149/2017

De vacciner som används i det nationella vaccinationsprogrammet och de vaccinationer som ges för att skydda olika befolkningsgrupper mot smittsamma sjukdomar anges i bilagan.

Personer för vilkas hälsa influensa utgör ett väsentligt hot eller vilkas hälsa avsevärt gagnas av en influensavaccination vaccineras årligen mot influensa. Influensavaccination ges även till social- och hälsovårdspersonal som deltar i den direkta vården eller omsorgen av patienter eller klienter samt till personal inom läkemedelsförsörjningen. Influensavaccination ges även till personer som upprepat är i nära kontakt med en person som är särskilt mottaglig för allvarlig influensa eller med en person som är mottaglig för allvarlig influensa och som inte kan skyddas med vaccin. Institutet för hälsa och välfärd ska årligen fastställa vilka vacciner som används och indikationerna för vaccination. (14.10.2021/878)

Personer som arbetar i och studerande som utför arbetspraktik i klient- eller patientutrymmen som avses i 48 § i lagen om smittsamma sjukdomar i en verksamhetsenhet inom socialvården och hälso- och sjukvården ges vaccin mot vattkoppor, och de som sköter spädbarn ges vaccin mot kikhosta.

Personer som på grund av egen sjukdom löper en ökad risk att insjukna i en allvarlig pneumokocksjukdom ska ges pneumokockvaccination. Personer som på grund av egen sjukdom löper en ökad risk att insjukna i en allvarlig meningokocksjukdom ska ges meningokockvaccinationer. Institutet för hälsa och välfärd fastställer vilka vacciner som används och indikationerna för vaccination. (16.3.2020/132)

Personer som löper ökad risk att få tuberkulossmitta ska ges BCG-vaccination. Personer som på grund av sina levnadsförhållanden löper ökad risk att få hepatit A- eller hepatit B-smitta ska vaccineras mot hepatit. Personer som på grund av sina studier löper ökad risk att få hepatit B-smitta ska vaccineras mot hepatit B. Institutet för hälsa och välfärd fastställer vilka vacciner som används och indikationerna för vaccination.

Vaccinen anges i bilagan.

Vaccination mot fästingburen encefalit ges till personer som bor eller vistas långvarigt i ett område där risken för fästingburen encefalit är hög. Institutet för hälsa och välfärd fastställer indikationerna för vaccination och riskområdena.

Vaccinationen nämns i bilagan.

De som inleder sin beväringstjänst och militärtjänst vaccineras mot difteri, kikhosta, stelkramp, meningokocksjukdom, influensa, mässling, påssjuka och röda hund. Vaccin ges till dem som inte har skydd av vaccination eller genomgången sjukdom. Därtill ges vaccin mot fästingburen encefalit till dem som fullgör sin tjänst i riskområden. Institutet för hälsa och välfärd fastställer vilka vacciner som används och indikationerna för vaccination. Vaccinen anges i bilagan.

Vacciner inom det nationella vaccinationsprogrammet får vid behov användas för vaccinering av olika befolkningsgrupper i situationer där den sjukdom som ska förebyggas med vaccineringarna hotar att orsaka en epidemi. Institutet för hälsa och välfärd fastställer vilka vacciner som används och indikationerna för vaccination.

En läkare ska svara för planeringen och genomförandet av vaccinationsverksamheten. Vaccinationer i injektionsform får ges av läkare och tandläkare och av sådana sjukskötare, hälsovårdare och barnmorskor som fått behövlig vaccinationsutbildning.

Vaccinationer får under ledning och tillsyn av en i 1 mom. avsedd yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården även ges av den som studerar för ett i det momentet avsett yrke inom hälso- och sjukvården, om den studerande uppfyller förutsättningarna enligt 3, 3 a, 3 b eller 3 d § i förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (564/1994) för att vara verksam i uppgiften och har fått behövlig vaccinationsutbildning.

Till personer som uppnått myndighetsåldern får vaccinationer under ledning och tillsyn av en i 1 mom. avsedd yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården även ges av

Om det finns anledning att befara att den som ska vaccineras på grund av sitt hälsotillstånd, sina grundsjukdomar eller en vaccinationsreaktion efter en tidigare vaccination har en förhöjd risk att efter vaccinationen få allvarliga omedelbara biverkningar, ska vaccinationen ges vid en verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården med tillräcklig beredskap för prehospital akutsjukvård.

De vaccinationer som getts ska antecknas i journalhandlingarna antingen på en uppföljningsblankett för vaccinationer eller på motsvarande ställe i ett elektroniskt datasystem. På blanketten eller i datasystemet antecknas vaccinationsdatumet, vaccinets namn, satsnumret, injektionsstället, vaccinationssättet och vaccinatören.

Sällsynta vacciner och antikroppar som Institutet för hälsa och välfärd ska införskaffa är rabies immunoglobulin, serum mot botulism och serum mot difteri, vilka kräver specialtillstånd.

Institutet för hälsa och välfärd ska sörja för att sällsynta vacciner, antikroppar och undersökningsämnen finns tillgängliga om preparaten saknar en privat importör i Finland.

Denna förordning träder i kraft den 13 mars 2017.

Förordningens 2 § 2 mom. träder i kraft den 1 september 2017.

3 mom. har upphävts genom F 8.2.2021/130 . (8.2.2021/130)

Kommunen ska från och med den 1 september 2017 ordna de vaccinationer av barn och unga som avses i bilagan. Dessutom ska kommunen åren 2017–2022 ordna kompletterande vaccinationer mot vattkoppor i enlighet med de indikationer för vaccination som Institutet för hälsa och välfärd fastställer.