502/2019

Studentexamen avläggs som avslutning på gymnasieutbildning enligt gymnasielagen (714/2018) . En studerande som har avlagt studentexamen har tillägnat sig de kunskaper och färdigheter som anges i läroplanen för gymnasieutbildningen och uppnått tillräcklig mognad enligt målen för gymnasieutbildningen. De som deltar i proven i studentexamen kallas i denna lag examinander.

Studentexamen avläggs på finska eller svenska enligt läroanstaltens undervisningsspråk. Studentexamen kan även avläggas på engelska i enlighet med vad som föreskrivs i 5 a §. (19.12.2024/802)

Avläggande av studentexamen ger allmän behörighet för fortsatta studier vid högskolor på det sätt som föreskrivs i lagstiftningen om högskolor.

För att leda, ordna och verkställa studentexamen svarar som oberoende sakkunnigorgan Studentexamensnämnden, som undervisnings- och kulturministeriet tillsätter för tre år i sänder.

Studentexamensnämnden utvecklar studentexamen i samarbete med Utbildningsstyrelsen. Studentexamensnämnden utarbetar ett förslag till plan för utveckling och verkställande av studentexamen för fyra år åt gången för godkännande av undervisnings- och kulturministeriet.

Studentexamensnämnden har ett kansli som sköter och utvecklar verkställigheten av examen och nämndens förvaltning. Chef för kansliet är en generalsekreterare, som utnämns av undervisnings- och kulturministeriet sedan nämnden hörts. Bestämmelser om kansliets ställning som en fristående enhet vid Utbildningsstyrelsen finns i lagen om Utbildningsstyrelsen (564/2016) .

Närmare bestämmelser om Studentexamensnämnden utfärdas genom förordning av statsrådet.

I studentexamen ordnas prov i modersmål och litteratur, det andra inhemska språket, främmande språk, matematik, naturvetenskapliga och humanistisk-samhälleliga läroämnen ( realämnen ) samt i konst- och färdighetsämnen. (19.12.2024/802)

Prov i modersmål och litteratur ordnas på finska, svenska och samiska. I svenska och finska kan det utöver de prov som är avsedda för examinander med finska eller svenska som modersmål ordnas prov som bygger på lärokursen i finska eller svenska som andraspråk och litteratur.

I matematik och det andra inhemska språket ordnas prov med två olika svårighetsgrader. I främmande språk kan det ordnas prov med två olika svårighetsgrader.

Bestämmelser om i vilka realämnen, främmande språk och konst- och färdighetsämnen det ordnas prov samt om utarbetande av prov utfärdas genom förordning av statsrådet. Studentexamensnämnden bestämmer i vilka främmande språk det ordnas prov med två olika svårighetsgrader. (19.12.2024/802)

Läroanstalter som ger gymnasieutbildning ordnar proven i studentexamen samtidigt två gånger per år.

En anordnare av gymnasieutbildning är skyldig att ordna proven i studentexamen också för den som tidigare har avlagt studentexamen vid utbildningsanordnarens gymnasium och som tar om ett prov som ingår i examen enligt 16 § eller kompletterar sin examen enligt 17 § samt för den som tidigare har studerat vid utbildningsanordnarens gymnasium och avlägger ett enskilt prov enligt 6 §. Om en utbildningsanordnare, i vars gymnasium en person har avlagt studentexamen, inte längre ordnar gymnasieutbildning har den personen rätt att avlägga provet vid det gymnasium som är närmast hans eller hennes bostadsort. Proven i studentexamen ska ordnas även för andra personer om utbildningsanordnarens verksamhetsförutsättningar tillåter detta.

Ansvarig för anordnandet av studentexamen och proven i denna vid läroanstalten är rektorn som enligt 57 § 1 mom. i gymnasielagen svarar för gymnasiets verksamhet.

Proven i studentexamen ordnas skriftligt eller digitalt. Proven kan omfatta muntliga uppgifter och arbetsprov. Studentexamensnämnden bestämmer närmare om anordnande av prov samt om tidtabeller och arrangemang. Studentexamensnämnden kan av synnerligen vägande skäl som gäller omständigheterna för anordnande av prov besluta att proven vid en läroanstalt ordnas på annat sätt än vid andra läroanstalter. (19.12.2024/802)

Studentexamen får avläggas förutom av den som genomgår gymnasieutbildningens lärokurs även av den som tidigare har slutfört

En studerande som avlägger en examen enligt 1 mom. 2 punkten kan delta i studentexamen medan han eller hon fortfarande studerar inom grundexamensutbildningen i fråga.

Studentexamen på engelska får avläggas förutom av den som genomgår gymnasieutbildningens lärokurs på engelska enligt 20 § 2 mom. 1 punkten i gymnasielagen även av den som tidigare har slutfört

En studerande som avlägger en examen enligt 1 mom. 2 punkten får delta i studentexamen medan han eller hon fortfarande studerar inom grundexamensutbildningen i fråga.

Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. förutsätts vid tillämpningen av 2 och 3 punkten dessutom att den studerande saknar tillräckliga språkkunskaper för att avlägga studentexamen på finska eller svenska. Utbildningsanordnaren beslutar, med iakttagande av vad som föreskrivs i gymnasielagens 21 a §, om en persons språkkunskaper är tillräckliga för att han eller hon ska kunna avlägga studentexamen på finska eller svenska.

Den som inte har avlagt studentexamen får avlägga proven i studentexamen som enskilda prov. Enskilda prov får dock inte avläggas av den som med stöd av 20 § 2 mom. i gymnasielagen antagits för att genomgå gymnasieutbildningens lärokurs och studentexamen eller med stöd av 43 § i lagen om yrkesutbildning antagits för att avlägga yrkesinriktad grundexamen.

Studentexamen kan inte utgöras av enskilda prov. Om den som har avlagt enskilda prov senare avlägger studentexamen kan godkända prov som avlagts som enskilda prov innefattas i examen under tre års tid från det att det enskilda provet godkändes.

Den som genomgår lärokursen för gymnasieutbildningen får delta i ett prov i studentexamen efter att ha slutfört de obligatoriska studier som föreskrivs i den förordning av statsrådet som utfärdats med stöd av 11 § i gymnasielagen i det läroämne som provet gäller. I ett prov i ett realämne som inte innehåller obligatoriska studier får den som genomgår gymnasieutbildningens lärokurs delta efter att ha avlagt fyra studiepoäng i läroämnets studier. I ett prov i ett konst- och färdighetsämne som inte innehåller obligatoriska studier får den som genomgår gymnasieutbildningens lärokurs delta efter att ha avlagt fyra studiepoäng i läroämnets studier. Om provet i ett främmande språk bygger på en lärokurs som inte innehåller obligatoriska studier, får den som genomgår gymnasieutbildningens lärokurs delta i provet efter att ha avlagt sex studiepoäng i läroämnets studier. (19.12.2024/802)

Den som genomgår gymnasieutbildningens lärokurs och som inte har slutfört de studier som avses i 1 mom., men som annars kan anses ha tillräckliga förutsättningar att klara ett prov kan av särskilda skäl genom beslut av rektorn ges rätt att delta i provet.

En studerande som avlägger yrkesinriktad grundexamen får delta i proven i studentexamen efter att ha förvärvat kunnande som motsvarar minst 90 kompetenspoäng.

En examinand ska för varje enskilt examenstillfälle och prov som avläggs anmäla sig skriftligt senast den dag som Studentexamensnämnden fastställer till det gymnasium där denne avser avlägga provet. Rektorn har till uppgift att säkerställa att examinanden uppfyller förutsättningarna enligt 5, 5 a, 6 och 7 § för deltagande i examen och proven i den. Om rätten att delta förvägras ska ett motiverat, skriftligt beslut meddelas. (19.12.2024/802)

Studentexamensnämnden kan på grund av examinandens sjukdom eller något annat jämförbart särskilt vägande skäl godkänna en anmälan som gjorts efter utsatt tid.

Studentexamensnämnden kan på ansökan på grund av examinandens sjukdom, studier eller arbete utomlands eller av något annat jämförbart särskilt vägande skäl annullera en anmälan till ett prov. Studentexamensnämnden kan på ansökan godkänna också en ändring i de uppgifter som ingår i en anmälan, om avläggandet av studentexamen med godkänt resultat kräver detta eller av något annat särskilt vägande skäl.

Studentexamensnämnden bestämmer närmare om förfarandena i anslutning till anmälan.

En examinand som på grund av sjukdom, funktionsnedsättning, särskilda läs- och skrivsvårigheter eller ett främmande språk som modersmål eller av någon annan därmed jämförbar orsak inte kan avlägga proven i studentexamen på samma sätt som övriga examinander får avlägga provet på avvikande sätt.

Studentexamensnämnden beslutar på ansökan om användning av sådana specialarrangemang som avses i 1 mom. I plötsliga och oförutsägbara situationer kan även rektorn besluta om användning av specialarrangemang.

Studentexamensnämnden bestämmer närmare om ansökan om och användning av specialarrangemang.

En examinand som avlägger studentexamen ska avlägga fem prov ur följande grupper:

Av de prov som avses i 1 mom. ska ett prov vara ur grupp 1, tre prov ur olika grupper ur grupperna 2–5 och ett prov ur grupperna 2–6.

Av de prov som avses i 1 mom. får endast ett avläggas i ett och samma läroämne. I examen kan dessutom ingå ett eller flera andra prov ur vilken som helst av grupperna 1–6.

I examen ska det ingå minst ett i 3 § 3 mom. avsett prov med högre svårighetsgrad, eller ett i 11 § 2 eller 3 mom. avsett prov i modersmål och litteratur som avläggs i stället för provet i det andra inhemska språket eller i ett främmande språk.

Om en examinands modersmål inte är finska, svenska eller samiska och om han eller hon har avlagt studier som grundar sig på lärokursen i finska eller svenska som andraspråk och litteratur, vilket enligt 7 § är ett villkor för att delta i provet för den som avlägger lärokursen för gymnasieutbildningen, eller om examinanden har teckenspråk som modersmål eller första språk, kan han eller hon avlägga provet i modersmål och litteratur som ett prov som grundar sig på lärokursen i finska eller svenska som andraspråk och litteratur. Studentexamensnämnden kan på ansökan på grund av vägande skäl bevilja andra än ovan avsedda examinander rätt att avlägga det prov som avses i detta moment.

I stället för provet i det andra inhemska språket kan examinanden avlägga det prov i modersmål och litteratur i språket i fråga som är avsett för examinander med svenska eller finska som modersmål.

I stället för provet i ett främmande språk kan examinanden avlägga provet i modersmål och litteratur på samiska.

Studentexamen har avlagts när examinanden har blivit godkänd i de prov som avses i 10 § samt med godkänt resultat slutfört lärokursen för gymnasieutbildningen eller en sådan annan examen eller utbildning som avses i 5 §.

Examen har avlagts även när vitsordet i ett av de prov som avses i 10 § 1 mom. är underkänt, om vitsorden i de övriga prov som examinanden avlagt visar sådana kunskaper och färdigheter som avses i 1 § 1 mom. samt tillräcklig mognad och examinanden inte skriftligen har förbjudit att ett underkänt vitsord antecknas på betyget. Examen har dock inte avlagts om ett prov underkänns med stöd av 14 eller 15 §.

Studentexamensnämnden bestämmer närmare om de praktiska förfaranden som gäller avläggandet av examen samt om grunderna för när examen har avlagts trots ett underkänt vitsord.

Studentexamen ska genomföras under högst tre på varandra följande examenstillfällen.

En examinand som har fått ett underkänt vitsord i ett prov som enligt 10 § 1 mom. ska avläggas i studentexamen får dock fortsätta att avlägga examen genom att ta om provet i fråga vilket får göras under de tre examenstillfällen som omedelbart följer efter att det underkända vitsordet erhölls.

En examinand som har deltagit i minst ett examenstillfälle och på grund av sjukdom, heltidsstudier utomlands eller något annat jämförbart vägande skäl är förhindrad att delta i proven under ett examenstillfälle får dock fortsätta att avlägga examen vid det examenstillfälle som omedelbart följer efter att den maximala tiden enligt 1 mom. har löpt ut. Om en examinand av en ovan avsedd orsak är förhindrad att delta i proven under två på varandra följande examenstillfällen, får examinanden fortsätta att avlägga examen under de två examenstillfällen som omedelbart följer efter att den maximala tiden enligt 1 mom. har löpt ut. En examinand som avses i detta moment behåller sin rätt att ta om ett underkänt prov så att de missade examenstillfällena inte räknas in i antalet examenstillfällen enligt 2 mom.

Om examinanden inte har avlagt examen inom den tid som avses i 1–3 mom. betraktas examen som underkänd. Examen får då börja avläggas från början. En examinand kan innefatta godkända prov som har ingått i en underkänd examen i en ny examen under tre års tid efter det att det tidigare avlagda provet godkändes.

Studentexamensnämnden kan på ansökan och av synnerligen vägande skäl besluta att en examinand som har avlagt endast en del av studentexamen får börja avlägga examen från början.

Om den som har anmält sig till ett prov uteblir från provtillfället eller arbetsprovet eller inte lämnar in en provprestation eller ett arbetsprov för bedömning, betraktas provet som underkänt.

Om en examinand stör provtillfället eller på annat sätt bryter mot ordningen vid provtillfället och inte trots rektorns eller en lärares uppmaning avbryter sitt förfarande, betraktas examinandens provprestation som underkänd. Om förfarandet upprepas eller orsakar betydande skada för de andra examinandernas provprestationer, betraktas examinandens alla provprestationer vid det examenstillfället som underkända och han eller hon förlorar sin rätt att delta i senare prov under examenstillfället i fråga. Om förfarandet är synnerligen grovt och skadligt, förlorar examinanden därtill rätten att delta i proven vid följande examenstillfälle.

Om en examinand gör sig skyldig till svikligt förfarande eller försök till fusk eller medverkar vid detta i ett prov, betraktas examinandens alla provprestationer under det examenstillfället som underkända och han eller hon förlorar sin rätt att delta i senare prov under examenstillfället i fråga. Om förfarandet upprepas eller annars är synnerligen grovt och skadligt, förlorar examinanden därtill rätten att delta i proven vid följande examenstillfälle.

Innan påföljder enligt 1 och 2 mom. påförs ska det förfarande som föranleder åtgärden specificeras, examinanden höras och övriga behövliga utredningar inhämtas.

Beslut om påföljder fattas av gymnasiets rektor. Beslut om att en examinand på grund av ett i 1 eller 2 mom. avsett förfarande förlorar sin rätt att delta i proven vid det examenstillfälle som följer efter det pågående examenstillfället fattas dock av utbildningsanordnarens kollegiala organ.

En examinand som stör ett provtillfälle kan uppmanas att avlägsna sig från tillfället. Om en examinand inte lyder en uppmaning att avlägsna sig, får rektorn eller en lärare avlägsna examinanden på det sätt som föreskrivs i 43 § i gymnasielagen.

Ett godkänt prov får tas om utan begränsningar.

Medan studentexamen avläggs har en examinand rätt att ta om ett underkänt prov tre gånger. En examinand som har fått ett underkänt vitsord i ett i 3 § 3 mom. avsett prov med högre svårighetsgrad kan vid omtagning byta till lägre svårighetsgrad. En examinand som har fått ett underkänt vitsord i provet i modersmål och litteratur för personer med finska eller svenska som modersmål kan vid omtagning avlägga det prov som bygger på lärokursen i finska eller svenska som andraspråk och litteratur, om examinanden med stöd av 11 § 1 mom. har rätt att avlägga detta prov. En examinand som på det sätt som avses i 11 § 2 eller 3 mom. har avlagt provet i modersmål och litteratur i stället för provet i det andra inhemska språket eller provet i ett främmande språk och fått ett underkänt vitsord, kan vid omtagning av provet avlägga provet i det andra inhemska språket i fråga eller provet i ett främmande språk.

Den som har avlagt studentexamen får ta om ett underkänt prov utan begränsningar.

Den som enligt 12 § har blivit godkänd i studentexamen får komplettera examen med prov i läroämnen som inte ingår i den avlagda examen och med prov i läroämnen med annan svårighetsgrad än de prov i samma läroämnen som ingår i den avlagda examen.

För proven i studentexamen ges separata vitsord. Utöver vitsordet för ett prov kan det också ges en mer detaljerad bedömning av provet.

Provprestationerna granskas och bedöms preliminärt av en lärare i ämnet i fråga som utses av anordnaren av gymnasieutbildning och slutligt av Studentexamensnämnden. Om utbildningsanordnaren inte kan utse en lärare i ämnet i fråga som kan bedöma prestationen, görs den preliminära bedömningen av Studentexamensnämnden.

Om examinandens provprestation har försämrats på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning eller av någon annan därmed jämförbar särskild vägande orsak, och specialarrangemang som avses i 9 § inte kan anses tillräckliga för att trygga examinandens förutsättningar att avlägga provet på lika villkor som de andra examinanderna, kan Studentexamensnämnden beakta detta i bedömningen.

Examinanden och vårdnadshavaren för en examinand som är under 18 år har rätt att få uppgifter om tillämpningen av bedömningsgrunderna på examinandens provprestation. De ska ges tillfälle att ta del av en skriftlig eller på annat sätt bevarad provprestation när den har bedömts.

Närmare bestämmelser om vitsord utfärdas genom förordning av statsrådet. Studentexamensnämnden beslutar om de principer som ska iakttas vid bedömningen av proven.

Studentexamensnämnden utfärdar examensbetyg för en examinand som har avlagt studentexamen på det sätt som föreskrivs i 12 §.

Över studentexamen på engelska utfärdas förutom ett studentexamensbetyg på finska eller svenska även ett studentexamensbetyg på engelska. (19.12.2024/802)

För andra som har avlagt ett prov i studentexamen med godkänt resultat utfärdas ett betyg över avlagt prov.

För att ett betyg ska utfärdas krävs att de i 20 § avsedda avgifterna för deltagande i examenstillfällen och prov har betalats.

Bestämmelser om vitsord som antecknas på studentexamensbetyget utfärdas genom förordning av statsrådet.

Studentexamensnämnden får ta ut avgifter för studentexamen och deltagande i proven i examen.

Bestämmelser om avgifter som tas ut för studentexamen och deltagande i proven i examen utfärdas genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet med iakttagande av vad som i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) föreskrivs om avgifter som tas ut för offentligrättsliga prestationer. Studentexamensnämnden bestämmer om de förfaranden som gäller uttag av avgifter.

Om en anmälan har annullerats med stöd av 8 § 3 mom. och examinanden inte till någon del har deltagit i provet, tas ingen avgift ut för provet eller återbetalas avgiften på ansökan som gjorts inom den tid som Studentexamensnämnden fastställer.

Av examinander som har rätt till sådan avgiftsfri utbildning som avses i 16 § i läropliktslagen (1214/2020) får avgifter inte tas ut för deltagande i de fem första proven, och inte heller för omtagning av ovan avsedda underkända prov. En avgift får dock tas ut för omtagning av ett underkänt prov, om provet betraktas som underkänt med stöd av 14 eller 15 §. (30.12.2020/1224)

Om examinanden anmäler sig för att delta i flera prov under ett och samma examenstillfälle och antalet prov är sådant alla proven inte är avgiftsfria på det sätt som föreskrivs i 4 mom., ska examinanden i samband med anmälan välja vilket eller vilka prov han eller hon vill avlägga avgiftsfritt. (30.12.2020/1224)

Omprövning av ett beslut genom vilket rektorn enligt 8 § 1 mom. har förvägrat rätt att delta i studentexamen eller i ett prov i studentexamen får begäras hos regionförvaltningsverket. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen (434/2003) . Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) . Beslutet verkställs även om besvär har anförts, om inte besvärsmyndigheten förbjuder verkställigheten. (19.12.2024/802)

Ändring i ett beslut genom vilket rektorn eller utbildningsanordnarens kollegiala organ har bestämt en påföljd enligt 15 § 1 eller 2 mom. får sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen. Beslutet verkställs även om besvär anförts, om inte besvärsmyndigheten förbjuder verkställigheten.

Besvär över beslut som avses i 1 och 2 mom. i denna paragraf ska anföras inom 14 dagar från delfående av beslutet. I fråga om sökande av ändring gäller i övrigt bestämmelserna i förvaltningsprocesslagen (586/1996) . Besvären ska behandlas skyndsamt. Ett beslut av förvaltningsdomstolen får överklagas genom besvär endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

Om ett beslut som avses i 2 mom. upphävs, annulleras utan ansökan anmälan till de prov som personen i fråga inte har deltagit i efter beslutet av rektorn och avgifterna för proven återbetalas. Förvaltningsdomstolen eller högsta förvaltningsdomstolen kan när de bifaller besvär besluta att examinanden får genomföra examen från början.

Omprövning av ett beslut av Studentexamensnämnden genom vilket en provprestation har bedömts får begäras på det sätt som anges i förvaltningslagen.

Begäran om omprövning ska lämnas till Studentexamensnämnden inom 14 dagar från den tidpunkt den som har rätt att begära omprövning har haft möjlighet att få kännedom om resultatet av bedömningen och tillämpningen av bedömningsgrunderna på examinandens provprestation. För att behandla begäran om omprövning utser Studentexamensnämnden minst två censorer, varav ingen får tidigare ha bedömt provsvaret i fråga.

Bestämmelser om utfärdande av studentexamensbetyg och andra betyg enligt 19 § när omprövning av bedömningen av en provprestation begärs samt om meddelande av beslut med anledning av begäran om omprövning utfärdas genom förordning av statsrådet.

Ändring i ett beslut av Studentexamensnämnden som gäller annat än bedömningen av en provprestation får sökas genom besvär hos Helsingfors förvaltningsdomstol på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen, om inte något annat föreskrivs någon annanstans i lag. Ett beslut av förvaltningsdomstolen får överklagas genom besvär endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

I ett sådant beslut med anledning av begäran om omprövning som avses i 22 § får ändring inte sökas genom besvär.

Utbildningsanordnaren ska på begäran ge Studentexamensnämnden de uppgifter som behövs för att anordna och verkställa studentexamen.

Utbildningsanordnaren har trots sekretessbestämmelserna rätt att i fråga om en examinand som anmält sig för att avlägga ett prov i studentexamen få uppgifter om Studentexamensnämndens beslut om användning av specialarrangemang enligt 9 § och om förlängning av tiden för avläggande av studentexamen enligt 13 § 3 mom., till den del det är nödvändigt för att anordna proven.

International Baccalaureate -examen, Reifeprüfung-examen eller Deutsche Internationale Abitur -examen som har avlagts som avslutning på sådan utbildning som avses i gymnasielagen samt europeisk studentexamen vid Europaskolorna ger samma rättigheter som studentexamen enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2019.

Genom denna lag upphävs lagen om anordnande av studentexamen (672/2005) , nedan den upphävda lagen , och statsrådets förordning om studentexamen (915/2005) , nedan den upphävda förordningen .

En hänvisning till den upphävda lagen någon annanstans i lagstiftningen avser efter ikraftträdandet av denna lag en hänvisning till denna lag.

Examinander som har börjat avlägga studentexamen medan den upphävda lagen gällde fortsätter att avlägga examen i enlighet med denna lag. Bestämmelserna i 6, 8 och 10 §, 11 § 3 mom., 13 och 21 § 1 mom. i denna lag tillämpas dock först på examinander som börjar avlägga examen vid examenstillfället våren 2022 eller efter det. På dem som har börjat avlägga studentexamen före det tillämpas 5 §, 6 § 1 och 2 mom., 7 §, 9 § 2 mom. samt 15 § 1 och 3 mom. i den upphävda lagen, 18 § 2 mom. i den upphävda gymnasielagen (629/1998) och 5 och 16 § i den upphävda förordningen. När det gäller dessa examinander avses i 12 § i denna lag med prov som avses i 10 § de prov som omfattas av 18 § 2 mom. i den upphävda gymnasielagen.

På examinander som genomgår gymnasieutbildningens lärokurs och som har antagits för att genomgå lärokursen enligt läroplaner som utarbetats utifrån grunderna för läroplanen enligt den upphävda gymnasielagen tillämpas de bestämmelser om förutsättningarna för deltagande i prov som gällde före denna lags ikraftträdande. På utarbetandet av prov i studentexamen för examinander som avses i detta moment tillämpas 1 § i den upphävda förordningen.

Denna lags 16 § tillämpas vid anmälan före ikraftträdandet till de prov i studentexamen som ordnas hösten 2019.

Den med stöd av 18 b § i den upphävda gymnasielagen tillsatta Studentexamensnämnden fortsätter till slutet av sin mandatperiod, om inte undervisnings- och kulturministeriet beslutar något annat.

Den med stöd av 10 a § i den upphävda förordningen före denna lags ikraftträdande utarbetade planen för utveckling och verkställande av studentexamen gäller under den tid som den har godkänts för.