1101/2015

Denna förordning innehåller bestämmelser om de säkerhetskrav enligt lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor (390/2005) , nedan kemikaliesäkerhetslagen , som gäller tillverkning, hantering, upplagring och förstöring av explosiva varor, upplagring av råmaterial för emulsionssprängämnen i mobila aggregat för tillverkning av explosiva varor samt användning av explosiva varor och farliga kemikalier som specialeffekter.

På hantering och upplagring av farliga kemikalier i samband med tillverkning av explosiva varor tillämpas även statsrådets förordning om säkerhetskraven vid industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier (856/2012) .

Denna förordning gäller inte tillverkning, hantering, upplagring och förstöring av explosiva varor till den del detta omfattas av förordningen om explosionsfarliga ämnen inom gränsbevakningsväsendet och polisen (731/1983) .

I denna förordning avses med

Utöver vad som föreskrivs i 17 § i kemikaliesäkerhetslagen ska vid placeringen av en produktionsanläggning i förhållande till annan verksamhet beaktas

Produktionsanläggningens byggnader och funktioner ska placeras på sådant avstånd från objekt som orsakar fara och från objekt som utsätts för fara vid en eventuell explosion att sannolikheten för person-, miljö- och egendomsskador är så liten som möjligt.

Vid placeringen av en produktionsanläggning ska hänsyn tas till konsekvenserna av sådana eventuella explosioner inom anläggningens område där explosiva varor som finns i anläggningen medverkar.

Vid bedömningen av risker ska också den fara som kaststycken och splitter orsakar beaktas.

Om riskbedömningen visar att någon annan olyckstyp än explosionsrisk ger anledning till större skyddsavstånd, ska detta beaktas vid placeringen.

Produktionsanläggningen ska i förhållande till omgivande utomstående byggnader och andra objekt placeras så att en eventuell i 5 § avsedd olycka i produktionsanläggningen inte orsakar sådana effekter av tryck, kaststycken och splitter att följden kan vara

Utöver vad som föreskrivs i 18 § i kemikaliesäkerhetslagen ska en produktionsanläggning i förhållande till omgivande naturobjekt och rekreationsområden placeras så att följden av en eventuell i 5 § avsedd olycka i anläggningen inte kan vara

En produktionsanläggning ska i förhållande till omgivande byggnader och andra objekt placeras så att en eventuell i 5 § avsedd olycka i anläggningen inte kan leda till

Skyddsavståndet till utomstående objekt för upplag för explosiva varor i farlighetsklass 1.1 och 1.5 beräknas med hjälp av följande formel (1):

Värdena på den k-koefficient som används i beräkningen anges i bilaga 1.

Skyddsavståndet till utomstående objekt för upplag för explosiva varor i farlighetsklass 1.2 och 1.6 beräknas med hjälp av följande formel (2):

Värdena på den k-koefficient som används i beräkningen anges i bilaga 1.

Skyddsavståndet för upplag för explosiva varor i farlighetsklass 1.3 är 30 procent av det avstånd som fås när formel (1) används i fråga om explosiva varor i farlighetsklass 1.1.

Om upplaget är en jordtäckt byggnad, ska skyddsavståndet vara minst 60 procent av avståndet enligt de formler som anges i 9–11 §. I riktningen för upplagsmagasinets dörröppning, i en sektor på 60°, ska kravet på skyddsavstånd dock uppfyllas i sin helhet.

Bestämmelser om kraven på jordtäckta byggnaders konstruktion finns i punkt B i bilaga 3.

Trots vad som föreskrivs i 9–12 § ska vid upplagring av explosiva varor avstånden till utomstående objekt vara minst de som anges i tabell 1.

Tabell 1. Minimiavstånd mellan upplag och utomstående objekt, andra upplag än upplag i samband med handel.

Om det i samma upplag upplagras explosiva varor som hör till olika farlighetsklasser, ska den sammanräknade mängden explosiva varor användas när skyddsavståndet bestäms. Hela mängden explosiva varor anses då höra till den farlighetsklass vars sammanräknade mängd medför det största skyddsavståndet.

Ett upplag för explosiva varor i farlighetsklass 1.1, 1.2 och 1.5 ska vara på minst 100 meters avstånd från en högspänningslinje på över 30 kilovolt eller ett naturgasrör.

Inom detaljplanerat område får upplag för explosiva varor placeras endast om upplagets avstånd till den egna tomtens gräns är minst det som anges i tabell 1.

Ett upplag för enbart explosiva varor i farlighetsklass 1.4S får placeras i en lagerbyggnad där det även upplagras annat, om det i byggnaden inte finns andra verksamhetsutövares utrymmen. Utrymmet ska utgöra en egen brandteknisk sektion av minst klass EI-120.

Skyddsavstånden i förhållande till verksamhet utanför produktionsanläggningen när det gäller byggnader och tillverknings- och hanteringslokaler i tillverknings- och hanteringsanläggningar för explosiva varor bestäms på motsvarande sätt som skyddsavstånden för upplag enligt 9–12 §. Skyddsavstånden till utomstående objekt ska vara minst de som anges i tabell 2.

Vad som föreskrivs i 1 mom. gäller inte mobila aggregat för tillverkning av emulsionssprängämnen.

Inom detaljplanerat område får tillverknings- och hanteringsanläggningar placeras endast om anläggningens avstånd till den egna tomtens gräns är minst det som anges i tabell 2.

I fråga om en mängd explosiva varor som understiger 10 kilogram bedöms avståndet genom beräkningar av explosionstrycket och den fara som eventuella kaststycken orsakar.

Tabell 2. Minimiavståndet mellan tillverknings- eller hanteringsanläggningar och utomstående objekt, när det finns över 10 kg explosiva varor.

Sådana mobila aggregat för tillverkning av emulsionssprängämne som inte har tömts och rengjorts på råmaterial ska, när de inte används, förvaras så att de inte orsakar fara för annan verksamhet på området eller sprängningsplatsen eller utanför området. Avståndet från förvaringsutrymmet för ett mobilt aggregat som inte har tömts och rengjorts till utomstående objekt, pausrum och kontor ska vara minst 5 meter.

Ett mobilt aggregat som inte har tömts och rengjorts på råmaterial ska, när det inte används, förvaras i ett utrymme dit utomstående inte har tillträde, där kemikalieläckage från aggregatet kan upptäckas och kontrolleras och där det inte finns annan verksamhet som kan orsaka fara för aggregatet.

Rester av explosiva varor som uppstår vid rengöring av aggregatet ska upplagras enligt upplagringskraven för de klassificeringar som verksamhetsutövaren gjort. I fråga om tillstånd som krävs för upplagring gäller vad som föreskrivs särskilt.

Vid placeringen av aggregat, byggnader och konstruktioner på produktionsanläggningens område ska konsekvenserna av sådana olyckor som avses i 5 § beaktas.

Målet för planeringen ska vara att en olycka inte leder till att

På produktionsanläggningens område ska det värnas om säkerheten så att:

Skyddsavstånden mellan upplag för explosiva varor i farlighetsklass 1.1, 1.3, 1.5 och 1.6 och andra upplag bestäms enligt den i 9 § angivna beräkningsformeln (1). Värdena på den k-koefficient som används i beräkningen anges i bilaga 2.

Skyddsavstånden mellan upplag för explosiva varor i farlighetsklass 1.2 och andra upplag bestäms enligt en konsekvensanalys, med beaktande av effekterna av splitter. Avståndet ska vara minst 70 procent av avståndet enligt farlighetsklass 1.1.

Skyddsavståndet mellan upplag för explosiva varor i farlighetsklass 1.4 och upplag för explosiva varor i andra farlighetsklasser ska vara minst 10 meter.

Om upplagen är sinsemellan olika när det gäller skyddet, bestäms skyddsavståndet från fall till fall i samband med tillståndsbehandlingen.

Skyddsavståndet mellan upplag för explosiva varor som ger upphov till kaststycken och andra objekt ska vara minst 50 meter, om det inte kan visas att kaststyckena inte kan orsaka fara för brand i objekt som skyddas.

Om upplag har placerats närmare varandra än det minimiavstånd som föreskrivs i 19 §, beräknas skyddsavståndet till utomstående objekt utifrån den sammanräknade mängden explosiva varor och enligt formeln för den farlighetsklassificering som ger det största avståndet.

Skyddsavstånden mellan byggnader, mellanlager och upplagsmagasin som finns inom området för tillverkningsanläggningar och hanteringsanläggningar bestäms enligt den i 9 § angivna beräkningsformeln (1).

Värdet på den k-koefficient som används vid beräkningen är beroende av byggsättet och skyddskonstruktionerna. Bestämmelser om skyddsavstånden finns i bilaga 3.

Vid placeringen av byggnader inom området för en tillverkningsanläggning eller hanteringsanläggning för explosiva varor kan alternativt användas ett skyddsavstånd som bestäms med hjälp av konsekvensberäkningar. När det gäller avstånden ska hänsyn dessutom tas till en eventuell splittereffekt.

När skyddskonstruktioner används, ska de vara så hållfasta att det inte kan orsakas uppenbar fara för människors liv eller hälsa om konstruktionerna skadas av tryckstöt eller splitter.

De inbördes och externa skyddsavstånden för upplag som finns inom området för tillverkningsanläggningar och hanteringsanläggningar bestäms på samma sätt som skyddsavstånden för upplag.

Skyddsavståndet mellan en sådan tillverkningsanläggning eller hanteringsanläggning för explosiva varor som ger upphov till kaststycken och andra objekt ska vara minst 50 meter, om det inte kan visas att kaststyckena inte kan orsaka fara för brand i objekt som skyddas.

Ett underjordiskt upplag för explosiva varor ska placeras på så långt avstånd som möjligt från ordinarie arbetsställen och så att sprängning som utförs i området inte skadar upplaget.

Spridning av brand till de explosiva varorna ska förhindras. I närheten av upplaget får det inte finnas antändningskällor eller material som sprider brand.

Placeringen av upplag under jord ska motiveras, och det ska göras en särskild riskbedömning av upplagets placering och skydd genom jämförelse mellan olika alternativ för placering och skydd av upplag.

Det inbördes avståndet mellan bergrum som används som upplag för explosiva varor ska vara minst 30 meter och bergtakets tjocklek minst 15 meter.

Upplag för explosiva varor får inte placeras närmare än 100 meter från tunnelmynningen.

Under jord ska explosiva varor upplagras i egna, separata grottor som slutar blint. En grotta där explosiva varor upplagras ska, när den inte används, vara låst så att personer som inte deltar i sprängningsverksamheten inte kommer in i utrymmet.

Stubinsprängkapslar ska placeras så att överföring till andra explosiva varor inte kan ske.

Försäljningsställen med kassor och upplag i affärer ska åtskiljas som en egen helhet så att de vid en olyckssituation inte försvårar utgången från affären. Försäljningsställen och upplag får inte placeras framför utgångar eller reservutgångar eller i korridorer som även andra kunder använder.

I affärslokalen ska de explosiva varorna lagras i separata skåp så att allmänheten inte kommer åt dem.

I skåp där det finns pyrotekniska artiklar får det inte finnas andra explosiva varor.

Patroner, tändhattar till patroner och krut får förvaras tillsammans i samma skåp.

Förutom ett brukslås ska skåpet också förses med ett robust lås som skåpet låses med efter stängningstid.

På lagerskåpets dörr ska på ett permanent sätt fästas en varningsetikett för explosiva varor och en märkning som visar farlighetsklassen för de produkter som finns i skåpet.

Skåpen ska vara placerade så att

Det som föreskrivs ovan i denna paragraf gäller inte pyrotekniska artiklar i kategori F1.

Ett lagerskåp i ett affärslokal i samband med handel anses uppfylla konstruktionskraven enligt denna förordning, om det överensstämmer med standard SFS 4399.

Upplag som finns utanför affärslokalen i samma fastighet ska utgöra en egen brandteknisk sektion där de sektionerade byggnadsdelarna ska vara minst

Upplagsmagasinets dörrar ska hållas låsta när de inte används och dörrarna ska utöver låset i dörren även låsas med ett robust lås.

Ett krutlager ska vara placerat så att det inte vistas människor i utrymmen under det och att avståndet till lägenheter i bostads- eller inkvarteringsbruk är minst 5 meter.

Krut och pyrotekniska artiklar ska upplagras i egna lagerskåp, om det lagras andra explosiva varor i samma upplag.

Explosiva varor ska placeras så att avståndet mellan varorna och en värmeanordning är minst 1 meter.

På upplagets dörr ska det finnas en varningsetikett för explosiva varor och en märkning som visar farlighetsklassen för de produkter som finns i upplaget.

I upplaget får det inte utöver de explosiva varorna upplagras andra saker än skjutvapen som saluförs och delar till dem.

Patroner till skjutvapen får finnas i sina försäljningsförpackningar på hyllor som finns i upplaget.

En container för tillfällig upplagring av fyrverkeripjäser på en gårdsplan utanför en affär ska placeras så att containerns avstånd från den affärsbyggnad där försäljningen sker är minst 15 meter. Avståndet ska förlängas om väggen invid containern har en stor brandbelastning.

Avståndet får minskas till minst 10 meter, om affärsbyggnadens vägg mot containern är brandsäker eller om hela affärsbyggnaden är skyddad med en automatisk släckanläggning. Avståndet till containern ska dock alltid vara större än byggnadshöjden.

Utöver det som föreskrivs i 1 mom. ska containern placeras så att avståndet till

Containerns dörröppningar ska vara riktade så att kaststycken från fyrverkeripjäserna orsakar så liten fara som möjligt vid brand i containern.

Containern ska så lätt som möjligt kunna nås från olika riktningar med räddningsverkets materiel och den ska vara lätt att flytta.

Placeringen av containern ska beaktas i affärslokalens räddningsplan.

Vid placeringen av containern ska hänsyn också tas till andra närliggande byggnader och deras säkerhetsarrangemang samt objekt som orsakar risk för brand.

I containern får det bara lagras fyrverkeripjäser för affären i fråga.

Vid planeringen av byggnader och konstruktioner som används vid tillverkning, hantering och upplagring av explosiva varor ska följande principer iakttas:

Upplag för explosiva varor ska vara så inbrottssäkra och hållbara för brandbelastning som möjligt och får inte ge upphov till farliga splitter om upplaget exploderar. Upplaget får inte ha fönster. Upplaget ska tåla minst 120 minuter brand på utsidan.

Ett upplag ska hägnas in och förses med lämpliga märkningar.

Upplaget ska förses med ett ständigt fungerande tjuvlarmssystem, där larmet på ett tillförlitligt sätt överförs till en person som befinner sig tillräckligt nära eller till en larmjour. Tjuvlarmssystemet kan ha ett rörelseaktiverat kamerasystem som drivs av ett batteri eller en ackumulator. I tjuvlarmssystemet ska radiovågors eventuella inverkan på stubinsprängkapslar beaktas.

Ett permanent upplag för explosiva varor anses uppfylla de konstruktionskrav som avses i denna paragraf, om upplaget överensstämmer med standard SFS 4397. Ett tillfälligt upplag för explosiva varor anses uppfylla kraven om det överensstämmer med standard SFS 4398.

I en lokal för tillverkning eller hantering av explosiva varor ska minst en av väggarna vara byggnadens ytterväg som till sin trycktålighet konstrueras lättare än andra väggar, om det finns personer arbetar i lokalen.

Den lätta väggen ska vara riktad åt ett sådant håll att tryckreduceringen sker i en trygg riktning.

Byggnader och utrymmen för tillverkning, hantering och upplagring av explosiva varor ska vara märkta på lämpligt sätt så att utrymmets och byggnadens farlighet framgår av märkningen.

Märkningen ska omfatta åtminstone de behövliga förbuden samt märket för explosiva varor och den ansvariga personens kontaktuppgifter. De allmänna märkningarna för farligt område och förbudsskyltarna kan finnas på stängsel som omger området.

Aggregaten och systemen för tillverkning och hantering av explosiva varor ska planeras och väljas så att olyckor kan förhindras så effektivt som möjligt och att följderna av olyckor kan minimeras. Användningen av anordningarna ska planeras så att de i så stor utsträckning som möjligt är fjärrmanövrerade.

Vid planeringen ska följande principer följas:

Processerna eller funktionerna vid tillverkning och hantering av explosiva varor ska i den utsträckning det är möjligt utrustas med system med vars hjälp olyckor eller andra farliga händelser kan upptäckas i tid, farliga händelsers förlopp kan begränsas eller förhindras och följderna av olyckor kan begränsas så att de blir så små som möjligt. Sådana övervaknings-, manöver- och säkerhetssystem är

Säkerhetsarrangemangen på ställen där explosiva varor tillverkas och hanteras ska i den utsträckning det är möjligt säkras så att de inte är beroende på bara en säkerhetsåtgärd.

De system och anordningar som nämns i 1 mom. ska planeras, placeras och vid behov skyddas på ett sådant sätt att de står till förfogande i en olyckssituation.

Anordningar ska vara försedda med märkningar av vilka det framgår anordningens kännetecken som motsvarar kännetecken i scheman och underhållssystemet. Vid behov ska rörsystem förses med märkningar om kemikaliernas strömriktning och det ämne som strömmar.

Anordningen ska dessutom förses med märkning om de nödstoppssystem som stoppar anordningen och om larmsystemet.

Trafiken på produktionsanläggningens område ska ordnas så att den inte medför fara.

Verksamhetsutövaren ska bestämma och vid behov märka ut de tillåtna vägarna för persontrafik och för transport av kemikalier och explosiva varor på produktionsanläggningens område. Vägarna för transport av explosiva varor ska i den mån det är möjligt avskiljas från de förbindelseleder som är reserverade för persontrafik.

Räddningsenheterna ska ha tillträde till produktionsanläggningens område, till olycksfarliga objekt och släckvattentäkter från minst två olika håll.

Verksamhetsutövaren ska övervaka och begränsa tillträdet till produktionsanläggningens område och speciellt till de utrymmen och områden där explosiva varor tillverkas, hanteras och upplagras, så att inte obehöriga kan få tag i de explosiva varorna och kemikalierna eller utsätta verksamheten för fara och så att det i en olyckssituation råder tillräcklig klarhet om hur många personer som är i fara.

Utrymmena ska förses med tillförlitliga och ständigt fungerande anordningar som larmar om obehöriga kommer in i utrymmena eller in på området.

Verksamhetsutövaren ska göra upp planer enligt vilka verksamhetsutövaren regelbundet genom förhandsservice, inspektioner, testningar eller andra tillämpliga metoder säkerställer att de aggregat och utrymmen som är avsedda för tillverkning, hantering och upplagring av explosiva varor och övriga konstruktioner som är väsentliga för säkerheten är i funktionsdugligt skick och att de anordningar och system som har installerats för att trygga säkerheten fungerar.

I planerna ska hänsyn tas till den fara som orsakas av att aggregat eller system eventuellt går sönder eller inte fungerar, de krav som driftsmiljön och förhållandena ställer, aggregatens eller systemens ålder och eventuell information om aggregatens eller systemens skick från tidigare inspektioner.

Inspektionerna och testningarna och de brister som har upptäckts eller de åtgärder som har vidtagits i samband med dem ska bokföras.

Det ska finnas skriftliga anvisningar om underhållet, där tillverkarens anvisningar har kompletterats med de tillägg som verksamhetsutövarens egen organisation och förfaranden kräver.

Det ska finnas anvisningar för alla sådana funktioner vid produktionsanläggningen där explosiva varor ingår. Anvisningarna ska vara uppgjorda innan verksamheten inleds och vara tillgängliga för driftspersonalen på ett språk som de förstår.

Verksamhetsutövaren ska se till att driftspersonalen har fått tillräcklig utbildning och vägledning om de farliga kemikalierna och anläggningen samt att de känner till anvisningarna.

Vid behov ska anvisningarna också omfatta utomstående arbetstagares verksamhet i området.

Verksamhetsutövaren ska dessutom övervaka att driftspersonalen och eventuella utomstående arbetstagare handlar enligt anvisningarna.

För uppgifter som avviker från det normala, dagliga arbetet ska det finnas ett lämpligt arbetstillståndsförfarande.

Explosiva varor som är avsedda att användas under dagen och explosiva varor som en laddare har rätt att förvara på sprängningsplatsen ska på sprängningsplatsen eller användningsplatsen hela tiden vara märkta och övervakade på behörigt sätt eller hållas i ett tillfälligt eller permanent upplag eller annat upplag som har en motsvarande skyddskonstruktion. De explosiva varorna kan förvaras också i en separat transportenhet som i fråga om konstruktionen uppfyller de säkerhetskrav som gäller för ett tillfälligt eller permanent upplag.

I utrymmet får det utöver de explosiva varorna inte förvaras andra material eller tillbehör eller annan utrustning.

Namnet och kontaktuppgifterna för den som ansvarar för förvaringen ska vara kända på sprängningsplatsen och finnas antecknade utanför förvaringsutrymmet. Förvaringsplatsen för explosiva varor ska presenteras i sprängningsplatsens skyddsplan eller i något annat skyddsdokument för användningsplatsen.

Stubinsprängkapslar ska placeras så att en explosion inte kan överföras till andra explosiva varor.

Förvaringsplatsen för explosiva varor ska vara på minst 10 meters avstånd från en allmän väg, bebodda byggnader, sprängningsplatsens kontors- eller pausrum eller platser där människor vanligtvis vistas, samt minst på 5 meters avstånd från grannens gräns. I närheten får det inte finnas lättantändligt material.

Innan förvaringen påbörjas ska det göras en riskbedömning om placeringen av förvaringsutrymmet för explosiva varor.

Ammoniumnitratlösning och andra råmaterial för emulsionssprängämnen ska upplagras i egna utrymmen med tillräckliga spilluppsamlingar med tanke på eventuellt läckage.

Upplagen ska finnas på ett skyddat ställe, så åtskilt som möjligt från objekt som orsakar fara. Upplagen ska finnas på minst 5 meters avstånd från objekt utanför sprängningsplatsen och sprängningsplatsens pausrum och kontor.

I närheten av upplagen får det inte finnas anordningar som orsakar brandfara eller andra brännbara material. I terrängen ska brännbar marksubstans avlägsnas på 5 meters avstånd.

Upplagets placering anges i sprängningsplatsens skyddsplan eller motsvarande dokument.

Upplagen ska vara märkta med lämpliga faropiktogram och lagerutrymmet ska hållas låst när det inte används.

Alla explosiva varor ska, när de inte används, förvaras i lämpliga och låsta skåp så att obehöriga inte kan komma åt dem. Skåpen ska vara placerade så att det i närheten av dem inte förekommer hantering av eld eller anordningar eller produkter som kan medföra att den explosiva varan antänds.

Pyrotekniska artiklar ska förvaras åtskilt från andra explosiva varor.

Explosiva varor får inte förvaras i vindsutrymmen eller i ett för flera bostädslägenheter gemensamt utrymme i en byggnad med fler än en bostadslägenhet, eller i ett i ett sådant utrymme beläget enskilt förvaringsutrymme för bostädernas hushållslösöre.

41 § har upphävts genom F 17.9.2015/1135 .

Ett sådant förvaringsutrymme för explosiva varor som avses i 58 § i statsrådet förordning om övervakning av tillverkningen och upplagringen av explosiva varor ska vara inbrottssäkert och ska beträffande brand på utsidan ge ett brandskydd som minst motsvarar standard SFS 4398. Det ska vara låst med dubbla lås.

Stubinsprängkapslar ska placeras så att en explosion inte kan överföras till andra explosiva varor.

I förvaringsutrymmet får det utöver de explosiva varorna inte förvaras andra material eller tillbehör eller annan utrustning.

Förvaringsplatsen ska vara på minst 10 meters avstånd från en allmän väg, 60 meters avstånd från bebodda byggnader och andra verksamhetsutövares byggnader, 30 meters avstånd från sprängningsplatsens kontors- eller pausrum eller platser där människor vanligtvis vistas samt på minst 5 meters avstånd från grannens gräns. I närheten får det inte finnas lättantändligt material. Någon inhägnad behöver inte byggas.

Förvaringsutrymmet ska förses med en märkning för explosiva varor, kontaktuppgifterna för den som ansvarar för förvaringen samt märkningar som förbjuder uppgörande av öppen eld och rökning.

Förvaringsplatsen ska anges i fastighetens räddningsplan eller i något annat skyddsdokument för fastigheten.

Verksamhetsutövaren ska klarlägga antändningskällor som permanent finns i utrymmen för tillverkning, hantering och upplagring av explosiva varor eller som annars används där och som kan orsaka antändning eller explosion. Vid bedömning av den fara som är förknippad med antändningskällorna ska antändningsegenskaperna hos de explosiva varor och brännbara ämnen som finns i utrymmet beaktas.

Yttemperaturen för aggregat, anordningar och konstruktioner som finns i utrymmen där explosiva varor tillverkas, hanteras och upplagras får inte överstiga den temperatur där den explosiva varan kan antändas eller där sådant annat material som är i kontakt med ytan kan antändas.

Vid bedömning av den antändningsrisk som heta ytor medför ska hänsyn också tas till upphettning som uppstår när ett aggregat går sönder eller fungerar på ett onormalt sätt.

Om temperaturen i anordningens innehåll eller anordningens yttemperatur av processtekniska skäl överstiger temperaturen för antändning av den explosiva varan eller tändpunkten för något annat material som kommer i kontakt med ytan, ska det genom olika funktionella förfaranden, mätningar och låsningar säkerställas att en eventuell fara har eliminerats så tillförlitligt som möjligt.

I utrymmen där explosiva varor tillverkas, hanteras och upplagras är det förbjudet att göra upp öppen eld och att röka. På området ska det finnas skyltar som visar förbudet.

Svetsning, användning av gnistbildande anordningar eller motsvarande heta arbeten i utrymmena eller i området är tillåtet endast i enlighet med de tillståndsförfaranden som verksamhetsutövaren skapat.

I tillverknings-, hanterings- och upplagringsutrymmen för explosiva varor ska statisk elladdning förhindras och avlägsnas på det i varje enskilt fall mest ändamålsenliga sättet och med de mest ändamålsenliga anordningarna.

Ett containerupplagsmagasin ovan jord som inte är av metall och som innehåller över 500 kilogram explosiva varor i annan farlighetsklass än 1.4 ska förses med jordning och åskskydd.

Verksamhetsutövaren ska säkerställa att det i utrymmen för tillverkning, hantering eller upplagring av explosiva varor inte förekommer elektromagnetiska vågor, joniserande strålning eller ultraljud i en sådan omfattning att de kan antända de explosiva varorna.

Verksamhetsutövaren ska vid produktionsanläggningarna förbereda sig på eventuella av verksamheten orsakade explosioner, bränder, läckage, driftstörningar, skador på anordningar och andra motsvarande situationer, med beaktande av verksamhetens omfattning och de faror som verksamheten orsakar.

Med hänsyn till de explosiva varornas egenskaper samt tillverknings-, hanterings- och upplagringsförhållandena ska det finnas tillräckligt effektiv beredskap för att upptäcka omständigheter som leder till olyckor samt begränsa och bekämpa följderna av olyckor.

I tillverknings- och hanteringsanläggningar ska det finnas system som gör det möjligt att i tillräckligt god tid upptäcka eventuella farosituationer eller omständigheter som leder till olyckor och att varna dem som befinner sig på området för farosituationer.

För upptäckt och lokalisering av brand ska det finnas branddetektorer i tillverknings- och hanteringsutrymmena.

Från detektorerna ska larmen ledas så att de åtgärder för att förhindra, begränsa och bekämpa en olycka i en farosituation kan vidtas utan dröjsmål och att de människor som befinner sig i farozonen kan varnas. Detektorerna ska ge ett lokalt larm och ett larm till en ständigt övervakad plats. Vid behov ska larmet också styras till nödcentralen.

På platser där explosiva varor tillverkas och hanteras ska man snabbt kunna anmäla att en olycka har skett eller att en olycka hotar.

I tillverknings- och hanteringsanläggningar ska personalen ha tillgång till tillräckligt många explosionssäkra skyddsrum som är tillräckligt nära de olika verksamhetsställena. Det ska finnas möjlighet att ta kontakt från skyddsrummen.

Produktionsanläggningens primärsläcknings- och släckningsberedskap ska vara sådan att en effektiv släckning är möjlig när en brand uppstår och att spridningen av branden kan förhindras.

Vid dimensioneringen av släcknings- och bekämpningsberedskapen ska hänsyn tas till eventuella olyckor i produktionsanläggningen och räddningsväsendets möjligheter att agera på produktionsanläggningens område. Tillverknings- och hanteringsanläggningen ska vid behov utrustas med en för ändamålet lämplig automatisk släckanläggning.

Primärsläckningsutrustningen ska placeras tillräckligt nära de objekt där den kan behövas och så att den står till förfogande i olyckssituationer.

Vid valet av släcknings- och bekämpningsmetoder samt släck- och bekämpningsmedel ska hänsyn tas till den fara som medlen och de kemikalier som sprids med dem innebär för person- och miljösäkerheten.

Den mängd vatten för släckning, avkylning eller annan bekämpning som finns att tillgå i en tillverknings- och hanteringsanläggning ska dimensioneras så att vattnet räcker till för produktionsanläggningens fasta släcknings- och avkylningssystem och snabbrandposter och för räddningsväsendets behov på produktionsanläggningens område.

Tillgången till släckvatten ska vid behov säkerställas. Brandposter och släckvattenstationer ska vara placerade så att de är tillgängliga i olyckssituationer.

I den interna räddningsplanen ska det redogöras för tillgången till ytterligare släckvatten.

Denna förordning träder i kraft den 1 september 2015.

I fråga om produktionsanläggningar som inlett sin verksamhet före ikraftträdandet av denna förordning ska verksamhetsutövaren före den 1 januari 2018 utreda hur de krav som föreskrivs i denna förordning uppfylls vid produktionsanläggningen samt göra upp en plan med genomförandetidtabell för hur en säkerhetsnivå som motsvarar kraven ska uppnås. Utredningen och planen behandlas under inspektioner eller andra kontrollbesök som utförs vid produktionsanläggningarna efter denna tidpunkt.