533/2012

Utöver vad som annars stadgas om planering och uppförande av byggnader och byggnadernas brandsäkerhet ska denna förordning tillämpas vid nybyggande, med nybyggande jämförbara utvidgningar eller omfattande renovering av fjäderfäbyggnader som beviljas stöd enlig lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar (45/2000) , lagen om stöd för utveckling av landsbygden (1443/2006) och lagen om strukturstöd till jordbruket (1476/2007) .

I denna förordning avses med:

Vid planering och byggande av fjäderfästallar tillämpas de föreskrifter som ingår i Finlands byggbestämmelsesamling, de krav på hållning av fjäderfä som ingår i djurskyddslagstiftningen, de villkor för stöd som ingår i lagstiftningen för jordbruk och landsbygdsnäringar och miljöförvaltningens miljöskyddskrav med nedan nämnda kompletteringar.

På fjäderfästallarnas brandsäkerhet tillämpas bestämmelserna i jord- och skogsbruksministeriets förordning om brandtekniska krav för byggnader som understöds (163/2012) . För att vid elavbrott kunna upprätthålla produktionen och djurens välbefinnande ska det finnas ett reservsystem för produktion av elkraft.

Vid grundliga renoveringar vars kostnad är under 50 procent av kostnaden för en lika stor nybyggnad och vid sådana utvidgningar vars utvidgning är mindre än 500 kvadratmeter eller under 50 procent av den befintliga byggnadens areal, är det möjligt att göra undantag från denna förordning om inte annat följer av djur- och arbetarskyddsbestämmelserna eller andra bestämmelser.

Om för utfodring av djur enbart används en automatisk utfodringsanordning, ska den vara försedd med larmsystem.

Vid användning av koldioxid för avlivning av fjäderfä i djurstall, ska gasanordningens munstycken möjliggöra en jämn koldioxidnivå i hela djurstallet.

Konstruktioner och anordningar i djurstallet ska planeras så att de är energisnåla och tåliga mot fjäderfähållningens påfrestningar.

Materialet i de invändiga konstruktionerna och anordningarna i djurstallet ska vara sådant att risken för att fjäderfän ska skada sig är så liten som möjligt. De inre ytorna samt utfodrings- och dricksanordningarna ska lätt kunna hållas rena och desinfekteras. I ytbehandlingen får inte träskyddskemikalier, målarfärg eller andra medel användas på ett sådant sätt att de kan orsaka förgiftning hos fjäderfä.

Utfodrings- och dricksanordningarna ska byggas och placeras så att djurens foder och vatten inte smutsas ned.

På grund av brandsäkerhet får drivgången från djurstallet till den närmaste utgångsdörren vara högst 45 meter lång. I ett över 100 kvadratmeter stort djurstall ska finnas minst två dörrar som kan användas för att ta ut djuren. Utgångsdörrens öppning ska vara minst 0,9 meter bred och 2,0 meter hög.

Den fria höjden i ett nytt djurstall ska vara minst 2,7 meter.

Burens och redets längd, bredd och höjd mäts från konstruktionens inre yta.

Den tillgängliga ytan i ett djurstall för fjäderfä motsvarar den inre ytan i det utrymme där djuren kan röra sig fritt. Bottenytan i reden räknas dock inte till den tillgängliga ytan.

För kontroll av de översta våningsplanerna ska det finnas en mobil, på en skena fastmonterad vagn med arbetsplattform som går att reglera på höjden.

En bur ska byggas och placeras så att djuren är lätta att hantera och undersöka. Burens form eller placeringsplats får inte medföra risk för olyckor eller skador hos djuren. Foder, vatten eller gödsel får inte falla ner på hönsen. Burens totala yta ska vara minst 0,2 kvadratmeter och för varje värphöna som hålls i buren ska ytan vara minst 0,075 kvadratmeter. För varje värphöna ska finnas minst 0,06 kvadratmeter sådant utrymme som är minst 450 millimeter högt. Den fria höjden i de delar av buren som inte räknas till tillgänglig yta ska vara minst 200 millimeter.

En bur ska vara inredd med ett värprede, en sittpinne och plats för strö. Varje höna ska ha 0,015 kvadratmeter utrymme i redet och minst en 150 millimeter lång sittpinne. Buren ska också vara utrustad med en klonötare av lämpligt slag.

Foderrännan ska ha 120 millimeter kant per höna. Inom räckhåll för varje höna ska finnas minst två vattenkärl, såsom koppar eller nipplar. Trådtjockleken i burens golvnät ska vara minst 2,0 millimeter. Burgolvets lutning får vara högst 12 procent.

Inspektionsgången mellan burraderna liksom mellan burrad och vägg ska vara minst 900 millimeter bred. Avståndet mellan den nedersta burraden och golvet ska vara minst 500 millimeter.

Till hönserier för frigående höns hör golvhönseri och hönserier med flervåningssystem. I hönserier för frigående höns med ströbädd eller nätspalt ska värpreden, sittpinnar och övrig inredning byggas och placeras så att foder, vatten eller gödsel inte faller ner på hönsen. Minst en tredjedel av golvytan eller minst 0,025 kvadratmeter per höna ska utgöras av ströbädd. I ströbädden kan användas halm, såg- eller kutterspån, barkströ, sand eller torv. Golvets lutning får vara högst 12 procent.

Den största tillåtna djurtätheten är 9 värphöns per tillgänglig kvadratmeter nätspalt eller ströbädd. Värpreden räknas inte till tillgänglig yta. Den fria höjden mellan våningsplanerna i ett hönseri med flervåningssystem ska vara minst 450 millimeter.

Per varje påbörjad grupp på sju värphönor eller per varje påbörjad grupp på fem moderhönor ska finnas minst en för en höna avsedd värpningsplats. Värpreden kan vara avsedda för en eller flera hönor. Ett rede som är avsett för en höna ska ha en yta på minst 0,075 kvadratmeter där den kortare sidan är minst 240 millimeter lång. I gemensamma reden ska det finnas rum minst en kvadratmeter per 120 hönor eller moderhönor. Totalytan i ett gemensamt rede ska vara minst 0,14 kvadratmeter, den kortare sidan minst 350 millimeter och den genomsnittliga höjden minst 350 millimeter, dock genomgående över 200 millimeter.

Foderrännan med rak kant ska ha minst 100 millimeter kant per höna och om runda fodertråg används, ska det finnas minst 40 millimeter yttre kant per höna. Vattentråget med rak kant ska ha minst 25 millimeter kant per höna och om runda vattentråg används, ska det finnas minst 10 millimeter yttre kant per höna. Om vattennipplar eller vattenkoppar används, ska det finnas minst en vattennippel eller vattenkopp per varje påbörjad grupp på tio höns så att minst två vattennipplar eller två vattenkoppar är tillgängliga för varje höna.

I ett hönseri för frigående höns ska finnas sittpinnar för hönsen att sitta på. Längden på sittpinnarna ska vara minst 150 millimeter per höna och mittlinjeavståndet mellan pinnarna minst 300 millimeter.

Om fjäderfän har möjlighet till utomhusvistelse, ska rastgården byggas så att det i dåligt väder är möjligt för djuren att komma i skydd. Den väg som leder ut från djurstallet ska vara trygg för djuren. I värphönserier ska öppningarna vara jämt placerade och ha en bredd på minst 400 millimeter och en höjd på minst 350 millimeter. Öppningarnas sammanlagda bredd ska vara minst två meter per 1 000 höns.

Inhägnadens stängsel ska vara av ett material som är lämpligt och hållbart för hönsen och stängslet ska dimensioneras så att djuren inte kan ta sig utanför rastgården.

Utomhusrastgården ska ha minst en lika stor yta som fåglarnas tillgängliga yta inomhus. Rastgårdens botten ska släppa igenom vatten eller täckdikas.

Fjäderfäns utfodrings- och dricksplatser ska finnas inomhus eller på någon annan plats där fodret och vattnet kan skyddas mot vilda fåglar, gnagare och andra skadedjur. Utfodrings- och dricksanordningarna ska vara lätta att rengöras och desinficeras.

Djurtätheten i ett broilerhönshus fastställs enligt de allmänna djurskyddsbestämmelserna.

Belysningen ska i minst 80 procent av den tillgängliga ytan i ett broilerhönshus uppgå till minst 20 lux mätt i ögonhöjd på djuren.

Broilrar ska ha kontinuerlig tillgång till dricksvatten. Om ett vattentråg med rak kant används, ska tråget ha minst 10 millimeter kant per djur och om runda vattentråg används, ska det finnas minst 5 millimeter per djur.

Broilrar under 7 veckor ska ha minst en vattennippel per 20 djur och broilrar över 7 veckor minst en vattennippel per 15 djur.

Om en foderränna med rak kant används, ska tråget ha minst 30 millimeter kant per djur och om runda fodertråg används, ska det finnas minst 20 millimeter per djur. Om tillgången till foder är kontinuerlig, ska kantlängden på ett runt fodertråg vara 8 millimeter per djur om djuren är under 7 veckor gamla.

Djurstallet i ett uppfödningshus för kalkoner ska dimensioneras så att alla kalkoner har en egen liggplats oberoende av storlek eller ålder.

Kalkoner ska ha kontinuerlig tillgång till dricksvatten. Om ett runt vattentråg används, ska tråget ha minst 12 millimeter kant per kalkon.

Kanten på en rak foderränna ska vara minst 50 millimeter per kalkon och på runt fodertråg likaledes minst 30 millimeter per kalkon.

Vid planering av ventilation i djurstallar ska beaktas de högsta och lägsta ventilationsvolymerna enligt tabellen i bilagan samt även ventilationens tillräcklighet och temperaturen i fuktigt och hett väder. Halterna av gaser och orenheter som är skadliga för djur får endast tillfälligt överskrida följande gränsvärden:

I broilerhönshus får ammoniakhalten inte vara mer än 20 ppm mätt i huvudhöjd på djuren.

Ventilationen och temperaturen i djurstallet ska gå att reglera även under långa kalla perioder. Ventilationen ska gå att ordna också i händelse av funktionsstörning i ventilationssystemet. Om djurstallet är försett med ett elstyrt uppvärmnings- eller ventilationssystem, ska man installera ett larmsystem som varnar djurens skötare om elavbrott och om för låg eller hög temperatur.

Denna förordning träder i kraft den 1 november 2012.

Genom denna förordning upphävs bilaga 5 till jord- och skogsbruksministeriets förordning om byggnadsbestämmelser och rekommendationer enligt jord- och skogsbruksministeriets meddelande (6/2002) om krav för byggnader som stöds.

På ansökningar som har lämnats in innan denna förordning har trätt i kraft tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.