613/2021

Syftet med denna lag är att främja och upprätthålla säkerhet samt säkerställa jämlika, enhetliga och kostnadsnyttoeffektiva tjänster inom räddningsväsendet i hela landet.

Denna lag tillämpas på ordnande, utveckling och styrning av samt tillsynen över det räddningsväsende som omfattas av de i lagen om välfärdsområden (611/2021) avsedda välfärdsområdenas organiseringsansvar. I denna lag avses med räddningsväsendet de till välfärdsområdets organiseringsansvar hörande uppgifter tillhörande räddningsväsendet och räddningsmyndigheterna som anges i räddningslagen (379/2011) eller någon annan lag.

Denna lag tillämpas även på Helsingfors stad, om inte något annat föreskrivs i denna lag.

Vid ordnande och produktion av sådana tjänster inom räddningsväsendet som avses i denna lag ska iakttas vad som föreskrivs om tjänsterna i räddningslagen och annan lagstiftning om räddningsväsendet.

Bestämmelser om finansieringen av det av välfärdsområdena organiserade räddningsväsendet finns i lagen om välfärdsområdenas finansiering (617/2021) .

Bestämmelser om organiseringsansvaret för räddningsväsendet i Helsingfors stad och i välfärdsområdena inom landskapet Nyland samt om ordnandet av Helsingfors stads förvaltning och ekonomi samt granskning finns i lagen om ordnande av social- och hälsovården och räddningsväsendet i Nyland (615/2021) .

Servicenivån för ett välfärdsområdes räddningsväsende ska motsvara de nationella, regionala och lokala behoven och olycksriskerna och andra risker. När servicenivån bestäms ska också verksamhet under sådana undantagsförhållanden som avses i 3 § i beredskapslagen (1552/2011) och förberedelserna för dem beaktas.

Räddningsväsendets tjänster ska planeras och fullgöras så att de kan skötas så effektivt och ändamålsenligt som möjligt och så att behövliga åtgärder vid olyckor och tillbud kan vidtas effektivt och utan dröjsmål.

Ett välfärdsområde ansvarar för ordnandet av räddningsväsendet inom sitt område på det sätt som föreskrivs i denna lag och i annan lag. Bestämmelser om organiseringsansvarets innehåll finns i 7 § i lagen om välfärdsområden.

Om det är nödvändigt för att trygga tillgången till tjänster eller för ett trygga deras enhetlighet eller kvalitet eller med tanke på hur krävande tjänsterna är eller de stora kostnader de medför, får välfärdsområdenas följande uppgifter som hör till räddningsväsendet, på det sätt som avses i 7 § 2 mom. i lagen om välfärdsområden, samlas till större helheter som ordnas av ett eller flera välfärdsområden:

Det välfärdsområde som har fått i uppdrag att organisera en uppgift svarar i enlighet med 7 § 1 mom. i lagen om välfärdsområden för lika tillgång till tjänster och andra åtgärder som ingår i uppgiften, för fastställandet av behovet, mängden och kvaliteten, för det sätt på vilket tjänsterna produceras, för styrningen och övervakningen av produktionen och för utövandet av myndigheternas befogenheter. Andra välfärdsområden har ingen beslutanderätt om de i 1 mom. avsedda tjänsterna, och de får inte organisera, producera eller anskaffa nämnda tjänster någon annanstans ifrån. Varje välfärdsområde svarar emellertid för finansieringen av sina uppgifter och är skyldig att ersätta de kostnader som föranleds av den samlade uppgiften och tillhörande tjänster samt av andra åtgärder. Närmare bestämmelser om grunderna för fördelningen av kostnaderna för en samlad uppgift och ersättningsgrunderna för tjänster och andra åtgärder som ingår i en samlad uppgift får utfärdas genom förordning av inrikesministeriet.

Bestämmelser om de uppgifter som samlas och om de välfärdsområden till vilka uppgifterna samlas får utfärdas genom förordning av statsrådet. Innan en sådan statsrådsförordning utfärdas ska de välfärdsområden som berörs av saken höras.

Välfärdsområdesfullmäktige beslutar om räddningsväsendets servicenivå. När beslutet om servicenivån fattas ska nationellt betydande risker beaktas, faror som finns i området klarläggas och de risker farorna medför bedömas samt verksamhetens mål, tillgängliga resurser, de tjänster som produceras och servicenivån bestämmas. När beslutet om servicenivån fattas ska hänsyn även tas till de i 8 § avsedda riksomfattande strategiska mål som fastställts av statsrådet. Beslutet ska också innehålla en plan för utveckling av servicenivån. Beslutet ska gälla en viss tid.

Välfärdsområdet ska fatta ett nytt beslut om servicenivån om farorna, riskerna eller de i 8 § avsedda strategiska mål som fastställts av statsrådet väsentligt förändras.

Innan beslutet om servicenivån godkänns ska välfärdsområdet be regionförvaltningsverket yttra sig om det. Det av välfärdsområdesfullmäktige godkända beslutet om servicenivån ska lämnas till regionförvaltningsverket

Närmare bestämmelser om grunderna för innehållet i besluten om servicenivån, om strukturen för och uppföljningen av besluten och om den bedömning som utförs av regionförvaltningsverket får utfärdas genom förordning av inrikesministeriet.

Inrikesministeriet leder, styr och övervakar allmänt räddningsväsendet samt tillgången till och nivån på dess tjänster.

Inrikesministeriet ska också sörja för riksomfattande förberedelser och arrangemang inom räddningsväsendet samt utveckla samarbetet mellan olika ministerier och sektorer när det gäller räddningsväsendet.

Regionförvaltningsverket stödjer inrikesministeriet i de uppgifter som anges i 1 och 2 mom.

Närmare bestämmelser om inrikesministeriets och regionförvaltningsverkets uppgifter och om det riksomfattande samarbetet mellan olika ministerier och sektorer när det gäller räddningsväsendet får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Bestämmelser om de riksomfattande målen för välfärdsområdenas uppgifter och de mål för ordnandet av räddningsväsendet som ingår i de riksomfattande målen, om behandlingen av dessa mål i välfärdsområdesdelegationen och om de förhandlingar som ska föras med välfärdsområdena finns i lagen om välfärdsområden.

9 § har upphävts genom L 5.7.2024/470 .

10 § har upphävts genom L 5.7.2024/470 .

I fråga om välfärdsområdets skyldighet att upprätta en investeringsplan och sända ett förslag om planen till social- och hälsovårdsministeriet, inrikesministeriet och finansministeriet varje kalenderår föreskrivs i 16 § i lagen om välfärdsområden. Utöver det som föreskrivs i den paragrafen ska den del av välfärdsområdets investeringsplan som gäller räddningsväsendet ( delplan för räddningsväsendet ) basera sig på de i 8 § i denna lag avsedda riksomfattande strategiska målen samt på nationella, regionala och lokala behov och olycksrisker och andra risker. Välfärdsområdet ska i delplanen för räddningsväsendet välja in de viktigaste investeringarna med tanke på ordnandet av välfärdsområdets räddningsväsende och de avtal som motsvarar investeringarna, och i delplanen ska det bedömas vilken inverkan de i delplanen ingående åtgärderna har på den jämlika tillgången till tjänsterna inom välfärdsområdets räddningsväsende och på tjänsternas kvalitet och kostnadsnyttoeffektivitet.

Inrikesministeriet fattar beslut om godkännande av delplanen för räddningsväsendet, som ingår i välfärdsområdets förslag till investeringsplan, i de situationer som avses i 26 § 4 mom. i lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021) . Inrikesministeriet kan låta bli att godkänna delplanen för räddningsväsendet, om

När beslut om godkännandet av delplanen för räddningsväsendet fattas, bedömer inrikesministeriet huruvida kriterierna enligt 2 mom. 1–3 punkten har uppfyllts endast när de gäller delplanens första räkenskapsperiod. Med en till sina effekter vittsyftande investering och ett avtal som motsvarar en sådan investering samt sådan överlåtelse avses ett projekt som har långvariga och betydande konsekvenser på sättet att genomföra räddningsväsendets uppgifter och tjänster och på tillgången till uppgifterna och tjänsterna, deras tillgänglighet och kvalitet i välfärdsområdet eller på ett betydande sätt skulle påverka arbetsfördelningen och samarbetet mellan välfärdsområdena. Med en ekonomiskt betydande investering och ett avtal som motsvarar en sådan investering samt sådan överlåtelse avses ett projekt eller en del av ett projekt som på ett väsentligt sätt skulle påverka välfärdsområdets ekonomi på lång sikt genom att inverka på välfärdsområdets möjligheter att genomföra andra projekt inom räddningsväsendet eller att ordna de tjänster inom räddningsväsendet som motsvarar befolkningens behov.

Bestämmelser om det förfarande som tillämpas när delplanen för räddningsväsendet avslås finns i 26 § 5 och 6 mom. i lagen om ordnande av social- och hälsovård.

Ett välfärdsområde får genomföra en investering inom räddningsväsendet eller ett avtal som motsvarar en investering inom räddningsväsendet eller en överlåtelse av en lokal, fastighet eller annan tillgång med lång verkningstid som hör till räddningsväsendet endast om investeringen, avtalet eller överlåtelsen ingår i den delplan för räddningsväsendet som godkänts av inrikesministeriet för den första räkenskapsperioden. Välfärdsområdet ska genom ägarstyrning enligt 48 § i lagen om välfärdsområden se till att en investering inom räddningsväsendet eller ett avtal som motsvarar en investering inom räddningsväsendet eller en överlåtelse av räddningsväsendet tillgång med lång verkningstid inom en i 4 § 1 mom. i den lagen avsedd välfärdsområdeskoncern inte strider mot den godkända delplanen för räddningsväsendet. Vad som föreskrivs i detta moment tillämpas inte på Helsingfors stad.

Inrikesministeriet kan ta initiativ till beviljande av sådan tilläggsfinansiering till välfärdsområdet som avses i 11 § i lagen om välfärdsområdenas finansiering och till villkoren för tilläggsfinansieringen på det sätt som anges i 26 § i den lagen.

Ett välfärdsområde ska följa tillgången till, kvaliteten på, verkningsfullheten hos, kostnaderna för och produktiviteten av tjänsterna inom det räddningsväsende som det har organisationsansvar för. Välfärdsområdet ska jämföra denna information med motsvarande information från andra välfärdsområden. Välfärdsområdet ska utnyttja den ovannämnda informationen vid informationsledningen av det räddningsväsende det har organiseringsansvar för, som stöd för styrningen, ledningen, utvecklingen och beslutsfattandet i fråga om verksamheten, produktionen och ekonomin.

Välfärdsområdet ska årligen utarbeta en redogörelse för hur räddningsväsendets tjänster genomförts och för det ekonomiska läget inom sitt område. I redogörelsen ska det beskrivas och bedömas hur räddningsväsendets riksomfattande mål samt inrikesministeriets eventuella åtgärdsrekommendationer har beaktats inom välfärdsområdet. Dessutom ska redogörelsen innehålla välfärdsområdets preliminära förslag till den i 11 § avsedda delplanen för räddningsväsendet som utgör en del av investeringsplanen. Redogörelsen ska lämnas till inrikesministeriet och det berörda regionförvaltningsverket.

Genom förordning av inrikesministeriet får det utfärdas närmare bestämmelser om minimiinformationsinnehållet i den uppföljning som avses i 1 mom., om uppgifterna i den redogörelse som avses i 2 mom. och om den tidpunkt då redogörelsen ska lämnas till inrikesministeriet och regionförvaltningsverket.

Regionförvaltningsverket bereder årligen en expertbedömning inom sin region för att välfärdsområdesvis bedöma tillräckligheten av räddningsväsendets servicenivå och finansieringsnivå. I expertbedömningen granskas och bedöms räddningsväsendets servicenivå enligt uppgift, behovet av räddningsväsendets tjänster, hur tillgången till och kvaliteten på tjänsterna utvecklats och den uppskattade framtida utvecklingen när det gäller detta samt behovet och inverkan av investeringar. Expertbedömningarna lämnas till inrikesministeriet och offentliggöras i det allmänna datanätet.

Av regionförvaltningsverkens bedömningar sammanställs en riksomfattande expertbedömning för inrikesministeriet. Det regionförvaltningsverk som svarar för sammanställandet av den riksomfattande expertbedömningen utnyttjar vid utarbetandet av den riksomfattande expertbedömningen de bedömningar som gjorts av de andra regionförvaltningsverken samt välfärdsområdenas i 13 § 2 mom. avsedda redogörelser. Bestämmelser om regionförvaltningsverkens rätt att få information av välfärdsområdena finns i 19 §. Bestämmelser om det regionförvaltningsverk som svarar för sammanställandet av den riksomfattande expertbedömningen utfärdas genom förordning av statsrådet.

Genom förordning av inrikesministeriet får det utfärdas närmare bestämmelser om de uppgifter som ska ingå i de expertbedömningar som avses i 1 och 2 mom. och om den tidpunkt då bedömningarna ska lämnas till inrikesministeriet.

Inrikesministeriet upprättar årligen en riksomfattande redogörelse för bedömning av genomförandet av ett räddningsväsende som motsvarar behoven och riskerna samt för bedömning av finansieringens tillräcklighet. I redogörelsen utnyttjas välfärdsområdenas redogörelser enligt 13 § och regionförvaltningsverkens expertbedömningar enligt 14 §. Redogörelsen ska innehålla ett förslag om behövliga åtgärder med tanke på utarbetandet av planen för de offentliga finanserna, statsbudgeten och de riksomfattande mål för välfärdsområdenas uppgifter som avses i 12 a § i lagen om välfärdsområden samt annan riksomfattande styrning.

Välfärdsområdet ska i sin verksamhet enligt denna lag genom egenkontroll säkerställa att dess uppgifter sköts på ett lagenligt sätt. Välfärdsområdet ska säkerställa tillgången till räddningsväsendets tjänster samt tjänsternas kvalitet och verkningsfullhet. Egenkontrollen av uppgifterna och tjänsterna ska genomföras som en del av deras ordnande och produktion.

Välfärdsområdet ska utarbeta ett program för egenkontroll beträffande de uppgifter och tjänster inom räddningsväsendet som det har organiseringsansvar för. I programmet ska det bestämmas hur fullgörandet av de i 1 mom. avsedda skyldigheterna ordnas och genomförs som helhet. I programmet för egenkontroll ska det anges hur tillgången till samt tillhandahållandet, kvaliteten och verkningsfullheten i fråga om räddningsväsendets tjänster följs och hur upptäckta brister avhjälps.

Programmet för egenkontroll samt information om de iakttagelser som baserar sig på uppföljningen av programmet och om de åtgärder som vidtas på basis av iakttagelserna ska offentliggöras i det allmänna datanätet och på andra sätt som främjar informationens offentlighet.

Genom förordning av inrikesministeriet får det utfärdas närmare bestämmelser om det allmänna innehållet i och utarbetandet av programmet för egenkontroll.

Inrikesministeriet svarar för den allmänna tillsynen över räddningsväsendet och för styrningen i anknytning till tillsynen.

Regionförvaltningsverket övervakar räddningsväsendet samt tillgången till och nivån på räddningsväsendets tjänster inom sitt verksamhetsområde.

Regionförvaltningsverket har till uppgift att övervaka att servicenivån för ett välfärdsområdes räddningsväsende är tillräcklig.

Om servicenivån enligt regionförvaltningsverkets bedömning uppvisar avsevärda brister eller missförhållanden och dessa inte avhjälps inom en tid som regionförvaltningsverket bestämmer, kan regionförvaltningsverket ålägga välfärdsområdet att inom utsatt tid rätta till det som har gjorts eller försummats.

Föreläggandet får förenas med vite. Bestämmelser om vite finns i viteslagen (1113/1990) .

Välfärdsområdet ska till inrikesministeriet och regionförvaltningsverket lämna de nödvändiga uppgifter och redogörelser som de begär för genomförandet av sina uppgifter enligt denna lag. Uppgifterna och redogörelserna ska lämnas avgiftsfritt och oberoende av sekretessbestämmelserna.

Bestämmelser om begäran om omprövning och om välfärdsområdesbesvär i fråga om beslut av välfärdsområdets myndigheter finns i 16 kap. i lagen om välfärdsområden.

Bestämmelser om sökande av ändring i ett beslut som en statlig myndighet fattat med stöd av denna lag finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) .

Bestämmelser om ändringssökande när det gäller föreläggande och utdömande av vite finns i viteslagen.

Bestämmelser om ikraftträdandet av denna lag utfärdas separat genom lag.