1073/2012

Närings-, trafik- och miljöcentralerna ansvarar för anskaffningarna av offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Arbets- och näringsbyråerna kan göra anskaffningar av offentlig arbetskrafts- och företagsservice inom de gränser som närings-, trafik- och miljöcentralerna fastställer. Närings-, trafik- och miljöcentralerna samt arbets- och näringsbyråerna kan även sköta anskaffningarna gemensamt.

Utöver vad som bestäms om innehållet i anbudsförfrågan i lagen om offentlig upphandling (348/2007) och i statsrådets förordning om offentlig upphandling (614/2007) ska i anbudsförfrågan om arbetskraftsutbildning ingå en begäran om en specifikation som behövs för bedömningen av förhållandet mellan utbildningens pris och kvalitet information om att

I anskaffningspriset inkluderas inte sådana kostnader som omedelbart hänför sig till erhållande eller inlösning av handlingar eller som föranleds av avgifter till myndigheterna för handlingar, när det är fråga om tillstånd, licenser och motsvarande handlingar som krävs för utövande av det yrke som är målet för utbildningen.

Om avsikten är att anskaffa arbetskraftsutbildning som gemensam anskaffning av utbildning enligt 5 kap. 7 § i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) , ska av anbudsförfrågan framgå att arbetsgivaren, uppdragsgivaren för den som tänker bli företagare eller det företag som överlåter företagarrättigheterna deltar i utbildningsanskaffningen.

Om arbetskraftsutbildning anskaffas som gemensam anskaffning av utbildning, får arbetsgivaren, uppdragsgivaren för den som tänker bli företagare eller det företag som överlåter företagarrättigheterna delta i jämförelserna och utvärderingen av anbuden. Närings-, trafik- och miljöcentralen eller arbets- och näringsbyrån beslutar om ett anbud ska antas eller avslås.

Avtal om anskaffning av utbildning kan vid behov uppgöras i flera delar.

Sysselsättningsplanen och den plan som ersätter sysselsättningsplanen består av en kartläggning och en handlingsplan. Kartläggningen innehåller arbetssökandens uppskattade servicebehov och en sammanfattning av arbetssökandens situation. I handlingsplanen antecknas en sammanfattning av arbetssökandens mål samt specificerade överenskomna åtgärder och tjänster för att målet ska kunna nås, en tidtabell för åtgärderna och tjänsterna samt uppföljningssättet.

Parterna i planen godkänner handlingsplansdelen i sysselsättningsplanen eller den plan som ersätter sysselsättningsplanen.

Arbetssökanden godkänner planen elektroniskt i den för ändamålet avsedda webbtjänsten eller genom att underteckna planen. Om planen godkänns genom underskrift, ges den undertecknade planen till arbetssökanden. Arbets- och näringsbyrån kan också förutsätta att arbetssökanden ska godkänna planen på något annat sätt. Arbets- och näringsbyrån ska då försäkra sig om att arbetssökanden förstår planens innehåll och betydelse, och den godkända planen ska tillställas arbetssökanden via webbtjänsten eller på något annat lämpligt sätt.

Arbets- och näringsbyråns exemplar godkänns och arkiveras elektroniskt i arbets- och näringsbyråns kundinformationssystem. Om arbetssökanden godkänner planen på något annat sätt än i webbtjänsten eller genom att underteckna planen, ska en anteckning om godkännandet göras i kundinformationssystemet. Om en företrädare för kommunen har deltagit i utarbetandet av planen, har kommunen på begäran rätt att få en kopia av planen.

Arbets- och näringsbyrån tillhandahåller arbetsförmedlingsservice enligt 3 kap. 2 § 3 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice åt arbetssökande som söker sig till arbete i Finland från en stat vars medborgare på basis av de internationella avtal som binder Finland och gäller arbetskraftens fria rörlighet har rätt att utan arbets- och näringsbyråns arbetskraftspolitiska prövning komma till Finland för att söka arbete och ta emot arbete ( avtalsslutande stat ), eller arbetssökande som från Finland söker sig till arbete i en avtalsslutande stat.

Arbets- och näringsmyndigheten tillhandahåller arbetsförmedlingsservice enligt 3 kap. 2 § 1 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice åt arbetsgivare som söker arbetstagare från en avtalsslutande stat enligt 1 mom. till arbete i Finland eller från Finland till arbete i en avtalsslutande stat.

Arbets- och näringsbyrån kan tillhandahålla arbetsförmedlingsservice åt arbetsgivare som söker arbetstagare från en stat som inte är avtalsslutande enligt 6 § till arbete i Finland, om tillhandahållandet av service är ändamålsenligt med tanke på tillgången på arbetskraft.

Om en arbetsgivare söker arbetstagare från Finland till arbete i en stat som inte är avtalsslutande enligt 6 §, kan arbets- och näringsmyndigheten av särskilda skäl publicera och förmedla information om jobb som anmälts vara ledigt.

En arbetssökande som ansöker om arbetslöshetsförmån ska underrätta arbets- och näringsbyrån om

Träning enligt 4 kap. 4 § i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice pågår under 12 månader högst:

Utbildningsprövning enligt 4 kap. 5 § i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice pågår högst 10 dagar åt gången.

Till arbetskraftsutbildning söks elektroniskt via den för ändamålet avsedda webbtjänsten. Till arbetskraftsutbildning kan också sökas med arbets- och näringsministeriets blankett, som undertecknas och lämnas in till arbets- och näringsbyrån.

Om utbildningen genomförs som gemensam anskaffning av utbildning och utbildningen i huvudsak ordnas för anställda eller inhyrda arbetstagare i ett visst företag, söks till arbetskraftsutbildning med en av arbets- och näringsministeriet fastställd gruppansökningsblankett, någon annan blankett som innehåller motsvarande uppgifter eller genom ett elektroniskt förfarande.

Den som söker till arbetskraftsutbildning ska på begäran som bilaga till sin ansökan tillställa sådana kompletterande redogörelser och betyg som behövs för antagningen av studerande och genomförandet av utbildningen.

Den arbets- och näringsbyrå som ansvarar för antagningen av studerande ska säkerställa att sökanden uppfyller de allmänna kraven för utbildning och övriga inträdeskrav som uppställts särskilt för respektive utbildning.

Vid antagningen av studerande kan sakkunniga utanför arbets- och näringsförvaltningen anlitas, intervjuer göras samt lämpliga testmetoder användas.

Om utbildningen genomförs som gemensam anskaffning av utbildning, kan den arbetsgivare som deltar i finansieringen av utbildningen, uppdragsgivaren för den som tänker bli företagare eller det företag som överlåter företagarrättigheterna delta i antagningen av studerande som medlem i antagningsgruppen.

Den arbets- och näringsbyrå som namngetts i anskaffningsavtalet fattar beslut om antagning. Av beslutet om antagning ska framgå:

Om det är fråga om utbildning till vilken det sökts med gruppansökan enligt 9 § 2 mom., bekräftar den arbets- och näringsbyrå som namngetts i anskaffningsavtalet antagningen genom att godkänna ansökan.

Den arbets- och näringsbyrå som beslutat om antagningen ska förutom sökanden också delge den arbets- och näringsbyrå som skickat ansökan beslutet samt även informera utbildningsproducenten om dem som antagits till utbildningen och dem som står i reserv.

Det beslut som ska ges en sökande vars ansökan har avslagits ska innehålla en uppgift om det totala antalet sökande, en motivering till avslaget och kontaktuppgifter till den som ger ytterligare information.

Utbildningsproducenten skickar en kallelse och annat material som behövs för inledandet av utbildningen till dem som har antagits, om inte något annat har avtalats i anskaffningsavtalet.

13 § har upphävts genom F 30.12.2014/1388 .

14 § har upphävts genom F 30.12.2014/1388 .

15 § har upphävts genom F 30.12.2014/1388 .

Lönesubvention, sysselsättningsstöd avseende personer som fyllt 55 år och stöd enligt 11 kap. 1 § i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice betalas ut i efterskott så att utbetalningsperioden innefattar de lönebetalningsperioder som löpt ut under en kalendermånad. Arbetsgivaren kan ansöka om utbetalning av subvention eller stöd för flera utbetalningsperioder på en gång. Subventionen eller stödet betalas dock ut enligt utbetalningsperiod. Om subventions- eller stödperioden löper ut eller anställningsförhållandet för den som anställts med subvention eller stöd upphör under utbetalningsperioden, löper utbetalningsperioden ut vid samma tidpunkt.

Ansökan om utbetalning av sådan subvention eller sådant stöd som avses i 1 mom. ska lämnas in till närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter ( utvecklings- och förvaltningscentret ) inom tre månader från utgången av den kalendermånad under vilken den sista utbetalningsperiod som ingår i subventions- eller stödperioden löper ut. Subventions- eller stödperioden är den tidsperiod som i beslutet om beviljande av subvention eller stöd har angetts som subventionens eller stödets varaktighet. Om subvention eller stöd genom ett nytt beslut beviljas för en längre tid än så, anses det vara fråga om en ny subventions- eller stödperiod, även om perioden börjar omedelbart efter att den föregående perioden löpt ut.

Statliga ämbetsverk och inrättningar ska för varje kalendermånad lämna uppgifter om användningen av anslagen för sysselsättning och arbetslöshetsförmåner för täckande av lönekostnaderna för de personer som har avlönats med anslagen. De månatliga uppgifterna ska lämnas till utvecklings- och förvaltningscentret inom en månad från utgången av den period som de använda anslagen för sysselsättning och arbetslöshetsförmåner hänför sig till.

Startpeng betalas för de dagar då en enskild kund som får startpeng arbetar i sitt företag.

Startpeng betalas ut månatligen i efterskott. Ansökan om utbetalning av startpeng ska lämnas in till utvecklings- och förvaltningscentret inom två månader från utgången av utbetalningsperioden.

Statens finansieringsandel av kostnaderna för service för utvecklande av företagsverksamhet som erbjuds SMF-företag är

Sakkunnigservice för att stödja genomförandet av en utvecklingsplan som utarbetats för ett SMF-företag erbjuds högst 15 dagar under loppet av tre år.

Maximitiden för sakkunnigservice som tillhandahålls för att stödja nätverksbildning mellan SMF-företag är högst 15 dagar under loppet av tre år för varje SMF-företag som deltar i nätverksbildningsprojektet.

Den i 1 eller 2 mom. avsedda granskningsperioden på tre år börjar löpa, när företaget för första gången har fått sakkunnigservice.

Om servicen i huvudsak ordnas på ett ställe inom arbetssökandens pendlingsregion, anses det att servicen i sin helhet ordnas inom arbetssökandens pendlingsregion.

Om servicen i huvudsak ordnas på ett ställe utanför arbetssökandens pendlingsregion, anses det att servicen i sin helhet ordnas utanför arbetssökandens pendlingsregion.

Om det inte finns något huvudsakligt ställe där servicen ordnas, anses det att servicen ordnas inom eller utanför arbetssökandens pendlingsregion, beroende på var arbetssökanden varje gång faktiskt deltar i servicen.

Till en arbetssökande som deltar i arbetskraftsutbildning som anordnas av Stiftelsen Utbildning Nordkalotten och som under utbildningen bor i Finland betalas kostnadsersättning för högst fem dagar per kalendervecka.

För utbetalning av kostnadsersättning enligt 9 kap. 1 § 1 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice ska arbets- och näringsbyrån lämna arbetslöshetskassan eller Folkpensionsanstalten

Arbets- och näringsbyrån får lämna arbetslöshetskassan och Folkpensionsanstalten de uppgifter som avses i 1 mom. med hjälp av teknisk anslutning.

Arbets- och näringsbyrån ska fatta beslut om kostnadsersättning enligt 9 kap. 1 § 3 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice samtidigt som byrån och en enskild kund i sysselsättningsplanen eller en plan som ersätter den kommer överens om deltagande i sådan service som stödjer sysselsättning. Om de kostnader som deltagandet i servicen medför för kunden inte har kunnat förutses när planen utarbetades eller reviderades, kan arbets- och näringsbyrån fatta beslutet om kostnadsersättningen även vid en senare tidpunkt.

En enskild kund ska ansöka om utbetalning av kostnadsersättningen hos närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter. Kostnadsersättningen betalas ut månatligen i efterskott. Kostnadsersättning betalas inte utan särskilt vägande skäl retroaktivt för längre tid än för den månad som föregår den tidpunkt då ansökan blev anhängig. (20.12.2022/1093)

Kostnadsersättning enligt 9 kap. 1 § 3 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice betalas ut månatligen i efterskott. Kostnadsersättning ska sökas hos arbets- och näringsbyrån inom en månad från det att utbetalningsperioden gick ut.

Arbets- och näringsbyrån kan bevilja ersättning för följande rese- och inkvarteringskostnader i samband med resor tur och retur i Finland:

Arbets- och näringsbyrån kan bevilja ersättning för rese- och inkvarteringskostnader också i samband med resor tur och retur för anställningsintervju i en annan medlemsstat i Europeiska unionen eller i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om de förutsättningar som anges i 1 mom. 1 punkten är uppfyllda.

Ersättningsgrunden för resekostnader enligt 25 § är resan i kilometer multiplicerat med 0,21 euro. Av resekostnaderna ersätts den del som överstiger 12 euro, dock högst 200 euro.

När resans längd bestäms, anses resan ha börjat från den arbetslösa arbetssökandens faktiska bostad. Om det inte är befogat att göra någon annan bedömning, betraktas som personens faktiska bostad den bostad som antecknats för personen i arbets- och näringsbyråns kundinformationssystem.

För inkvarteringskostnaderna beviljas ersättning på basis av de kostnader som inkvarteringen gett upphov till, dock högst 80 euro per dygn.

Ersättning för rese- och inkvarteringskostnader ska sökas hos arbets- och näringsbyrån inom en månad från det att resan avslutades. Arbets- och näringsbyrån kan godkänna att ersättningen betalas helt eller delvis i förskott.

Arbets- och näringsbyrån kan bevilja högst 4000 euro i stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen per person för följande kostnader:

Arbets- och näringsbyrån kan bevilja stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen för att ersätta den hjälp en annan arbetstagare ger högst 20 timmar i månaden under högst 18 månader. Stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen betalas enligt de faktiska timmarna 20 euro per timme.

Om arbetsgivaren har ansökt om stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen för kostnader som föranleds av en arbetstagares skada eller sjukdom enligt 1 mom., förutsätter beviljandet av stöd att arbetsgivaren deltar i finansieringen av kostnaderna med ett belopp som anses vara rimligt.

Arbetsgivaren ska tillställa arbets- och näringsbyrån de redogörelser som behövs för att bedöma behovet av stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen.

Stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen för kostnader som avses i 28 § 1 mom. ska sökas hos arbets- och näringsbyrån inom en månad från det att ändringsarbetet gjordes eller arbetsredskapet eller möbeln anskaffades. Arbets- och näringsbyrån kan godkänna att stödet för specialarrangemang på arbetsplatsen betalas helt eller delvis i förskott.

Stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen för att ersätta den hjälp en annan arbetstagare ger betalas månatligen i efterskott. Utbetalningsansökan om stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen ska lämnas in inom två månader från det att utbetalningsperioden gick ut.

Arbets- och näringsbyrån ska upplysa arbetssökande som avses i 11 kap. 1 § 1 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice om deras rätt till

Arbets- och näringsbyrån ska informera arbetssökande som avses i 11 kap. 1 § 2 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice om deras rätt till

Arbets- och näringsbyrån ska informera den sysselsättningsskyldiga kommunen om kommunens sysselsättningsskyldighet. Av sysselsättningsanmälan ska framgå grunden för sysselsättningsskyldigheten, den utbildning och arbetserfarenhet som den som ska sysselsättas har samt övriga uppgifter som behövs med tanke på sysselsättandet.

Sysselsättningsanmälan ska göras senast två veckor före utgången av maximitiden för dagpenningsperioden enligt 6 kap. 7 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) .

Om arbetet som ordnas på grundval av sysselsättningsskyldigheten ingås ett arbetsavtal för viss tid som arbetstagaren får upphäva under avtalsperioden för att övergå till ett nytt anställningsförhållande.

32 § har upphävts genom F 30.3.2023/639 .

Delegationerna för arbetskrafts- och företagsservice har till uppgift att regionalt stödja:

I syfte att fullgöra de uppgifter som föreskrivs i 1 mom. gör delegationen följande:

Delegationen avtalar årligen om en preliminär arbetsplan. Delegationen sammanträder minst fyra gånger om året.

Direktören för arbets- och näringsbyrån är medlem i delegationen. Om det i samband med arbets- och näringsbyrån finns flera delegationer, kan även andra tjänstemän vid arbets- och näringsbyrån vara medlemmar.

Arbets- och näringsbyrån utser högst nio andra medlemmar till delegationen och en personlig suppleant för varje medlem. Sex medlemmar, av vilka hälften företräder arbetsgivare och företagare och hälften arbetstagare, samt deras personliga suppleanter utses på framställning av de viktigaste arbetslivsorganisationerna. En medlem och en suppleant för denna utses på förslag av kommunerna inom området. Dessutom kan arbets- och näringsbyrån till delegationen utse högst två medlemmar som företräder andra centrala aktörer inom området samt deras suppleanter.

Delegationen utser bland sig en ordförande och en vice ordförande. Till ordförande och vice ordförande får inte utses en företrädare för arbets- och näringsbyrån. Ordförandens och vice ordförandens mandattid är ett år eller, om det återstår en kortare tid av delegationens mandatperiod, den resterande mandatperioden för delegationen.

Delegationen kan anlita sakkunniga. Delegationen har en sekreterare som förordnas av arbets- och näringsbyrån.

Till ordföranden, vice ordföranden och de övriga medlemmarna, suppleanterna, de sakkunniga och sekreteraren i delegationerna betalas ersättning för resekostnader i enlighet med tjänstekollektivavtalet om ersättande av statstjänstemäns resekostnader och arvode för arbetet i delegationen enligt finansministeriets rekommendation.

Tillhandahållare av privat arbetskraftsservice ska på begäran lämna följande uppgifter till arbets- och näringsministeriet:

En sammanslutning som representerar tillhandahållare av privat arbetsförmedlingsservice får enligt avtal lämna in de uppgifter som anges 1 mom. på tillhandahållarnas vägnar.

De uppgifter som avses i 1 mom. ska tillställas arbets- och näringsministeriet på ett sätt som ministeriet närmare bestämmer. Arbets- och näringsministeriet publicerar regelbundet ett sammandrag av uppgifterna.

Arbets- och näringsministeriet behandlar tillsammans med arbetsmarknadsorganisationerna frågor om samarbete mellan arbets- och näringsmyndigheterna och privat arbetskraftsservice samt frågor om verkställigheten av skyldigheten att lämna uppgifter som föreskrivs i 36 §.

Om arbets- och näringsbyrån eller närings-, trafik- och miljöcentralen med stöd av lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice eller denna förordning fattar beslut som gäller flera år om beviljande av stöd eller ersättning, anskaffning av service eller anvisande eller beviljande av sysselsättningsanslag och det i statsbudgeten inte har anvisats fullmakt eller reservationsanslag för att fatta ett sådant beslut, ska beslutet fattas på villkor att de anslag som behövs står till förfogande.

Ett i 1 mom. avsett villkor tas dock inte in i beslut som följer av sysselsättningsskyldigheten enligt 11 kap. 1 § 3 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice.

Arbets- och näringsbyrån kan bevilja sysselsättningspolitiskt understöd till aktörer som för arbetslösa arbetssökande ordnar och utvecklar arbetsmöjligheter eller arbetsprövningar samt service och handlingsmodeller som hänger samman med dessa.

När arbets- och näringsbyrån beviljar understöd kan den ställa sådana villkor för erhållande av understöd som behövs med tanke på syftet med understödet.

Understöd kan beviljas föreningar, stiftelser, kommuner och samkommuner.

41 § har upphävts genom F 30.3.2023/639 .

Understöd beviljas inte för och får inte användas till

Föreningar och stiftelser kan beviljas understöd till högst 100 procent av de kostnader som arbets- och näringsbyrån har godkänt att kan täckas med understödet.

Kommuner och samkommuner kan beviljas understöd till högst 50 procent av de kostnader som arbets- och näringsbyrån har godkänt att kan täckas med understödet.

När beslut fattas om nivån på understödet och om understödsbeloppet beaktas innehållet i den verksamhet som understöds samt antalet personer som hör till verksamhetens målgrupp och deras behov av individuell vägledning och individuellt stöd. Dessutom kan de inkomster som fås från den understödda verksamheten beaktas.

44 § gällde temporärt 1.1.2013–31.12.2015.

Understödet får tillsammans med övrig statlig finansiering som beviljats för samma kostnader inte överstiga de totalkostnader som godkänts av arbets- och näringsbyrån. Som statligt finansieringsstöd vid beräkningen av understödets maximibelopp betraktas statsandel och statsunderstöd som har betalats av ett anslag i statsbudgeten eller ur en av staten förvaltad fond som står utanför statsbudgeten, ränteförmån som hänför sig till ett lån som beviljats med lägre ränta än den ränta som avses i 3 § 2 mom. i räntelagen (633/1982) samt räntestöd som hänför sig till räntor på andra lån.

Understöd kan beviljas för högst tre år i sänder.

47 § har upphävts genom F 30.12.2014/1388 .

Arbets- och näringsbyrån meddelar att understödet kan sökas offentligt för det ändamål som byrån fastställt.

Av understödsansökan som lämnas in till arbets- och näringsbyrån ska framgå verksamhetens innehåll, kostnadskalkyl och finansieringsplan samt andra uppgifter som behövs med tanke på beviljandet av understödet.

49 § har upphävts genom F 30.12.2014/1388 .

Understöd kan betalas i förskott. Förskottet får uppgå till högst 50 procent av det understöd som hänför sig till respektive utbetalningsperiod. Till en registrerad förening som bildats av arbetslösa kan dock hela det understöd som hänför sig till en utbetalningsperiod betalas i förskott.

Ansökan om utbetalning av förskott ska lämnas in till utvecklings- och förvaltningscentret före ingången av den utbetalningsperiod som förskottet hänför sig till. I ansökan om utbetalning av förskott ska mottagaren av understödet redogöra för de kostnader som mottagaren uppskattar att förfaller till betalning under följande utbetalningsperiod.

Understödet betalas ut i efterskott i utbetalningsperioder på tre månader, om det inte i beslutet om beviljande av understöd anges en utbetalningsperiod av annan längd. Understödet betalas enligt de faktiska kostnader under utbetalningsperioden som godkänts att kan täckas med understödet. Utbetalningsansökan ska lämnas in till utvecklings- och förvaltningscentret inom två månader från utgången av den utbetalningsperiod som ansökan gäller.

Om understöd har betalats ut i förskott, ska en utbetalningsansökan där de faktiska kostnader under utbetalningsperioden som har godkänts att kan täckas med understödet framgår lämnas in i enlighet med 1 mom.

En mottagare av understöd är skyldig att föra separat bok enligt bokföringslagen (1336/1997) över den verksamhet som understöds, om inte finansieringen av den understödda verksamheten bokförs på separata konton i en sammanslutnings eller stiftelses bokföring och övervakning kan ske utan svårigheter.

Om en mottagare av understöd är skyldig att föra separat bok i enlighet med 1 mom., ska hela den bokföring som gäller den verksamhet som understöds och de verifikationer som hänför sig till den förvaras så att de lätt kan granskas. Bestämmelser om förvaring av bokföringsmaterial finns i 2 kap. 10 § i bokföringslagen.

Mottagare av understöd ska årligen i enlighet med vad som bestäms i beslutet om beviljande av understöd lämna arbets- och näringsbyrån en redogörelse för hur understödet använts.