781/2013

Denna lag tillämpas på en gärning och försummelse för vilken den behöriga myndigheten kan påföra en fysisk person, ett inhemskt dödsbo eller en i 4 § i inkomstskattelagen (1535/1992) avsedd sammanslutning eller någon annan skattskyldig, för vars skatteförhöjning en fysisk person är ansvarig med stöd av bestämmelserna om skatteansvar, skatteförhöjning eller tullhöjning.

Behöriga myndigheter som avses i denna lag är Skatteförvaltningen, Tullen och Transport- och kommunikationsverket.

Vad som i denna lag föreskrivs om skatteförhöjning och beskattningsbeslut tillämpas på motsvarande sätt på tullhöjning och förtullningsbeslut.

Trots vad som föreskrivs om beskattningsbeslut på något annat ställe i lag, behöver beslut om skatteförhöjning inte fattas när beskattningsbeslutet fattas, utan det kan fattas som ett särskilt beslut om skatteförhöjning på det sätt som föreskrivs nedan.

Den skattskyldige ska senast i samband med beskattningsbeslutet underrättas om att beslut om skatteförhöjning inte har fattats i anslutning till det.

Ett särskilt beslut som gäller skatteförhöjning ska fattas senast före utgången av kalenderåret efter det att beskattningsbeslutet fattades, om den behöriga myndigheten inte har gjort polisanmälan i ärendet inom nämnda tid, eller fått veta att förundersökning inleds.

Ett beslut som avses i 3 mom. delges enligt bestämmelserna i 59 § i förvaltningslagen (434/2003) .

Om den behöriga myndigheten gör polisanmälan i ärendet eller har fått veta att förundersökning inleds, kan skatteförhöjning påföras i samma ärende endast i det fall som avses i 4 § 1 mom.

I denna lag avses med samma ärende en gärning eller försummelse där fakta i fallet är desamma eller till väsentliga delar desamma.

Efter det att skatteförhöjning påförts kan den behöriga myndigheten göra polisanmälan i samma ärende endast om den har fått vetskap om nya eller nyuppdagade väsentliga fakta som innebär att förhöjning inte skulle ha påförts, utan ärendet överförts för behandling i en straffprocess. Dessutom krävs det att det inte beror på myndigheten att dessa fakta inte beaktades.

För att ärendet ska kunna behandlas i en straffprocess krävs det att den behöriga myndigheten avlyfter den tidigare påförda skatteförhöjningen innan åtal väcks.

När skatteförhöjningen avlyfts gäller i tillämpliga delar vad som i den berörda lagen föreskrivs om rättelse av beskattning eller skatt till den skattskyldiges fördel på myndighetens initiativ. Förhöjningen kan avlyftas även om förutsättningar för rättelse saknas.

Ändring får inte sökas i beslut som den behöriga myndigheten har fattat med stöd av 2 mom.

Om förundersökningsmyndigheten eller åklagaren har fattat beslut om att avsluta förundersökningen eller att inte göra förundersökning eller åklagaren har fattat beslut om åtalseftergift eller har återkallat ett åtal, kan skatteförhöjning som påförs genom ett särskilt beslut påföras trots vad som bestäms i 2 § 3 mom., inom 90 dagar efter delfåendet av beslutet.

Om åtal har väckts i ärendet eller om det i övrigt behandlas i den ordning som föreskrivs om brottmål, får den behöriga myndigheten inte påföra skatteförhöjning i samma ärende, om åtalet eller brottmålet som behandlas i föreskriven ordning inte senare har återkallats.

Om domstolen har meddelat en dom som innebär tillräknande eller om åtalet har förkastats, får den behöriga myndigheten inte påföra skatteförhöjning i samma ärende.

Det som föreskrivs i 1 mom. tillämpas på motsvarande sätt om böter har förelagts i samma ärende i straffrättsligt förfarande utanför domstol.

Ändring i skatteförhöjning som påförts genom ett särskilt beslut får sökas

Myndigheternas tid för sökande av ändring räknas dock från det att beslutet fattades.

Vid sökande av ändring iakttas samma förfarande som vid sökande av ändring i beskattningsbeslutet i fråga.

Om ett brottmål som avses i 29 kap. 1–4 §, 46 kap. 4, 5 eller 7–9 § eller 50 a kap. 1–3 § i strafflagen (39/1889) har kommit till förundersökningsmyndigheten för prövning av någon annan orsak än polisanmälan från den behöriga myndigheten, ska förundersökningsmyndigheten för behandlingen av ett ärende som gäller skatteförhöjning delge den behöriga myndigheten ärendet och tillställa den behöriga myndigheten de handlingar som erhållits och upprättats för förundersökningen. Uppgifterna ska lämnas utan dröjsmål, dock så att förundersökningen inte äventyras.

Förundersökningsmyndigheten och åklagaren ska för avgörandet av ett ärende som gäller skatteförhöjning, i ett brottmål som avses i 29 kap. 1–4 §, 46 kap. 4, 5 och 7–9 § samt 50 a kap. 1–3 § i strafflagen, delge den behöriga myndigheten

De uppgifter som avses i 2 mom. ska lämnas utan dröjsmål efter det att beslutet fattades eller straffet bestämdes.

4 mom. har upphävts genom L 9.9.2016/791 . (9.9.2016/791)

Domstolen ska utan dröjsmål lämna den behöriga myndigheten de uppgifter som behövs om innehållet i en dom som meddelats med stöd av 29 kap. 1–4 §, 46 kap. 4, 5 och 7–9 § eller 50 a kap. 1–3 § i strafflagen.

Det som föreskrivs i 1 mom. tillämpas på motsvarande sätt på en förseelse som avses i 218 § 3 mom. i mervärdesskattelagen och i 55 § 2 mom. i lagen om förskottsuppbörd.

Denna lag träder i kraft den 1 december 2013.

Om en skatteförhöjning redan påförts för samma gärning eller försummelse före lagens ikraftträdande tillämpas på den gärningen eller försummelsen de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.