1069/2021

Denna lag innehåller bestämmelser som kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”), nedan EU:s djurhälsoförordning , i fråga om identifiering och registrering av djur.

Denna lag tillämpas också på identifiering och registrering av sällskapsdjur.

Denna lag tillämpas också på identifiering och registrering av sådana vilda djur som hålls av människor.

Denna lag innehåller också bestämmelser som kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll), nedan kontrollförordningen .

Denna lag innehåller dessutom bestämmelser om de nationella åtgärder, ytterligare åtgärder och strängare åtgärder som tillåts enligt EU:s djurhälsoförordning i fråga om registrering av anläggningar och aktörer samt spårbarhet av djur.

Bestämmelser om åtgärder för bekämpning av djursjukdomar finns också i lagen om djursjukdomar (76/2021) . Bestämmelser om transport av levande djur finns också i lagen om transport av djur (1429/2006) .

Utöver bestämmelserna i denna lag föreskrivs det om djurs välbefinnande i djurskyddslagen (247/1996) .

Aktörer som håller landlevande djur eller som samlar in, producerar, bearbetar eller lagrar avelsmaterial från dem ska innan de inleder verksamheten för registrering anmäla de i artikel 84 i EU:s djurhälsoförordning och i denna lag avsedda uppgifter om alla anläggningar som de ansvarar för. Anmälan behöver dock inte göras i fråga om anläggningar som måste godkännas med stöd av artikel 94 eller 95 i EU:s djurhälsoförordning, artikel 9 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/2035 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser om anläggningar som håller landlevande djur och kläckerier samt om spårbarhet för vissa hållna landlevande djur och kläckägg, nedan den delegerade förordningen om anläggningar som håller landlevande djur , eller 40 eller 41 § i lagen om djursjukdomar. Anmälan behöver inte heller göras i fråga om anläggningar där renar hålls, om renarna hålls på ett i renskötsellagen (848/1990) avsett renbeteslags område och finns antecknade i renbeteslagets renlängd.

Om avelsmaterial samlas in, produceras, bearbetas eller lagras på en anläggning för att användas endast för artificiell reproduktion av djur på samma anläggning, behöver aktören inte anmäla de uppgifter om avelsmaterialet som avses i artikel 84.1 b iii i EU:s djurhälsoförordning.

Närmare bestämmelser om sådana undantag från registrering av i 1 mom. avsedda anläggningar som enligt den genomförandeförordning som kommissionen antagit med stöd av artikel 86.2 i EU:s djurhälsoförordning är tillåtna om den risk som typen av anläggning utgör är obetydlig får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Aktörer som genomför uppsamling av hov- och klövdjur och fjäderfän oberoende av en anläggning ska innan verksamheten inleds till regionförvaltningsverket anmäla de uppgifter som avses i artikel 90 i EU:s djurhälsoförordning.

Närmare bestämmelser om sådana undantag från registrering av i 1 mom. avsedda aktörer som enligt den genomförandeförordning som kommissionen antagit med stöd av artikel 92.2 i EU:s djurhälsoförordning är tillåtna om den risk som typen av anläggning utgör är obetydlig får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Aktörer som driver vattenbruksanläggningar ska innan de inleder verksamheten till närings-, trafik- och miljöcentralen anmäla uppgifter om de vattenbruksanläggningar som de ansvarar för. Om godkännande av en anläggning ska sökas hos Livsmedelsverket enligt artiklarna 176–179 i EU:s djurhälsoförordning och 43 § i lagen om djursjukdomar, behöver uppgifterna för registrering dock inte anmälas separat.

Närmare bestämmelser om sådana undantag från registrering av i 1 mom. avsedda vattenbruksanläggningar som enligt den genomförandeförordning som kommissionen antagit med stöd av artikel 175.2 i EU:s djurhälsoförordning är tillåtna om den risk som typen av anläggning utgör är obetydlig får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Den som mellan medlemsstaterna eller till länder utanför Europeiska unionen transporterar hov- och klövdjur eller fjäderfän eller i kommersiellt syfte hundar, katter och illrar ska innan transportverksamheten inleds till regionförvaltningsverket anmäla de uppgifter om transporter av hov- och klövdjur som avses i artikel 87 i EU:s djurhälsoförordning och de uppgifter om transport av hundar, katter och illrar eller fjäderfän som avses i artikel 3 i den delegerade förordningen om anläggningar som håller landlevande djur. Anmälan behöver dock inte göras om transportören har ett sådant tillstånd att transportera djur som avses i djurtransportlagstiftningen.

Aktörerna ska föra journal över och bevara uppgifter om anläggningarna och verksamheten i enlighet med artiklarna 102–105 och 186 i EU:s djurhälsoförordning.

Närmare bestämmelser om tillämpningen av de undantag som avses i de 1 mom. nämnda artiklarna i EU:s djurhälsoförordning samt i den genomförandeförordning som kommissionen antagit med stöd av artiklarna 107 och 190 i EU:s djurhälsoförordning får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

En aktör ansvarar för att identifiera och märka djur som han eller hon äger eller innehar med ett fysiskt identifieringsmärke med iakttagande av vad som föreskrivs i denna lag, i EU:s djurhälsoförordning och med stöd av dem.

Livsmedelsverket godkänner på ansökan av tillverkaren eller marknadsföraren av identifieringsmärken de identifieringsmärken separat för varje djurart som ska användas vid märkning av djur.

Livsmedelsverket ska hålla uppgifterna om de identifieringsmärken som verket godkänt offentligt tillgängliga.

Nötkreatur märks genom att det vid vartdera örat på djuret fästs ett öronmärke med identitetskod, av vilka det ena ska vara ett elektroniskt öronmärke. Djuren ska märkas inom 20 dagar från födseln.

Närmare bestämmelser om märkning av, identifieringsmärken för och metoder för identifiering av nötkreatur får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Får och getter märks genom att det vid vartdera örat på djuret fästs ett konventionellt öronmärke med identitetskod. Det ena av de konventionella öronmärkena får ersättas med ett elektroniskt öronmärke, en injicerbar transponder eller en bolustransponder. Djuren ska märkas inom 90 dagar från födseln.

Om avsikten är att fåren och getterna förflyttas till ett slakteri före 12 månaders ålder, ska djuren märkas genom att det åtminstone vid det ena örat fästs ett konventionellt öronmärke med djurets identitetskod.

Närmare bestämmelser om märkning av, identifieringsmärken för och metoder för identifiering av får och getter får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Svin märks med en tatuering på djurets öra eller yttre sidan av låret eller genom att det vid djurets öra fästs ett konventionellt eller elektroniskt öronmärke. Tatueringen eller öronmärket ska innehålla det unika registreringsnumret för djurets födelseanläggning eller för den sista anläggningen i en produktionskedja som godkänts av Livsmedelsverket.

Ett svin ska märkas innan det förflyttas från födelseanläggningen, dock senast nio månader efter födseln. Om ett svin hör till en godkänd produktionskedja, ska det märkas innan det förflyttas till en plats utanför produktionskedjan, dock senast nio månader efter födseln.

Dessutom ska ett svin alltid innan det överlåts till slakttransport märkas genom att avgångsanläggningens märkningskod tatueras på mitten av ryggen eller på bägge sidor, på vardera sidan av mittlinjen ( slaktmärkning ). Om djuret överlåts till slakttransport direkt från födelseanläggningen eller anläggningen i en godkänd produktionskedja inom nio månader från födseln, är det dock tillräckligt att djuret förses enbart med slaktmärkning. Livsmedelsverket för en förteckning över de produktionskedjor som verket godkänt.

Närmare bestämmelser om märkning av, identifieringsmärken för och metoder för identifiering av svin får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Hästdjur märks med ett chipp som innehåller djurets identitetskod och identifieras dessutom med den identitetshandling för hästdjur som gäller under hästdjurets hela livstid och som avses i artikel 65 i den delegerade förordningen om anläggningar som håller landlevande djur. Identitetshandlingen utfärdas av Livsmedelsverket eller av en aktör som verket med stöd av 26 § 2 mom. bemyndigat att utföra uppdraget.

Bestämmelser om tidsfristen för ansökan om den identitetshandling för hästdjur som gäller under hästdjurets hela livstid utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet. Dessutom får närmare bestämmelser om märkning av, identifieringsmärken för och metoder för identifiering av hästdjur utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Kameldjur och hjortdjur som föds på anläggningen, med undantag för renar som hålls inom renskötselområdet, märks med ett chipp eller genom att det vid vartdera örat på djuret fästs ett konventionellt öronmärke med identitetskod. Djuren ska märkas inom nio månader från födseln.

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 1 mom. behöver hjortdjur som hålls på ett isolerat område under naturliga förhållanden så att de inte regelbundet kommer i kontakt med människor inte identifieras, förutsatt att de inte förflyttas från sin anläggning till en annan.

Närmare bestämmelser om märkning av, identifieringsmärken för och metoder för identifiering av kameldjur och hjortdjur samt om undantag som gäller märkning av hjortdjur får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Renar som hålls inom det renskötselområde som avses i renskötsellagen märks med ägarens renmärke enligt 23 och 25 § i renskötsellagen.

Varje renbeteslag ska föra en i 30 § i renskötsellagen avsedd renlängd över de renar som ägs av delägarna i renbeteslaget. Regionförvaltningsverket i Lappland för register över renbeteslag.

Bestämmelser om märkning av sällskapsdjur med ett identifieringsmärke och om registeranmälan för respektive art av sällskapsdjur utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet. Dessutom får närmare bestämmelser om metoder för identifiering av sällskapsdjur och bevaring av de uppgifter som finns i identitetshandlingar samt om vilka uppgifter som ska anmälas till registret utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Regionförvaltningsverket kan på ansökan bevilja en aktör tillstånd att avvika från identifieringskraven för djur enligt följande:

Får och getter samt svin får förflyttas inom finskt territorium utan förflyttningsdokument, om uppgifter som motsvarar uppgifterna i förflyttningsdokument finns i myndighetens databas.

Vid förflyttning av djur mellan medlemsstater ska djuren åtföljas av en identitetshandling eller ett förflyttningsdokument som visar att de uppfyller kriterierna för att få förflyttas, enligt följande:

Den som förflyttar djur mellan medlemsstaterna ansvarar för att de krav som gäller djuren uppfylls.

Närmare bestämmelser om de identitetshandlingar och förflyttningsdokument som avses i 1 mom. får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Anläggningar som bearbetar i lagen om animaliska biprodukter (517/2015) avsett kategori 1- och kategori 2-material och anläggningar som bortskaffar sådant material genom förbränning är skyldiga att anmäla till Livsmedelsverket när döda idisslare tas emot på anläggningen.

Livsmedelsverket planerar, styr och utvecklar på nationell nivå tillsynen över identifiering och registrering av djur.

Livsmedelsverket har tillsyn över efterlevnaden av bestämmelserna om identifiering och registrering av djur vid de slakterier och inrättningar för vilthantering där verket utövar tillsyn över efterlevnaden av livsmedelslagstiftningen.

Utöver vad som någon annanstans i denna lag föreskrivs om Livsmedelsverkets uppgifter ska Livsmedelsverket

Regionförvaltningsverket styr och har tillsyn över efterlevnaden av bestämmelserna om identifiering och registrering av djur inom sitt verksamhetsområde.

Utöver vad som någon annanstans i denna lag föreskrivs om regionförvaltningsverkets uppgifter ska regionförvaltningsverket

Närings-, trafik- och miljöcentralen styr och har tillsyn över efterlevnaden av bestämmelserna om identifiering och registrering av djur inom sitt verksamhetsområde.

Kommunalveterinären har tillsyn över efterlevnaden av bestämmelserna om identifiering och registrering av djur inom sitt tjänsteområde.

Tullen har vid sidan av regionförvaltningsverket tillsyn över efterlevnaden av bestämmelserna om identifiering och registrering av djur i samband med sin övriga övervakning, när djur förflyttas mellan medlemsstater.

Vid övervakning som Tullens genomför iakttas tullagen (304/2016) , om inte något annat följer av denna lag eller EU:s djurhälsoförordning.

Föraren av ett fordon som transporterar djur ska medföra djurets identitetshandling.

Polisen övervakar i samband med övervakningen av djurtransporter att varje djur åtföljs av en identitetshandling, som föraren ska visa upp för polisen på begäran.

Livsmedelsverket och regionförvaltningsverket får på villkor som föreskrivs i artikel 30 i kontrollförordningen genom ett skriftligt bemyndigande delegera utförandet av inspektioner som hänför sig till offentlig kontroll till en fysisk person. Den som bemyndigats att utföra uppdrag har inte rätt att för utförande av sina uppgifter få tillträde till utrymmen som används för boende av permanent natur. De förvaltningsbeslut som eventuellt ska fattas på grundval av ett bemyndigande fattas av den myndighet som gett bemyndigandet.

Livsmedelsverket får i enlighet med artikel 108.5 c i EU:s djurhälsoförordning bemyndiga ett organ eller en fysisk person att identifiera ett djur och utfärda en identitetshandling för djuret.

Livsmedelsverket och regionförvaltningsverket får återkalla det bemyndigande som avses i 1 mom. och Livsmedelsverket det bemyndigande som avses i 2 mom., om den som bemyndigats att utföra uppdrag försummar att iaktta villkoren i bemyndigandet eller i övrigt på ett väsentligt sätt bryter mot de förpliktelser som följer av uppdraget. En förutsättning för återkallande av ett bemyndigande är att bristerna trots myndighetens uppmaning inte har avhjälpts inom utsatt tid.

Den som bemyndigats att utföra uppdrag utför uppgifterna under uppdragsgivarens överinseende. Bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar tillämpas på de fysiska personer och den personal vid ett organ som bemyndigats att utföra uppdrag när de sköter uppgifter som föreskrivs i denna lag, EU:s djurhälsoförordning eller med stöd av dem. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974) .

Bestämmelser om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet finns i artiklarna 9–15 i kontrollförordningen. Bestämmelserna i fråga tillämpas också på tillsynen över efterlevnaden av de bestämmelser om identifiering och registrering av sällskapsdjur som utfärdats med stöd av denna lag.

I utrymmen som används för boende av permanent natur får inspektion utföras endast av den behöriga myndigheten. En inspektion i utrymmen som används för boende av permanent natur får utföras endast om det är nödvändigt för att utreda de omständigheter som inspektionen gäller och det finns grundad anledning att misstänka att aktören har gjort sig skyldig till ett sådant brott mot denna lag som avses i 38 § och som kan medföra fara för människors eller djurs hälsa, djurs välbefinnande eller livsmedelssäkerheten.

Den behöriga myndigheten och den som i enlighet med 26 § 1 mom. bemyndigats att utföra uppdrag har trots sekretessbestämmelserna rätt att av statliga och kommunala myndigheter, aktörer och andra som de skyldigheter som föreskrivs i denna lag eller i Europeiska unionens lagstiftning om identifiering och registrering av djur samt offentlig kontroll gäller få de uppgifter som är nödvändiga för utövande av tillsyn.

Dessutom har den behöriga myndigheten trots sekretessbestämmelserna rätt att avgiftsfritt för tillsynen få

Regionförvaltningsverket och närings-, trafik- och miljöcentralen har dessutom trots sekretessbestämmelserna rätt att avgiftsfritt få nödvändiga uppgifter ur det bötesregister som avses i 46 § i lagen om verkställighet av böter (672/2002) för påförande av påföljdsavgift enligt 36 § i denna lag.

Bestämmelser om polisens skyldighet att ge handräckning finns i 9 kap. 1 § i polislagen (872/2011) .

Över anläggningar, aktörer och djur förs register som avses i artiklarna 101.1 a, 109 och 185.1 a i EU:s djurhälsoförordning. I registren förs det också in andra i denna lag och i bestämmelser som utfärdats med stöd av denna lag eller EU:s djurhälsoförordning föreskrivna uppgifter om anläggningar, aktörer och djur. I registren förs det dessutom in uppgifter om utförda inspektioner samt uppgifter om förbud, förelägganden och begränsningar som meddelats med stöd av 6 kap. samt om återkallande av dem.

På registren och registerföringen tillämpas lagen om livsmedelsförvaltningens informationsresurs (560/2021) , om inte något annat föreskrivs i denna lag. Bestämmelser om registrering, användning och utlämnande av uppgifter som har lämnats till Tullen finns i lagen om behandling av personuppgifter inom Tullen (650 / 2019). 

Närmare bestämmelser om registrens innehåll, om införande av uppgifter i registren och om förfaranden i anslutning till registrering får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Den som tar emot ett djur för djurförmedling, transport eller slakt är skyldig att innan åtgärden i fråga vidtas göra en registerförfrågan för att utreda djurets duglighet. Registerförfrågan omfattar de uppgifter om ett djur som förts in i registret och av myndigheter meddelade förbud och förelägganden som riktar sig mot djuret.

Bestämmelser om vilka djurarter skyldigheten enligt 1 mom. att göra en registerförfrågan omfattar utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet. Dessutom får det genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet utfärdas närmare bestämmelser om innehållet i och förfarandet vid registerförfrågan.

En aktör som skaffar ett djur av en djurart som omfattas av skyldigheten att göra en registerförfrågan som avses i 1 mom. har rätt att göra en i 1 mom. avsedd registerförfrågan i fråga om djuret före anskaffningen.

Den behöriga myndigheten kan förelägga den som bryter mot denna lag, EU:s djurhälsoförordning eller de bestämmelser om identifiering och registrering av djur som utfärdats med stöd av dem att fullgöra sin skyldighet omedelbart eller inom en tid som är tillräcklig med avseende på ärendets natur.

Den behöriga myndigheten får begränsa eller förbjuda utsläppande av djur på marknaden, annan överlåtelse av djur eller förflyttning av djur till eller från en anläggning eller vidta andra administrativa åtgärder enligt artikel 138.2 i kontrollförordningen, om denna lag, EU:s djurshälsoförordning eller de bestämmelser som utfärdats med stöd av dem inte iakttas vid identifiering och registrering av djur.

Den myndighet som har utfört inspektion på en anläggning får begränsa eller förbjuda förflyttning av djur från anläggningen, om ett djur som hålls på anläggningen inte har identifierats på det sätt som förutsätts i denna lag, EU:s djurhälsoförordning eller de bestämmelser som utfärdats med stöd av dem och det är uppenbart att det inte går att säkerställa identifiering och spårbarhet av djuret.

Regionförvaltningsverket kan på närings-, trafik- och miljöcentralens vägnar från fall till fall förbjuda förflyttning av djur från en anläggning i en situation där aktören misstänks för allvarliga brister i identifieringen av djuren, om ett förbud är nödvändigt på grund av en allvarlig fara för människors eller djurs hälsa, djurs välbefinnande eller livsmedelssäkerheten.

Meddelande av ett förbud eller en begränsning eller vidtagande av någon annan administrativ åtgärd förutsätter att aktören trots uppmaning från myndigheten inte inom utsatt tid har avhjälpt bristen. Den behöriga myndigheten ska återkalla en begränsning, ett förbud eller någon annan administrativ åtgärd som den meddelat genast när det på basis av en utredning kan säkerställas att missförhållandet har avhjälpts och att förpliktelserna iakttas.

Beslut om avlivning av ett oidentifierat djur fattas av regionförvaltningsverket i enlighet med artikel 138.2 k i kontrollförordningen.

Registreringen av en aktör kan återkallas, om förutsättningarna för registrering inte längre uppfylls eller om det i verksamheten på något väsentligt sätt bryts mot bestämmelserna om identifiering och registrering av djur eller mot beslut som fattats med stöd av de bestämmelserna. En förutsättning för återkallande av registreringen är dessutom att aktören trots uppmaning från den behöriga myndigheten inte har avhjälpt bristen inom utsatt tid.

Registreringen kan återkallas temporärt, om den brist som avses i 1 mom. kan avhjälpas. Ett temporärt förbud gäller tills den behöriga myndigheten meddelar sitt slutliga avgörande i ärendet.

Beslut om återkallande av registrering fattas av den behöriga myndighet som har gjort registreringen.

Den behöriga myndigheten kan förena ett föreläggande, en begränsning, förbud eller någon annan administrativ åtgärd som den meddelat med stöd av 32 och 33 § med vite eller med hot om att de försummade åtgärderna vidtas på den försumliges bekostnad.

Bestämmelser om vite och hot om tvångsutförande finns i viteslagen (1113/1990) .

Regionförvaltningsverket och närings-, trafik- och miljöcentralen kan påföra en påföljdsavgift på minst 300 och högst 5  000 euro inom tillsynen över identifiering och registrering av djur, om någon

Tullen kan påföra påföljdsavgift enligt 1 mom., om gärningen eller försummelsen har upptäckts i samband med övervakning som Tullen genomför.

Vid bedömning av påföljdsavgiftens storlek ska hänsyn tas till förfarandets art, omfattning, skadlighet och hur ofta förfarandet upprepats. Avgiften behöver inte påföras eller avgiften kan påföras till ett mindre belopp än minimibeloppet, om gärningen kan anses vara ringa eller om det med tanke på försummelsens art, hur ofta försummelsen upprepats, försummelsens planmässighet och andra omständigheter är skäligt att ingen avgift påförs eller att den påförs till ett mindre belopp än minimibeloppet. Påföljdsavgiften ska betalas till staten.

Påföljdsavgift får inte påföras en fysisk person som misstänks för samma gärning i en förundersökning, en åtalsprövning eller ett sådant brottmål som behandlas i domstol eller som har dömts för samma gärning genom en lagakraftvunnen dom. Om en påföljdsavgift har påförts en fysisk person, får personen inte för samma gärning påföras en ytterligare påföljdsavgift eller i domstol dömas till straff.

Påföljdsavgift får inte påföras om det har förflutit mer än ett år sedan gärningen begicks. En påföljdsavgift preskriberas fem år efter den dag då det lagakraftvunna avgörandet om påföljdsavgiften meddelades. Påföljdsavgiften avskrivs när den betalningsskyldiga fysiska personen avlider. Bestämmelser om verkställighet av påföljdsavgiften finns i lagen om verkställighet av böter.

Föraren av ett fordon som transporterar djur kan påföras en avgift för trafikförseelse på 40 euro, om denne uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som i 25 § föreskrivs om medförande och uppvisande av identitetshandlingen för ett djur.

Bestämmelser om påförande, delgivning, överklagande och verkställighet av en avgift för trafikförseelse finns i vägtrafiklagen (729/2018) .

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot en begränsning eller ett förbud som den behöriga myndigheten meddelat eller någon annan åtgärd som myndigheten vidtagit med stöd av 33 § ska, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag, för brott mot lagen om identifiering och registrering av djur dömas till böter.

Myndigheten behöver inte anmäla en förseelse till förundersökningsmyndigheten, om gärningen eller försummelsen är ringa och det inte är fråga om upprepade överträdelser av myndighetens begränsningar, förbud eller åtgärder.

Om en anmälan till den behöriga myndigheten om en faktisk eller misstänkt överträdelse av de bestämmelser som omfattas av myndighetens tillsyn har gjorts av en fysisk person, ska personens identitet hållas hemlig, om ett röjande av personens identitet utifrån omständigheterna kan bedömas orsaka personen skada.

Bestämmelser om avgifter som tas ut för statliga myndigheters tillsyn enligt denna lag och enligt bestämmelserna om identifiering och registrering av djur i EU:s djurhälsoförordning finns i kapitel VI i kontrollförordningen. Dessutom tillämpas lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) , om inte något annat föreskrivs i kontrollförordningen.

Regionförvaltningsverket bestämmer och tar ut avgifter till staten för kommunalveterinärens prestationer enligt bestämmelserna om identifiering och registrering av djur. Bestämmelser om storleken på de avgifter som tas ut för kommunalveterinärens prestationer och om det förfarande som ska iakttas vid fakturering av prestationerna utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Livsmedelsverket och regionförvaltningsverket betalar arvoden eller ersättningar för de uppgifter som de som bemyndigats att utföra uppdrag enligt 26 § 1 mom. utför samt ersätter på basis av avtal de kostnader som uppkommit.

Livsmedelsverket betalar arvoden och ersättningar för de uppgifter som de som bemyndigats att utföra uppdrag enligt 26 § 2 mom. utför samt ersätter på basis av avtal de kostnader som uppkommit.

Bestämmelser om kommunens rätt att av statsmedel få ersättning för utförandet av de uppgifter som kommunalveterinären ska sköta enligt denna lag finns i 23 § i veterinärvårdslagen (765/2009) .

Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) .

Lagen om rättegång i förvaltningsärenden tillämpas även på sökande av ändring i kommunalveterinärens beslut.

I ett beslut av den behöriga myndigheten kan det bestämmas att beslutet ska iakttas trots ändringssökande, om inte besvärsmyndigheten bestämmer något annat.

Bestämmelser om sökande av ändring i Tullens beslut finns dock i tullagen.

Bestämmelser om sökande av ändring i avgifter som tas ut till staten enligt 40 § finns i 11 b § i lagen om grunderna för avgifter till staten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

Genom denna lag upphävs lagen om ett system för identifiering av djur (238/2010) .

Om det någon annanstans i lagstiftningen hänvisas till den upphävda lagen, ska denna lag när den trätt i kraft tillämpas i den upphävda lagens ställe.

Anläggningar och aktörer som har registrerats före ikraftträdandet av denna lag anses vara registrerade i enlighet med denna lag. De identifieringsmärken för nötkreatur, får och getter samt svin som har godkänts före ikraftträdandet av denna lag anses vara godkända i enlighet med denna lag till och med den 20 april 2023.