1021/2023

Denna förordning innehåller bestämmelser om förutsättningarna för beviljande av stöd, stödbelopp, övriga grunder för bestämmande av stöd och de uppgifter som ska anges i stödbeslut i fråga om stöd som beviljas med stöd av lagen om ett temporärt incitamentsystem för skogsbruket (71/2023) , nedan incitamentsystemslagen .

Företag anses huvudsakligen bedriva gårds- eller skogsbruk, när över hälften av omsättningen och balansvärdet bildats inom gårds- eller skogsbruket under den avslutade räkenskapsperiod som omedelbart föregått ansökan om stöd. Om ett företag som inleder sin verksamhet ännu inte har något fastställt bokslut som omsättningens och balansräkningens värde kan bedömas utifrån, kan även någon annan tillräcklig utredning om att det huvudsakliga syftet är att bedriva gårds- eller skogsbruk godkännas.

Bedrivande av gårds- eller skogsbruk anses utgöra den huvudsakliga delen av en stiftelses verksamhet, när över hälften av stiftelsens omsättning och balansvärde bildats inom gårds- eller skogsbruket under den avslutade räkenskapsperiod som omedelbart föregått ansökan om stöd. Om en stiftelse som inleder sin verksamhet ännu inte har något fastställt bokslut som omsättningens och balansräkningens värde kan bedömas utifrån, kan även någon annan tillräcklig utredning om att den huvudsakliga delen av verksamheten utgörs av gårds- eller skogsbruk godkännas.

En sådan beskattningssammanslutning som avses i 4 § 1 mom. 2 punkten i inkomstskattelagen (1535/1992) anses huvudsakligen bedriva gårds- eller skogsbruk när det för sammanslutningen vid den senast verkställda beskattningen fastställts nettoinkomst av jordbruk eller skogsbruk och när gårds- eller skogsbruket på basis av de anteckningar som den skattskyldige fört för deklarationen kan bedömas utgöra den huvudsakliga delen av beskattningssammanslutningens verksamhet.

I denna paragraf avses med gårdsbruk jord- och skogsbruk.

I denna förordning avses med norra delen av Finland det område som avses i 1 § 8 punkten i statsrådets förordning om hållbar skötsel och användning av skog (1308/2013) , med mellersta delen av Finland det område som avses i 9 punkten i den paragrafen och med södra delen av Finland det område som avses i 10 punkten i den paragrafen.

De tal som används vid beräkningen av stödintensiteten och de godtagbara kostnaderna ska anges innan skatter och betalningar dragits av. Mervärdesskatt betraktas som en godtagbar kostnad när det gäller stöd för vård av skogsnaturen, om den är en slutlig kostnad för sökanden.

Stöd som betalas i flera poster än en och de godtagbara kostnaderna diskonteras till värdet vid den tidpunkt då stödet beviljas. Räntan vid diskonteringen är den diskonteringsränta som tillämpas den dag då stödet beviljas. Som diskonteringsränta används referensräntan enligt kommissionens meddelande om en översyn av metoden för att fastställa referens- och diskonteringsräntor (2008/C 14/02).

Inkomster som stödmottagaren får i samband med genomförandet av åtgärder som ska finansieras dras av från totalkostnaderna för åtgärden, om stödet bestäms enligt faktiska kostnader. Som sådana inkomster betraktas inkomster av skogsbruk som uppkommer av den åtgärd som finansieras efter det att ansökan om finansiering av genomförande har lämnats in.

Stora företag enligt 7 § 1 mom. i incitamentsystemslagen är de företag som inte uppfyller kriterierna i bilaga I till kommissionens förordning (EU) 2022/2472 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Om markägaren är en fysisk person, betraktas som eget arbete sådant arbete som utförs av markägaren själv eller av hans eller hennes make eller barn som bor i samma hushåll. Om markägaren är ett företag, en sammanslutning eller ett dödsbo betraktas som eget arbete sådant arbete som utförs av företagets, sammanslutningens eller dödsboets bolagsmän, medlemmar eller delägare. Om det är fråga om samägande enligt 4 § 2 mom. i incitamentsystemslagen, betraktas som eget arbete sådant arbete som utförs av en fysisk person eller en bolagsman. Om markägaren är ett företag eller en stiftelse, betraktas som eget arbete sådant arbete som utförs av en person som är anställd hos företaget eller stiftelsen, med undantag för en person som är anställd hos en samfälld skog. Dessutom betraktas arbete som utförts utan vederlag alltid som eget arbete.

Ett objekt för vård av plantbestånd och ungskog ska omfatta en areal på minst en hektar. Objektet kan bestå av flera olika figurer.

Det plantbestånd eller den ungskog som odlas ska efter arbetet vara i medeltal minst 0,7 meter och högst 11 meter högt, när huvudträdslaget är ett barrträd, och högst 14 meter högt, när huvudträdslaget är ett lövträd. Med plantbestånd eller ungskog som odlas avses det trädbestånd som odlas i det trädskikt som ska vårdas. Det trädbestånd som odlas ska bestå av trädslag som lämpar sig för ståndorten och ha en livskraftig krona och det får inte ha skador som hämmar tillväxten. (19.12.2024/871)

Det plantbestånd eller den ungskog som odlas ska efter arbetet vara i medeltal minst 0,7 meter och högst 12 meter högt, när huvudträdslaget är ett barrträd, och högst 15 meter högt, när huvudträdslaget är ett lövträd. Med plantbestånd eller ungskog som odlas avses det trädbestånd som odlas i det trädskikt som ska vårdas. Det trädbestånd som odlas ska bestå av trädslag som lämpar sig för ståndorten och ha en livskraftig krona och det får inte ha skador som hämmar tillväxten.

Trädbestånd som hämmar tillväxten för det trädbestånd som odlas ska avlägsnas vid vårdarbetet. Vid vårdarbetet ska avlägsnande av lövträd undvikas i sådana situationer där lövträdsbeståndet inte försvårar odlingen av det trädskikt som ska odlas och lövträdsbeståndet lämpar sig att odlas tillsammans med det huvudsakliga trädslaget. På objektet kan lämnas små områden i naturtillstånd, skyddsbuskage, grupper av naturvårdsträd eller skyddszoner mot småvatten och vattendrag. Dessa räknas in i effektområdet, när den sammanlagda arealen av dem understiger tio procent av objektets areal. Om objektet är glest eller ojämnt, beviljas stöd enligt arbetets effektområde.

Om plantorna i det trädskikt som ska vårdas är i medeltal högst tre meter, får efter vården inte finnas kvar förväxande lövträdsbestånd som hämmar tillväxten för eller orsakar toppskador på det barrträdsbestånd eller lövträdsbestånd som odlas. Om trädbeståndet i det trädskikt som ska vårdas är i medeltal över tre meter men under åtta meter, får i det trädskikt som är objekt för vården lämnas kvar högst 2 500 stammar per hektar. Om trädbeståndet i det trädskikt som ska vårdas är i medeltal minst åtta meter högt, får i det trädskikt som är objekt för vården lämnas kvar högst 1 300 stammar per hektar, när huvudträdslaget är ett lövträd, och högst 1 500 stammar per hektar, när huvudträdslaget är ett barrträd.

Vid hopsamling av klenträd ska stående och liggande död ved inte samlas ihop.

Stödet för vård av plantbestånd och ungskog är 200 euro per hektar. Om det på ett objekt i södra eller mellersta delen av Finland i samband med vård av plantbestånd och ungskog samlas ihop minst 35 kubikmeter fast mått klenträd per hektar och i norra delen av Finland minst 25 kubikmeter fast mått klenträd per hektar, är stödet dock 250 euro per hektar. Villkoret för det höjda stödet är att klenträd samlas ihop från alla figurer i hopsamlingsområdet och då i huvudsak jämnt.

Stödet för vård av plantbestånd och ungskog är 200 euro per hektar. Om det på ett objekt i södra eller mellersta delen av Finland i samband med vård av plantbestånd och ungskog samlas ihop minst 35 kubikmeter fast mått klenträd per hektar och i norra delen av Finland minst 25 kubikmeter fast mått klenträd per hektar, är stödet dock 300 euro per hektar. Villkoret för det höjda stödet är att klenträd samlas ihop från alla figurer i hopsamlingsområdet och då i huvudsak jämnt.

Ett objekt för vitaliseringsgödsling ska omfatta en areal på minst två hektar. Objektet kan bestå av flera olika figurer.

Områdets vattenhushållning anses vara i sin ordning, om vattennivån i torv under vegetationsperioden inte stiger till en nivå som minskar trädbeståndets tillväxt. Vid bedömningen av vattenhushållningens tillstånd hos ett objekt för vitaliseringsgödsling ska det beaktas att vitaliseringsgödslingen ökar avdunstningen från trädbeståndet och gör att vattennivån under vegetationsperioden sjunker trots att diken inte iståndsätts.

Stöd beviljas inte för vitaliseringsgödsling, när marken består av icke genomsläpplig lerjord.

För att stöd ska beviljas för vitaliseringsgödsling krävs att det på objektet före åtgärden finns ett utvecklingsdugligt trädbestånd med en volym av minst 70 kubikmeter per hektar. Undantag från detta minimikrav kan göras, om vitaliseringsgödslingen utförs i plantbestånd. Om vitaliseringsgödslingen utförs i plantbestånd, ska objektet vara ett utvecklingsdugligt plantbestånd där den tidiga vården av plantbeståndet har utförts på ett ändamålsenligt sätt och plantbeståndet är i medeltal minst 0,7 meter högt. Undantag från kravet på utvecklingsdugligt plantbestånd kan göras på figurer där det finns luckor på högst 0,3 hektar och där beståndsvårdande avverkning har utförts på ett sätt som inte medför förnyelseskyldighet enligt skogslagen (1093/1996) . Stöd beviljas inte för vitaliseringsgödsling av bestånd av glasbjörk eller för gödsling på objekt där det är lönsammare att förnya trädbeståndet än att fortsätta odla det befintliga beståndet.

Tillverkarens anvisningar ska följas i fråga om mängden borgödselmedel som används. Den största mängd som anges i tillverkarens anvisningar får användas endast på basis av en jord-, barr- eller bladanalys.

Mängden askgödselmedel som används ska bestämmas utifrån gödselmedlets näringsinnehåll och ståndorten på det objekt som ska gödslas, samtidigt som mängden tungmetaller i gödselmedlet beaktas.

Stöd beviljas inte om det vid gödslingen används endast gödselprodukter avsedda för beståndsvårdande gödsling.

Gödselprodukter ska spridas så att en för objektet tillräcklig skyddszon lämnas ogödslad längs stranden av vattendrag och småvatten.

På dikningsområden ska det undvikas att gödselprodukter sprids direkt i dikena.

Gödselprodukter ska spridas medan marken är ofrusen, förutom när det gäller askgödsling.

Stödet för vitaliseringsgödsling är 155 euro per hektar vid användning av borgödselmedel och 270 euro per hektar vid askgödsling av torvmark.

Ett område som omfattas av en plan för vård av torvmarksskog ska omfatta en areal på minst fem hektar.

Ett i 15 § 2 mom. 3 punkten i incitamentsystemslagen avsett område som omfattas av planen ska i huvudsak vara skogsmark. De fastigheter som hör till det område som omfattas av planen behöver inte bilda ett enhetligt område, men de ska finnas inom samma torvmarksområde eller dess delavrinningsområde. Som torvmarksområde betraktas ett område där det torvlager som uppkommit genom att myrväxter förmultnat är över 30 centimeter tjockt. En övergångszon mellan torvmark och mineraljord kan inkluderas i det område som omfattas av planen, om avsikten är att naturvård ska utföras inom zonen.

Den vattenvårdsplan som avses i 15 § 3 mom. 4 punkten i incitamentsystemslagen ska innehålla en beskrivning av de åtgärder som är nödvändiga med tanke på vattenvården. När dimensioneringen och placeringen av vattenvårdskonstruktionerna och ordnandet av vattenvården i övrigt planeras ska utöver de skogliga åtgärder och vattenvårdsåtgärder som planeras på det område som omfattas av planen, beaktas också övriga åtgärder som tidigare planerats eller redan genomförts på samma torvmarksområde eller dess delavrinningsområde, om informationen om de skogliga åtgärderna och vattenvårdsåtgärderna när utarbetandet av planen inleds finns tillgängliga i den öppna tjänst som Finlands skogscentral tillhandahåller.

Vattenvårdsplanen ska innehålla uppgifter om det närmaste vattendrag som vattnet leds till och om medelvattenståndet i det samt om var, hur och när de skogliga åtgärder vars negativa effekter för vattendragen man avser att minska med åtgärderna i vattenvårdsplanen ska genomföras. I planen ska anges de dikesavsnitt där det finns erosionsskador, och de åtgärder genom vilka de ska repareras. I vattenvårdsplanen ska det anges var de planerade konstruktionerna ska genomföras, deras mått och hur de ska genomföras samt avrinningsområdets gränser och andra uppgifter som har använts vid dimensioneringen av konstruktionerna. Om det i genomförandet av vattenvården ingår ledning av vatten till ett område eller en bädd som naturligt lämpar sig för vattenrening, ska genomförandet av den åtgärden beskrivas som en del av vattenvårdsplanen. Det ska läggas fram en bedömning av hur effektiva planens åtgärder är, med beaktande av områdets terrängformer och jordarter. När rensning av stamdiken hör till genomförandet av vattenvården, ska genomförandet av rensningen beskrivas så att behovet av den framgår.

I vattenvårdsplanen ska det nämnas om det finns sur mark på området. När en vattenvårdsplan utarbetas för ett område där det finns sura sulfatjordar, ska i planen anges metoder för att minska försurningsproblem och en uppskattning av dessa metoders effektivitet.

Godtagbara vattenvårdsåtgärder för att minska sediment- och näringsbelastningen är att anlägga och iståndsätta skyddszoner längs vattendrag, dammar, översilningsområden, våtmarker, diknings- och röjningsavbrott, sedimenteringsbassänger, slamgropar och andra vattenvårdskonstruktioner som fångar upp sediment och som minskar erosionen och den mängd näringsämnen som når vattendragen. Om endast sedimenteringsbassänger och slambrunnar används som vattenvårdskonstruktioner, ska det i vattenvårdsplanen anges varför det inte är möjligt att använda andra vattenvårdsmetoder. Även rensning av ett stamdike kan betraktas som en vattenvårdskonstruktion, om den genomförs på ett sätt som minskar urlakningen av näringsämnen och sediment.

En plan för vård av torvmarksskog ska innehålla uppgifter om de naturobjekt samt potentiella myrrestaureringsobjekt och andra naturvårdsobjekt som finns på fastigheterna. De planerade åtgärderna får inte försämra naturobjekts tillstånd.

Till de naturobjekt som avses i 1 mom. hör

De skogliga åtgärder som ingår i en plan för vård av torvmarksskog ska göra det möjligt att bedriva hållbart skogsbruk i det område som omfattas av planen. Vid planeringen av åtgärderna ska särskild vikt fästas vid dräneringen i olika delar av det område som planeras. Vid planeringen ska trädbeståndets tillväxtförhållanden beaktas och konsekvenserna av torvens nedbrytning för klimatet och vattendragen samt konsekvenserna för mångfalden minimeras.

I planen för vård av torvmarksskog ska det ingå en redogörelse för möjligheterna att bedriva hyggesfritt skogsbruk samt genomföra vitaliseringsgödsling och andra skogliga åtgärder och skogsvårdsåtgärder som inverkar på regleringen av vattennivån i olika delar av området. Åtgärderna ska kunna genomföras på ett sådant sätt att onödig iståndsättning av diken kan undvikas.

Skogliga åtgärder på sådana planeringsområden där det förekommer sura sulfatjordar ska planeras så att åtgärderna inte främjar uppkomst av förhållanden som ger upphov till försurningsproblem. Vid behov antecknas i planen för vård av torvmarksskog dessutom de åtgärder som behövs för att minska försurning av avrinningsvatten och olägenheter som orsakas av försurning. Vägar på dikesrenar får byggas fram till den bärande markgrund som är närmast dikessystemet. I fråga om antalet och placeringen av vägar på dikesrenar ska det tas hänsyn till transportbehoven och vattenvårdsaspekterna på det torvmarksområde som planen gäller.

En plan för vård av torvmarksskog ska innehålla följande uppgifter om det område som planen gäller:

Behovet att iståndsätta avloppsdikena ska i planen för vård av torvmarksskog bedömas utifrån hur de inverkar på dräneringsdikenas funktion på torvmarksområdet och på en ändamålsenlig dränering. Avloppsdikenas skick ska utredas fram till följande vattendrag eller bäck, dock högst en kilometer från det område vars dränering man enligt planen avser att förbättra.

Iståndsättning av dräneringsdiken kan anses vara behövlig i en plan för vård av torvmarksskog, om trädbeståndets volym, torvens kvalitet och dikenas skick sammantaget ger upphov till en ogynnsam dränering som begränsar trädbeståndets tillväxt och det inte kan avhjälpas genom andra skogliga åtgärder eller skogsvårdsåtgärder som har mindre miljökonsekvenser.

Åtgärder som gäller kompletterande diken kan inkluderas i en plan för vård av torvmarksskog, om de behövs för att förhindra uppkomst av skador på vattendrag. Dessutom kan åtgärder som gäller kompletterande diken inkluderas i planen, om

Om avsikten är att gräva kompletterande diken för att korrigera felaktig eller bristfällig dränering orsakad av tidigare dikning, får i planen för vård av torvmarksskog i regel inte inkluderas åtgärder för iståndsättning av gamla dräneringsdiken i samma område. I planen för vård av torvmarksskog ska det beaktas att en tillräcklig dränering kan uppnås i området, när mängden kompletterande diken och diken som iståndsätts är sammanlagt högst 280 meter per hektar.

Om syftet med ett kompletterande dike är att leda vatten till en vattenvårdskonstruktion eller ett område som används för rening av vatten, ska det i planen för vård av torvmarksskog antecknas att diket hör till vattenvårdskonstruktionen eller området i fråga och behovet av diket bedömas som en del av de vattenvårdsåtgärder som beskrivs i planen.

Stödet för en plan för vård av torvmarksskog är 60 procent av de skäliga kostnaderna för planeringen, om planen omfattar mindre än 50 hektar eller högst tre fastigheter ingår i projektet. Stödet är 70 procent, om planen omfattar 50–150 hektar eller 4–10 fastigheter ingår i projektet. Stödet är 80 procent, om planen omfattar över 150 hektar eller över 10 fastigheter ingår i projektet. Stödet bestäms enligt det sätt som är mest fördelaktigt för stödmottagaren.

Vid samprojekt fördelas kostnaderna mellan delägarlägenheterna enligt de kostnader som de har orsakats.

Stödet för genomförande av vattenvårdsåtgärder är högst 100 procent av de godtagbara skäliga totalkostnaderna för åtgärderna. I de godtagbara totalkostnaderna kan kostnader för arbete och material samt sådana tillstånds- och förrättningsavgifter som hör samman med projektet inkluderas. Sådana ersättningar som beror på genomförande av projektet och som delägarna betalar till varandra är godtagbara kostnader endast när det gäller översilningsområden, våtmarker, översvämningsplatåer och sedimenteringsbassänger eller kombinationer av dessa.

Stödet för byggande av vägar på dikesrenar är 1,35 euro per meter.

Vid samprojekt fördelas kostnaderna mellan delägarlägenheterna enligt de kostnader som de har orsakats.

Vid dimensioneringen av vägar samt vändplatser, mötesplatser och upplagsplatser i anslutning till vägarna och vid bestämmande av deras funktionsduglighet ska de skogsvägsanvisningar i enlighet med god yrkespraxis inom skogsbranschen följas som gäller vägar av lägre grad som ska vara farbara under hela året, med undantag för menförestider.

Vid grundlig förbättring av enskild väg ska den vägsträcka som förbättras vara minst 500 meter lång.

En enskild väg som förbättras grundligt och en ny väg som hör till den ska ha en målbärighet på 50–80 meganewton per kvadratmeter.

Över 30 procent av transporterna på en enskild väg som förbättras grundligt ska utgöras av transporter som krävs för skogsbruket. Andelen transporter som krävs för skogsbruket bestäms i enlighet med samma principer enligt vilka deras andelar bestäms vid en vägförrättning i syfte att fördela väghållningsskyldigheten och kostnaderna för fullgörande av skyldigheten mellan vägdelägarna.

Vägtätheten inom verkningsområdet för en väg som förbättras grundligt får vara högst 15 meter per hektar av verkningsområdet eller, om det inom vägens verkningsområde finns sådana terrängfaktorer som försvårar skogstransporter, 18 meter per hektar av verkningsområdet.

En förutsättning för beviljande av stöd är att man har sörjt för den behövliga grusning som krävs på vägtypen i fråga, upprätthållande av vägtrummors och broars skick samt öppnande av tilltäppta diken och andra arbeten som underhållet förutsätter på ett sätt som motsvarar användningen av vägen under den tid då den vård- och underhållskyldighet som hänför sig till statlig finansiering är i kraft.

Bredden på överbyggnaden av en grundligt förbättrad enskild väg och en tillhörande ny väg ska vara minst 3,6 meter.

Stödbeloppet för grundlig förbättring av enskild väg är vid samprojekt och projekt som genomförs av en samfälld skog 50 procent av de godtagbara, skäliga totalkostnaderna för den grundliga förbättringen. När den grundliga förbättringen omfattar byggande eller reparation av en bro, kan beloppet av det stöd som beviljas för planerings-, arbets- och materialkostnaderna för bron vid samprojekt och projekt som genomförs av en samfälld skog höjas med 15 procentenheter jämfört med det ovannämnda. (19.12.2024/871)

Stödbeloppet för grundlig förbättring av enskild väg är vid samprojekt och projekt som genomförs av en samfälld skog 70 procent av de godtagbara, skäliga totalkostnaderna för den grundliga förbättringen. När den grundliga förbättringen omfattar byggande eller reparation av en bro, kan beloppet av det stöd som beviljas för planerings-, arbets- och materialkostnaderna för bron vid samprojekt och projekt som genomförs av en samfälld skog höjas med 15 procentenheter jämfört med det ovannämnda.

I de godtagbara totalkostnaderna kan projektets planerings-, arbets- och materialkostnader samt sådana tillstånds- och förrättningsavgifter som hör samman med projektet inkluderas. I de godtagbara totalkostnaderna kan också inkluderas kostnader för övervakning av projektet, om övervakaren av projektet är någon annan än den som genomför projektet och övervakningen inte utförs som väglagets eget arbete. Planeringskostnaderna kan innefatta skäliga kostnader för mätning av bärigheten. Sådana ersättningar till delägarlägenheter som eventuellt bestäms vid vägförrättning är inte godtagbara kostnader.

Stödet för grundlig förbättring av en enskild väg på en enda markägares fastighet är 6 000 euro per kilometer.

23 § har upphävts genom F 19.12.2024/871 .

24 § har upphävts genom F 19.12.2024/871 .

Miljöstöd ska i första hand allokeras till bevarande av särdrag hos sådana särskilt viktiga livsmiljöer som avses i 10 § i skogslagen. Stöd kan beviljas även för andra objekt som är värdefulla med tanke på den biologiska mångfalden.

Miljöstödets belopp utan incitamentersättning är en tredjedel av det belopp som fås när markägarens självriskandel dras av från summan av grundersättningen och ersättningen för avverkningsvärdet för objektet. Grundersättningen är medelrotpriset per kubikmeter virke för det område som bestämts utifrån landskapsindelningen, multiplicerat med två och arealen av miljöstödsobjektet. Ersättningen för avverkningsvärdet fås genom att volymen av trädbeståndet på objektet multipliceras med medelrotpriset per kubikmeter virke för det område som bestämts utifrån landskapsindelningen. Som trädbestånd betraktas sådana marknadsdugliga trädbestånd som avses i 16 § i statsrådets förordning om hållbar skötsel och användning av skog. Självriskandelen är fyra procent av värdet på trädbeståndet på den fastighet där objektet ligger, dock högst 3 000 euro. När värdet på trädbeståndet bestäms, används medelrotpriset per kubikmeter virke för det område som bestämts utifrån landskapsindelningen.

Incitamentersättningen beräknas genom att arealen av de figurer som uppfyller kraven som gäller volym och kvalitet i fråga om död ved först divideras med miljöstödsobjektets areal. Därefter multipliceras kvoten med 0,2 och slutligen multipliceras produkten av den multiplikationen med det belopp av miljöstöd som avses i 1 mom. På en figur som omfattas av incitamentersättningen ska volymen död ved vara minst 20 kubikmeter per hektar och minst 10 kubikmeter. Som död ved som räknas in i incitamentersättningen betraktas alla stående döda stammar och liggande döda stammar ovanför markytan som har en diameter på minst 15 centimeter.

Beredning av miljöstödsavtal ersätts enligt skäliga faktiska kostnader. Stödbeloppet är högst 20 procent av storleken på det miljöstöd som beviljas för avtalsobjektet. Dessutom kan skäliga kostnader för upprättande och genomförande av vård- och underhållsplaner ersättas fullt ut i form av miljöstöd.

Grunderna för allokeringen av stödet för vård av skogsnaturen är hur betydande och verkningsfulla de föreslagna åtgärderna är samt hur kostnadseffektivt sättet att genomföra dem är med avseende på främjandet av skogarnas biologiska mångfald eller vattenvården. Finansiering allokeras till åtgärder genom vilka man kan nå de regionalt mest betydande målen för den biologiska mångfalden och vattenvården.

Stöd för vård av skogsnaturen kan betalas som full ersättning av de godtagbara, skäliga kostnaderna för ett projekt. I de godtagbara totalkostnaderna kan projektets planerings-, arbets- och materialkostnader samt sådana tillstånds- och förrättningsavgifter som hör samman med projektet inkluderas.

Ett objekt för hyggesbränning ska vara en föryngringsyta som är större än två hektar och som till sin näringshalt är en torr mo eller frodigare.

På det område där hyggesbränning ska utföras ska det lämnas kvar minst 20 kubikmeter naturvårdsträd, placerade i en eller flera grupper av naturvårdsträd. På hyggesbränningsarealer som är större än fyra hektar ska det lämnas kvar minst fem kubikmeter naturvårdsträd per hektar. Som naturvårdsträd kan räknas alla träd med en diameter på över 15 centimeter i brösthöjd. Naturvårdsträden ska brännas i samband med hyggesbränningen. Skyldigheten enligt lagen om bekämpning av skogsskador (1087/2013) att avlägsna skadade träd ska iakttas när naturvårdsträd lämnas kvar.

Stödet för hyggesbränning är 1 500 euro per hektar, när den areal där hyggesbränningen utförs är minst fyra hektar, och 2 000 euro per hektar, när den areal där hyggesbränningen utförs är mindre än fyra hektar.

Det inkomstbortfall som orsakas avträdbestånd som lämnas kvar på ytan och bränns ersätts upp till högst 50 kubikmeter. Ersättningen för inkomstbortfallet beräknas genom att volymen av det trädbestånd som ska brännas på objektet multipliceras med medelrotpriset per kubikmeter virke för det område som bestämts utifrån landskapsindelningen. Som bestånd som omfattas av ersättning betraktas alla träd med en diameter på över 15 centimeter i brösthöjd.

Av det stödbeslut som avses i 33 § 2 mom. i incitamentsystemslagen ska det framgå att följande krav som beaktas vid beviljandet av stöd baserar sig på Europeiska kommissionens beslut om godkännande:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2024 och gäller till och med den 31 december 2029. Denna förordning tillämpas på verkställandet av det temporära incitamentsystemet för skogsbruket efter det att förordningen har upphört att gälla.