17/2017

Denna lag innehåller bestämmelser som kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 655/2014 om inrättande av ett europeiskt förfarande för kvarstad på bankmedel i mål och ärenden av privaträttslig natur, nedan förordningen .

En sådan ansökan om kvarstad som avses i förordningen prövas i Finland av Helsingfors tingsrätt.

Domstolen fattar beslut i enlighet med artikel 12 i förordningen om den säkerhet som krävs av fordringsägaren. Domstolens beslut om skyldighet att ställa säkerhet får inte överklagas särskilt.

Domstolen ska meddela utmätningsmannen säkerhetens belopp. Fordringsägaren ska ställa säkerheten hos utmätningsmannen inom den tid som anges i domstolens beslut, i enlighet med 3 kap. 45 § i utsökningsbalken (705/2007) .

Utmätningsmannen ska meddela domstolen när fordringsägaren har ställt säkerheten. Utmätningsmannen ska i samband med meddelandet ta ställning till säkerhetens godtagbarhet och tillräcklighet.

Domstolen avgör ansökan om kvarstad när den fått de behövliga uppgifterna av utmätningsmannen. Om domstolen anser att den inte kan bifalla ansökan om kvarstad i dess helhet på grundval av den säkerhet som fordringsägaren ställt, ska domstolen ge fordringsägaren tillfälle att bli hörd innan ärendet avgörs.

I Finland är utmätningsmannen den myndighet som är behörig att inhämta kontoinformation enligt artikel 14 i förordningen.

Begäran om inhämtande av kontoinformation ska i Finland sändas till utmätningsmannen eller till Utsökningsverkets centralförvaltning, som ska sända begäran vidare till utmätningsmannen. Utmätningsmannen har med stöd av begäran rätt att få kontoinformation på det sätt som anges i 3 kap. 64–68 § i utsökningsbalken.

Om domstolen avslår ansökan i dess helhet, ska den fatta beslut om återställande av den säkerhet som fordringsägaren ställt och sända beslutet till utmätningsmannen. Utmätningsmannen ska sörja för att säkerheten återställs i enlighet med beslutet.

Om ansökan avslås i dess helhet på grund av avsaknad av kontoinformation enligt artikel 14.7 i förordningen, ska beslutet om återställande av säkerheten fattas utan dröjsmål. Om ansökan avslås i dess helhet på någon annan grund, ska beslutet om återställande av säkerheten fattas efter det att beslutet om avslag av ansökan vunnit laga kraft.

I andra fall än de som avses i 1 och 2 mom. ska domstolen på yrkande av fordringsägaren bestämma att den säkerhet som ställts av fordringsägaren ska återställas när den rätt eller det krav som säkerheten har varit avsedd att trygga har uppfyllts eller förkastats genom en dom eller annars har upphört. Domstolen ska sända beslutet till utmätningsmannen, och denne ska sörja för att säkerheten återställs i enlighet med beslutet.

Helsingfors tingsrätt svarar för översändandet av de handlingar som avses i artikel 23.3 i förordningen och som behövs vid verkställigheten av ett beslut om kvarstad som meddelats i Finland.

I Finland är utmätningsmannen den behöriga verkställande myndighet som avses i 3 kap. i förordningen.

Om bankkontot finns i Finland ska de handlingar som avses i artikel 23.3 i förordningen sändas till utmätningsmannen eller till Utsökningsverkets centralförvaltning, som ska sända handlingarna vidare till utmätningsmannen. Utmätningsmannen ska efter att ha tagit emot handlingarna ge ett föreläggande enligt artikel 24.1 i förordningen om genomförande av beslutet om kvarstad och sända det till banken. (19.6.2019/781)

Banken ska utan dröjsmål meddela den utmätningsman som gett föreläggandet om huruvida medel på gäldenärens konto eller konton har belagts med kvarstad, och i så fall i vilken omfattning, samt vilken dag föreläggandet har genomförts. Utmätningsmannen ska efter att ha tagit emot bankens meddelande ge en förklaring enligt artikel 25.1 i förordningen om att bankmedel har belagts med kvarstad och sända den till den domstol som meddelat beslutet om kvarstad samt till fordringsägaren i enlighet med artikel 25.

Fordringsägaren ska i Finland sända ansökan om frigörande av överskjutande belopp enligt artikel 27.2 i förordningen till den utmätningsman som gett en förklaring enligt artikel 25 om att bankmedel har belagts med kvarstad eller till Utsökningsverkets centralförvaltning, som ska sända ansökan vidare till utmätningsmannen.

Helsingfors tingsrätt svarar i enlighet med artikel 28.2–28.4 i förordningen för inledandet av delgivningen av ett beslut om kvarstad som meddelats i Finland.

Ett beslut om kvarstad som meddelats i en annan medlemsstat delges en gäldenär som har hemvist i Finland på det sätt som bestäms i artikel 28 i förordningen och i denna paragraf.

Om något av de bankkonton som beslutet om kvarstad avser finns i Finland, ska de handlingar som är föremål för delgivning sändas till utmätningsmannen eller till Utsökningsverkets centralförvaltning, som ska sända handlingarna vidare till utmätningsmannen. Utmätningsmannen ska delge gäldenären handlingarna i enlighet med artikel 28.3 i förordningen samt 11 § 2 mom. (19.6.2019/781)

Om inget av de bankkonton som beslutet om kvarstad avser finns i Finland, ska de handlingar som är föremål för delgivning sändas till Helsingfors tingsrätt. Helsingfors tingsrätt ska delge gäldenären handlingarna i enlighet med artikel 28.3 i förordningen samt 11 § 1 mom.

Helsingfors tingsrätt ska verkställa delgivningen bevisligen med iakttagande av ett delgivningssätt som anges i 11 kap. 3, 4, 7 eller 8 § i rättegångsbalken.

Utmätningsmannen ska verkställa delgivningen bevisligen med iakttagande av ett delgivningssätt som anges i 3 kap. 41 § i utsökningsbalken.

En ansökan om rättsmedel enligt artikel 33 i förordningen prövas i Finland av Helsingfors tingsrätt.

Utmätningsmannen är behörig myndighet i ärenden som gäller rättsmedel enligt artikel 34.1 i förordningen.

En ansökan om rättsmedel enligt artikel 34.2 i förordningen prövas i Finland av Helsingfors tingsrätt.

Utmätningsmannen är behörig myndighet i ärenden som gäller rättsmedel enligt artikel 35.3 i förordningen, till den del ansökan gäller avbrytande eller begränsning av verkställigheten av ett beslut om kvarstad, samt i ärenden som gäller rättsmedel enligt artikel 35.4.

En sådan ansökan om rättsmedel som avses i 1 eller 3 mom. kan sändas också till Utsökningsverkets centralförvaltning, som ska sända ansökan vidare till utmätningsmannen. (19.6.2019/781)

Tingsrättens avgöranden i ett förfarande enligt förordningen överklagas hos hovrätten utan missnöjesanmälan, på det sätt som anges i artiklarna 21 och 37 i förordningen. Vid överklagande iakttas det som föreskrivs i rättegångsbalken, om inte något annat anges i förordningen.

Utmätningsmannens beslut i ett förfarande enligt förordningen överklagas hos tingsrätten, på det sätt som anges i artikel 37 i förordningen. Vid överklagande iakttas det som föreskrivs i 11 kap. i utsökningsbalken, om inte något annat anges i förordningen.

På gäldenärens rätt att ställa säkerhet med stöd av artikel 38.1 a i förordningen tillämpas det förfarande som föreskrivs i 3 §.

Domstolen ska på yrkande av gäldenären bestämma att den säkerhet som gäldenären ställt med stöd av artikel 38.1 a i förordningen ska återställas när den rätt eller det krav som säkerheten har varit avsedd att trygga har uppfyllts eller förkastats genom en dom eller annars har upphört. Domstolen ska sända beslutet till utmätningsmannen och denne ska sörja för att säkerheten återställs i enlighet med beslutet.

Utmätningsmannen är behörig myndighet i ärenden som gäller ställande av säkerhet enligt artikel 38.1 b i förordningen.

För behandling av en ansökan om kvarstad vid en domstol uttas en lika stor avgift som för behandlingen av ett ärende som berör en säkringsåtgärd och som avses i 7 kap. 1 § i rättegångsbalken. Bestämmelser om avgiften finns i lagen om domstolsavgifter (1455/2015) .

Handlingar som enligt artikel 49.2 i förordningen ska lämnas in till domstolen, Utsökningsverkets centralförvaltning eller utmätningsmannen ska åtföljas av en översättning till finska, svenska eller engelska.

Vid det förfarande som föreskrivs i förordningen iakttas rättegångsbalkens bestämmelser om säkringsåtgärder och utsökningsbalkens bestämmelser om verkställighet av beslut om säkringsåtgärder, om inte något annat anges i förordningen eller i denna lag.

Denna lag träder i kraft den 18 januari 2017.