1080/2012

Besvärsnämnden för studiestöd ( besvärsnämnden ) är första bevärsinstans i ärenden enligt lagen om studiestöd (65/1994) och lagen om stöd för skolresor (48/1997) . (13.7.2018/553)

Besvärsnämnden verkar inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde.

Besvärsnämnden har en ordförande med uppdraget som huvudsyssla, en vice ordförande med uppdraget som bisyssla samt fyra andra medlemmar med uppdraget som bisyssla. Vice ordföranden och medlemmarna har personliga suppleanter. Vad som i denna lag föreskrivs om medlemmarna, ska också tillämpas på de personliga suppleanterna.

Medlemmarna handlar under domaransvar.

Ordföranden med uppdraget som huvudsyssla och vice ordföranden ska ha avlagt annan högre högskoleexamen i juridik än magisterexamen i internationell och komparativ rätt.

Av de övriga medlemmarna ska två vara förtrogna med högskolestudier och två med allmänbildande studier eller yrkesinriktade studier efter den grundläggande utbildningen.

Statsrådet utnämner ordföranden med uppdraget som huvudsyssla tills vidare på framställning av undervisnings- och kulturministeriet.

Ordföranden med uppdraget som huvudsyssla leder besvärsnämnden och svarar för verksamheten, övervakar att lagtolkningen är enhetlig i nämndens avgöranden och svarar för besvärsnämndens administrativa ärenden i enlighet med vad som närmare anges i arbetsordningen.

Statsrådet utnämner vice ordföranden och de övriga medlemmarna med uppdraget som bisyssla för tre år i sänder på framställning av undervisnings- och kulturministeriet. Om en plats som medlem med uppdraget som bisyssla blir ledig under mandatperioden, utnämns en ny medlem för återstoden av perioden.

På medlemmarnas rätt att kvarstå i sitt uppdrag tillämpas de bestämmelser som gäller innehavare av domartjänst.

Ordföranden med uppdraget som huvudsyssla, vice ordföranden och medlemmarna ska avge domarförsäkran, om de inte har gjort det tidigare. Bestämmelser om domarförsäkran finns i 1 kap. 7 § i domstolslagen (673/2016) .

Besvärsnämnden ska ha ett tillräckligt antal föredragande. Föredragandena ska ha avlagt annan högre högskoleexamen i juridik än magisterexamen i internationell och komparativ rätt.

Rättskipningsärenden avgörs på föredragning i en sektion, i en sammansättning med en domare eller i plenum.

Övriga ärenden avgörs i plenum, om det inte bestäms något annat i arbetsordningen.

En sektion består av tre medlemmar. Ordföranden med uppdraget som huvudsyssla eller vice ordföranden är ordförande i sektionen och övriga medlemmar är två av de medlemmar som är förtrogna med studier. Ordföranden med uppdraget som huvudsyssla förordnar sektionernas ordförande och övriga medlemmar.

En sektion är beslutför när samtliga sektionsmedlemmar är närvarande.

Ordföranden med uppdraget som huvudsyssla eller vice ordförande ska avgöra ärenden som gäller

Ärenden som avses i 1 mom. får dock också avgöras i en sektion som avses i 9 §, om ärendets art förutsätter det.

Om ett ärende som ska avgöras av besvärsnämnden är av principiell betydelse för tillämpningen av lag i andra liknande fall eller om avgörandet i en sektion skulle komma att avvika från tidigare praxis, kan ordföranden med uppdraget som huvudsyssla eller vice ordföranden eller sektionen bestämma att ärendet ska behandlas i plenum.

Plenum är beslutfört när besvärsnämndens ordförande med uppdraget som huvudsyssla eller vice ordföranden, såsom ordförande i plenum, och minst fyra övriga medlemmar är närvarande.

Vid behandlingen av ärenden i besvärsnämnden tillämpas lagen om rättegång i förvaltningsärenden, om inte något annat föreskrivs särskilt. (5.7.2019/840)

2 mom. har upphävts genom L 5.7.2019/840 . (5.7.2019/840)

Bestämmelserna om extraordinärt ändringssökande i 13 kap. i lagen om rättegång i förvaltningsärenden tillämpas inte på ärenden som hör till besvärsnämndens behörighet. (5.7.2019/840)

På offentlighet vid rättegång i besvärsnämnden och besvärsnämndens sammansättning vid avgörande av ärenden som gäller offentlighet vid rättegång tillämpas lagen om offentlighet vid rättegång i förvaltningsdomstolar.

Ett beslut av besvärsnämnden får delges så att det sänds per post genom brev till mottagaren under den adress som han eller hon har uppgett. Mottagaren anses ha fått del av beslutet den sjunde dagen efter det att beslutet postades, om inte något annat visas.

Närmare bestämmelser om organiseringen av arbetet i besvärsnämnden meddelas i arbetsordningen som fastställs i besvärsnämndens plenum.