning av motsvarigheten i fråga om naturvärden och som visar ett områdes naturvärde per hektar i förhållande till ett område på en hektar i naturtillstånd eller i ett därmed jämförbart tillstånd. Antalet hektar med naturvärden för ett område utgörs av dess areal multiplicerat med tillståndet för naturvärdet.
2 §Bedömning av tillståndet för naturvärden
Tillståndet för ett naturvärde bedöms enligt tio klasser med en tiondels skillnad i värde, där den lägsta klassen 0 avser ett område som helt har förlorat sitt naturtillstånd och den högsta klassen 1 ett område som befinner sig i naturtillstånd eller i ett därmed jämförbart tillstånd. Om tillståndet för ett naturvärde inte med säkerhet kan bedömas höra till någon klass, ska det bland alternativen bedömas höra till den högre klassen.
Tillståndet för varje naturtyp bedöms som ett viktat medeltal av särdragen hos de grupper av naturtyper som avses i bilaga 1, där vikten av det primära särdraget dubbleras.
Särdragen hos en arts livsmiljö fastställs i varje enskilt fall utifrån bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap.
3 §Bedömning av förändringen i naturtillståndet för ett område som försämras
Förändringen i naturvärdena för ett område som försämras bedöms i hektar med naturvärden genom att skillnaden mellan det tillstånd för respektive naturvärde som bedömts i enlighet med 2 § och det tillstånd som uppstår till följd av de åtgärder som medför en försämring multipliceras med arealen för det naturvärde som försämras.
Hotet mot de naturvärden som försämras beaktas genom att den bedömda mängden försämringar multipliceras med hotkoefficienten som är
1,52 för akut hotade naturtyper,
1,14 för starkt hotade naturtyper,
1,03 för sårbara naturtyper,
8,0 för akut hotade arter,
1,4 för starkt hotade arter,
1,03 för sårbara arter.
Hotkategorin för arter och naturtyper bestäms utifrån den senaste nationella hotbedömningen.
4 §Bedömning av förändringen i naturtillståndet för ett kompensationsområde
Kvaliteten och kvantiteten av de naturvärden som produceras i ett kompensationsområde bedöms i hektar med naturvärden så att den förändring i tillståndet för varje naturvärde som produceras genom kompensationsåtgärder och skyddskompensation multipliceras med arealen.
Förändringen i tillståndet för ett naturvärde är skillnaden mellan det i enlighet med 2 § bedömda tillståndet före kompensationsåtgärder och skydd samt det tillstånd som eftersträvas genom genomförande av kompensationsåtgärder och skydd. Det tillstånd som eftersträvas bestäms utifrån bästa vetenskapliga kunskap om respektive naturvärdes respons på kompensationsåtgärder och skydd. Vid bestämmandet av det tillstånd som eftersträvas beaktas den vetenskapliga osäkerheten.
Om det tillstånd som eftersträvas inte har uppnåtts fullt ut innan ett ärende som avses i 104 § i naturvårdslagen (9/2023) avgörs, godkänns som förändring i tillståndet för naturvärdet den förändring som uppstått hittills uppskattad utifrån responsen på kompensationsåtgärder och skydd och den responsen uppskattade genomsnittliga årliga kumulativa nyttan under de följande 30 åren.
5 §Motsvarighet i fråga om naturvärden för naturvärden som är hotade
Som en naturtyp som motsvarar en i 101 § 2 mom. i naturvårdslagen avsedd hotad naturtyp betraktas en sådan naturtyp som hör till samma i bilaga 2 till denna förordning avsedda grupp av naturtyper som den naturtyp som försämras. Om det inte finns någon sådan naturtyp, kan som motsvarande godkännas någon annan naturtyp i samma huvudgrupp utifrån bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap.
Motsvarigheten i fråga om naturvärden i livsmiljön för en hotad art bedöms i varje enskilt fall utifrån bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap.
6 §Kompensationsplan
Sådana uppgifter som avses i 103 § 2 mom. 1 punkten i naturvårdslagen presenteras genom att
specificera fastigheten och uppgifterna om dess ägare,
lämna en karta över kompensationsområdet eller geografisk information om det i maskinläsbar form och påvisa var de naturvärden som ska förbättras är belägna,
lämna uppgifter om tillståndet för naturvärdena i enlighet med den bedömning som avses i 2 § i denna förordning.
Sådana uppgifter som avses i 103 § 2 mom. 2 punkten i naturvårdslagen presenteras genom att
lämna uppgift om det tillstånd för naturvärdena som eftersträvas genom kompensationsåtgärder och skyddskompensation enligt 3 § i denna förordning och den information som ligger till grund för bedömningen,
lämna en bedömning av antalet hektar med naturvärden som produceras.
7 §Kompensationens geografiska motsvarighet
De i 101 § 1 mom. 1 punkten i naturvårdslagen avsedda delområdena inom skogsvegetationszonen är
sydvästra kusten inom den boreonemorala zonen,
sydvästra Finland–Österbottens kust inom den sydboreala zonen,
Insjöfinland inom den sydboreala zonen,
Österbotten inom den mellanboreala zonen,
Norra Karelen–Kajanaland inom den mellanboreala zonen,
Lapplandstriangeln inom den mellanboreala zonen,
Nordostlandet inom den nordboreala zonen,
Nordbotten inom den nordboreala zonen,
Skogslappland inom den nordboreala zonen,
Fjällappland inom den nordboreala zonen.
De i 101 § 1 mom. 1 punkten i naturvårdslagen avsedda havsområden är
Bottenviken,
Kvarken,
Bottenhavet,
Åland–Skärgårdshavet,
Finska viken.
Med huvudvattendrag enligt 101 § 1 mom. 1 punkten i naturvårdslagen avses de avrinningsområden som nämns i bilaga 1 till statsrådets förordning om vattenförvaltningsområden (1303/2004) . Med typ av vattenförekomst enligt 101 § 1 mom. 1 punkten i naturvårdslagen avses de ytvattentyper som nämns i 10 § i statsrådets förordning om vattenvårdsförvaltningen (1040/2006) .
8 §Ett samiskt samhälles område
Området för ett samiskt samhälle som avses i 101 § 1 mom. 2 punkten i naturvårdslagen bestäms vid förhandlingar mellan de samer som bor i samt utövar näring eller kultur i det område som är föremål för försämring, det i 1 § i sametingslagen (974/1995) avsedda sametinget och Lapplands närings-, trafik- och miljöcentral.
9 §Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den 15 september 2023.
Bilaga 1
Särdrag av naturtyper
Huvudgrupp: Östersjön | |
Grupp av naturtyp / biotopkomplex | Särdrag (*primära) |
Hårdbottnar (inkl. hårdbottnar karakteriserade av fleråriga alger eller mossor, bottnar karakteriserade av ryggradslösa djur, bottnar karakteriserade av ettåriga alger, sudar- och gullsudarbottnar, bottnar karakteriserade av fotosyntetiserande mikroorganismer och betande snäckor) | *Bottenarternas representativitet: fauna och flora samt artsammansättning (riklighet, täthet, täckning, biomassa, riklighetsförhållanden mellan arter och artgrupper) |
*Påväxtalger, mängden av sedimentering | |
Siktdjup | |
Vattenbyggande och ingrepp i bottnar, annat mänskligt tryck | |
Invasiva främmande, sedentära arter på bottnar | |
Mjukbottnar karakteriserade av växtlighet (också slangalgsbottnar) | *Bottenarternas representativitet: fauna och flora samt artsammansättning (riklighet, täthet, täckning, biomassa, riklighetsförhållanden mellan arter och artgrupper) |
Påväxtalger, mängden av sedimentering | |
Siktdjup | |
Vattenbyggande och ingrepp i bottnar, annat mänskligt tryck | |
Invasiva främmande, sedentära arter på bottnar | |
Igenväxning som orsakas av övervattensväxter och flytbladsväxter och som inte hör till en naturlig succession | |
Inverkan från det omgivande avrinningsområdet (bottnar i grunda havsvikar) | |
Övriga mjukbottnar (också mjukbottnar karakteriserade av ryggradslösa djur och övriga bottentyper) | *Bottenarternas representativitet: fauna och flora samt artsammansättning (riklighet, täthet, täckning, biomassa, riklighetsförhållanden mellan arter och artgrupper) |
Syrebrist i bottnar | |
Vattenbyggande och ingrepp i bottnar (t.ex. muddring, muddertippning), annat mänskligt tryck | |
Rev och sandbankar | *Bottenarternas representativitet: fauna och flora samt artsammansättning (riklighet, täthet, täckning, biomassa, riklighetsförhållanden mellan arter och artgrupper) |
*Påväxtalger, mängden av sedimentering | |
Siktdjup | |
Vattenbyggande och ingrepp i bottnar, annat mänskligt tryck | |
Flador, glosjöar, estuarier vid kusten | *Vegetationens representativitet: arter och vegetationens struktur (riklighet, täthet, täckning, biomassa, riklighetsförhållanden mellan arter och artgrupper) |
*Tröskelns tillstånd (flador) | |
Ingrepp, byggande och annat mänskligt tryck | |
Inverkan från det omgivande avrinningsområdet | |
Huvudgrupp: Kusten | |
Grupp av naturtyp / biotopkomplex | Särdrag (*primära) |
Strandklippor och stenstränder vid Östersjön, sandstränder och dyner vid Östersjön, organiska driftvallar, stränder med ängskaraktär, övervattensvegetation vid havsstränder och buskage vid kusten och i skärgården, serier av dyner vid kusten, skär och småöar i yttre skärgården, fågelskär och -klippor, rullstensåsar i Östersjön | *Vegetationens representativitet: arter och vegetationens struktur (riklighet, täthet, täckning, biomassa, riklighetsförhållanden mellan arter och artgrupper) |
*Trädbeståndets strukturella egenskaper (varierande ålder, slumpmässig rumslig fördelning) | |
Ansamling av trådalgsmassor på stranden | |
Byggande, ingrepp, annan mänsklig inverkan Invasiva främmande växtarter | |
Invasiva främmande växtarter | |
Primärskogar vid kusten och i skärgården, trädbevuxna kustdyner | *Trädbeståndets strukturella egenskaper (många arter, varierande ålder, skiktning, zonering, slumpmässig rumslig fördelning) där till för trädbevuxna kustdyner följande trädbeståndets strukturella egenskaper: mängden och kontinuiteten av död ved, halvöppenhet, gamla/grova träd, vindpåverkan |
* Placering i successionsföljden (primärskogar) | |
Död ved (primärskogar) | |
Byggande, ingrepp, annan mänsklig inverkan | |
Invasiva främmande växtarter | |
Huvudgrupp: Sötvatten och stränder | |
Grupp av naturtyp / biotopkomplex | Särdrag (*primära) |
Sjöar | Sjöar för vilka klassificering av ekologisk status enligt vattenramdirektivet (RDV) är lämplig: |
*RDV: vattenvegetation | |
*RDV: hydromorfologisk ändring | |
*RDV: bottenfauna | |
*Status för avrinningsområde | |
Sjöar för vilka klassificering av status enligt RDV är inte lämplig: | |
* Vatten- och strandvegetationens representativitet: arter och vegetationens struktur (riklighet, täthet, täckning, biomassa, riklighetsförhållanden mellan arter och artgrupper) | |
*Status för avrinningsområde | |
*Vattennivå och variationer i den | |
*Igenväxning | |
*Invasiva främmande arter | |
Inverkan av faktorer som förändrat naturtillståndet i strand- och närzonen | |
Vattenbyggande och ingrepp i bottnar | |
Tjärnar | * Vatten- och strandvegetationens representativitet: arter och vegetationens struktur (riklighet, täthet, täckning, biomassa, riklighetsförhållanden mellan arter och artgrupper) |
*Status för avrinningsområde | |
*Vattennivå och variationer i den | |
*Igenväxning | |
*Invasiva främmande arter | |
*Inverkan av faktorer som förändrat naturtillståndet i strand- och närzonen | |
Vattenbyggande och ingrepp i bottnar | |
Källnaturtyper | * Källpåverkad areal |
Vattenavgivning från källa | |
Ytvattenpåverkan och vattenkvalitet | |
Mänsklig verksamhet som påverkar närmiljöns tillstånd | |
Mänsklig verksamhet som påverkar källområdets tillstånd | |
Ställen med grundvattenavrinning | |
Rinnande vatten (älvar, backar och små älvar, rännilar) | * Fårans strukturella egenskaper som är karakteristiska för naturtypen och de lokala förhållandena och förändringar i dem på grund av mänsklig verksamhet |
* Status för avrinningsområde | |
Vegetationens representativitet: arter och vegetationens struktur (riklighet, täthet, täckning, biomassa, riklighetsförhållanden mellan arter och artgrupper) | |
Inverkan från mänsklig verksamhet som förändrat strand- och närzonens tillstånd | |
Vattenreglering | |
Kontinuitet | |
Sjöstränder | *Vegetationens representativitet: arter och vegetationens struktur (riklighet, täthet, täckning, biomassa, riklighetsförhållanden mellan arter och artgrupper) |
* Variationer i vattennivån | |
* Byggande, ingrepp, annan mänsklig inverkan | |
Invasiva främmande växtarter | |
Huvudgrupp: Myrmarker | |
Grupp av naturtyp / biotopkomplex | Särdrag (*primära) |
Fattigkärr, rikkärr, myrkomplex (öppna myrmarker) | *Vattenhushållning |
*Myrs förhållande till sin omgivning | |
*Myrvegetationens representativitet: arter och vegetationens struktur (riklighet, täthet, täckning, biomassa, riklighetsförhållanden mellan arter och artgrupper) | |
*Igenväxning | |
Annat mänskligt tryck | |
Skogskärr, fattigkärrsartade skogskärr, tallmossar och -kärr, fattigkärrs-tallkärr, madkärr (trädbevuxna myrmarker) | *Vattenhushållning |
* Myrs förhållande till sin omgivning | |
* Myrvegetationens representativitet: arter och vegetationens struktur (riklighet, täthet, täckning, biomassa, riklighetsförhållanden mellan arter och artgrupper) | |
* Trädbeståndets struktur (trädbeståndets täthet, åldersstruktur, rumslig fördelning, olika trädskikt, artfördelning) | |
Mängden av död ved | |
Annat mänskligt tryck | |
Huvudgrupp: Skogar | |
Grupp av naturtyp / biotopkomplex | Särdrag (*primära) |
Moskogar, lundar, skogar på översvämningsbenägna marker | *Utvecklingsklass |
*Trädbeståndets strukturella egenskaper som är karakteristiska för naturtypen (varierande ålder, trädskikt, slumpmässig rumslig fördelning, brandspår, många arter) | |
*Mängden av död ved och dess strukturella egenskaper som är karakteristiska för naturtypen (kontinuum, grov död ved, många arter) | |
Vegetationens representativitet: arter och vegetationens struktur (riklighet, täthet, täckning, biomassa, riklighetsförhållanden mellan arter och artgrupper) (*Lundar och ädellövskogar, skogar på åsar, skogar på inlandsdyner, skogar på ultrabasiska jordar) | |
Mängden grova träd | |
Invasiva främmande växtarter | |
Annat mänskligt tryck | |
Vattenhushållning (fuktiga lundar) | |
*Översvämningsförhållanden (skogar på översvämningsbenägna marker) | |
Huvudgrupp: Hällmarker samt sten- och blockfält | |
Grupp av naturtyp / biotopkomplex | Särdrag (*primära) |
Sura och intermediära-basiska hällmarker utan strandklippor och hällmarker på fjäll | *Vegetationens representativitet: arter och vegetationens struktur (riklighet, täthet, täckning, biomassa, riklighetsförhållanden mellan arter och artgrupper) |
Annat mänskligt tryck | |
Trädbestånd (trädbevuxna hällmarker) | |
Kalkhällar och serpentinberg utanför fjällområden | *Vegetationens representativitet: arter och vegetationens struktur (riklighet, täthet, täckning, biomassa, riklighetsförhållanden mellan arter och artgrupper) |
*Krävande arter av kärlväxter och/eller mossor och/eller lavar | |
Hällmarkens morfologiska mångfald | |
Annat mänskligt tryck | |
Trädbestånd (trädbevuxna hällmarker) | |
Sura och intermediära-basiska bergsbranter, kalkbergsbranter och serpentinbergsbranter | *Vegetationens representativitet: arter och vegetationens struktur (riklighet, täthet, täckning, biomassa, riklighetsförhållanden mellan arter och artgrupper) |
*Skugga samt mikroklimatets stabilitet (skuggiga branter) | |
Brantens morfologiska mångfald (*branter av sura bergarter) | |
Trädbestånd i branten och vid dess nedre del (trädbevuxna branter) | |
*Krävande arter av kärlväxter och/eller mossor och/eller lavar (kalkbergsbranter och serpentinbergsbranter) | |
Sten- och blockfält | Storlek och variation |
*Krävande arter av kärlväxter och/eller mossor och/eller lavar (inom kalkberg- och serpentinbergsområden) | |
Huvudgrupp: Vårdbiotoper | |
Grupp av naturtyp / biotopkomplex | Särdrag (*primära) |
Hedar, torrängar, hällmarkstorrängar, friska ängar, fuktängar Strandängar vid sötvatten, havsstrandängar och saltskonor, kärrängar, havsstrandängar, hamlingsängar, hagmarker, skogsbeten, alluvialängar, strandängar vid sötvatten | Värdeklass enligt inventeringen av kulturlandskap. |
Om värdeklass saknas: | |
*Vegetationens representativitet: arter och vegetationens struktur (riklighet, täthet, täckning, biomassa, riklighetsförhållanden mellan arter och artgrupper) | |
*Anmärkningsvärda arter | |
*Övergödning och negativa indikatorarter | |
Slåtter eller betesgång som inte ökar näringshalten i jordmånen eller annan motsvarande skötsel | |
Igenväxning | |
Invasiva främmande växtarter *Översvämningsförhållanden (*alluvialängar) | |
*Representativitet av trädståndet och buskage (hamlingsängar, hagmarker, skogsbeten) | |
*Översvämningsförhållanden (*alluvialängar) | |
Huvudgrupp: Fjäll | |
Grupp av naturtyp / biotopkomplex | Särdrag (*primära) |
Fjällbjörkskogar, fjällbjörksbuskmarker, fjällskogsdungar med asp | *Trädbeståndets struktur och förnyelse |
*Vegetationens representativitet: arter och vegetationens struktur (riklighet, täthet, täckning, biomassa, riklighetsförhållanden mellan arter och artgrupper) | |
Annat mänskligt tryck | |
Fjällskogsdungar med tall eller gran (ej fjällskogsdungar med asp) | *Trädbeståndets struktur som är karakteristisk för naturtypen (varierande ålder, skikt, slumpmässig rumslig fördelning, död ved, uråldriga träd) |
Vegetationens representativitet: arter och vegetationens struktur (riklighet, täthet, täckning, biomassa, riklighetsförhållanden mellan arter och artgrupper) | |
Annat mänskligt tryck | |
Fjällbuskmarker (ej fjällbjörksbuskmarker), fjällhedar, fjällgräshedar, fjällängar, snölegor och permanenta snölegor | *Vegetationens representativitet: arter och vegetationens struktur (riklighet, täthet, täckning, biomassa, riklighetsförhållanden mellan arter och artgrupper) |
Annat mänskligt tryck | |
Frostmarksform, flytjord, tjälpåverkade hedmarker | *Tjälpåverkan |
Vegetationens representativitet: arter och vegetationens struktur (riklighet, täthet, täckning, biomassa, riklighetsförhållanden mellan arter och artgrupper) | |
Annat mänskligt tryck | |
Fjälldyner och deflationsplan, oligotrofa och mesotrofa hällmarker och stenjordar på fjäll, kalkrika hällmarker och stenjordar på fjäll, serpentinberg och -block på fjäll | *Vegetationens representativitet: arter och vegetationens struktur (riklighet, täthet, täckning, biomassa, riklighetsförhållanden mellan arter och artgrupper) |
* Krävande arter av kärlväxter och/eller mossor och/eller lavar (serpentinberg och -block) | |
Annat mänskligt tryck | |
Invasiva främmande växtarter |
Språkdräkten i bilaga 1 (933/2023) har rättats.
Bilaga 2
Grupper av naturtyper där en hotad naturtyp kan kompenseras genom en naturtyp som är lika hotad eller mer hotad inom samma grupp av naturtyper
Huvudgrupp | Grupp av naturtyp / biotopkomplex |
Östersjön | Hårdbottnar |
Mjukbottnar karakteriserade av växtlighet | |
Övriga mjukbottnar | |
Flador och glosjöar | |
Kusten | Sandstränder och dyner vid Östersjön |
Organiska driftvallar | |
Stränder med ängskaraktär vid Östersjön, övervattensvegetation vid havsstränder och buskage vid kusten och i skärgården | |
Primärskogar vid kusten och i skärgården | |
Sötvatten och stränder | Humusfattiga sjöar och åstjärnar |
Humussjöar och humustjärnar | |
Näringsrika sjöar och näringsrika tjärnar | |
Källnaturtyper | |
Bäckar och små älvar | |
Älvar | |
Myrmarker | Skogskärr och fattigkärrsartade skogskärr utan rikkärrsartade skogskärr och lundkärr |
Tallmossar och -kärr och fattigkärrstallkärr utan rikkärrstallkärr och rikkärrsartade fattigkärr | |
Fattigkärr utan rikkärrsartade fattigkärr | |
Rikkärr, rikkärrsartade skogskärr och lundkärr, rikkärrstallkärr och rikkärrsartade fattigkärr | |
Madkärr | |
Skogar | Lundar |
Moskogar | |
Hällmarker samt sten- och blockfält | Sura och intermediära-basiska hällmarker utan strandklippor och hällmarker på fjäll |
Kalkhällar och kalksten- och blockfält | |
Serpentinberg samt -block-, sten- och grusfält | |
Vårdbiotoper | Hedar, torrängar och hällmarkstorrängar |
Friska ängar och fuktängar | |
Strandängar vid sötvatten, havsstrandängar och saltskonor | |
Hamlingsängar och hagmarker | |
Skogsbeten | |
Fjäll | Fjällbjörkskogar utan örtrika fjällbjörkskogar |
Örtrika fjällbjörkskogar | |
Fjällhedar | |
Snölegor och permanenta snölegor |