400/2015

Denna lag tillämpas på verkställighet av följande samhällspåföljder som döms ut av domstol:

Denna lag tillämpas också på verkställighet av övervakning av villkorlig frihet, som Brottspåföljdsmyndigheten fattar beslut om.

Med den dömde avses i denna lag den som avtjänar en i 1 eller 2 mom. avsedd samhällspåföljd.

Bestämmelser om dömande till samhällstjänst finns i 6 kap. 11 § i strafflagen (39/1889) , dömande till övervakningsstraff i 11 a § i det kapitlet, förenande av villkorligt fängelse med övervakning i 10 § 2 och 3 mom. i det kapitlet och dömande till ungdomsstraff i 10 a § i det kapitlet. (22.2.2019/273)

Bestämmelser om grunderna för god förvaltning vid bemötandet av dem som dömts till samhällspåföljder och om förfarandet i förvaltningsärenden finns förutom i denna lag i förvaltningslagen (434/2003) . (22.12.2021/1304)

Syftet med en samhällspåföljd är att under den tid verkställigheten av straffet pågår stödja den dömde för att främja hans eller hennes sociala anpassning och öka hans eller hennes beredskap för ett liv utan kriminalitet.

Samhällspåföljderna innefattar övervakning av den dömde, skyldigheter, förbud och övriga villkor som gäller den dömde samt verksamhet som bestäms enligt den dömdes behov och förhållanden med hänsyn till samhällets säkerhet i enlighet med vad som föreskrivs i denna lag.

Samhällspåföljdernas detaljerade innehåll anges i den plan för strafftiden som avses i 14 §.

Den som dömts till en samhällspåföljd ska bemötas rättvist och med aktning för människovärdet. Verkställigheten av en samhällspåföljd får inte medföra andra begränsningar i den dömdes rättigheter eller förhållanden än vad som föreskrivs i lag eller som nödvändigtvis följer av verkställigheten av påföljden.

En samhällspåföljd ska verkställas så att den dömde och dennes närstående inte orsakas större olägenhet än vad som är nödvändigt för att påföljden ska kunna verkställas. Vid verkställigheten av en samhällspåföljd för en ung person som inte hade fyllt 21 år när han eller hon begick brottet ska de behov som följer av den dömdes ålder och utvecklingsnivå särskilt beaktas.

Dömda får inte utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, politisk eller facklig verksamhet, familjeförhållanden, hälsotillstånd, funktionshinder, sexuell läggning eller av någon annan orsak som gäller den dömdes person.

5 § har upphävts genom L 22.12.2021/1304 .

För samhällspåföljdernas verkställighet svarar Brottspåföljdsmyndigheten.

För verkställigheten av en enskild samhällspåföljd svarar en för uppdraget utsedd tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten ( övervakare ).

För att främja en ändamålsenlig verkställighet av samhällspåföljden kan en person som samtycker till uppdraget utses att bistå övervakaren ( biträdande övervakare ). Den biträdande övervakaren ska ha lämplig utbildning inom brottspåföljds-, social- eller hälsovårdsområdet eller pedagogik samt arbetserfarenhet. Också någon annan lämplig person kan utses till biträdande övervakare, om det behövs för att ordna övervakningen.

Brottspåföljdsmyndigheten ingår ett avtal med den biträdande övervakaren om utförandet av uppdraget och beslutar om det arvode och de kostnadsersättningar som ska betalas till honom eller henne med statliga medel. Mellan Brottspåföljdsmyndigheten och den biträdande övervakaren uppstår varken tjänste- eller arbetsavtalsförhållande.

På den biträdande övervakaren tillämpas lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003) och bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när han eller hon utför sitt uppdrag. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974) .

Övervakaren ska

Biträdande övervakaren ska bistå övervakaren i de uppgifter som föreskrivs i 1 mom. Biträdande övervakaren ska dessutom iaktta de direktiv som en tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten ger honom eller henne samt underrätta tjänstemannen om den dömde inte fullgör sina skyldigheter.

Närmare bestämmelser om det förfarande som ska iakttas när en biträdande övervakare utses utfärdas genom förordning av statsrådet.

Åklagaren eller domstolen ska be Brottspåföljdsmyndigheten utarbeta en påföljdsutredning när det brott den misstänkte åtalas för är ett brott för vilket samhällstjänst eller övervakningsstraff eller, för den som hade fyllt 21 år när han eller hon begick brottet, villkorligt fängelse förenat med övervakning sannolikt kommer att dömas ut. Brottspåföljdsmyndigheten kan utarbeta en påföljdsutredning också på begäran av den misstänkte, om det finns vägande skäl till det.

En påföljdsutredning behöver dock inte begäras, om den misstänkte är utländsk medborgare och har sin stadigvarande bostad någon annanstans än i Finland, och det inte bedöms vara möjligt att döma ut en samhällspåföljd och överföra verkställigheten av den till ett annat land.

Brottspåföljdsmyndigheten ska i påföljdsutredningen bedöma den misstänktes förutsättningar och beredskap att klara av samhällspåföljden. Hänsyn ska tas till den misstänktes tidigare kriminalitet, bruk av berusningsmedel och andra personliga och sociala förhållanden samt till behovet av övervakning och av stöd för ett liv utan kriminalitet.

I påföljdsutredningen ska den misstänktes samtycke till att samhällstjänst eller övervakningsstraff döms ut och verkställs klarläggas. I påföljdsutredningen ska också klarläggas den misstänktes samtycke till att den övervakning som förenas med villkorligt fängelse för den som hade fyllt 21 år när han eller hon begick brottet omfattar rehabilitering eller öppen vård enligt 60 § 3 mom.

Om det efter att påföljdsutredningen utarbetats sker en sådan förändring i den misstänktes situation som inverkar på påföljdsutredningens innehåll, ska Brottspåföljdsmyndigheten göra behövliga ändringar i den.

Bestämmelser om de utredningsåtgärder som föregår utdömandet av ungdomsstraff och förenande av villkorligt fängelse med övervakning för den som inte hade fyllt 21 år när han eller hon begick brottet finns i lagen om utredning av unga brottsmisstänktas situation (633/2010) . Bestämmelser om de utredningsåtgärder som föregår utdömandet av övervakningsstraff finns i 44 § i denna lag.

Om Brottspåföljdsmyndigheten anser att den misstänkte är lämpad att avtjäna samhällstjänst, övervakningsstraff, villkorligt fängelse förenat med övervakning eller ungdomsstraff, eller om åklagaren eller domstolen särskilt begär det, ska en plan för strafftiden fogas till påföljdsutredningen. Planen ska innehålla uppgifter om följande omständigheter som hänför sig till samhällspåföljden:

Planen för strafftiden ska utarbetas i samarbete med den misstänkte.

När Brottspåföljdsmyndigheten börjar utarbeta en i 11 § eller i 71 § 3 mom. avsedd plan för strafftiden ska myndigheten enligt behov tillsammans med social- och hälsovårdsmyndigheterna kartlägga den misstänktes levnadsförhållanden och behov av stödåtgärder. Samhällspåföljdens verkställighet och de stödåtgärder som främjar den dömdes livshantering och avtjänandet av straffet ska samordnas.

Vid samordnandet av de stödåtgärder som avses i 1 mom. svarar välfärdsområdet för kostnaderna för den basservice som hör till välfärdsområdet. Vad som ovan föreskrivs om välfärdsområden tillämpas när det gäller landskapet Åland på kommunerna i landskapet Åland. Brottspåföljdsmyndigheten svarar för kostnaderna för den verksamhet som hänför sig till verkställigheten av samhällspåföljden. (8.7.2022/635)

Närmare bestämmelser om utredning av en persons lämplighet och övriga förutsättningar för en samhällspåföljd, det förfarande som iakttas när en påföljdsutredning och en plan för strafftiden utarbetas samt om utredningens och planens innehåll utfärdas genom förordning av statsrådet.

Domstolen ska utan ogrundat dröjsmål underrätta Brottspåföljdsmyndigheten om sitt avgörande genom vilket den har dömt ut samhällstjänst, övervakningsstraff, villkorligt fängelse förenat med övervakning eller ungdomsstraff. Uppgifterna om avgörandet registreras i registret över avgöranden och meddelanden om avgöranden i justitieförvaltningens nationella informationsresurs. Bestämmelser om registreringen finns i lagen om justitieförvaltningens nationella informationsresurs (955/2020) .

En preciserad plan för strafftiden ska utarbetas och verkställigheten av samhällstjänst, övervakningsstraff, villkorligt fängelse förenat med övervakning och ungdomsstraff påbörjas och påföljden verkställas utan ogrundat dröjsmål när en dom som gäller straffet har vunnit laga kraft eller kan verkställas på samma sätt som en lagakraftvunnen dom.

Brottspåföljdsmyndigheten ska förelägga den dömde en tidpunkt när avtjänandet av straffet ska inledas.

Avtjänandet av samhällstjänst och ungdomsstraff börjar den dag då det första övervakarmötet ordnas, den första arbetstjänstdagen infaller, deltagandet i annan verksamhet inleds eller då annan övervakning som hänför sig till samhällspåföljdens verkställighet inleds i enlighet med den preciserade planen för strafftiden. Bestämmelser om begynnelsetidpunkten för avtjänandet av övervakningsstraff finns i 47 §.

Övervakningstiden för villkorligt fängelse som förenats med övervakning börjar löpa den dag då det första övervakarmötet ordnas i enlighet med den preciserade planen för strafftiden.

Om den som ska friges villkorligt ställs under övervakning för en prövotid, inleds övervakningen den dag då han eller hon friges villkorligt från fängelset.

Brottspåföljdsmyndigheten får för viss tid skjuta upp eller avbryta verkställigheten av samhällstjänst, övervakningsstraff, ungdomsstraff eller övervakningen av villkorligt fängelse, om

I de fall som avses i 1 mom. 1 punkten ska verkställigheten skjutas upp eller avbrytas tills det inte längre finns några hinder för inledandet av verkställigheten som beror på den dömdes hälsotillstånd. I de fall som avses i 1 mom. 2–4 punkten får uppskov eller avbrott fortgå i sammanlagt högst ett år från den tidpunkt då den dömde ska börja avtjäna straffet.

Strafftiden löper inte under uppskovet eller avbrottet.

Brottspåföljdsmyndigheten ska återkalla ett uppskov med eller avbrott i verkställigheten, om det framgår att det inte längre finns grunder för uppskovet eller avbrottet.

Brottspåföljdsmyndigheten ska utarbeta en preciserad plan för strafftiden för att en samhällspåföljd ska kunna verkställas. Den preciserade planen för strafftiden ska innehålla mer detaljerade uppgifter om hela den tid verkställigheten av samhällspåföljden omfattar än vad som ingår i den plan för strafftiden som utarbetats i utredningsskedet i enlighet med 11 § samt tidpunkten för när verkställigheten av påföljden inleds och upphör och ett detaljerat tidsschema.

Brottspåföljdsmyndigheten utarbetar en preciserad plan för strafftiden i samarbete med den dömde.

Brottspåföljdsmyndigheten får ändra den preciserade planen för strafftiden, om förhållandena förändras väsentligt eller det finns någon annan därmed jämförbar godtagbar orsak till det. När den preciserade planen ändras ska bestämmelserna i 1 och 3 mom. iakttas.

Detaljerna i den preciserade planen för strafftiden och påföljderna för brott mot bestämmelserna i den ska på ett ändamålsenligt sätt gås igenom med den dömde.

De strafftider som avses i denna lag och maximitiden för uppskov och avbrott enligt 16 § beräknas i dagar. De tider som anges i år och månader omvandlas till dagar så att ett år blir 365 dagar och en månad blir 30 dagar.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om

Den dömde ska

Den dömde kan åläggas att lämna utandnings-, saliv- eller urinprov

Det kan bestämmas att blodprov ska tas på den dömde om det behövs på grund av vägran att lämna ett i 1 mom. avsett prov, för att trygga kontrollen av drogfrihet eller för att få ett tillförlitligt provresultat.

Om berusningen av yttre tecken att döma är uppenbar, behöver utandnings-, saliv-, urin- eller blodprov inte tas, om inte den dömde kräver det.

Bestämmelser som behandling av ett vid kontroll av drogfrihet konstaterat brott mot skyldigheten avseende drogfrihet finns i 24 a, 25 och 26 §.

Provtagningen i samband med kontroll av drogfrihet ska ske i lämpliga lokaler och under kontrollerade förhållanden så att integritetsskyddet för den som testas säkerställs. Om kontrollen av drogfrihet förutsätter att den dömde ska klä av sig, ska den som utför kontrollen vara av samma kön som den som kontrolleras.

Den dömde kan förpliktas att besöka en enhet vid Brottspåföljdsmyndigheten, en hälsovårdscentral eller en enhet som avses i lagen om missbrukarvård (41/1986) för att lämna urinprov. Blodprov ska tas vid en för detta ändamål lämplig enhet inom hälso- och sjukvården. Endast yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården får ta blodprov.

Provtagningen och behandlingen av provet ska utföras på ett tekniskt tillförlitligt sätt så att

Ett saliv-, urin- eller blodprov ska sändas till ett laboratorium för undersökning eller verifiering, om inte resultatet av ett snabbtest av saliv- eller urinprovet visar att den dömde inte har använt berusningsmedel. Laboratoriet ska uppfylla kvalitetskraven för narkotikatest.

Den dömde ska underrättas om grunden för kontrollen av drogfrihet så snart det är möjligt med beaktande av personens tillstånd och övriga omständigheter.

Den dömde kan få tillstånd att i enskilda fall låta bli att följa en bestämmelse i den preciserade plan för strafftiden som avses i 17 §, om det behövs av en orsak som hänför sig till hans eller hennes familj, hälso- och sjukvård, försörjning eller skötsel av arbets-, utbildnings-, social- eller bostadsärenden eller av någon annan motsvarande godtagbar orsak.

Den dömde får i ett enskilt fall utan förhandstillstånd låta bli att följa en i 1 mom. avsedd bestämmelse, om det är nödvändigt på grund av att den dömde insjuknat eller på grund av någon annan oförutsedd och tvingande orsak som inverkar på verkställigheten. Den dömde ska utan dröjsmål anmäla detta till Brottspåföljdsmyndigheten. Brottspåföljdsmyndigheten kan efter att ha fått anmälan bevilja tillstånd i efterskott.

Om en dömd som avtjänar villkorligt fängelse förenat med övervakning eller ungdomsstraff, eller som har frigetts villkorligt och är ställd under övervakning, utan någon godtagbar orsak som övervakaren eller biträdande övervakaren har kännedom om underlåter att infinna sig vid ett övervakarmöte eller en motsvarande sammankomst och det är sannolikt att han eller hon försöker undvika mötet, kan han eller hon hämtas till följande möte som övervakaren eller biträdande övervakaren fastställt. Polisen ska ge handräckning vid hämtningen, om det inte anses vara uppenbart oändamålsenligt att vidta hämtningsåtgärder. Handräckningen är avgiftsfri. (9.12.2022/994)

En anhållningsberättigad polisman beslutar på begäran av Brottspåföljdsmyndigheten om hämtning. Den som enligt beslutet ska hämtas får gripas och tas i förvar högst sex timmar före mötet med övervakaren. Hämtningen ska om möjligt genomföras så att den dömde inte blir föremål för onödig uppmärksamhet.

Den dömde kan ges en varning om han eller hon bryter mot sina skyldigheter enligt 21, 22, 38, 49, 72 eller 73 §. I stället för en varning kan den dömde ges en anmärkning, om brottet mot skyldigheterna är ringa och det inte är upprepat.

Den dömde kan påföras en påföljd enligt 39, 55, 62, 67 och 75 §, om han eller hon grovt bryter mot sina skyldigheter. Ett brott mot skyldigheterna är grovt, om den dömde

Ett brott mot skyldigheterna är grovt också om den dömde bryter mot sina skyldigheter på ett sätt som visar uppenbar likgiltighet för tillbörligt avtjänande av straffet.

Om den dömde misstänks ha brutit mot sina skyldigheter på det sätt som avses i 24 a §, ska Brottspåföljdsmyndigheten utreda brottet mot skyldigheterna på det sätt som dess art och allvarlighetsgrad kräver.

Brottspåföljdsmyndigheten kan förbjuda att verkställigheten av samhällstjänst, övervakningsstraff, övervakning av villkorligt fängelse som påförts en person som fyllt 21 år eller ungdomsstraff inleds eller avbryta verkställigheten för den tid som brott mot skyldigheterna utreds, om ärendet inte kan utredas omedelbart.

Om den dömde konstateras ha brutit mot sina skyldigheter på det sätt som avses i 24 a § 1 mom., beslutar Brottspåföljdsmyndigheten om anmärkning eller varning. När en varning ges ska den dömde underrättas om vad fortsatt brott mot skyldigheterna kan leda till.

Om den dömde misstänks ha grovt brutit mot sina skyldigheter på det sätt som avses i 24 a § 2 eller 3 mom., ska Brottspåföljdsmyndigheten lämna i 25 § avsedd utredning till åklagaren. Brottspåföljdsmyndigheten ska förbjuda påbörjandet av verkställigheten eller avbryta verkställigheten om det är fråga om samhällstjänst, övervakningsstraff, övervakning av villkorligt fängelse som påförts en person som fyllt 21 år eller ungdomsstraff.

Vid behandling av grovt brott mot skyldigheter ska domstolen ge den dömde tillfälle att bli hörd innan saken avgörs. En representant för Brottspåföljdsmyndigheten ska också ges tillfälle att ge utlåtande i saken, om det inte är uppenbart onödigt med avseende på ärendets behandling. Ärendet kan avgöras även om den dömde inte infinner sig vid domstolen. Tingsrätten är domför med ordföranden ensam. I övrigt ska bestämmelserna om rättegång i brottmål iakttas. Besvär över ett avgörande som domstolen träffat med stöd av denna paragraf ska behandlas skyndsamt.

Kontroll av drogfrihet och utredning av brott mot skyldigheter ska registreras.

Närmare bestämmelser om registrering av kontroll av drogfrihet, om utredning och registrering av brott mot skyldigheter samt om förfarandet vid brott mot skyldigheter utfärdas genom förordning av statsrådet.

Närmare föreskrifter om det förfarande som ska tillämpas vid kontroll av drogfrihet meddelas av Brottspåföljdsmyndigheten. (1.4.2022/225)

De tjänstemän vid Brottspåföljdsmyndigheten som svarar för verkställigheten av samhällspåföljder och de biträdande övervakarna ska i sin verksamhet vara sakliga och opartiska samt främja försonlighet.

Brottspåföljdsmyndighetens tjänstemän och de biträdande övervakarna ska i första hand genom råd, uppmaningar och förhållningsregler sträva efter att säkerställa att samhällspåföljder avtjänas på ett tillbörligt sätt.

Brottspåföljdsmyndighetens tjänstemän och de biträdande övervakarna ska utföra sina uppdrag i samband med verkställigheten av en samhällspåföljd utan att i större utsträckning ingripa i någons rättigheter eller orsaka större olägenhet än vad som är nödvändigt och försvarbart för att uppdraget ska kunna utföras.

29 § har upphävts genom L 22.12.2021/1304 .

Enhetschefen för byrån för samhällspåföljder beslutar om åtgärder som föranleds av grovt brott mot skyldigheter enligt 24 a § 2 eller 3 mom.

Enhetschefen för byrån för samhällspåföljder beslutar om

Om saken inte kan vänta, kan besluten fattas av en i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad enhetschef för fängelset, biträdande direktör eller en brottspåföljdschef.

En tjänsteman som svarar för verkställigheten beslutar om beräknandet av strafftiden för övervakningsstraff och om villkorlig frigivning från övervakningsstraff. En tjänsteman som svarar för verkställigheten eller någon annan i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning förordnad tjänsteman vid verkställighetsenheten beslutar om utfärdande och återkallande av en efterlysning enligt 34 §.

Övervakaren eller en i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad annan tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten beslutar om

31 § har upphävts genom L 22.12.2021/1304 .

Den som misstänks för ett brott ska med statliga medel ersättas för kostnaderna för resor som behövs för utredningen av förutsättningarna för utdömande av en samhällspåföljd och för utarbetandet av planen för strafftiden. Den dömde ska med statliga medel ersättas för kostnaderna för resor som hänför sig till den övervakning och verksamhet som hör till verkställigheten, om han eller hon inte rimligen klarar av att själv stå för dem. Kostnaderna ersätts på ansökan, för resor inom Finland och enligt kostnaderna för användning av det billigaste allmänna fortskaffningsmedlet.

Den verksamhetsplats där den dömde fullgör sin verksamhetsskyldighet och verksamhetsplatsens personal samt utomstående ska med statliga medel ersättas för sak- och personskador som den dömde orsakar av oaktsamhet när han eller hon utför oavlönat arbete som hör till samhällspåföljden eller deltar i annan verksamhet.

Statskontoret ska göra en utredning av det skadefall som avses i 1 mom. Ersättningen betalas av Statskontoret.

Bestämmelser om skadestånd finns dessutom i brottsskadelagen (1204/2005) och i skadeståndslagen.

Om den som har dömts till en samhällspåföljd inte anträffas och det inte går att få reda på var han eller hon vistas, kan Brottspåföljdsmyndigheten utfärda en efterlysning av den dömde. I efterlysningen ska den dömde uppmanas att för verkställighet av samhällspåföljden senast på utsatt dag ta kontakt med Brottspåföljdsmyndighetens byrå för samhällspåföljder. I efterlysningen ska det nämnas att ett förfarande för förvandling av samhällspåföljden till ett ovillkorligt fängelsestraff eller till någon annan påföljd som föreskrivits för brott mot villkoren för samhällspåföljden i fråga annars inleds.

Tjänstemän vid Brottspåföljdsmyndigheten har för utförande av tjänsteuppdrag rätt att av polisen avgiftsfritt få handräckning enligt polislagen (872/2011) .

Närmare bestämmelser om ersättandet av den misstänktes eller dömdes resekostnader, om den utredning av skadefallet som krävs för ersättandet av en skada som den dömde orsakat samt om utfärdande och återkallande av en efterlysning utfärdas genom förordning av statsrådet.

Samhällstjänst är ett straff som döms ut i stället för ett ovillkorligt fängelsestraff. Samhällstjänsten omfattar minst 14 och högst 240 timmar regelbundet, oavlönat arbete som utförs under övervakning.

Högst 30 timmar av samhällstjänststraffet kan avtjänas genom att den dömde deltar i verksamhet som ordnas eller godkänns av Brottspåföljdsmyndigheten eller i öppen vård som tillhandahålls av en offentlig eller privat serviceproducent inom social- och hälsovården. Syftet med verksamheten eller vården är att minska den dömdes risk för återfall i brott eller missbruksproblem samt att förbättra hans eller hennes förutsättningar att avtjäna samhällstjänststraffet. Arbetets andel ska dock utgöra minst hälften av det straff som dömts ut.

Samhällstjänst som utdöms för ett brott begånget av en person innan han eller hon fyllt 21 år kan dessutom innefatta uppgifter och program som främjar den sociala handlingsförmågan och som särskilt är riktade till unga, samt stöd och handledning i samband med dessa. I ett sådant fall är det möjligt att avvika från de i 2 mom. avsedda begränsningarna av verksamhetens omfattning.

Den dömde ska utföra sina tjänstgöringsuppgifter och iaktta de anvisningar som personalen på tjänstgöringsplatsen ger.

Den dömde får inte vara påverkad av alkohol eller något annat berusningsmedel på platsen för arbete, rehabilitering, utbildning eller någon annan verksamhet som hänför sig till samhällstjänstens verkställighet, eller under sådana sammankomster som verkställigheten kräver. (22.12.2021/1304)

Om åklagaren bedömer att samhällstjänsten ska förvandlas till ett övervakningsstraff eller ett ovillkorligt fängelsestraff på grund av sådant handlande som avses i 24 a § 2 eller 3 mom., ska åklagaren utan dröjsmål framställa ett yrkande om det hos den tingsrätt som har behandlat brottmålet i första instans eller inom vars domkrets den dömde bor eller stadigvarande vistas.

Om domstolen konstaterar att den dömde har handlat på det sätt som avses i 24 a § 2 eller 3 mom., kan domstolen förvandla den icke avtjänade delen av samhällstjänsten till ett övervakningsstraff eller ett ovillkorligt fängelsestraff. Minimitiden för förvandlingsstraffen är fyra dagar. Domstolen kan förvandla också sådan samhällstjänst vars verkställighet ännu inte inletts till ett övervakningsstraff eller ett ovillkorligt fängelsestraff.

Närmare bestämmelser om de åtgärder som krävs för förberedande och genomförande av öppen vård som tillhandahålls av en offentlig eller privat serviceproducent inom social- och hälsovården och om anordnarna av tjänstgöringsplatser för samhällstjänst utfärdas genom förordning av statsrådet.

Övervakningsstraffet är ett straff som döms ut i stället för ett ovillkorligt fängelsestraff. Avtjänandet av övervakningsstraffet övervakas med tekniska anordningar och på andra sätt som anges i denna lag.

Övervakningsstraffet innebär en skyldighet för den dömde att stanna i sin bostad eller på någon annan lämplig plats där den dömde vårdas eller vistas i enlighet med planen för strafftiden samt att delta i sådan verksamhet som anvisas honom eller henne. Den dömde får avlägsna sig från sin bostad eller någon annan plats som anvisats den dömde i planen för strafftiden endast på det sätt som anges i den plan för strafftiden och det veckoschema som avses i 14 och 46 §, om inte något annat följer av 23 §.

Den avsedda verksamheten utgörs antingen av verksamhet som ordnas eller godkänns av Brottspåföljdsmyndigheten eller av vård som tillhandahålls av en offentlig eller privat serviceproducent inom social- och hälsovården på en anstalt eller i form av öppen vård. Arbetet och den övriga verksamheten ska omfatta minst 10 och högst 40 timmar per vecka, enligt vad som anges i den plan för strafftiden som avses i 14 §. Skyldigheten att delta i arbete eller annan verksamhet kan bestämmas så att den omfattar mer än detta, men högst 50 timmar per vecka, om det på grund av verksamhetens innehåll eller andra motsvarande omständigheter finns särskilda skäl till det.

Arbetet och den övriga verksamheten ska förläggas till en tid som inte infaller mellan klockan 21 och 6, om det inte av orsaker som beror på arbetet eller verksamheten anges något annat i planen för strafftiden.

Domstolen får döma den misstänkte till övervakningsstraff bara om det enligt domstolens bedömning finns förutsättningar för detta på grundval av den utredning som avses i 10 § och 44 § 1 mom. och en i 11 och 44 § avsedd plan för strafftiden för övervakningsstraffet har lämnats in till domstolen innan straffet döms ut.

Den dömde övervakas med hjälp av tekniska anordningar som installeras i hans eller hennes bostad eller på någon annan plats som anvisats den dömde i planen för strafftiden, ges till den dömde eller fästs på honom eller henne vid handleden, vristen eller midjan, eller med en kombination av sådana anordningar. De tekniska anordningarna får inte möjliggöra teknisk avlyssning enligt 10 kap. 16 § i tvångsmedelslagen (806/2011) eller optisk observation enligt 10 kap. 19 § i den lagen inom områden som omfattas av hemfriden.

Brottspåföljdsmyndigheten ska hålla tillräcklig kontakt med den dömde och med den plats där den dömde deltar i sådan verksamhet som han eller hon anvisats, samt göra övervakningsbesök i den dömdes bostad eller på någon annan plats som anvisats den dömde i planen för strafftiden. Tjänstemän vid Brottspåföljdsmyndigheten och biträdande övervakare i deras sällskap har rätt att oanmälda få tillträde till den dömdes bostad eller någon annan plats som anvisats den dömde i planen för strafftiden, för att övervaka att den dömde fullgör skyldigheten att stanna i sin bostad eller på någon annan plats som anvisats honom eller henne i planen för strafftiden och att vara drogfri. Onödig uppmärksamhet ska undvikas i samband med övervakningsbesöken. Övervakningen ska genomföras så att den inte begränsar någons rättigheter i större omfattning eller orsakar större olägenhet än vad som är nödvändigt för att uppdraget ska kunna utföras.

Om den dömde är placerad i sådan anstaltsvård som avses i 41 § 2 mom., ska anstalten utse en kontaktperson som svarar för verkställigheten av övervakningsstraffet. Kontaktpersonen ska trots tystnadsplikten underrätta övervakaren eller någon annan tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten om brott mot villkor eller skyldigheter som hänför sig till placeringen.

Utöver vad som i 10 § föreskrivs om påföljdsutredning ska utredningen av förutsättningarna för utdömandet av övervakningsstraff innehålla

Den misstänkte eller dömde ska för utarbetandet av planen för strafftiden och för verkställigheten av straffet lämna behövlig information om de läkemedel som han eller hon använder. Med stöd av den misstänktes eller dömdes skriftliga samtycke får informationen om läkemedelsbehandlingen införas i det register som innehåller uppgifter om avtjänandet av samhällspåföljder. Bestämmelser om behandling av uppgifter vid utförandet av verkställighetsuppdrag finns i lagen om behandling av personuppgifter vid Brottspåföljdsmyndigheten. (8.5.2020/345)

De myndiga personer som stadigvarande bor i den bostad som ska användas för avtjänande av övervakningsstraffet ska ge sitt skriftliga samtycke till att övervakningsstraffet verkställs och till att övervakningsbesök som hänför sig till verkställigheten görs i bostaden. Samtycket ska fogas till planen för strafftiden. Samtycket ska innefatta en sådan försäkran som avses i 6 kap. 11 a § 2 mom. i strafflagen om att samtycket har getts av egen bestämd vilja. Om någon som är yngre än 18 år bor stadigvarande i bostaden, ska han eller hon tillfrågas om sin åsikt och höras i samarbete med barnskyddsmyndigheterna med iakttagande av det som föreskrivs i 20 § i barnskyddslagen (417/2007) . Åsikten ska antecknas i ett dokument som fogas till planen. Verkställigheten av ett övervakningsstraff får inte påbörjas om en minderårig av grundad anledning motsätter sig verkställigheten och med hänsyn till sin ålder och utvecklingsnivå är mogen att bedöma saken.

När ett övervakningsstraff ska verkställas utarbetar Brottspåföljdsmyndigheten en preciserad plan för strafftiden i enlighet med 17 och 18 §. En preciserade plan för strafftiden för ett övervakningsstraff ska dessutom innehålla uppgifter och bestämmelser om

Avtjänandet av ett övervakningsstraff börjar, efter att en preciserad plan för strafftiden har fastställts, den dag då de tekniska övervakningsanordningar som behövs för verkställigheten har installerats eller överlämnats till den dömde.

Om verkställigheten av övervakningsstraffet avbryts, upphör strafftiden att löpa vid ingången av dygnet efter avbrytandet. På beräknandet av övervakningsstraffets längd iakttas i övrigt 3 kap. 1 § 1 och 2 mom. i fängelselagen (767/2005) .

Den som avtjänar ett övervakningsstraff ska meddelas ett beslut som innefattar de uppgifter som avses i 1 och 2 mom. samt information om tidpunkten för frigivningen. Sak-, skriv- och räknefel i ett strafftidsbeslut får rättas utan den dömdes samtycke, om inte rättelsen leder till ett oskäligt slutresultat för den dömde med beaktande av frigivningstidpunktens närhet, felets obetydlighet eller någon annan därmed jämförbar orsak. (22.12.2021/1304)

En tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten har rätt att få tillträde till den dömdes bostad eller någon annan plats som anvisats den dömde för att installera, reparera eller avlägsna de tekniska övervakningsanordningarna.

Den dömde ska

Under den tid verkställigheten pågår får den dömde inte använda alkohol eller något annat berusningsmedel eller vara påverkad av berusningsmedel. (22.12.2021/1304)

Den dömde får granskas i syfte att tillgodose säkerheten och trygga ordningen vid verkställigheten av övervakningsstraffet.

Vid säkerhetskontrollen har en tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten rätt att med hjälp av en metalldetektor, någon annan motsvarande teknisk anordning eller en tränad hund, eller genom en ytlig undersökning av kläderna granska den dömde för att säkerställa att han eller hon inte innehar föremål eller ämnen med vilka någons säkerhet kan äventyras eller vars innehav i övrigt har förbjudits i lag.

Den tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten som genomför säkerhetskontrollen har rätt att frånta den dömde föremål eller ämnen som avses i 2 mom. och som påträffas vid säkerhetskontrollen eller på något annat sätt. De fråntagna föremålen och ämnena ska lämnas till polisen eller, om det inte finns något hinder för det enligt lag, återlämnas till den dömde.

Onödig uppmärksamhet ska undvikas i samband med säkerhetskontrollen. Kontrollen ska genomföras så att den inte begränsar någons rättigheter i större omfattning eller orsakar större olägenhet än vad som är nödvändigt för att uppdraget ska kunna utföras.

Om den dömde misstänks ha gjort sig skyldig till ett brott för vilket påföljden är strängare straff än böter, ska Brottspåföljdsmyndigheten förbjuda inledandet av övervakningsstraffets verkställighet eller avbryta verkställigheten och vid behov vidta åtgärder för att föra saken till domstolen för behandling.

Om en person som bor i samma bostad som den dömde av grundad anledning skriftligen återkallar sitt samtycke som avses i 45 § 2 mom., ska Brottspåföljdsmyndigheten utreda om övervakningsstraffet kan verkställas i någon annan bostad eller på någon annan plats som anvisats den dömde i planen för strafftiden eller om saken ska föras till domstolen för behandling. Detsamma gäller om den dömde byter bostad eller om förhållandena i hans eller hennes bostad förändras så att verkställigheten av övervakningsstraffet inte kan fortgå.

Avtjänandet av övervakningsstraffet får med tanke på utredningen tillfälligt avbrytas på det sätt som avses i 26 §.

I samband med utredningen ska den dömde och den som bor i samma bostad som den dömde bli hörda.

Om flera övervakningsstraff ska verkställas samtidigt sammanräknas de i samband med verkställighet. Den sammanlagda längden på de i 53 § avsedda kvotdelarna av övervakningsstraffen får med beaktande av avräkningarna enligt 6 kap. 13 § i strafflagen uppgå till högst ett år. Brottspåföljdsmyndigheten ska vid behov se över planen för strafftiden på det sätt som det förlängda straffet kräver.

Den dömde friges villkorligt med iakttagande av 2 c kap. 5–7 § i strafflagen och med beaktande av en eventuell avräkning enligt 6 kap. 13 § i strafflagen. Den som avtjänar flera övervakningsstraff som verkställs samtidigt friges villkorligt när en så lång tid av övervakningsstraffen har verkställts som fås genom sammanräkning av de kvotdelar som enligt 2 c kap. 5 § i strafflagen ska tillämpas på vart och ett av straffen. Vid beräkning av kvotdelar ska delar av dagar inte beaktas. När den dömde friges villkorligt inleds en prövotid som är lika lång som reststraffet.

Under den sista dagen av övervakningsstraffets verkställighet ska Brottspåföljdsmyndigheten ta ur bruk de tekniska övervakningsanordningar som använts vid verkställigheten av övervakningsstraffet och ta dem i sin besittning.

Om den dömde begår ett brott under prövotiden, tillämpas det som i 2 c kap. 14 § i strafflagen föreskrivs om verkställighet av reststraff.

Om åklagaren anser att den dömde har handlat på det sätt som avses i 24 a § 2 eller 3 mom. eller 51 §, ska åklagaren utan dröjsmål föra saken till behandling hos den tingsrätt som har behandlat brottmålet i första instans eller inom vars domkrets den dömde bor eller stadigvarande vistas.

Om domstolen konstaterar att den dömde har handlat på det sätt som avses i 24 a § 2 eller 3 mom. eller 51 §, ska domstolen förvandla den icke avtjänade delen av övervakningsstraffet till ett ovillkorligt fängelsestraff vars minimitid är fyra dagar. (22.12.2021/1304)

Om den dömde har haft flera övervakningsstraff att avtjäna, ska den icke avtjänade delen av de sammanräknade övervakningsstraffen förvandlas till ett ovillkorligt fängelsestraff. Om det förvandlade fängelsestraffet skulle leda till att olika kvotdelar tillämpas, iakttas vid verkställigheten det som i 2 c kap. 6 § i strafflagen bestäms om villkorlig frigivning från ett gemensamt fängelsestraff.

En tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten ska

Den biträdande övervakaren ska bistå Brottspåföljdsmyndighetens tjänsteman i de uppdrag som avses i 1 mom. Den biträdande övervakaren har rätt att göra övervakningsbesök i den dömdes bostad eller på någon annan plats som anvisats den dömde endast i sällskap av övervakaren eller någon annan tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten.

Brottspåföljdsmyndighetens tjänsteman och den biträdande övervakaren ska bemöta dem som bor i samma bostad som den dömde eller som befinner sig på någon annan plats som anvisats den dömde korrekt och se till att de inte orsakas onödig olägenhet av övervakningsstraffets verkställighet.

Brottspåföljdsmyndigheten ordnar den centrala övervakningen av verkställigheten av övervakningsstraff både på riksplanet och på regionplanet. Om det behövs för att uppdraget ska kunna skötas på ett ändamålsenligt sätt, kan Brottspåföljdsmyndigheten skaffa datasystemen för den centrala övervakningen av en privat serviceproducent och med denne ingå avtal om datasystemen, om underhållet av dem och om hur den tekniska övervakningen sker i datasystemen samt om tjänster för sändande, mottagande och förmedling av alarm. I avtalet ska det anges vilka datasystem och programvaror som ska användas vid övervakningen, vilka uppgifter som hör till den centrala övervakningen och vilken personal som sköter uppgifterna samt övriga motsvarande omständigheter som är av betydelse för att den centrala övervakningen ska kunna skötas korrekt. Brottspåföljdsmyndigheten ska se till att de anställda har den utbildning och erfarenhet som behövs för uppdraget. Brottspåföljdsmyndigheten övervakar att verksamheten är behörig och ansvarar för att den centrala övervakningen sköts på ett tillförlitligt och yrkeskunnigt sätt.

Om den centrala övervakningen sköts med stöd av ett avtal på det sätt som avses i 1 mom., gäller i fråga om rätten att fatta beslut om utlämnande av handlingar som upprättas inom den centrala övervakningen det som föreskrivs i 14 § 1 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) och i fråga om tystnadsplikten för de anställda vid det företag som sköter den centrala övervakningen det som föreskrivs i 23 § i den lagen. De anställda vid det företag som sköter den centrala övervakningen har inte rätt att få tillträde till Brottspåföljdsmyndighetens register. På de anställda tillämpas vid skötseln av detta uppdrag språklagen (423/2003) och bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar.

Närmare bestämmelser om de förberedande åtgärder som krävs för den vård som ordnas av en offentlig eller privat serviceproducent inom social- och hälsovården och om de åtgärder som hänför sig till övervakningen och genomförandet av vården, om säkerhetskontroller och registrering av dem samt om förfarandet vid villkorlig frigivning får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Brottspåföljdsmyndigheten får meddela närmare föreskrifter om beräknandet av strafftiden samt om förfarandet vid kontroll av drogfrihet enligt 22 § och övervakning av deltagandet i verksamhet enligt 41 §. (1.4.2022/225)

I stället för ett fängelsestraff som döms ut med stöd av 74 eller 75 § i civiltjänstlagen (1446/2007) eller 118 § i värnpliktslagen (1438/2007) kan ett övervakningsstraff dömas ut, om förutsättningarna enligt 6 kap. 11 a § i strafflagen är uppfyllda. På verkställigheten av ett sådant övervakningsstraff tillämpas det som föreskrivs om fängelsestraff och villkorlig frigivning i 74 och 75 §, 81 § 2–4 mom. och 82–85 § i civiltjänstlagen samt i 118 § i värnpliktslagen. På verkställigheten av övervakningsstraffet tillämpas i övrigt denna lag.

Övervakning av villkorligt fängelse innefattar regelbundna möten mellan övervakaren eller biträdande övervakaren och den dömde. Syftet med mötena är att följa den dömdes förhållanden och förändringarna i dem samt att främja den dömdes beredskap för ett liv utan kriminalitet. Övervakningen kan även omfatta uppgifter eller program som främjar den dömdes sociala handlingsförmåga.

Övervakarmötena samt de uppgifter och program som hör till övervakningen får omfatta högst 12 timmar per månad, av skäl som hänför sig till den intensitet med vilken programmet ska genomföras eller av andra särskilda skäl dock högst 24 timmar. Antalet timmar per månad kan variera under övervakningen, i enlighet med vad som krävs för att övervakningen ska kunna verkställas på ett ändamålsenligt sätt.

För den som hade fyllt 21 år när han eller hon begick brottet kan övervakningen omfatta högst 30 timmars deltagande på ett sätt som Brottspåföljdsmyndigheten godkänt i rehabilitering eller öppen vård som tillhandahålls av en offentlig eller privat serviceproducent. (22.2.2019/273)

Om det efter att övervakningen fortgått i minst sex månader har blivit uppenbart att fortsatt övervakning inte är behövlig, kan Brottspåföljdsmyndigheten på framställning av övervakaren avsluta övervakningen.

Den som dömts till villkorligt fängelse förenat med övervakning får inte vara påverkad av alkohol eller något annat berusningsmedel under övervakarmötena eller under den verksamhet eller de sammankomster som verkställigheten av övervakningen förutsätter.

Om den som dömts till villkorligt fängelse förenat med övervakning bryter mot sina till övervakningen hörande skyldigheter på ett i 24 a § 2 eller 3 mom. avsett grovt sätt, ska Brottspåföljdsmyndigheten utan dröjsmål underrätta åklagaren om saken, om det inte är uppenbart onödigt för att syftet med övervakningen ska nås.

Om åklagaren på grund av ett i 24 a § 2 eller 3 mom. avsett grovt brott mot skyldigheter bedömer att övervakningstiden ska förlängas eller, i fråga om den som hade fyllt 21 år när han eller hon begick brottet, att den icke avtjänade övervakningstiden ska förvandlas till ovillkorligt fängelse, ska åklagaren utan dröjsmål framställa ett yrkande om detta hos den tingsrätt som har behandlat brottmålet i första instans eller inom vars domkrets den dömde bor eller stadigvarande vistas.

Om domstolen konstaterar att den dömde har brutit mot de skyldigheter som hör till övervakningen på ett i 24 a § 2 eller 3 mom. avsett grovt sätt och om det med hänsyn till den dömdes person och orsakerna till överträdelsen enligt en helhetsbedömning finns särskilda skäl till det, kan domstolen förlänga övervakningstiden med sammanlagt högst sex månader eller, i fråga om den som hade fyllt 21 år när han eller hon begick brottet, förvandla den icke avtjänade övervakningstiden till ovillkorligt fängelse i minst fyra och högst 14 dagar. En månad icke avtjänad övervakningstid motsvarar en dag fängelse när övervakningstid förvandlas till ovillkorligt fängelse. Om en del av en månad som hör till övervakningstiden har avtjänats ska den månaden anses vara helt och hållet avtjänad.

På förlängd övervakningstid tillämpas 60 § 2 mom. För den som hade fyllt 21 år när han eller hon begick brottet kan övervakningen dessutom omfatta deltagande i rehabilitering eller öppen vård enligt 60 § 3 mom. i den omfattning som sådan ingått i planen för strafftiden men ännu inte genomförts.

Närmare bestämmelser om de åtgärder för förberedande och genomförande som krävs för rehabilitering och öppen vård enligt 60 § 3 mom. och om avslutande av övervakning utfärdas genom förordning av statsrådet.

Ungdomsstraff är en påföljd på minst fyra månader och högst ett år som ådöms den som var 15–17 år när han eller hon begick brottet. Ungdomsstraffet innefattar övervakning och därmed förenade uppgifter och program som främjar den sociala handlingsförmågan och som särskilt är riktade till unga, samt stöd och handledning i samband med dessa. Ungdomsstraffet omfattar även övervakad orientering i arbetslivet och i arbete, om inte detta anses uppenbart onödigt eller är synnerligen svårt att ordna.

De sammankomster som hör till verkställigheten av ungdomsstraffet och i vilka den som avtjänar straffet är skyldig att delta får omfatta högst åtta timmar per vecka. Antalet timmar per vecka kan variera i enlighet med vad verkställigheten kräver.

Den som dömts till ungdomsstraff får inte vara påverkad av alkohol eller något annat berusningsmedel under övervakarmötena eller på platsen för arbete, rehabilitering, utbildning eller någon annan verksamhet som hänför sig till verkställigheten eller under sådana sammankomster som verkställigheten förutsätter.

Om åklagaren anser att den som dömts till ungdomsstraff har brutit mot sina skyldigheter på ett i 24 a § 2 eller 3 mom. avsett grovt sätt, ska åklagaren utan dröjsmål föra saken till behandling hos den tingsrätt som har behandlat brottmålet i första instans eller inom vars domkrets den dömde bor eller stadigvarande vistas.

Om domstolen konstaterar att den som dömts till ungdomsstraff har brutit mot sina skyldigheter på ett i 24 a § 2 eller 3 mom. avsett grovt sätt, ska domstolen döma ut ett annat straff i stället för den icke avtjänade delen av ungdomsstraffet. (22.12.2021/1304)

Vid den prövning som gäller valet av ny straffart ska hänsyn tas till den dömdes ålder, hur stor del av ungdomsstraffet som inte har avtjänats, hur allvarligt den dömdes klandervärda handlande varit och av vilken art det brott är som ungdomsstraffet dömdes ut för.

Om ungdomsstraffet i sin helhet eller till en betydande del inte har avtjänats och om det även i övrigt med hänsyn till de prövningsgrunder som nämns i 2 mom. enligt en helhetsbedömning finns särskilda skäl till det, kan ett ovillkorligt fängelsestraff dömas ut i stället för den icke avtjänade delen av ungdomsstraffet.

När den som har dömts till ungdomsstraff döms till ett nytt straff i fall som avses i 7 kap. 8 § i strafflagen eller i 67 § 1 mom. i denna lag, ska den del av ungdomsstraffet som redan har avtjänats i skälig mån beaktas som en straffnedsättningsgrund. Två ungdomsstraffdagar anses motsvara en dag ovillkorligt fängelse, om det inte med beaktande av innehållet i den del av ungdomsstraffet som redan har avtjänats finns särskilda skäl att avvika från detta.

Närmare bestämmelser om platserna för orientering i arbetslivet och i arbete utfärdas genom förordning av statsrådet.

En fånge som friges villkorligt ställs för den tid prövotiden pågår under övervakning, om

(8.2.2019/188)

Trots det som föreskrivs i 1 mom. behöver fången inte ställas under övervakning, om övervakningen med hänsyn till dess syfte är klart obehövlig på grund av att fången förväntas bli avlägsnad ur landet eller lider av en allvarlig sjukdom eller av andra särskild skäl. (16.6.2017/385)

Övervakningen av den som frigetts villkorligt innefattar regelbundna möten mellan övervakaren eller den biträdande övervakaren och den dömde. Syftet med mötena är att följa den dömdes förhållanden och förändringarna i dem samt att främja den dömdes beredskap för ett liv utan kriminalitet. Övervakningen kan även omfatta uppgifter eller program som främjar den dömdes sociala handlingsförmåga.

Övervakarmötena samt de uppgifter och program som hör till övervakningen får omfatta högst 12 timmar per månad, för dömda som är i behov av särskilt stöd och särskild övervakning dock högst 30 timmar. Antalet timmar per månad kan variera under övervakningen, i enlighet med vad som krävs för att övervakningen ska kunna verkställas på ett ändamålsenligt sätt.

Om en fånge ställs under övervakning med stöd av 70 § 1 mom., ska Brottspåföljdsmyndigheten i god tid före den villkorliga frigivningen i samarbete med fången utarbeta en plan för strafftiden som gäller övervakningen. Denna plan ska samordnas med den plan för strafftiden som gäller tiden i fängelse. Planen ska i behövlig utsträckning utarbetas i samarbete med fångens hem- eller boningskommun samt med andra myndigheter, privata sammanslutningar och enskilda personer. (8.7.2022/635)

Den dömde som frigetts villkorligt och står under övervakning får inte vara påverkad av alkohol eller något annat berusningsmedel under övervakarmötena eller under den verksamhet eller de sammankomster som verkställigheten av övervakningen förutsätter.

Om den dömde har förbundit sig till sådan läkemedelsbehandling som avses i 70 § 1 mom. 4 punkten, ska han eller hon lämna de urin- och blodprov som är nödvändiga för att övervaka att läkemedlen används och säkerställa att behandlingen är säker. Den dömde är skyldig att besöka ett särskilt angivet universitetssjukhus eller en särskilt angiven enhet inom den specialiserade sjukvården för att lämna proven.

Om den dömde ställs under övervakning med stöd av 70 § 1 mom. 4 punkten förpliktas han eller hon att iaktta villkor om läkemedelsbehandling och eventuellt tillhörande annan behandling och stöd.

74 § har upphävts genom L 22.12.2021/1304 .

Om åklagaren bedömer att en del av reststraffet ska verkställas på grund av ett i 24 a § 2 eller 3 mom. avsett grovt brott mot skyldigheter, ska åklagaren utan dröjsmål framställa ett yrkande om det hos den tingsrätt som har behandlat brottmålet i första instans eller inom vars domkrets den dömde bor eller stadigvarande vistas.

Om domstolen konstaterar att den dömde har brutit mot sina skyldigheter på ett i 24 a § 2 eller 3 mom. avsett grovt sätt och om det med hänsyn till den dömdes person och orsakerna till överträdelsen enligt en helhetsbedömning finns särskilda skäl till det, kan domstolen bestämma att minst fyra och högst 14 dagar av reststraffet ska verkställas.

Om det efter att övervakningen fortgått minst sex månader har blivit uppenbart att den dömdes levnadsförhållanden har stabiliserats, det inte finns någon uppenbar risk för att den dömde begår brott och fortsatt övervakning inte heller i övrigt är behövlig, kan Brottspåföljdsmyndigheten på framställning av övervakaren avsluta övervakningen.

Efter det att övervakningen fortgått i ett år och sex månader ska Brottspåföljdsmyndigheten pröva behovet av fortsatt övervakning eller avsluta övervakningen, med iakttagande av vad som föreskrivs i 1 mom.

Efter det att övervakningen fortgått i sex månader kan den avslutas också i en situation som avses i 70 § 2 mom., om den dömde med stöd av 148 eller 149 § i utlänningslagen (301/2004) har avvisats eller utvisats ur landet eller stadigvarande bosatt sig i något annat än ett nordiskt land eller är intagen för långvarig anstaltsvård på grund av sjukdom. En flyttning till ett annat nordiskt land utgör inte en grund för avslutande av övervakningen, om övervakningen kan ordnas med stöd av 22 § i lagen om samarbete mellan Finland och de övriga nordiska länderna vid verkställighet av domar i brottmål (326/1963) .

Den i lagen om Enheten för hälso- och sjukvård för fångar (1635/2015) avsedda Enheten för hälso- och sjukvård för fångar ska avtala med ett universitetssjukhus och en enhet inom den specialiserade sjukvården om hur läkemedelsbehandlingen ska ordnas och därmed förknippade blod- och urinprov tas.

Villkor om läkemedelsbehandling och eventuell annan behandling och stöd ska omprövas med högst tre månaders intervall.

En läkare vid Enheten för hälso- och sjukvård för fångar fattar beslut om övervakning och avslutande av läkemedelsbehandling samt annan behandling och stöd. I brådskande fall kan också en läkare vid det sjukhus eller den enhet inom den specialiserade sjukvården som avses i 1 mom. avbryta läkemedelsbehandlingen tillfälligt. En läkare vid Enheten för hälso- och sjukvård för fångar ska omedelbart informeras om att läkemedelsbehandlingen tillfälligt avbrutits. Denna läkare fattar det slutliga beslutet om läkemedelsbehandlingen.

En läkare vid det sjukhus eller den enhet inom den specialiserade sjukvården som avses i 72 § 2 mom. är trots tystnadsplikten skyldig att ge Brottspåföljdsmyndigheten den information som behövs för bedömningen av om den dömde har iakttagit villkoren om den läkemedelsbehandling och eventuellt tillhörande annan behandling och stöd som avses i 70 § 1 mom. 4 punkten.

Kostnaderna för den läkemedelsbehandling och eventuellt tillhörande annan behandling och stöd som avses i 70 § 1 mom. 4 punkten samt för dess övervakning betalas med statliga medel.

Närmare bestämmelser om förfarandet vid ställande under övervakning, avslutande av övervakning och innehållet i planen för strafftiden för en dömd som ställs under övervakning med stöd av 70 § 1 mom. 4 punkten utfärdas genom förordning av statsrådet.

81 § har upphävts genom L 22.12.2021/1304 .

Om åklagaren beslutar åtala en person som har dömts till samhällstjänst, övervakningsstraff eller ungdomsstraff för ett brott som enligt åklagarens bedömning kan medföra ett ovillkorligt fängelsestraff, kan åklagaren underrätta Brottspåföljdsmyndigheten om saken i syfte att förbjuda verkställigheten av samhällspåföljden. När Brottspåföljdsmyndigheten fått meddelandet ska den förbjuda att verkställigheten av samhällspåföljden inleds eller fortgår.

När den som tidigare har dömts till samhällstjänst eller ungdomsstraff döms till ett ovillkorligt fängelsestraff för ett brott som han eller hon begått innan verkställigheten av samhällspåföljden har upphört eller, om det är fråga om övervakningsstraff, för ett brott som han eller hon begått före den villkorliga frigivningen, kan domstolen förbjuda att verkställigheten av samhällspåföljden inleds eller fortgår. När domstolen förbjuder verkställigheten av en tidigare utdömd samhällspåföljd ska den bestämma att den icke avtjänade delen av samhällspåföljden ska avtjänas som fängelse.

Ett beslut genom vilket verkställigheten av en tidigare utdömd samhällspåföljd har förbjudits ska iakttas även om det överklagas.

När den som har dömts till samhällstjänst, övervakningsstraff eller ungdomsstraff döms till ett nytt straff i den situation som avses i 82 §, iakttas samma förvandlingsförhållande mellan fängelsestraffet och samhällspåföljden som iakttogs när samhällspåföljden fastställdes. Vid förvandlingen av övervakningsstraff motsvarar en del av en dag en dag fängelse. Vid förvandlingen används det beräkningssätt som är fördelaktigast för den dömde.

Brottspåföljdsmyndigheten ska från det fängelsestraff som ska verkställas dra av den tid som motsvarar den del av straffet som redan har avtjänats som övervakningsstraff när domstolen har förbjudit verkställigheten av ett övervakningsstraff men inte har bestämt längden på den del av straffet som ska verkställas som fängelse. Om den dömde har frigetts villkorligt från ett övervakningsstraff, iakttas på motsvarande sätt det som i 3 kap. 6 § i fängelselagen föreskrivs om verkställighet av skillnaden.

Närmare bestämmelser om utarbetandet av verkställighetshandlingar, behandlingen av handlingarna, deras innehåll och översändandet av dem samt om sändandet av vissa meddelanden utfärdas genom förordning av statsrådet.

Den dömde får begära omprövning av eller anföra besvär över Brottspåföljdsmyndighetens beslut om

Den dömde får inte begära omprövning av eller anföra besvär över Brottspåföljdsmyndighetens beslut om

Direktören för ansvarsområdet för utveckling och styrning avgör begäran om omprövning av beslut som avses i 86 § 1–6 samt 8 och 9 punkten. Enhetschefen för verkställighetsenheten avgör begäran om omprövning av beslut som avses i 86 § 7 punkten.

Begäran om omprövning ska framställas skriftligen inom sju dagar från delfåendet av beslutet. Begäran om omprövning ska lämnas till direktören för ansvarsområdet för utveckling och styrning, enhetschefen för byrån för samhällspåföljder eller enhetschefen för fängelset. Om det är fråga om ett i 86 § 7 punkten avsett beslut om strafftiden för övervakningsstraff, ska omprövningsbegäran lämnas till enhetschefen för verkställighetsenheten. Begäran om omprövning ska behandlas skyndsamt.

Besvär hos förvaltningsdomstolen ska anföras inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. Besvär över beslut som Brottspåföljdsmyndigheten fattat med anledning av en begäran om omprövning får anföras hos Helsingfors förvaltningsdomstol. (1.4.2022/225)

Vid sökande av ändring i förvaltningsdomstol tillämpas i övrigt lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) .

Vid behandlingen av besvär är förvaltningsdomstolen domför med en ledamot. Besvären ska behandlas skyndsamt.

90 § har upphävts genom L 27.11.2020/862 .

Begäran om omprövning eller anförande av besvär avbryter inte verkställigheten av beslut som avses i 86 § 7 eller 8 punkten, om inte direktören för ansvarsområdet för utveckling och styrning eller enhetschefen för verkställighetsenheten i egenskap av den som behandlar begäran om omprövning eller den domstol som behandlar besvären beslutar något annat.

Bestämmelser om rättshjälp till den dömde i ärenden som avses i 86 § finns i rättshjälpslagen (257/2002) . En sådan utredning om de ekonomiska förhållandena som avses i 10 § 1 mom. i den lagen behöver inte läggas fram. Om ärendet är under behandling vid domstol, fattar domstolen beslut om beviljandet av rättshjälp.

Närmare bestämmelser om framställning och behandling av en omprövningsbegäran utfärdas genom förordning av statsrådet.