1392/2022

Finansministeriet tar fram och publicerar det prisindex för välfärdsområdena som avses i 8 § 2 mom. i lagen om välfärdsområdenas finansiering (617/2021) . Indexet ska räknas ut utifrån förändringen i Statistikcentralens allmänna förtjänstnivåindex, förändringen i Statistikcentralens konsumentprisindex samt förändringarna i välfärdsområdesarbetsgivarens socialskyddsavgifter.

I prisindexet för välfärdsområdena viktas de i 1 mom. avsedda delarna med följande viktningar: förändringen i det allmänna förtjänstnivåindexet 0,60, förändringen i konsumentprisindexet 0,30 och förändringen i välfärdsområdesarbetsgivarens socialskyddsavgifter 0,10.

Den beräknade förändring i kostnadsnivån för finansåret som avses i 8 § 1 mom. i lagen om välfärdsområdenas finansiering grundar sig på finansministeriets prognos om förändringen i prisindexet för välfärdsområdena. Prognosen baserar sig på de senaste uppgifter som finns tillgängliga av de ovan i 1 mom. avsedda uppgifter som används vid beräknandet av indexet.

De grundpriser som avses i 13–23 § i lagen om välfärdsområdenas finansiering är 2025 följande:

Koefficienten för främjande av hälsa och välfärd enligt 15 § 4 mom. i lagen om välfärdsområdenas finansiering ska bestämmas utifrån indikatorer som beskriver välfärdsområdets verksamhet och resurser samt verksamhetens resultat.

De indikatorer och viktkoefficienter som beskriver verksamheten och resurserna är följande:

De indikatorer och viktkoefficienter som beskriver verksamheten och resurserna är följande:

De indikatorer och viktkoefficienter som beskriver verksamhetens resultat är följande:

För de indikatorer som beskriver verksamhetens resultat beräknas skillnaden mellan de två senaste åren för att beskriva den förändring som skett. Alla skillnader skalas så att variationsvidden blir 0–100. Om det målsatta värdet redan uppnåtts för en indikator beaktas detta i beräkningen så att välfärdsområdet får maximala poäng för denna indikator.

Vid beräkningen av välfärdsområdets koefficient för främjande av hälsa och välfärd används uppgifterna i Statistikcentralens statistik över befolkningsstrukturen samt statistiska uppgifter från Folkpensionsanstalten, Institutet för hälsa och välfärd, Statistikcentralen och arbets- och näringsministeriet.

Välfärdsområdets koefficient för främjande av hälsa och välfärd beräknas som medeltalet av medeltalet av de indikatorer som beskriver välfärdsområdets verksamhet och medeltalet av skillnaden mellan de indikatorer som beskriver resultatet av välfärdsområdets verksamhet för de två senaste åren, samt genom att dividera det på detta sätt erhållna medeltalet för välfärdsområdet med motsvarande medeltal för hela landet.

För fastställande av den riskkoefficient för räddningsväsendet som avses i 23 § 1 mom. i lagen om välfärdsområdenas finansiering delas det område som välfärdsområdet omfattar in i rutor på en kvadratkilometer och för varje ruta beräknar Statistikcentralen en risknivå med hjälp av en regressionsmodell. Variabler för regressionsmodellen är invånarantalet, våningsytan och deras sammanlagda effekt. På grundval av risknivån delas riskrutorna in i de fyra riskklasserna I, II, III och IV.

Viktkoefficienten för en riskruta som hör till riskklass I eller II är 1. Viktkoefficienten för en riskruta som hör till riskklass III eller IV är 0.

Viktkoefficienten för en sådan riskruta i riskklass III och IV där det finns ett objekt för vilket det med stöd av 48 § i räddningslagen (379/2011) ska göras upp en extern räddningsplan för objekt som medför särskild risk eller där det finns ett område i Försvarsmaktens permanenta bruk med en personalstyrka på över 1500 personer eller där det finns en flygplats för linjetrafik eller beställningstrafik, är dock 1.

När nivån för den statliga finansieringen till välfärdsområdena i hela landet för år 2023 justeras i enlighet med 34 § 2 mom. i lagen om välfärdsområdenas finansiering ska, med iakttagande av vad som föreskrivs i 57 § 3 mom. i lagen om statsandel för kommunal basservice (618/2021) och med stöd av 6 mom. i den paragrafen, från de kostnader för de lagstadgade uppgifterna inom social- och hälsovården och räddningsväsendet som anges i de tjänstespecifika bokslutsuppgifter som kommunerna lämnat till Statskontoret 2022 dras av kommunernas retroaktiva löneharmoniseringskostnader.

När de kalkyler som avses i 1 mom. justeras kan, med avvikelse från de bokslutsuppgifter som kommunen lämnat till Statskontoret, uppgifterna beaktas på det sätt som föreskrivs om dem i 57 § 3 mom. i lagen om statsandel för kommunal basservice och med stöd av 6 mom. i den paragrafen, om kommunens bokslutsuppgifter annars avsevärt skulle snedvrida kalkylerna i fråga om en enskild kommun eller ett enskilt välfärdsområde.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.

Bestämmelserna i 3 § tillämpas dock först från och med den 1 januari 2026.