77/2023

Denna förordning innehåller bestämmelser om de allmänna villkoren för beviljande av stöd i fråga om följande arealbaserade jordbruksstöd:

Denna förordning tillämpas i landskapet Åland vid beviljande av de stöd som avses i 1 §, om ärendet med stöd av självstyrelselagen för Åland (1144/1991) hör till rikets lagstiftningsbehörighet.

I denna förordning avses med

Med jordbruksmark avses i denna förordning mark som används för jordbruksverksamhet. Jordbruksmarken ska vara areal som är täckt av jord. Till jordbruksmarken anses höra basskiftenas tegdiken och deras dikesrenar, andra ändamålsenliga skiftesrenar, buffertremsor och övriga motsvarande områden. Naturliga fåror som anlagts i diken och översvämningsplatåer i fåror i två nivåer som anlagts i diken, vilka baserar sig på planer enligt 5 kap. 15 § i vattenlagen och 10 kap. 13 § i vattenlagen för landskapet Åland, inklusive dikesrenarna mätt från mitten av fåran, anses utgöra jordbruksmark, om det för dem inte har betalats ersättning enligt 9 § i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling (1333/2022) eller enligt motsvarande stödsystem på Åland eller om de inte omfattas av ett miljöavtal om skötsel av våtmarker enligt 5 § 1 mom. 2 punkten i den lagen.

Arealer vars huvudsakliga syfte är annat än jordbruksverksamhet anses inte utgöra jordbruksmark. På jordbruksmark får det inte växa träd, om inte något annat föreskrivs i denna förordning. Som jordbruksmark betraktas inte

Med skogsmark avses i denna förordning mark som används eller kan användas för virkesproduktion, där trädbeståndets genomsnittliga årliga tillväxt under de mest gynnsamma tillväxtförhållandena och vid tillämpning av rekommenderad omloppstid är minst en kubikmeter per hektar, inklusive bark. Med tvinmark avses i denna förordning i allmänhet våtmark eller stenig mark där trädbeståndets genomsnittliga tillväxt är mindre än en kubikmeter men minst 0,1 kubikmeter per hektar och år. Med impediment avses i denna förordning ett område som på naturlig väg är helt eller nästan fritt från träd och vars virkesproduktionsförmåga är mindre än 0,1 kubikmeter per hektar och år. Med plantskola avses i denna förordning områden där plantor eller rotstockar av fruktträd, bärväxter, prydnadsträd, prydnadsbuskar eller perenner samt i bilaga 1 avsedda andra trädgårdsväxter odlas för kommersiella ändamål.

Vid trädjordbruk kan det på jordbruksmark finnas träd och buskar som vindskyddsplanteringar på sådana kanter av ett basskift som inte gränsar till skogen. I sådana vindskyddsplanteringar som godkänns som trädjordbruk ska träd- och buskplantorna planteras vid kanten av basskiftet så att de följer formen på skiftets kant. Planteringsområdets totala bredd får vara högst två meter.

På jordbruksmarken ska det ha vidtagits sådana normala grundförbättringsåtgärder som jordbruksverksamheten förutsätter. Jordbruksmarken ska aktivt hållas i sådant skick att den kan odlas på, eller så ska förhållandena där naturligt lämpa sig för jordbruksproduktion. Jordbruksmarkens jordmån ska lämpa sig för odling av växter. Arealer för odling på fuktig mark kan vara jordbruksmark, om det på arealerna kan vidtas sådana odlingsåtgärder som de arter som lämpar sig för odling på fuktig mark kräver. Med odling på fuktig mark avses odling på jordbruksmark där grundvattenytan har höjts genom reglerbar dränering eller andra tekniska lösningar och där avsikten är att producera sådana jordbruksprodukter som lämpar sig för produktion på sådan areal.

Jordbruksmarken anses till sitt markanvändningsslag vara åker, om den består av åker som odlas för produktion av växter. Jordbruksmarken anses till sitt markanvändningsslag vara naturbete och naturäng, om den huvudsakligen består av areal täckt med gräs, är utanför åker och som används för jordbruksverksamhet.

Som produktion av jordbruksprodukter i anslutning till växtodling betraktas odling på jordbruksmark, där ett ett- eller flerårigt växtbestånd har anlagts genom sådd eller plantering med en tillräcklig mängd utsäde eller plantor senast den 30 juni, i syfte att producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd eller uppnå en ändamålsenlig klimat- eller miljönytta. Om det är fråga om ett jordbruksskifte där det odlas trädgårdsväxter som anges i bilaga 1 räcker det att skiftet sås in med förgröda senast den nämnda utsatta dagen. Om det emellertid sås eller planteras salladsväxter, kinakål, blomkål, broccoli, kålrabbi, rova, spenat eller dill på skiftet, behöver inte heller någon förgröda sås in före den utsatta dagen.

Om sådd eller plantering på grund av exceptionella väderleksförhållanden inte är möjlig senast den 30 juni, ska sådden eller planteringen ske genast när förhållandena tillåter det. Som exceptionella väderleksförhållanden betraktas en situation då riklig nederbörd som fortgått under en längre period och en liten avdunstning har lett till att åkrarna är så våta att det förhindrar sådd.

Vid växtodling ska arter och sorter som lämpar sig för området användas och odlingsåtgärder som stöder de syften som avses i 1 mom. vidtas. Odlingsväxternas rötter ska ha möjlighet att växa i jordbruksmarkens jordmån. Vid plantering av permanenta trädgårdsväxter ska på basis av växtarten i tillämpliga delar användas den planteringstäthet som anges i bilaga 2. Växtbestånd av fleråriga växter ska skötas så att det i fråga om varje växt är möjligt att producera marknadsduglig skörd åren efter det år då växtbeståndet anlades. Vid behov ska fleråriga växtbestånd förnyas. Gödsling, växtskydd och andra sedvanliga odlingsåtgärder ska utföras så att de stöder produktionen av skörd med den gröda vars skörd bärgas. Skörden av gräs- och vallfoderväxtbestånd ska bärgas eller växtbeståndet slås eller förnyas senast den 15 september. (11.4.2024/158)

Åkerarealer och arealer med permanent gräsmark som inte används för produktion av jordbruksprodukter ska skötas genom betesgång, slåtter eller förnyelse av arealerna senast den 15 september varje år, om de har växtlighet. Jordbruksmark som avses i 5 § i lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbrukare (1332/2022) och som finns på sådana arealer som hör till förbindelser enligt artiklarna 31 och 70 i förordningen om strategiska planer, där jordbruksprodukter inte produceras, ska hållas öppna genom betesgång, slåtter eller förnyelse av arealerna i enlighet med villkoren för de åtgärder som ingår i respektive förbindelse.

På arealer med vedartade växter gäller kravet på att hålla jordbruksmarken öppen enligt 1 mom. området mellan raderna och plantorna av de planterade vedartade växterna. Arealerna ska hållas öppna genom slåtter eller betesgång eller på något annat ändamålsenligt sätt. Döda träd och buskar ska avlägsnas från arealen.

Buffertremsor och mångfaldsremsor samt sådana miljöåtagandearealer enligt artikel 70 i förordningen om strategiska planer, där jordbruksprodukter inte produceras, ska hållas öppna.

Små arealer som har samband med jordbruksverksamhet, men som tillfälligt inte används för jordbruksproduktion, betraktas som jordbruksmark, om de uppfyller villkoren i 4 §. På jordbruksmark får tillfälligt och kortvarigt lagras ensilagebalar, ensilagestukor, gödselmedel eller andra motsvarande varor. På jordbruksmark får det finnas tillfälliga och lätta konstruktioner som hänför sig till jordbruksproduktion.

På jordbruksmark får vidtas Iståndsättningsåtgärder eller andra motsvarande åtgärder för förbättrande av jordbruksmarkens odlingsskick och kommunaltekniska arbeten samt bedrivas verksamhet i anslutning till turism och rekreation samt annan motsvarande verksamhet, om verksamheten inte skadar det växtbestånd som har anlagts i skördeproduktionssyfte. På jordbruksmark som används för andra ändamål än jordbruksverksamhet ska de grundvillkor som avses i avsnitt 2 i förordningen om strategiska planer iakttas. Ovannämnda krav gäller de stöd för växtproduktion som avses i 9 § i lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen till den del det är fråga om de villkor som anges i artikel 13 i förordningen om strategiska planer. Användningen av arealer för andra ändamål än jordbruksverksamhet får inte äventyra jordbruksanvändningen av arealerna under följande vegetationsperiod.

Om jordbruksmark tas ur jordbruksanvändning, ska detta uppges i stödansökan. På rätten till ersättning för areal som tas ur jordbruksanvändning tillämpas 14 §.

Om arealen senare iståndsätts till jordbruksmark och används för jordbruksverksamhet, ska den uppges i stödansökan. Den som ansöker om stöd ska på begäran lämna in ett geotaggat fotografi av arealen eller något annat tillräckligt bevis som visar att den utgör jordbruksmark.

Som areal med permanent gräsmark godkänns arealer där det finns gräsväxter eller andra vallfoderväxter på över 50 procent av jordbruksskiftets areal. Om över 50 procent av arealen av ett jordbruksskifte består av gräsväxter eller andra vallfoderväxter, kan det på jordbruksskiftet med permanent gräsmark finnas andra växter som kan användas för betesgång och växter som lämpar sig som foder för produktionsdjur än gräs- och vallfoderväxter, av vilka lövbuskar och plantor av lövträd får finnas enskilt eller i små grupper.

Som arealer med permanent gräsmark betraktas inte rena växtbestånd med kvävefixerande växter och enartsodlingar av vallväxter i utsädesodling eller arealer som är föremål för en skiftesspecifik åtgärd som avses i 10 § 4 punkten i statsrådets förordning om miljöersättning (78/2023) . (19.12.2024/868)

Vad som i denna paragraf föreskrivs om permanent gräsmark tillämpas också på buffertremsor som är sådan areal som avses i 2 § 8 punkten i lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbrukare. Denna paragraf tillämpas dock inte på buffertremsor som avses i 7 § i statsrådets förordning om krav enligt Europeiska unionen och de nationella stöden till jordbrukare avseende god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden.

Som skottskog med kort omloppstid som hör till de permanenta grödorna betraktas arealer där det har planterats fleråriga vedartade växter eller där det finns grundstammar eller stubbar som blivit kvar efter avverkningen och som under nästa vegetationsperiod får nya skott. Som skottskog med kort omloppstid betraktas asp, hybridasp, poppel och vide, om deras maximala avverkningsintervall är sju år. Planteringstätheten för vide ska vara minst 6  000 plantor per hektar och planteringstätheten för annan skottskog med kort omloppstid minst 2  000 plantor per hektar.

Stödberättigande sorter av hampa är de sorter vars tetrahydrokannabinolhalt är högst 0,3 procent och som avses i artiklarna 2 och 3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/126 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 med ytterligare krav för vissa interventionstyper som anges av medlemsstaterna i deras strategiska GJP-planer för perioden 2023–2027 enligt den förordningen samt om andelen för norm 1 för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden (GAEC). På ett jordbruksskifte kan det sås endast en stödberättigande hampsort. Blandade växtbestånd som innehåller hampa berättigar inte till stöd. Den som ansöker om stöd ska vid ansökan om stöd lämna de uppgifter som avses i artikel 8.3 i i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1173 om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet i den gemensamma jordbrukspolitiken.

Jordbruksmark är stödberättigande i fråga om de stödformer som avses i artikel 16.2 och 16.3 a i förordningen om strategiska planer, om växtbestånd har anlagts där i enlighet med 6 § i denna förordning senast den 30 juni det år då stöd söks, eller tidigare, eller om den är naturbete och naturäng med permanent gräsmark, och jordbruksskiftet har anmälts på det sätt som Livsmedelsverket bestämmer. Jordbruksskiftet ska vara stödberättigande till slutet av vegetationsperioden, dock åtminstone till och med den 31 augusti, om inte något annat föreskrivs någon annanstans.

Utöver de arealer som avses i 1 mom. är följande arealer stödberättigande:

(11.4.2024/158)

Om mer än 50 procent av ett jordbruksskiftes areal utgörs av gräsväxter eller andra vallfoderväxter, får det på ett jordbruksskifte med permanent gräsmark som landskapselement finnas andra träd än sådana som kan används för betesgång och som lämpar sig som foder för produktionsdjur, högst 50 stycken per hektar, om de är spridda på jordbruksskiftet. I antalet träd beaktas inte träd som ingår i raderna av vindskyddsträd inom trädjordbruket.

Ersättningsberättigande areal i fråga om de ersättningsformer som avses i artikel 69 a och b i förordningen om strategiska planer är sådan areal som 2022 var ersättningsberättigande inom miljöersättningen eller kompensationsersättningen. En areal som till sitt markanvändningsslag är naturbete eller naturäng och som 2022 endast var ersättningsberättigande inom kompensationsersättningen, berättigar dock till ersättning endast inom kompensationsersättningen.

En areal förblir ersättningsberättigande även om där tillfälligt inte bedrivs jordbruksverksamhet, om arealen fortfarande utgör jordbruksmark. En areal förlorar sin rätt till ersättning, om

(11.4.2024/158)

En areal förblir ersättningsberättigande även om där tillfälligt inte bedrivs jordbruksverksamhet, om arealen fortfarande utgör jordbruksmark. En areal förlorar sin rätt till ersättning, om

En ersättningsberättigande areal ska uppfylla kraven i 13 § 3 mom.

Med beaktande av anslagssituationen i statsbudgeten kan en areal som kommit i en aktiv jordbrukares besittning genom ägoreglering beviljas rätt till ersättning, om nyskiftesplanen har vunnit laga kraft och ägorna tagits i besittning i överensstämmelse med den. Den areal som beviljas rätt till ersättning ska bestå av jordbruksmark.

Med ägoreglering avses

Till ett i 14 och 15 § samt 17 § avsett ersättningsberättigande basskifte som till sitt markanvändningsslag är åker kan med beaktande av anslagssituationen i statsbudgeten och på basis av godkännande av den myndighet som svarar för digitaliseringen av åkerskiftena i samband med uppdateringen av åkerskiftesregistret fogas sådana icke ersättningsberättigande arealer som uppstår till följd av att hinder som försvårar odlingsåtgärder avlägsnas eller att basskiftets gränser ändras och som förbättrar formen på basskiftet.

En areal som avses i 1 mom. ska

Ett icke ersättningsberättigande basskifte som till sitt markanvändningsslag är åker och som uppgetts i stödansökan året före godkännandet kan godkännas som ersättningsberättigande med beaktande av anslagssituationen i statsbudgeten. Livsmedelsverket godkänner icke ersättningsberättigande basskiften som ersättningsberättigande i enlighet med antalet odlingsår, så att de basskiften som under längst tid har använts för odling och som uppgetts i stödansökan utan att vara ersättningsberättigande godkänns som ersättningsberättigande först. Som ersättningsberättigande godkänns inte en areal som avses i 4 eller 5 § i statsrådets förordning om krav enligt Europeiska unionen och de nationella stöden till jordbrukare avseende god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden. Basskiften godkänns som ersättningsberättigande i enlighet med kvoten för ersättningsberättigande basskiften inom varje närings-, trafik- och miljöcentrals respektive verksamhetsområde.

En aktiv jordbrukare kan flytta rätten till ersättning mellan i 14 § avsedd ersättningsberättigande areal och icke ersättningsberättigande areal som jordbrukaren äger. De arealer mellan vilka rätten till ersättning flyttas ska vara av samma markanvändningsslag. Från en torvåker som omvandlas till en våtmark eller till ett myrliknande område får rätten till ersättning inte överföras till en areal som avses i 4 § i statsrådets förordning om krav enligt Europeiska unionen och de nationella stöden till jordbrukare avseende god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden. (19.12.2024/868)

Rätten till ersättning får överföras endast från sådana ersättningsberättigande basskiften, där det året före överföringen har funnits godkända jordbruksskiften. Rätten till ersättning ska överföras i fråga om hela basskiftet. Ett basskifte från vilket rätten till ersättning överförs ska vara större eller lika stort som det basskifte till vilket rätten till ersättning överförs. Sammanlagt minst 0,2 hektar ersättningsberättigande areal ska överföras. Överföringen av rätten till ersättning mellan basskiften ska genomföras samtidigt.

Det basskifte till vilket rätten till ersättning överförs ska vara odlingsbart på det sätt att grundförbättringssåtgärder har vidtagits senast den 31 december 2022. Från ett basskifte som till sitt markanvändningsslag är naturbete eller naturäng kan rätten till ersättning överföras endast till ett basskifte som är av samma markanvändningsslag.

Rätten till ersättning får inte överföras till en areal från vilken den tidigare har flyttats bort i syfte att främja miljö- eller klimatskyddet.

På ansökningsförfarandet för överföring av rätten till ersättning tillämpas 3 kap. i lagen om verkställighet av vissa av Europeiska unionens jordbruksstöd och vissa nationella jordbruksstöd (1334/2022) .

Om en areal som tagits ur jordbruksanvändning och för vilken rätten till ersättning har avförts 2023 eller senare återtas i jordbruksanvändning, kan arealen återfå rätten till ersättning. Om rätten till ersättning har avförts under 2015–2022, kan basskiftet återfå rätten till ersättning endast på ansökan och med beaktande av anslagssituationen i statsbudgeten.

En aktiv jordbrukare ska i de fall som avses i 1 mom. vid ansökan om återställande av rätten till ersättning på begäran lämna in ett geotaggat fotografi av arealen eller något annat tillräckligt bevis som visar att den utgör jordbruksmark. (11.4.2024/158)

Rätten till ersättning kan inte återställas till en areal från vilken den tidigare har flyttats bort. Om arealen inte är jordbruksmark, kan rätten till ersättning inte återställas.

Vid beräkningen av den minimiareal som berättigar till stöd och ersättning beaktas också arealer som i fråga om läge och areal angetts i åkerskiftesregistret, för vilka stöd eller ersättning inte betalas och som är minst 0,01 hektar.

Ett basskifte ska utgöras av jordbruksmark förutom om det är fråga om sådan miljöavtalsareal som avses i 5 § 1 mom. 1 eller 2 punkten i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling.

Ett basskifte ska utgöras av i geografiskt hänseende sammanhängande jordbruksmark eller annat område. Ett basskifte avgränsas av

Ett basskifte kan bara vara i en stödsökandes besittning åt gången. Ett basskifte kan dock vara i flera stödsökandes besittning, om det är fråga om skiften i gemensamt bruk.

Basskiftena införs i åkerskiftesregistret i digitaliserad form. Ett basskiftes digitaliserade areal är den maximala stödberättigande areal som avses i artikel 2.7 a i förordningen om kvalitetsbedömning. Förhandsifyllda uppgifter om den maximala arealen, läget och gränserna för ett basskifte ska i stödansökan rättas till i fråga om de stöd som avses i 1 § 1 punkten i denna förordning inom den tidsfrist som avses i artikel 3.2 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1173 om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet i den gemensamma jordbrukspolitiken.

Ett nytt basskifte ska bildas av avtalsareal som avses i 5 § 1 mom. 1 eller 2 punkten i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling, om inte arealen redan tidigare har uppgetts som ett separat basskifte.

Basskiften för vilka stöd inte söks och som är mindre än 0,05 hektar behöver inte uppges i den årliga stödansökan, om skiftenas totala areal är högst en hektar. De som ansöker om stöd ska emellertid i stödansökan uppge om de besitter sådana skiften.

Med jordbruksskifte avses ett sådant område i åkerskiftesregistret som hör till en enhetlig jordbruksmark eller någon annan areal som till sin placering och stödberättigande maximiareal är avgränsad till ett enda basskifte och på vilket en växtart, en växtsort eller en blandning av flera växtarter odlas eller som är i träda eller som används för särskilda ändamål i enlighet med de krav som ställs på jordbruksverksamhet eller andra arealer. Ett jordbruksskifte kan vara högst lika stort som ett basskifte. Ett jordbruksskifte kan höra endast till ett basskifte. Jordbruksskiftenas gränser och arealer kan årligen variera inom basskiftet.

I genomsnitt högst fyra meter breda buffert- och mångfaldsremsor kan godkännas som en del av arealen för den växt eller användningsform som uppgetts för jordbruksskiftet i stödansökan.

Av bär-, frukt- och köksväxter samt andra växtarter kan det bildas ett jordbruksskifte för varje växtgrupp, om olika växtarter som hör till samma grupp odlas bredvid varandra så att arealen för en enskild växtart är mindre än 0,05 hektar. Ett sådant jordbruksskifte kan inte bildas av en växtgrupp, om en del av skiftet är föremål för en skiftesspecifik åtgärd som gäller alternativa växtskyddsmetoder för trädgårdsväxter.

En areal som stängslas eller iståndsätts genom röjning och som ingår i ett miljöavtal som avses i 5 § 1 mom. 1 punkten i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling ska avskiljas till ett separat jordbruksskifte.

En i 4 § 4 mom. avsedd vindskyddsplantering räknas in i arealen för den odlingsväxt som uppgetts för jordbruksskiftet. En vindskyddsplantering vid kanten av ett basskifte som gränsar till skogen räknas dock inte in i arealen för den växt som odlas på jordbruksskiftet.

Ett jordbruksskifte utgör en ansökningsberättigad enhet i en stödansökan som innehåller geografisk information, och kan i granskningar inom arealmonitoreringen granskas tillsammans med flera jordbruksskiften eller delar av dem. Ett jordbruksskifte ska vara minst 0,05 hektar för att vara berättigad till stöd och ersättning.

Ett högst tre meter brett kantdike som utgör en del av traditionella jordbruks- och markanvändningsmetoder kan godkännas som en del av den stödberättigande arealen av ett basskifte och ett jordbruksskifte fram till gränsen för basskiftet. Gränsen för basskiftet går då mitt i kantdiket. Om kantdiket är över tre meter brett går gränsen för åkerns basskifte längs gränsen mellan kantdiket och åkern.

Den sammanlagda bredden av kantdiket, mätt från basskiftesgränsen till kanten av det odlade växtbeståndet, och den icke odlade dikesrenen får vara högst två meter. Med icke odlad dikesren avses en dikesren på vilken det inte växer sådana odlingsväxter som odlas på jordbruksskiftet.

Om kantdiket är en fåra i två nivåer som har samband med dikning enligt vattenlagen, kan fåran inklusive översvämningsplatåer, mätt från mitten av fåran, godkännas till arealen av ett basskifte och ett jordbruksskifte.

Ett sammanlagt högst tre meter brett tegdike eller annat smalt dike, inklusive dikesrenarna, som utgör en del av traditionella jordbruks- och markanvändningsmetoder kan godkännas som en del av arealen av ett basskifte och ett jordbruksskifte. Med tegdike avses i denna förordning ett dike som ligger inom ett basskifte och som i huvudsak endast avleder vatten som samlats på basskiftet samt behövs för åkerns grundtorrläggning.

Träd och buskar ska inte räknas till arealen av ett basskifte. De ska dock inte utelämnas om det är fråga om

Om det i ett dike inom ett basskifte växer träd eller buskar som är högre än 1,5 meter ska dessa områden inte räknas till arealen av basskiftet. Träd på permanent gräsmark som avses i 1 mom. 2 punkten och träd och trädgrupper som avses i 1 mom. 3 punkten ska dock inte utelämnas från arealen av ett basskifte. (11.4.2024/158)

Lämpliga vändtegar som utgör en del av det normala sättet att odla en växt och som lämnats av nödvändiga odlingstekniska skäl kan godkännas som en del av arealen av ett basskifte och ett jordbruksskifte.

När det gäller trädgårdsväxter kan skötselgångar som utgör en del av sättet att odla växterna och körgångar som behövs för att odlings- och skördemaskiner ska kunna ta sig fram godkännas som en del av arealen av ett jordbruksskifte. Skötsel- och körgångarna ska utgöras av jordbruksmark och vara nödvändiga för odlingen av växten i fråga och ändamålsenliga med tanke på storlek, placering och antal.

Denna förordning träder i kraft den 24 januari 2023.

Genom denna förordning upphävs jord- och skogsbruksministeriets förordning om bas- och jordbruksskiften (344/2015) .