1354/2014

Syftet med denna lag är att säkerställa nationellt högklassiga och heltäckande skyddshemstjänster för personer som är utsatta för våld i nära relationer eller som lever under hot om sådant våld.

Denna lag innehåller bestämmelser om de grunder som iakttas vid betalning av ersättning med statsmedel till aktörer som producerar skyddshemstjänster.

Ett skyddshem är en för klienterna avgiftsfri enhet inom krisarbete med verksamhet dygnet runt och till vilken en person eller en familj som har blivit utsatt för våld i nära relationer eller som lever under hotet om sådant våld kan söka sig på eget initiativ eller på anvisning av en myndighet eller någon annan aktör, vid behov även anonymt.

Med våld i nära relationer avses i denna lag händelseförlopp under vilka någon utövar våld mot en nuvarande eller före detta partner, sitt barn eller partnerns barn, sin förälder, annan nära släkting eller annan närstående. Med våld avses en gärning som orsakar eller kan orsaka fysisk, sexuell, psykisk eller ekonomisk skada eller lidande för den som utsätts för gärningen, inbegripet hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande.

De tjänster som erbjuds på ett skyddshem är omedelbar krishjälp, skyddat boende dygnet runt samt psykosocialt stöd, rådgivning och vägledning som skyddshemmet i akuta situationer erbjuder dem som har blivit utsatta för våld i nära relationer eller som lever under hot om sådant våld.

Skyddshemmets ansvariga person bedömer tillsammans med sin personal som är specialiserad på krisarbete längden på skyddshemsperioden.

Närmare bestämmelser om skyddshemstjänster får utfärdas genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet.

Skyddshemstjänster erbjuds i första hand åt personer som har blivit utsatta för våld i nära relationer eller som lever under hot om sådant våld och åt medföljande minderåriga barn.

Skyddshemstjänster kan även tillhandahållas i fall som kan jämställas med våld i nära relationer för att hjälpa personer som behöver hjälp, om hjälpen motsvarar offrets behov av hjälp och om hjälpen inte orsakar skada eller medför fara för andra som befinner sig i skyddshemmet.

En person får söka sig till vilket som helst av de skyddshem som tillhandahåller tjänster som avses i denna lag, förutsatt att där finns plats.

I ett skyddshem ska det finnas en ansvarig person och ett behövligt antal anställda för stödjande och vägledande uppgifter. Skyddshemmets personal ska ha utbildning, arbetserfarenhet och förtrogenhet med krisarbete inom våld i nära relationer.

Institutet för hälsa och välfärd ordnar utbildning för producenter av skyddshemstjänster i hela landet. Dessutom ska tjänsteproducenten ordna behövlig fortbildning för sin personal.

Närmare bestämmelser om behörighetskraven för skyddshemspersonal får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Institutet för hälsa och välfärd väljer genom ett öppet ansökningsförfarande ett behövligt antal producenter av skyddshemstjänster så att det finns tillräckliga skyddshemstjänster att tillgå i olika delar av landet. En privat aktör som väljs till tjänsteproducent ska ha sådant tillstånd som avses i lagen om privat socialservice (922/2011) . Vid valet av tjänsteproducenter ska Institutet för hälsa och välfärd särskilt beakta

Av beslutet om val av tjänsteproducent ska följande framgå:

En producent avskyddshemstjänster ska meddela om nedläggning av verksamheten skriftligt till Institutet för hälsa och välfärd senast sex månader före den planerade nedläggningen av verksamheten. Institutet för hälsa och välfärd fattar med anledning av meddelandet ett beslut om upphävande av tjänsteproducentens rättigheter och skyldigheter enligt denna lag samt om den ersättning som beviljats med stöd av 10 §.

Om det finns betydande brister eller försummelser i tjänsteproducentens verksamhet och producenten trots skriftliga anmärkningar från Institutet för hälsa och välfärd inte har korrigerat sin verksamhet inom rimlig tid, kan Institutet för hälsa och välfärd besluta om upphävande av tjänsteproducentens rättigheter och skyldigheter enligt denna lag samt om den ersättning som beviljats med stöd av 10 §. Det beslut som Institutet för hälsa och välfärd fattar träder i kraft tidigast två månader från att tjänsteproducenten fått del av beslutet.

För de kostnader som orsakas av produktionen av skyddshemstjänster beviljar Institutet för hälsa och välfärd ersättning av statens medel till tjänsteproducenter som valts i enlighet med 8 §. Ersättningen betalas i förskott inom ramen för det anslag som anvisas i statsbudgeten.

På ersättningen tillämpas utöver denna lag bestämmelserna i statsunderstödslagen (688/2001) . Producenten av skyddshemstjänster betraktas då som mottagare av statsunderstöd och Institutet för hälsa och välfärd som statsbidragsmyndighet.

Producenten av skyddshemstjänster ska ordna bokföringen så att det är möjligt att tillförlitligt kontrollera hur ersättningen används.

Varje producent av skyddshemstjänster ska årligen för det föregående finansåret ge Institutet för hälsa och välfärd en redovisning av produktionen av skyddshemstjänster och kostnaderna för denna samt om användningen av den ersättning som avses i 10 §. Till redovisningen ska fogas bokslut, verksamhetsberättelse eller berättelse om verksamheten samt revisionsberättelse. Redovisningen kan också innehålla en ansökan om komplettering av den ersättning som betalats i förskott.

Om en del av den ersättning som erhållits blivit oanvänd, ska tjänsteproducenten återbetala den överskjutande delen till Institutet för hälsa och välfärd senast i samband med den årliga redovisning som avses i 1 mom. Institutet för hälsa och välfärd kan dela ut återbetalade ersättningar till sådana tjänsteproducenter som har fått en för liten ersättning i förhållande till de verkliga kostnaderna.

Närmare bestämmelser om redovisningens innehåll och tidpunkt samt om förutsättningarna för återbetalning och ny utdelning av ersättning får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Social- och hälsovårdsministeriet svarar för den allmänna ledningen och styrningen av skyddshemsverksamheten.

Institutet för hälsa och välfärd svarar för styrningen, utvärderingen, utvecklingen och den riksomfattande samordningen av skyddshemsverksamheten.

Skyddshemsverksamheten övervakas av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården samt av regionförvaltningsverken inom sitt verksamhetsområde. På tillsynen över skyddshemsverksamheten tillämpas i fråga om skyddshemsverksamhet som produceras av ett välfärdsområde 6 kap. i lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021) och i fråga om skyddshemsverksamhet som produceras av en annan offentlig tjänsteproducent 46 och 48 § i den lagen samt i fråga om privata producenter av socialtjänster lagen om privat socialservice. (8.7.2022/551)

Vid sökande av ändring i ett beslut som avses i 8–11 § tillämpas 34 och 35 § i statsunderstödslagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

Institutet för hälsa och välfärd ska senast den 30 juni 2015 med producenter av skyddshemsverksamhet ingå ett i 9 § avsett avtal om produktion av skyddshemstjänster och om ersättningsbeloppet.

Institutet för hälsa och välfärd kompenserar kommunerna för kostnader för ersättning för akut krisvård i skyddshem på grund av våld i nära relationer och inom familjen i enlighet med denna lag efter det att den har trätt i kraft, dock högst tills skyddshemmets i 1 mom. avsedda avtal trätt i kraft eller till och med den 30 juni 2015. Kommunerna ska ansöka om ersättning hos Institutet för hälsa och välfärd senast den 15 augusti 2015. Av ansökan ska framgå den sökandes namn, vilket skyddshem det gäller, den aktuella kommunens antal klienter i skyddshem, den tid som tillbringats i skyddshem och avgiftsbeloppen.

Den som producerar skyddshemstjänster ska meddela Institutet för hälsa och välfärd motsvarande uppgifter senast när avtalet ingås. Uppgifter behövs kommunvis om antalet klienter, ersättningar och klienternas vistelsetider. På grundval av uppgifterna avdras motsvarande summa från förhandsersättningen för produktion av skyddshemstjänster.

Institutet för hälsa och välfärd betalar producenterna av skyddshemstjänster de avtalsbaserade ersättningarna senast den 30 juni 2015. Ersättningar till kommunerna ska betalas senast den 15 september 2015.