121/2019

Denna lag tillämpas på övervakningen av civil underrättelseinhämtning och militär underrättelseinhämtning.

Det finns särskilda bestämmelser om den laglighetskontroll som utövas av riksdagens justitieombudsman och justitiekanslern i statsrådet.

Det finns särskilda bestämmelser om annan övervakning av civil och militär underrättelseinhämtning.

Med övervakning av underrättelseverksamheten avses parlamentarisk kontroll och laglighetskontroll av både civil och militär underrättelseinhämtning.

Parlamentarisk kontroll av underrättelseverksamheten och skyddspolisens övriga verksamhet utövas av riksdagens underrättelsetillsynsutskott, om vars uppgifter det finns bestämmelser i riksdagens arbetsordning (40/2000) .

Laglighetskontrollen av underrättelseverksamheten utövas av underrättelsetillsynsombudsmannen. Ombudsmannen övervakar också skyddspolisens övriga verksamhet. På den här övervakningen tillämpas 3 kap. i denna lag i tillämpliga delar.

Underrättelsetillsynsutskottet har trots sekretessbestämmelserna rätt att av myndigheter och andra som sköter offentliga uppdrag avgiftsfritt få den information som utskottet behöver för att sköta sina övervakningsuppgifter.

Underrättelsetillsynsutskottet har rätt att av underrättelsetillsynsombudsmannen och andra myndigheter samt av andra som sköter offentliga uppdrag avgiftsfritt få sådana redogörelser som utskottet behöver för att sköta sina övervakningsuppgifter.

För laglighetskontrollen av underrättelseverksamheten finns det en underrättelsetillsynsombudsman inom justitieministeriets förvaltningsområde. (12.1.2024/30)

För laglighetskontrollen av underrättelseverksamheten finns det en underrättelsetillsynsombudsman i anslutning till dataombudsmannens byrå.

Underrättelsetillsynsombudsmannen är självständig och oberoende i sin verksamhet.

Statsrådet utnämner underrättelsetillsynsombudsmannen för fem år i sänder. Den som utnämns är fri från skötseln av en annan tjänst under sin tid som ombudsman.

Behörighetsvillkor för underrättelsetillsynsombudsmannen är någon annan högre högskoleexamen i juridik än magisterexamen i internationell och komparativ rätt, god förtrogenhet med tjänstens uppgiftsområde samt i praktiken visad ledarförmåga.

Till underrättelsetillsynsombudsman kan endast utnämnas en person som inte har bindningar som kan äventyra en lämplig och oberoende skötsel av tillsynsuppgiften.

Statsrådet ska innan utnämningsärendet avgörs ge underrättelsetillsynsutskottet tillfälle att yttra sig i frågan.

Underrättelsetillsynsombudsmannen ska som laglighetsövervakare i fråga om underrättelseverksamheten

Underrättelsetillsynsombudsmannen har trots sekretessbestämmelserna rätt att av myndigheter och andra som sköter offentliga förvaltningsuppgifter avgiftsfritt få den information som ombudsmannen behöver för att sköta sina övervakningsuppgifter.

Underrättelsetillsynsombudsmannen har rätt att av myndigheter och andra som sköter offentliga förvaltningsuppgifter avgiftsfritt få redogörelser över omständigheter som behövs för skötseln av övervakningsuppgifter.

För att övervaka lagligheten i underrättelseverksamheten i fråga om ärenden som omfattas av underrättelsetillsynsombudsmannens behörighet får ombudsmannen utföra inspektioner i lokaler som används av myndigheter och andra som sköter offentliga förvaltningsuppgifter. Vid en inspektion har underrättelsetillsynsombudsmannen rätt att få tillträde till alla de utrymmen hos den övervakade och tillgång till alla de datasystem hos den övervakade som är nödvändiga med tanke på övervakningen.

Inspektioner får inte förrättas i utrymmen som används för boende av permanent natur. Vid inspektioner ska det iakttas vad som föreskrivs i 39 § i förvaltningslagen (434/2003) .

Klagomål till underrättelsetillsynsombudsmannen kan i ett ärende som omfattas av ombudsmannens övervakningsbehörighet anföras av var och en som anser att hans eller hennes rättigheter har kränkts vid underrättelseverksamhet eller att det annars har förfarits lagstridigt i underrättelseverksamheten.

Klagomålet ska anföras skriftligen. Av klagoskriften ska framgå klagandens namn och kontaktuppgifter samt behövliga uppgifter om det ärende som klagomålet gäller.

Underrättelsetillsynsombudsmannen undersöker ett klagomål, om det ärende som klagomålet gäller omfattas av ombudsmannens övervakningsbehörighet och det finns anledning att misstänka att det har förfarits lagstridigt i underrättelseverksamheten eller om ombudsmannen av någon annan orsak anser det motiverat.

Underrättelsetillsynsombudsmannen ska med anledning av ett klagomål vidta de åtgärder som han eller hon anser vara befogade med tanke på lagenligheten i underrättelseverksamheten och tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna, de mänskliga rättigheterna eller rättssäkerheten. I ärendet ska de utredningar som ombudsmannen anser behövliga inhämtas.

Den som har varit föremål för underrättelseverksamhet eller som misstänker att han eller hon har varit föremål för underrättelseinhämtning kan be underrättelsetillsynsombudsmannen undersöka lagenligheten i fråga om användningen av den underrättelseinhämtningsmetod som han eller hon varit föremål för.

Innan ett ärende avgörs ska underrättelsetillsynsombudsmannen ge den övervakade tillfälle att bli hörd med anledning av ärendet, om det finns anledning att anta att en inspektionsberättelse, ett avgörande som gäller ett klagomål eller någon annan redogörelse av underrättelsetillsynsombudsmannen kan ge anledning till kritik mot den övervakades förfarande.

Underrättelsetillsynsombudsmannen eller en av denne utsedd tjänsteman har rätt att närvara vid domstolsbehandlingen av ett tillståndsärende som gäller en underrättelseinhämtningsmetod.

Bestämmelser om underrättelsetillsynsombudsmannens yttranderätt vid behandlingen av tillståndsärenden utfärdas särskilt.

Underrättelsetillsynsombudsmannen får anföra klagan hos hovrätten utan tidsfrist. Klagan ska behandlas skyndsamt.

Underrättelsetillsynsombudsmannen kan förordna att användningen av en underrättelseinhämtningsmetod ska avbrytas eller avslutas, om ombudsmannen anser att den övervakade har handlat lagstridigt i underrättelseverksamheten.

När det gäller att avbryta eller avsluta användningen av en underrättelseinhämtningsmetod som baserar sig på tillstånd av domstol kan underrättelsetillsynsombudsmannen på den grund som anges i 1 mom. meddela ett interimistiskt förordnande som utan dröjsmål ska föras till domstolen i fråga. Domstolen kan fastställa eller häva det interimistiska förordnandet eller ändra ett förordnande om avbrytande till ett förordnande om avslutande.

Domstolen är domför med ordföranden ensam. Domstolens sammansättning ska förstärkas med en lagfaren ledamot enligt 2 kap. 11 § i rättegångsbalken om det inte är uppenbart obefogat med hänsyn till ärendets art. Sammanträdet kan även hållas vid en annan tidpunkt och på en annan plats än vad som annars föreskrivs om domstolens sammanträde. Underrättelsetillsynsombudsmannen eller en av denne utsedd tjänsteman ska närvara när ett interimistiskt förordnande behandlas. Domstolen ska ge underrättelsemyndigheten tillfälle att bli hörd. Ärendet ska avgöras skyndsamt.

Ändring i domstolens beslut får inte sökas genom besvär. Underrättelsetillsynsombudsmannen får dock anföra klagan hos hovrätten utan tidsfrist. Klagan ska behandlas skyndsamt.

Underrättelsetillsynsombudsmannen kan förordna att information som inhämtats på ett lagstridigt sätt utan dröjsmål ska utplånas.

Underrättelsetillsynsombudsmannen kan anmäla ett ärende till den myndighet som beslutar om förundersökning, om ombudsmannen anser att en övervakad har handlat lagstridigt.

Underrättelsetillsynsombudsmannen kan ge en övervakad en anmärkning för framtiden, om han eller hon i ett ärende som omfattas av ombudsmannens laglighetskontroll anser att den övervakade har handlat lagstridigt eller underlåtit att fullgöra sina skyldigheter. Också myndigheter och andra institutioner kan ges en anmärkning.

Om ärendets beskaffenhet kräver det, kan underrättelsetillsynsombudsmannen delge en övervakad sin uppfattning om det förfarande som lagen kräver och fästa den övervakades uppmärksamhet vid ett förfarande som följer lag eller god förvaltningssed eller vid synpunkter som främjar tillgodoseendet av de grundläggande och mänskliga rättigheterna.

Underrättelsetillsynsombudsmannen ska föra sina relevanta iakttagelser vid övervakningen till riksdagens underrättelsetillsynsutskott för behandling.

Underrättelsetillsynsombudsmannen ska årligen lämna en berättelse om sin verksamhet till riksdagen, riksdagens justitieombudsman och statsrådet.

Underrättelsetillsynsombudsmannen kan också lämna en separat berättelse till riksdagen om ett ärende som ombudsmannen anser vara viktigt.

Underrättelsetillsynsombudsmannen har ett behövligt antal föredragande, som ska vara förtrogna med ombudsmannens uppgiftsområde, och annan personal ( underrättelsetillsynsombudsmannafunktionen ).

Underrättelsetillsynsombudsmannen utnämner tjänstemännen och anställer den övriga personalen vid underrättelsetillsynsombudsmannafunktionen.

Inom underrättelsetillsynsombudsmannafunktionen finns en ledande sakkunnig som när ombudsmannen har förhinder är ställföreträdare för ombudsmannen och sköter ombudsmannens uppgifter enligt denna lag, med motsvarande befogenheter. På den ledande sakkunniga tillämpas 5 § 2 mom. när han eller hon är ställföreträdare för underrättelsetillsynsombudsmannen.

Behörighetsvillkor för den ledande sakkunniga är någon annan högre högskoleexamen i juridik än magisterexamen i internationell och komparativ rätt samt god förtrogenhet med tjänstens uppgiftsområde. Den ledande sakkunniga får inte ha bindningar som kan äventyra en lämplig och oberoende skötsel av tillsynsuppgiften.

Den ledande sakkunniga utnämns av statsrådet. Före utnämningen ska underrättelsetillsynsombudsmannen höras och underrättelsetillsynsutskottet ges tillfälle att yttra sig i frågan.

Underrättelsetillsynsombudsmannen godkänner en arbetsordning för sin verksamhet.

Denna lag träder i kraft den 1 februari 2019.

Om ett ärende som gäller utnämning av underrättelsetillsynsombudsmannen ska avgöras innan riksdagens underrättelsetillsynsutskott har tillsatts första gången, ska grundlagsutskottet i stället för underrättelsetillsynsutskottet ges tillfälle att yttra sig enligt 6 § 4 mom.