Lag om skyldighet att erbjuda kvitto vid kontantförsäljning
UppdateradI enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:
1 §Lagens syfte
Syftet med denna lag är att bekämpa grå ekonomi genom att minska näringsidkarnas möjligheter att låta bli att bokföra inkomst från försäljning mot kontant betalning, och genom att främja köparnas möjligheter att upptäcka sådan försäljning.
2 § (24.4.2015/516)Tillämpningsområde
Denna lag tillämpas på sådan rörelse och yrkesutövning som avses i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968) , om verksamhetens omsättning för en räkenskapsperiod överstiger 10 000 euro.
3 §Begränsning av tillämpningsområdet
Denna lag tillämpas inte på
försäljning från automat,
verksamhet som avses i lotterilagstiftningen,
marknads- och torghandel utomhus, med undantag av detaljförsäljning och servering av alkoholdrycker.
elektronisk handel, betalning av räkningar och andra betalningssituationer där köparen kan betala varan eller tjänsten självständigt utan att näringsidkaren är närvarande.
4 §Skyldighet att erbjuda kvitto
Näringsidkaren ska erbjuda den som köper en vara eller en tjänst ett kvitto på betalningen, om inköpet betalas med kontanter eller om ett betalningssätt som är jämförbart med kontant betalning används. Kvittot kan erbjudas också i elektronisk form.
Kvittot ska innehålla följande uppgifter:
näringsidkarens namn, kontaktuppgifter och FO-nummer,
datum då kvittot har tagits fram,
kvittots identifikationsnummer eller annan uppgift som identifierar kvittot,
mängden och arten av varor samt arten av tjänster som har sålts,
det belopp som har betalats för varorna eller tjänsterna samt beloppet av mervärdesskatt enligt skattesats eller grunden för mervärdeskatt enligt skattesats.
5 §Tillsyn
Tillsynen över efterlevnaden av denna lag utövas av Skatteförvaltningen och polisen. På serveringsställen där innehavare av serveringstillstånd serverar alkoholdrycker utövas tillsyn över efterlevnaden av lagen dessutom av regionförvaltningsverket. Inom landskapet Åland är det Skatteförvaltningen som utövar tillsyn över efterlevnaden av lagen. Vid inspektioner ska 39 § i förvaltningslagen (434/2003) följas.
För att kunna utöva tillsyn över att skyldigheten att erbjuda kvitto fullgörs och för att kunna påföra försummelseavgift får tillsynsmyndigheten oberoende av sekretessbestämmelserna lämna uppgifter om sina tillsynsåtgärder och om påförande av försummelseavgifter till en annan tillsynsmyndighet.
Tillsynsmyndigheterna har rätt att övervaka att skyldigheten att erbjuda kvitto fullgörs i lokaler där näringsidkare som omfattas eller kan antas vara omfattade av skyldigheterna enligt denna lag bedriver verksamhet.
I utrymmen som används för boende av permanent natur får inspektion företas endast om näringsverksamhet faktiskt bedrivs i dessa utrymmen och om det finns grundad anledning att misstänka att brott mot denna lag har begåtts eller kommer att begås. Inspektionen ska dessutom vara nödvändig för utredning av om skyldigheten att erbjuda kvitto iakttas.
Tillsynsmyndigheten har rätt att göra testköp i tillsynssyfte om det finns grundad anledning att misstänka att brott mot denna lag har begåtts eller kommer att begås. Testköpet ska vara nödvändigt för utredning av om skyldigheten att erbjuda kvitto iakttas.
6 §Försummelseavgift
Tillsynsmyndigheten kan ålägga en näringsidkare att betala försummelseavgift, om skyldigheten att erbjuda kvitto enligt 4 § har försummats. För påförande av försummelseavgift har tillsynsmyndigheten oberoende av sekretessbestämmelserna rätt att av näringsidkaren få de uppgifter som behövs. Försummelseavgiften ska betalas till staten.
Försummelseavgiften ska uppgå till minst 300 euro och högst 1 000 euro. När försummelseavgiftens storlek avvägs ska hänsyn tas till förfarandets art och till huruvida förfarandet har upprepats samt till värdet av den vara eller tjänst som försummelsen av skyldigheten att erbjuda kvitto gäller.
Försummelseavgiften kan lämnas opåförd eller påföras till ett belopp som understiger minimibeloppet, om gärningen kan anses vara ringa och om det med tanke på försummelsens art, förekomst, planmässighet och andra omständigheter är skäligt att avgift inte påförs eller påförs till ett belopp som understiger minimibeloppet.
7 §Ändringssökande och verkställighet
I fråga om tillsynsmyndighetens beslut om påförande av försummelseavgift får omprövning begäras. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen. Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) . (13.6.2024/359)
1 mom. har ändrats genom L 359/2024 , som träder i kraft 1.7.2024. Den tidigare formen lyder:
Omprövning av tillsynsmyndighetens beslut om påförande av försummelseavgift får begäras hos tillsynsmyndigheten på det sätt som anges i förvaltningslagen. Ett beslut som har fattats med anledning av en begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos förvaltningsdom-stolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen (586/1996) . Över förvaltningsdomstolens beslut får besvär anföras endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.
Bestämmelser om verkställigheten av försummelseavgiften finns i lagen om verkställighet av böter (672/2002) . En försummelseavgift preskriberas fem år efter den dag då försummelseavgiften påfördes.
8 §Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.
EkUB 16/2013
GrUU 14/2013
RSv 82/2013
Ikraftträdelsestadganden
24.4.2015/516:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
Lagen tillämpas på räkenskapsperioder som börjar den dag lagen trädde i kraft eller därefter. På räkenskapsperioder som börjat innan denna lag trädde i kraft tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.
RP 363/2014 , FiUB 50/2014, RSv 369/2014
13.6.2024/359:
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024.
RP 23/2024 , LaUB 2/2024, RSv 38/2024