1512/2016

Denna lag tillämpas på sådan undersökning av trafikolyckor på väg eller i terräng som utförs i syfte att förbättra trafiksäkerheten. Syftet med undersökningen är inte att klarlägga rättsligt ansvar.

Denna lag tillämpas inte på en undersökning om Olycksutredningscentralen har fattat beslut om att en utredning ska inledas enligt lagen om säkerhetsutredning av olyckor och vissa andra händelser (525/2011) . En undersökning som har inletts i enlighet med denna lag ska då avbrytas omedelbart, om inte överenskommelse om en annan tidpunkt träffas med Olycksutredningscentralen. Om en trafikolycka som avses i denna lag utreds i enlighet med lagen om säkerhetsutredning av olyckor och vissa andra händelser, står uppgifterna från utredningen till förfogande även för undersökningssystemet enligt denna lag.

Vid undersökningen av en trafikolycka ska trafikolyckans förlopp, riskfaktorer och följder samt omständigheterna kring trafikolyckan utredas i syfte att klarlägga dess orsaker och för att förebygga att olyckor inträffar av samma orsaker i framtiden.

Trafikförsäkringscentralen svarar för upprätthållandet av undersökningsverksamheten och den allmänna organiseringen av och planeringen av den samt för utbildningen i fråga om undersökningsverksamheten av trafikolyckor.

För skötseln av de uppgifter som avses i 3 § ska Trafikförsäkringscentralen

Undersökningskommissionerna ska utföra sådan undersökning av olyckor som avses i denna lag. Undersökningskommissionerna utför undersökningarna självständigt, oavhängigt och opartiskt.

I en undersökningskommission finns en ordförande, en vice ordförande och ett behövligt antal medlemmar, som ska företräda tillräcklig sakkännedom med tanke på undersökningen av trafikolyckor. I undersökningskommissionen ska i regel sådan kännedom om polisväsendet, medicin, fordonsteknik, vägunderhåll och beteendevetenskap som uppgiften kräver vara företrädd. Undersökningskommissionens sammansättning kan ändras, om det behövs för att undersökningen ska kunna genomföras.

Undersökningskommissionen undersöker olyckor som inträffat inom dess verksamhetsområde. När en medlem i undersökningskommissionen undersöker en sådan olycka har han eller hon befogenheter i hela landet.

Undersökningskommissionen kan även anlita medlemmar i andra undersökningskommissioner för att granska fordon, för att höra den som har del i saken eller för att vidta andra åtgärder.

Undersökningskommissionen kan kalla en eller flera experter att utföra en viss undersökningsuppgift eller att avge utlåtande om en viss fråga.

Den regionala undersökningskommissionen eller Trafikförsäkringscentralen fattar beslut om inledande av undersökning efter att ha fått kännedom om en trafikolycka som ingår i en undersökningsplan som avses i 4 § 3 punkten.

I den omfattning som det är ändamålsenligt för undersökningen av en trafikolycka utförs undersökningen i samarbete med den polis som gör förundersökning eller utreder dödsorsak i samma ärende.

Polisen och andra myndigheter ska ställa det undersökningsmaterial de har samlat till undersökningskommissionens förfogande när denna har inlett sin verksamhet.

Trafikförsäkringscentralen kan avtala om samarbete inom olycksundersökningen och användningen av resultaten med myndigheter och statliga inrättningar.

Medlemmarna i en undersökningskommission och experter har rätt att få tillträde till en olycksplats och att utföra undersökningar där.

Undersökningskommissionen har på begäran rätt att få handräckning av polisen vid undersökning av olyckor och vid tryggande av undersökningen enligt vad som föreskrivs i 9 kap. 1 § i polislagen (872/2011) .

En undersökningskommission har rätt att granska föremål, att ta del av myndighetshandlingar och att ta del av andra handlingar eller uppgifter som har anknytning till vägen och fordonen och som sannolikt har betydelse för undersökningen.

Undersökningskommissionen får utföra försök med de föremål som granskas och lösgöra delar av dem samt ta prover när det behövs för undersökningen.

En undersökningskommission har oberoende av bestämmelserna om sekretess rätt att av myndigheter, inrättningar eller andra som sköter offentliga uppdrag få

En undersökningskommission har oberoende av bestämmelserna om sekretess rätt att av teleföretag som avses i informationssamhällsbalken (917/2014) få identifierings- och lokaliseringsuppgifter om en sådan anslutning eller terminalutrustning som med fog kan antas ha funnits på den olycksplats undersökningen gäller samt uppgifter om anslutningens abonnent, användare och installeringsadress enligt vad som föreskrivs i 323 § i informationssamhällsbalken.

Rätt att få uppgifter som avses i 1 och 2 mom. föreligger endast om uppgifterna är nödvändiga för att utreda händelseförloppet eller orsaken till eller följderna av den olycka som undersöks.

En undersökningskommission har rätt att få uppgifter som avses i 1 mom. 1 punkten även av privata sammanslutningar eller verksamhetsenheter som bedriver hälso- och sjukvård eller av yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården samt, i fråga om de uppgifter som avses i 1 mom. 3 punkten, även av enskilda aktörer.

En undersökningskommission har rätt att söka de uppgifter som avses i denna paragraf även genom teknisk anslutning eller på annat sätt i elektronisk form utan samtycke av den vars intressen sekretessen är avsedd att skydda.

En undersökningskommission ska medan en undersökning pågår, på begäran ge skadelidande, nära släktingar till omkomna och dem som olyckans verkningar i övrigt kan omfatta, uppgifter om hur undersökningen framskrider och tillfälle att framföra sin uppfattning om sådana omständigheter som eventuellt inverkar på undersökningen.

En undersökning avslutas om den avbryts eller när undersökningsrapporten avges. Avslutandet av undersökningen hindrar inte att en ny undersökning utförs.

Också efter det att en undersökning har avslutats och undersökningsrapporten avgetts kan Trafikförsäkringscentralen och undersökningskommissionerna göra rättelser av teknisk natur eller kompletteringar i uppgifterna i det i 13 § avsedda olycksdataregistret.

Över en undersökning ska det avfattas en offentlig undersökningsrapport. I rapporten ska det i lämplig omfattning i förhållande till olyckans allvarlighetsgrad redogöras för olyckans förlopp, de faktorer som ledde till olyckan och följderna av olyckan. Rapporten ska innehålla undersökningskommissionens rekommendationer om säkerhetsåtgärder. Undersökningskommissionen och Trafikförsäkringscentralen kan på basis av rekommendationerna i undersökningsrapporten göra framställningar om trafiksäkerhetsåtgärder.

Trafikförsäkringscentralen arkiverar undersökningsrapporterna och de handlingar som anknyter till dem. På förvaring av handlingar som uppkommit vid skötseln av ett offentligt uppdrag tillämpas arkivlagen (831/1994) .

För trafiksäkerhetsforskning och andra uppgifter som främjar trafiksäkerheten ska Trafikförsäkringscentralen föra ett olycksdataregister.

I olycksdataregistret införs förutom personernas identifikationsuppgifter även för utredningen av olyckan behövliga uppgifter enligt följande:

Oberoende av vad som föreskrivs om sekretess får det ur olycksdataregistret till myndigheter lämnas ut uppgifter som är nödvändiga för trafiksäkerhetsarbetet. I 28 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) föreskrivs om rätt att få uppgifter för vetenskaplig forskning eller statistikföring. Uppgifter som insamlats vid undersökning av olyckor får inte användas vid undersökningar som utförs med stöd av andra befogenheter.

En persons registeruppgifter avförs ur registret tio år efter utgången av det år då undersökningsrapporten lämnades.

När en undersökningskommission och Trafikförsäkringscentralen sköter uppgifter som avses i denna lag ska de iaktta förvaltningslagen (434/2003) , språklagen (423/2003) , samiska språklagen (1086/2003) , lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003) , lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och personuppgiftslagen (523/1999) .

När medlemmar och experter i undersökningskommissionerna samt anställda vid Trafikförsäkringscentralen sköter uppgifter enligt denna lag tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar i strafflagen (39/1889) på dem. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974) .

På uppgifter som framkommit vid undersökning tillämpas vad som föreskrivs om sekretess.

Till straff för brott mot tystnadsplikten döms med stöd av 38 kap. 1 eller 2 § i strafflagen, om inte gärningen utgör brott enligt 40 kap. 5 § i strafflagen eller om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag.

I fråga om skyldigheten för medlemmar och experter i undersökningskommissionerna, anställda vid Trafikförsäkringscentralen och andra som deltar i en säkerhetsutredning att vägra vittna tillämpas vad som i 17 kap. 12 § 5 mom. i rättegångsbalken föreskrivs om skyldigheten att vägra vittna för dem som deltar i säkerhetsutredning som avses i lagen om säkerhetsutredning av olyckor och vissa andra händelser.

För att täcka de kostnader som föranleds av undersökningen av trafikolyckor kan anslag som anvisats för detta ändamål i statsbudgeten användas. På statsunderstöd som beviljas för verksamheten och på övervakning av användningen av statsunderstödet tillämpas statsunderstödslagen (688/2001) .

Verksamheten kan också finansieras med andra medel som anvisats för ändamålet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

Genom denna lag upphävs lagen om undersökning av trafikolyckor på väg och i terräng (24/2001) samt statrådets förordning om undersökning av trafikolyckor på väg och i terräng (740/2001) och statsrådets förordning om allmänna grunder för arvoden och ersättningar för arbete i undersökningskommissioner vid undersökning av trafikolyckor på väg och i terräng (808/2001) , vilka utfärdats med stöd av den.