290/2010

I denna lag föreskrivs det om informationsskyldighet och avtalsvillkor som gäller betaltjänster och om genomförande av betaltjänster.

Denna lag ska tillämpas på följande betaltjänster:

(14.12.2017/898)

Bestämmelser om betaltjänster där betalningstransaktioner genomförs med betalkort finns även i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/751 om förmedlingsavgifter för kortbaserade betalningstransaktioner, nedan förordningen om förmedlingsavgifter för kortbaserade betalningstransaktioner . (29.1.2016/59)

Denna lag ska inte tillämpas på följande tjänster:

Denna lag ska inte tillämpas på följande betalningstransaktioner:

Bestämmelserna i 12 § 1 mom. 5 punkten och 18 § om lämnande av uppgifter om genomförandetid gäller inte betalningstransaktioner

(14.12.2017/898)

Bestämmelserna i 12 § 1 mom. 7 punkten och 18 § om lämnande av uppgifter om avgifter tillämpas inte på sådana delar av en i 1 mom. avsedd betalningstransaktion som genomförs utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Tjänsteleverantören ska dock i dessa fall informera betaltjänstanvändaren om att även andra avgifter än de som tjänsteleverantören ska lämna uppgift om kan tas ut hos betaltjänstanvändaren. (14.12.2017/898)

Bestämmelserna i 1 och 2 mom. gäller på motsvarande sätt 16, 17 och 22 § till den del som där föreskrivs om lämnande av uppgifter enligt 12 § 5 och 7 punkten.

Om betalarens eller betalningsmottagarens tjänsteleverantör som deltar i genomförandet av betalningstransaktionen är etablerad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ska informationsskyldigheten enligt 19, 20 och 24 § tillämpas endast till den del som information kan lämnas till en tjänsteleverantör inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, med beaktande av den information om betalningstransaktionen som kan fås av den utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet etablerade tjänsteleverantören.

Lagens 45 och 47 § ska inte tillämpas på betalningstransaktioner

Lagens 46 §, 64 § 1, 3 och 4 mom., 65 och 67 § samt 79 och 80 § tillämpas inte på betalningstransaktioner där betalarens eller betalningsmottagarens i genomförandet deltagande tjänsteleverantör är etablerad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lagens 74 § 1 mom. tillämpas inte på sådana betalningstransaktioner, om det inte är fråga om en situation som avses i 64 § 2 mom.

Lagens 48 och 52 § tillämpas inte på betalningstransaktioner som genomförs i någon annan valuta än euro eller valutan i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Lagens 8 kap. tillämpas endast på betalningstransaktioner som genomförs genom girering eller direktdebitering.

Avtalsvillkor genom vilka avvikelse görs från bestämmelserna i denna lag till nackdel för en betaltjänstanvändare är ogiltiga, om inte annat föreskrivs nedan.

Om betaltjänstanvändaren inte är konsument, får betaltjänstanvändaren och tjänsteleverantören avtala annat om de omständigheter som det föreskrivs om i 2 och 3 kap., 38 § 2 mom., 40 § 1–4 och 6 mom., 62, 64–67, 69, 71, 72, 76, 79 och 80 §. Dessutom kan parterna avtala om att avvika från den tidsfrist som anges i 70 §.

Betaltjänstanvändaren och tjänsteleverantören kan avtala annat om de omständigheter som det föreskrivs om i 47, 48, 52 och 88 §. Parterna kan dock inte förlänga den i 47 § avsedda tiden för genomförande av en betalningstransaktion mera än till fyra bankdagar från den tidpunkt då betalningsuppdraget togs emot.

Bestämmelserna i 3 mom. ska inte tillämpas på betalningstransaktioner

I denna lag avses med

Tjänsteleverantören ska ge den information och de underrättelser som avses i denna lag till betaltjänstanvändaren i en klar och lättbegriplig form. Om parterna inte kommer överens om att använda något annat språk ska informationen och underrättelserna ges på finska eller svenska eller, om betaltjänsten tillhandahålls någon annanstans än i Finland, på det officiella språket i den staten. (14.12.2017/898)

Tjänsteleverantören ska i sin avtalsinformation, kommersiella information och marknadsföringsinformation till konsumenter använda de standardiserade begreppen i den förteckning som avses i 3 § 3 mom. 5 a-punkten i lagen om Finansinspektionen (878/2008) . I samband med tjänster får marknadsföringsbeteckningar användas, om de standardiserade begrepp som motsvarar dessa specificeras klart. (9.12.2016/1057)

Tjänsteleverantören ska i god tid innan ett ramavtal ingås skriftligen eller på annat varaktigt sätt till betaltjänstanvändaren tillhandahålla den information som avses i 11–15 § om tjänsteleverantören, de betaltjänster som tillhandahålls, kommunikationen mellan parterna, förebyggande åtgärder, ansvarsfrågor och rättsmedel samt om hur ramavtalet kan ändras och hur det ska sägas upp.

Om ramavtalet på betaltjänstanvändarens begäran ingås med ett sådant medel för distanskommunikation som inte gör det möjligt att tillhandahålla informationen på det sätt som avses i 1 mom. innan avtalet ingås, ska informationen tillhandahållas betaltjänstanvändaren skriftligen eller på ett annat varaktigt sätt omedelbart efter det att ramavtalet har ingåtts.

Följande information ska ges om tjänsteleverantören:

Följande information ska ges om betaltjänster:

(14.12.2017/898)

När ett betalkonto ingår i ett samerbjudande som omfattar sådana andra produkter eller tjänster som inte hör ihop med kontot, ska konsumenten informeras om huruvida kontot kan fås separat. Om betalkontot kan fås separat ska dessutom kostnaderna specificeras i fråga om alla sådana produkter eller tjänster som ingår i samerbjudandet och som kan fås separat. (9.12.2016/1057)

Följande information ska ges om kommunikation mellan parter:

Följande information ska ges om förebyggande åtgärder, ansvarsfrågor och rättsmedel:

Följande information ska ges om ändring och uppsägning av ramavtal:

Betaltjänstanvändaren har rätt att när som helst under avtalsförhållandet på begäran få den information som avses i 11–15 § och ramavtalets villkor av tjänsteleverantören skriftligen eller på något annat varaktigt sätt.

Med avvikelse från 10–15 § ska följande förhandsinformation ges om ramavtal som gäller betalningsinstrument för låga belopp:

Den information som avses i 1 mom. ska lämnas på det sätt som anges i 10 §. Tjänsteleverantören ska ge betaltjänstanvändaren tillgång till den information som avses i 11–15 § på ett lättåtkomligt sätt.

En tjänsteleverantör som ingår avtal om ett betalkonto med en konsument ska i god tid innan avtalet ingås ge konsumenten ett separat kortfattat dokument skriftligen eller på annat varaktigt sätt med de standardiserade begreppen i den förteckning som avses i 3 § 3 mom. 5 a-punkten i lagen om Finansinspektionen och, om dessa tjänster tillhandahålls av tjänsteleverantören, de avgifter som tas ut för respektive tjänst. Om tjänster som är knutna till ett betalkonto ingår i ett samerbjudande ska dokumentet med avgiftsinformation innehålla uppgifter om den sammanlagda avgiften för samerbjudandet, vilka och hur många tjänster som ingår i samerbjudandet samt om tilläggsavgiften för det antal tjänster som överskrider det antal tjänster som den sammanlagda avgiften täcker. Informationen i dokumentet ska anges i betalkontots valuta eller i någon annan av parterna överenskommen valuta i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. I fråga om tjänster får sekundärt, vid sidan av beteckningar enligt de standardiserade begreppen, marknadsföringsbeteckningar användas. (14.12.2017/898)

Dokumentet ska rubriceras som ett dokument med avgiftsinformation och ska specificeras genom en bredvid rubriken placerad standardiserad symbol som används i staterna inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. I dokumentet ska nämnas att det innehåller avgifter för betalkontots mest representativa tjänster och att fullständig förhands- och avtalsinformation för alla tjänster finns i andra dokument. (14.12.2017/898)

Tjänsteleverantören ska alltid hålla dokumentet samt en ordlista som gäller de standardiserade begrepp och de tillhörande definitioner som avses i 1 mom. lätt tillgängliga för konsumenterna i sina lokaler och på sina eventuella webbplatser, samt på begäran av en konsument tillhandahålla dem avgiftsfritt skriftligen eller på något annat varaktigt sätt.

Tjänsteleverantören ska minst en gång per år avgiftsfritt förse konsumenterna med en specifikation, på ett varaktigt sätt och på konsumentens begäran på papper, av alla de avgifter som debiterats för tjänster som är knutna till ett betalkonto och av eventuella räntor på betalkontot. I specifikationen ska de standardiserade begreppen i den förteckning som avses i 3 § 3 mom. 5 a-punkten i lagen om Finansinspektionen användas. Informationen i specifikationen ska anges i betalkontots valuta eller i någon annan av parterna överenskommen valuta i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. I fråga om tjänster får sekundärt, vid sidan av beteckningar enligt de standardiserade begreppen, marknadsföringsbeteckningar användas. (14.12.2017/898)

Specifikationen ska rubriceras som en specifikation av avgifter och ska specificeras genom en bredvid rubriken placerad standardiserad symbol som används i staterna inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. (14.12.2017/898)

I avgiftsspecifikationen ska nämnas åtminstone

Om ett ramavtal om en betaltjänst har ingåtts, ska tjänsteleverantören på betalarens begäran före en enskild betalningstransaktion som en betalare har initierat informera om den tid inom vilken betalningstransaktionen genomförs och vilka avgifter som tas ut av betalaren samt, om möjligt, specificera avgifterna.

Tjänsteleverantören ska ge betalaren följande information om en betalningstransaktion som genomförts med stöd av ett ramavtal:

Tjänsteleverantören ska tillhandahålla betalaren den information som avses i 1 mom. skriftligen eller på något annat varaktigt sätt eller varaktigt ge betalaren tillgång till den i enlighet med ramavtalet och på avtalade tider. I ramavtalet kan inte avtalas om att informationen får ges mera sällan än månatligen eller att betalaren får ges tillgång till den endast i ett datanät, om inte den information som hålls tillgänglig i varje enskilt fall omfattar minst det senast gångna året.

Om ramavtalet inte anger hur information enligt 1 mom. ska ges, ska tjänsteleverantören tillhandahålla informationen skriftligen eller på något annat varaktigt sätt. Om det inte har avtalats hur ofta information ska ges, ska den ges utan onödigt dröjsmål efter det att betalningstransaktionen har debiterats betalarens betalkonto eller, om betalaren inte använder betalkonto, när tjänsteleverantören har tagit emot betalningsuppdraget. Betalaren kan dock kräva att information ska ges regelbundet och på avtalat sätt med iakttagande av vad som föreskrivs i 2 mom. Denna rätt ska nämnas i ramavtalet. (14.12.2017/898)

Tjänsteleverantören ska ge betalningsmottagaren följande information om en betalningstransaktion som genomförts med stöd av ett ramavtal:

Tjänsteleverantören ska tillhandahålla betalningsmottagaren den information som avses i 1 mom. skriftligen eller på något annat varaktigt sätt eller på ett varaktigt sätt ge betalningsmottagaren tillgång till den i enlighet med ramavtalet och på avtalade tider. I ramavtalet kan inte avtalas att informationen får ges mera sällan än månatligen eller att betalningsmottagaren får ges tillgång till den endast i ett datanät, om inte den information som hålls tillgänglig i varje enskilt fall omfattar minst det senast gångna året.

Om ramavtalet inte anger hur information enligt 1 mom. ska ges, ska tjänsteleverantören tillhandahålla den skriftligen eller på något annat varaktigt sätt. Om det inte har avtalats om hur ofta informationen ska ges, ska den ges utan onödigt dröjsmål efter det att tjänsteleverantören har genomfört betalningstransaktionen.

På betalningstransaktioner som genomförs med betalningsinstrument för låga belopp tillämpas inte bestämmelserna i 18 §.

Med avvikelse från bestämmelserna i 19 § 1 mom. och 20 § 1 mom. kan betaltjänstanvändaren och tjänsteleverantören komma överens om att tjänsteleverantören efter en betalningstransaktion som genomförts med ett betalningsinstrument för låga belopp endast behöver ge följande information:

Parterna kan också komma överens om att tjänsteleverantören efter att ha genomfört flera liknande betalningstransaktioner till samma betalningsmottagare i stället för den information som anges i 2 mom. 2 och 3 punkten endast ska informera om de sammanlagda beloppen av betalningstransaktionerna i fråga och avgifterna som tagits ut.

Om betalningsinstrumentet för låga belopp till sina egenskaper är sådant att användarens identitet inte framgår när det används, eller om tjänsteleverantören inte annars av tekniska skäl kan ge den information som avses i 2 och 3 mom., kan parterna komma överens om att tjänsteleverantören inte är skyldig att ge denna information. Betaltjänstanvändaren ska dock kunna kontrollera beloppet av de medel som lagrats på betalningsinstrumentet.

Om det inte har ingåtts ramavtal om en betaltjänst, ska tjänsteleverantören ge betaltjänstanvändaren den information som avses i 12 § 1 mom. 2, 5 och 7 punkten innan ett avtal eller erbjudande om en enstaka betalningstransaktion blir bindande för betaltjänstanvändaren. Om betalningstransaktionen omfattar valutakonvertering, ska betalaren dessutom informeras om växel- eller referensväxelkursen. Tjänsteleverantören ska även ge betaltjänstanvändaren den övriga information som avses i 11–15 §, om den är behövlig med tanke på användningen av betaltjänsten eller om den är relevant för genomförandet av betalningstransaktionen. (14.12.2017/898)

Tjänsteleverantören ska tillhandahålla betaltjänstanvändaren den information som avses i 1 mom. eller hålla den lättillgänglig för användaren. På betaltjänstanvändarens begäran ska tjänsteleverantören tillhandahålla informationen skriftligen eller på något annat varaktigt sätt.

Om avtalet på betaltjänstanvändarens begäran ingås med ett sådant medel för distanskommunikation som inte medger att informationen ges så som avses i 1 och 2 mom. innan avtalet ingås, ska informationen ges användaren utan dröjsmål efter det att betalningstransaktionen har genomförts.

Betalarens tjänsteleverantör ska omedelbart efter mottagandet av ett betalningsuppdrag om en enstaka betalningstransaktion ge betalaren följande information:

Tjänsteleverantören ska tillhandahålla betalaren informationen eller hålla den lättillgänglig för betalaren. På betalarens begäran ska tjänsteleverantören tillhandahålla informationen skriftligen eller på något annat varaktigt sätt.

Omedelbart efter att ha genomfört en enstaka betalningstransaktion ska betalningsmottagarens tjänsteleverantör ge betalningsmottagaren följande information:

Tjänsteleverantören ska tillhandahålla betalningsmottagaren informationen eller hålla den lättillgänglig för mottagaren. På betalningsmottagarens begäran ska tjänsteleverantören tillhandahålla informationen skriftligen eller på något annat varaktigt sätt.

Om ett betalningsuppdrag för en enstaka betalningstransaktion utfärdas med ett betalningsinstrument som omfattas av ett ramavtal, behöver tjänsteleverantören inte ge sådan information som avses i 22–24 § och som betaltjänstanvändaren på basis av ramavtalet får av sin egen tjänsteleverantör.

På informationsskyldigheten för en leverantör av betalningsinitieringstjänster tillämpas vad som i 22 § föreskrivs om förhandsinformation om avtal som avser enstaka betalningstransaktioner.

Leverantören av betalningsinitieringstjänster ska dessutom innan ett uppdrag initieras ge betalaren den information som avses i 11 § 1–3 och 5 punkten med iakttagande av vad som föreskrivs i 22 §.

Leverantören av betalningsinitieringstjänster ska omedelbart efter initieringen av ett betalningsuppdrag tillhandahålla betalaren följande information eller göra den tillgänglig för betalaren:

Leverantören av betalningsinitieringstjänster ska omedelbart efter initieringen av ett betalningsuppdrag tillhandahålla betalningsmottagaren den information som avses i 1 mom. i fråga om denne eller göra den tillgänglig för betalningsmottagaren samt, om möjligt, även information som gör det möjligt för betalningsmottagaren att identifiera betalaren.

Leverantören av betalningsinitieringstjänster ska göra information genom vilken betalningstransaktionen kan identifieras tillgänglig för den tjänsteleverantör som förvaltar betalkontot.

Tjänsteleverantören får inte ta ut avgifter av betaltjänstanvändaren för sådan information eller för korrigeringsåtgärder och förebyggande åtgärder som avses i denna lag, om inte något annat följer av 40 § 6 mom., 42 § 3 mom., 66 § 3 mom. eller 68 § 4 mom. (14.12.2017/898)

Om betaltjänstanvändaren på dennes begäran ges annan information än den som avses i detta kapitel eller ges information oftare än information ska ges med stöd av detta kapitel, får parterna dock avtala om avgifter som ska tas ut av betaltjänstanvändaren. Parterna får också avtala om de avgifter som ska tas ut, om information som avses i detta kapitel på betaltjänstanvändarens begäran ges på annat sätt än vad som anges i ramavtalet. Avgifterna ska vara rimliga och de får inte överskrida tjänsteleverantörens faktiska kostnader.

Utöver denna lags bestämmelser om informationsskyldighet ska tjänsteleverantören iaktta vad som någon annanstans i lag föreskrivs om information.

Om det är fråga om sådan distansförsäljning av finansiella tjänster och finansiella instrument som avses i 6 a kap. i konsumentskyddslagen (38/1978) , ska vid tillhandahållande av betaltjänster dock inte tillämpas 6 §, 7 § 1 och 2 punkten, 8 § 3, 4, 6 och 7 punkten eller 9 § 1 punkten i nämnda kapitel.

Om en betalningsmottagare erbjuder betalaren valutakonvertering innan betalningstransaktionen initieras eller om någon annan än betalningsmottagaren erbjuder valutakonvertering på platsen för försäljningen eller i en bankautomat, ska betalaren innan betalningstransaktionen initieras informeras om avgifterna för konverteringen och om den växelkurs som tillämpas.

Om betalningsmottagaren begär en avgift av betalaren för användning av ett visst betalningsinstrument eller erbjuder nedsättning vid användning av ett visst betalningsinstrument, ska betalningsmottagaren underrätta betalaren om detta innan betalningstransaktionen initieras.

Om tjänsteleverantören eller någon annan aktör begär avgift av betaltjänstanvändaren för användning av ett visst betalningsinstrument, ska tjänsteleverantören eller den andra aktören underrätta betaltjänstanvändaren om avgiften innan betalningstransaktionen initieras.

Betalaren är inte skyldig att betala sådana avgifter som han eller hon inte har underrättats om i enlighet med 1 och 2 mom.

Om tjänsteleverantören föreslår ändringar av ramavtalet, ska förslaget lämnas till betaltjänst-användaren skriftligen eller på något annat varaktigt sätt minst två månader innan ändringarna föreslås träda i kraft. Före denna dag kan betaltjänstanvändaren antingen godkänna ändringarna eller motsätta sig dem. Tjänsteleverantören ska på motsvarande sätt underrätta betaltjänstanvändaren om eventuella förändringar i den övriga information som tjänsteleverantören ska ge enligt 11–15 §.

Om det i ramavtalet ingår ett villkor som anger att betaltjänstanvändaren anses ha godkänt de ändringar av avtalsvillkoren som tjänsteleverantören föreslår om användaren inte före den dag då ändringarna föreslås träda i kraft motsätter sig dem, ska betaltjänstanvändaren i ändringsförslaget påminnas om sin rätt att motsätta sig ändringarna. Betaltjänstanvändaren har fram till den dag då ändringarna föreslås träda i kraft rätt att säga upp ramavtalet med omedelbar verkan eller från en senare tidpunkt som infaller före den dag då ändringarna föreslås träda i kraft. Denna rätt ska nämnas i ändringsförslaget.

Betaltjänstanvändaren och tjänsteleverantören kan avtala att tjänsteleverantören också på något annat än ett varaktigt sätt får föreslå ändringar av ramavtal som rör betalningsinstrument för låga belopp.

Ändringar av räntesatser och växelkurser får tillämpas omedelbart och utan förhandsanmälan, om denna rättighet har avtalats i ramavtalet och om ändringarna grundas på en referensräntesats eller referensväxelkurs vars fastställelsedag och index eller beräkningsgrund i övrigt har avtalats i ramavtalet. Ändringar av räntesatsen eller växelkursen som är fördelaktiga för betaltjänstanvändarna får dock alltid tillämpas omedelbart utan förhandsanmälan.

Parterna kan i ramavtalet avtala att informationen om ändring av räntesatsen ska tillhandahållas eller göras tillgänglig på ett visst sätt eller med viss regelbundenhet. Om det i ramavtalet inte har avtalats på vilket sätt och hur ofta information om ändring av räntesatsen ska ges, ska tjänsteleverantören snarast möjligt tillhandahålla informationen skriftligen eller på något annat varaktigt sätt.

Den referensräntesats som ligger till grund för den tillämpade räntesatsen ska vara offentligt tillgänglig.

Den referensväxelkurs som ligger till grund för den växelkurs som tillämpas vid valutakonvertering ska vara offentligt tillgänglig.

Ändringar av räntesatsen och växelkursen ska genomföras på ett jämlikt sätt som inte diskriminerar betaltjänstanvändarna.

En betaltjänstanvändare får när som helst under avtalsförhållandet säga upp ett ramavtal som gäller tills vidare eller en bestämd tid med omedelbar verkan, om inte parterna har avtalat om en uppsägningstid. Uppsägningstiden för betaltjänstanvändaren får inte vara längre än en månad.

En tjänsteleverantör får säga upp ett ramavtal som gäller tills vidare på de villkor som avtalats i ramavtalet. Uppsägningstiden för tjänsteleverantören får inte vara kortare än två månader.

Tjänsteleverantören ska tillhandahålla betaltjänstanvändaren uppsägningen skriftligen eller på något annat varaktigt sätt.

När ett ramavtal sägs upp ska det dessutom beaktas vad som föreskrivs i 15 kap. 6 och 6 b § i kreditinstitutslagen (610/2014) om kunders rätt till grundläggande banktjänster och om uppsägning av ramavtal om betalkonton med grundläggande funktioner. (9.12.2016/1057)

Tjänsteleverantören får inte ta ut avgifter av betaltjänstanvändare för uppsägning av ramavtal.

Betaltjänstanvändaren ska betala de avgifter som regelbundet tas ut för betaltjänsterna endast till den del som de gäller tiden innan uppsägningen av ramavtalet trädde i kraft. Om betaltjänstanvändaren har betalat sådana avgifter i förväg ska tjänsteleverantören återbetala dem till den del som de gäller tiden efter det att uppsägningen trädde i kraft.

Betaltjänstanvändaren har rätt att häva ett ramavtal, om tjänsteleverantören väsentligt har brutit mot sina förpliktelser enligt avtalet.

Tjänsteleverantören har rätt att häva ett ramavtal, om betaltjänstanvändaren väsentligt har brutit mot sina förpliktelser enligt avtalet. (9.12.2016/1057)

Tjänsteleverantören ska tillhandahålla betaltjänstanvändaren hävningen skriftligen eller på något annat varaktigt sätt. Om tjänsteleverantörens hävning av avtalet leder till att användningen av ett betalningsinstrument hindras, gäller dessutom bestämmelserna i 57 § 2 och 3 mom. i fråga om tjänsteleverantörens informationsskyldighet.

När ett ramavtal hävs ska det dessutom beaktas vad som föreskrivs i 15 kap. 6 och 6 b § i kreditinstitutslagen om kunders rätt till grundläggande banktjänster och om hävning av ramavtal om betalkonton med grundläggande funktioner. (9.12.2016/1057)

En betalningstransaktion får genomföras endast om betalaren har gett sitt samtycke. En betalningstransaktion som betalaren inte har samtyckt till på avtalat sätt anses vara obehörig.

Betalaren får återkalla sitt samtycke senast vid den tidpunkt som avses i 40 §.

Om ett betalkonto är tillgängligt via ett datanät, ska den tjänsteleverantör som förvaltar betalkontot tillåta betalaren att initiera en betalningstransaktion via en leverantör av betalningsinitieringstjänster. Den kontoförvaltande tjänsteleverantören ska tillåta leverantören av betalningsinitieringstjänster att utnyttja de förfaranden för stark kundautentisering som den kontoförvaltande tjänsteleverantören tillhandahåller betaltjänstanvändaren på det sätt som förutsätts i denna lag.

Leverantörer av betalningsinitieringstjänster ska

Leverantörer av betalningsinitieringstjänster får inte

En kontoförvaltande tjänsteleverantör som av en betalare som använder betalningsinitieringstjänster får ett uttryckligt samtycke till att betalningstransaktionen genomförs i enlighet med 38 §, ska

En kontoförvaltande tjänsteleverantör får neka en leverantör av betalningsinitieringstjänster tillgång till ett betalkonto, om tjänsteleverantören kan visa att det finns grundad anledning till att tillgång nekas och detta har samband med att leverantören av betalningsinitieringstjänster har använt betalkontot på ett obehörigt eller bedrägligt sätt. Den kontoförvaltande tjänsteleverantören ska på avtalat sätt informera betalaren om att tillgång till betalkontot har nekats och om grunderna för detta, om inte tillhandahållandet av sådan information hindras av motiverade säkerhetsskäl eller förbjuds någon annanstans i lag. Informationen ska, om möjligt, ges innan tillgång nekas och senast direkt därefter. Tillgång till betalkontot ska medges när det inte längre finns grunder för nekad tillgång.

Ett betalningsuppdrag anses ha tagits emot när betalarens tjänsteleverantör har tagit emot det. Betalarens konto får inte debiteras innan betalningsuppdraget har tagits emot. (14.12.2017/898)

Om den betaltjänstanvändare som initierar en betalningstransaktion och dennes tjänsteleverantör avtalar att betalningsuppdraget ska börja genomföras en viss dag eller efter en viss tid eller den dag då betalaren har ställt medel till tjänsteleverantörens förfogande, ska dock den dagen anses som den dag då betalningsuppdraget togs emot enligt 47 §.

Om den tidpunkt som avses i 1 eller 2 mom. inte är en bankdag för betalarens tjänsteleverantör, ska tjänsteleverantören anses ha tagit emot betalningsuppdraget under följande bankdag. Betalarens tjänsteleverantör kan i fall som avses i 1 mom. fastställa en sådan bryttidpunkt nära bankdagens slut efter vilken alla betalningsuppdrag som inkommit ska anses ha tagits emot under följande bankdag.

En betaltjänstanvändare får inte återkalla ett betalningsuppdrag efter det att betalarens tjänsteleverantör har tagit emot det, om inte annat följer av 2–4 mom.

Om en betaltjänstanvändare och dennes tjänsteleverantör avtalar om att ett betalningsuppdrag ska börja genomföras en viss dag eller efter en viss tid eller den dag då betalaren har ställt medel till tjänsteleverantörens förfogande, får betaltjänstanvändaren återkalla betalningsuppdraget senast den sista bankdagen före den avtalade dagen.

Om en betalningstransaktion initieras via en leverantör av betalningsinitieringstjänster, får betalaren inte återkalla betalningsuppdraget efter det att samtycke till att betalningsuppdraget initieras har getts till leverantören av betalningsinitieringstjänster. Om en betalningstransaktion initieras av eller via betalningsmottagaren, får betalaren inte återkalla betalningsuppdraget efter det att uppdraget har överförts eller betalarens samtycke till att transaktionen genomförs har getts till betalningsmottagaren. Ett betalningsuppdrag som gäller direktdebitering kan betalaren dock återkalla senast den sista bankdagen före den dag då medlen enligt avtal ska debiteras. (14.12.2017/898)

Efter den tidpunkt som avses i 1–3 mom. får betalningsuppdraget återkallas endast om betaltjänstanvändaren och tjänsteleverantörerna i fråga avtalar om det. I de fall som avses i 3 mom. krävs det dessutom att betalningsmottagaren samtycker till att uppdraget återkallas. (14.12.2017/898)

Om betalningstransaktionen genomförs genom förmedling av ett avvecklingssystem enligt lagen om vissa villkor vid värdepappers- och valutahandel samt avvecklingssystem (1084/1999) , har betaltjänstanvändaren dock inte rätt att återkalla betalningsuppdraget efter det att en part i systemet enligt systemets regler inte längre får återkalla ett betalningsuppdrag.

Om så har avtalats i ramavtalet får tjänsteleverantören ta ut en avgift av betaltjänstanvändaren för återkallelse av betalningsuppdrag enligt 4 mom. De avgifter som tas ut ska vara rimliga och de får inte överskrida tjänsteleverantörens faktiska kostnader.

Tjänsteleverantören får vägra genomföra ett betalningsuppdrag endast om ramavtalets villkor om genomförande av betalningsuppdrag inte uppfylls eller om så föreskrivs någon annanstans i lag.

Om tjänsteleverantören vägrar genomföra ett betalningsuppdrag eller initiera en betalningstransaktion, ska leverantören underrätta betaltjänstanvändaren om sin vägran, grunden för vägran och förfarandet för att avhjälpa det fel eller den brist som lett till vägran, om inte underrättelse har förbjudits någon annanstans i lag.

Underrättelsen ska snarast möjligt tillhandahållas betaltjänstanvändaren eller hållas tillgänglig för användaren på avtalat sätt. Underrättelsen ska lämnas inom tidsfristen för genomförande av betalningsuppdraget.

Parterna kan i ramavtalet avtala om att tjänsteleverantören har rätt att ta ut en avgift för underrättelsen, om leverantören har haft grundad anledning till vägran. De avgifter som tas ut ska vara rimliga och får inte överskrida tjänsteleverantörens faktiska kostnader.

Om det vid betalningstransaktionen används ett betalningsinstrument för låga belopp får betaltjänstanvändaren och tjänsteleverantören med avvikelse från bestämmelserna i 40 och 42 § avtala att

Tjänsteleverantören får genomföra en betalningstransaktion på basis av en unik identifikationskod trots att betaltjänstanvändaren utöver den även har gett annan information för genomförande av transaktionen.

De tjänsteleverantörer och förmedlare som deltar i genomförandet av en betalningstransaktion ska genomföra transaktionen till fullt belopp.

Betalningsmottagarens tjänsteleverantör får dock från betalningstransaktionens belopp dra av sina egna avgifter, om det har avtalats om en sådan rättighet med betalningsmottagaren. Transaktionsbeloppet och de avgifter som dragits av ska i så fall redovisas separat för betalningsmottagaren.

Om andra utgifter än sådana som avses i 2 mom. dras av från betalningstransaktionens belopp, ansvarar betalarens tjänsteleverantör för att betalningsmottagaren får den betalningstransaktion som betalaren initierat till fullt belopp eller med avdrag endast av avgifterna enligt 2 mom. Samma ansvar har betalningsmottagarens tjänsteleverantör, om transaktionen har initierats av eller via betalningsmottagaren.

Betalaren och betalningsmottagaren ansvarar för de avgifter som deras respektive tjänsteleverantör tar ut för genomförande av betalningstransaktioner.

Betalningsmottagaren får inte ta ut avgift för användning av sådana betalningsinstrument vars förmedlingsavgifter regleras i kapitel II i förordningen om förmedlingsavgifter för kortbaserade betalningstransaktioner eller för betaltjänster på vilka Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 260/2012 om antagande av tekniska och affärsmässiga krav för betalningar och autogireringar i euro och om ändring av förordning (EG) nr 924/2009, nedan Sepa-förordningen , ska tillämpas.

Om det är fråga om en kortbaserad betalningstransaktion som initieras av eller via betalningsmottagaren och där det exakta beloppet inte är känt vid den tidpunkt då betalaren ger sitt samtycke till genomförandet av betalningstransaktionen, kan betalarens tjänsteleverantör spärra medel på betalarens betalkonto endast om betalaren har gett sitt samtycke med angivande av det exakta belopp som ska spärras.

Betalarens tjänsteleverantör ska frigöra de i 1 mom. avsedda spärrade medlen på betalarens betalkonto utan onödigt dröjsmål efter mottagandet av information om betalningstransaktionens exakta belopp till den del de spärrade medlen överskrider det exakta beloppet och de spärrade medlen i sin helhet senast omedelbart efter att betalningsuppdraget har tagits emot.

En tjänsteleverantör som utfärdar kortbaserade betalningsinstrument kan begära att en kontoförvaltande tjänsteleverantör bekräftar om det belopp som behövs för genomförande av en kortbaserad betalningstransaktion är tillgängligt på betalarens betalkonto, om

Den kontoförvaltande tjänsteleverantören ska ge den bekräftelse som avses i 1 mom. omedelbart, om

Den kontoförvaltande tjänsteleverantören får inte i samband med bekräftelsen spärra medel på betalarens betalkonto. Den kontoförvaltande tjänsteleverantören ska på betalarens begäran meddela betalaren identiteten på den tjänsteleverantör som utfärdar kortbaserade betalningsinstrument samt den bekräftelse som getts.

Bekräftelsen får inte lagras eller användas för andra syften än för genomförande av den kortbaserade betalningstransaktionen.

Betalarens tjänsteleverantör ska betala betalningstransaktionens belopp till betalningsmottagarens tjänsteleverantörs konto senast följande bankdag efter mottagandet av betalningsuppdraget eller, om transaktionen har initierats på papper, den andra bankdagen efter mottagandet.

Betalningsmottagarens tjänsteleverantör ska överföra ett uppdrag som gäller en betalningstransaktion som initierats av eller via betalningsmottagaren till betalarens tjänsteleverantör inom den tidsfrist som avtalats med betalningsmottagaren.

Betalningsmottagarens tjänsteleverantör ska betala betalningstransaktionens belopp till betalningsmottagarens betalkonto omedelbart efter att beloppet har krediterats leverantörens konto. Om mottagaren inte har något betalkonto som förvaltas av leverantören, ska betalningsmottagarens tjänsteleverantör inom samma tid ställa betalningstransaktionens belopp till betalningsmottagarens förfogande.

Vad som föreskrivs i 1 mom. tillämpas dock inte, om betalningsmottagarens tjänsteleverantör vid betalningstransaktionen gör en valutakonvertering där åtminstone en av valutorna är en annan valuta än valutan i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Om det vid betalningstransaktionen används ett betalningsinstrument för låga belopp får betaltjänstanvändaren och tjänsteleverantören avtala att transaktionen ska genomföras inom någon annan tidsfrist än den som föreskrivs i 47 och 49 §.

Valuteringsdagen för debitering av betalarens betalkonto får tidigast vara den dag då betalningstransaktionens belopp debiteras detta betalkonto.

Valuteringsdagen för kreditering av betalningsmottagarens betalkonto ska vara senast den bankdag då betalningstransaktionens belopp krediteras betalningsmottagarens tjänsteleverantörs konto.

Om det görs en kontantinsättning i betalkontots valuta på ett betalkonto som förvaltas av en tjänsteleverantör, ska tjänsteleverantören ställa medlen till kontoinnehavarens förfogande

I de fall som avses i 1 mom. ska tjänsteleverantören bestämma att valuteringsdag är senast den dag då medlen tagits emot, om kontoinnehavaren är konsument. Om kontoinnehavaren inte är konsument, ska som valuteringsdag anges senast den bankdag som följer på den dag då tjänsteleverantören tagit emot medlen.

Innehavaren av ett betalningsinstrument ska använda detta i enlighet med villkoren för beviljande och användning. Innehavaren ska i synnerhet vidta skäliga åtgärder för att skydda betalningsinstrumentet och tillhörande personliga säkerhetsbehörighetsuppgifter. Villkoren för beviljande och användning av betalningsinstrumentet får inte vara ogrundade, oskäliga eller diskriminerande.

Innehavarens skyldighet att skydda betalningsinstrumentet och tillhörande personliga säkerhetsbehörighetuppgifter inträder när han eller hon tar emot dem.

Tjänsteleverantören ska för sin del se till att betalningsinstrumentets personliga säkerhetsbehörighetsuppgifter inte är tillgängliga för andra än innehavaren av betalningsinstrumentet.

Innehavaren av ett betalningsinstrument ska utan ogrundat dröjsmål efter upptäckten underrätta tjänsteleverantören eller någon annan som tjänsteleverantören utsett om att betalningsinstrumentet har förlorats, orättmätigt innehas av någon annan eller används obehörigen.

Innehavaren av ett betalningsinstrument har rätt att på begäran få ett intyg av sin tjänsteleverantör om att han eller hon har gjort en sådan anmälan som avses i 1 mom. Intyget ska begäras inom 18 månader efter anmälan.

Tjänsteleverantören ska se till att innehavaren av ett betalningsinstrument när som helst avgiftsfritt kan underrätta tjänsteleverantören eller någon annan som tjänsteleverantören utsett om att betalningsinstrumentet har förlorats, orättmätigt innehas av någon annan eller används obehörigen.

I de fall som avses i 1 mom. får tjänsteleverantören ta ut avgift av innehavaren av ett betalningsinstrument endast för kostnader som direkt beror på att betalningsinstrumentet ersätts med ett nytt.

Tjänsteleverantören ska förhindra att betalningsinstrument används när innehavaren har anmält att det har förlorats, orättmätigt innehas av någon annan eller används obehörigen.

Om parterna så avtalat i ramavtalet, har tjänsteleverantören rätt att förhindra att betalningsinstrument används om

Tjänsteleverantören ska på avtalat sätt på förhand underrätta innehavaren av betalningsinstrumentet om att användningen av detta förhindras och om skälen till att så sker. Anmälan kan dock göras omedelbart efter det att användningen av betalningsinstrumentet förhindrats, om detta är motiverat för att förebygga eller begränsa skadorna.

Anmälan får inte göras, om detta äventyrar betaltjänsternas tillförlitlighet eller säkerhet eller förbjuds någon annanstans i lag.

Tjänsteleverantören ska återställa möjligheten att använda ett betalningsinstrument eller ersätta det med ett nytt betalningsinstrument så snart det inte längre finns orsak att förhindra användningen av instrumentet.

Tjänsteleverantören ska se till att innehavaren av ett betalningsinstrument när som helst kan be leverantören återställa möjligheten att använda instrumentet.

Tjänsteleverantören får utan uttrycklig begäran sända ett betalningsinstrument till en betaltjänstanvändare endast om ett betalningsinstrument som redan innehas av användaren ska ersättas med ett nytt.

Tjänsteleverantören får inte hindra betalningsmottagaren från att av betalaren begära en avgift vid användning av ett visst betalningsinstrument, från att erbjuda en nedsättning på grund av att ett betalningsinstrument används eller från att på något annat sätt styra betalaren att använda ett visst betalningsinstrument.

Den avgift som betalningsmottagaren tar ut för användning av ett betalningsinstrument ska vara rimlig och får inte överskrida betalningsmottagarens faktiska kostnader. Bestämmelser om förbud mot att ta ut avgift för användning av vissa betalningsinstrument finns i 46 § 2 mom.

Om användningen av ett betalningsinstrument för låga belopp inte kan förhindras på grund av dess egenskaper, får betaltjänstanvändaren och tjänsteleverantören avtala om att 54–56 § inte ska tillämpas på avtal om betalningsinstrumentet för låga belopp.

En betaltjänstanvändare som har ingått avtal om ett betalningsinstrument med en tjänsteleverantör ansvarar för användningen av ett betalningsinstrument som har förlorats eller orättmätigt innehas av någon annan eller för annan obehörig användning av betalningsinstrumentet endast om den obehöriga användningen beror på att betaltjänstanvändaren eller någon annan innehavare av betalningsinstrumentet

I de fall som avses i 1 mom. 2 och 3 punkten är betaltjänstanvändarens ansvar för obehörig användning av betalningsinstrumentet högst 50 euro. Denna begränsning tillämpas dock inte om betaltjänstanvändaren eller någon annan innehavare av betalningsinstrumentet har handlat avsiktligt eller grovt vårdslöst.

Betaltjänstanvändaren ansvarar inte för obehörig användning av betalningsinstrumentet

Trots 3 mom. är betaltjänstanvändaren ansvarig för obehörig användning av ett betalningsinstrument, om användaren eller någon annan innehavare av betalningsinstrumentet avsiktligt har lämnat en oriktig anmälan eller annars handlat bedrägligt.

Om en betalningstransaktion har genomförts obehörigen och om inte något annat följer av 62 § ska tjänsteleverantören till den kund vars medel har använts för att genomföra transaktionen omedelbart och senast följande bankdag efter det att tjänsteleverantören har noterat eller underrättats om transaktionen återbetala transaktionens belopp till kunden eller återställa det debiterade betalkontots kontoställning till vad den skulle ha varit om debiteringen inte hade ägt rum.

Vad som föreskrivs i 1 mom. tillämpas inte om tjänsteleverantören har grundad anledning att misstänka en avsiktlig felaktig underrättelse eller något annat sådant bedrägligt förfarande och tjänsteleverantören skriftligt informerar Finansinspektionen om detta och om orsakerna till misstanken.

Valuteringsdagen för kreditering av betalkontot ska vara senast den dag då den obehöriga transaktionens belopp debiterades.

Om en betalningstransaktion har initierats via en leverantör av betalningsinitieringstjänster, föreligger återbetalningsskyldighet enligt denna paragraf för den tjänsteleverantör som förvaltar betalkontot i fråga. Bestämmelser om den kontoförvaltande tjänsteleverantörens rätt till återkrav gentemot leverantören av betalningsinitieringstjänster finns i 74 §.

Om en betalningstransaktion som initierats av betalaren inte har genomförts eller om den har genomförts felaktigt, ska betalarens tjänsteleverantör utan onödigt dröjsmål återbetala betalningstransaktionens belopp till betalaren eller återställa det debiterade betalkontots kontoställning till vad den skulle ha varit om debiteringen inte hade ägt rum. Valuteringsdagen för kreditering av betalarens betalkonto ska vara senast den dag då transaktionens belopp debiterades.

Om en betalningstransaktion har initierats via en leverantör av betalningsinitieringstjänster, föreligger återbetalningsskyldighet för den tjänsteleverantör som förvaltar betalarens betalkonto. Bestämmelser om den kontoförvaltande tjänsteleverantörens rätt till återkrav gentemot leverantören av betalningsinitieringstjänster finns i 74 §.

Återbetalningsskyldighet föreligger dock inte om betalarens tjänsteleverantör kan styrka att betalningsmottagarens tjänsteleverantör har tagit emot betalningstransaktionens belopp inom den tidsfrist som avses i 47 §. Betalningsmottagarens tjänsteleverantör ska i dessa fall omedelbart betala betalningstransaktionens belopp till betalningsmottagarens betalkonto eller, om betalningsmottagaren inte använder något betalkonto, ställa betalningstransaktionens belopp till betalningsmottagarens förfogande. Valuteringsdagen för kreditering av betalningsmottagarens betalkonto ska vara senast den dag som skulle ha varit valuteringsdag om transaktionen hade genomförts korrekt.

Om en betalningstransaktion har genomförts sent, ska betalningsmottagarens tjänsteleverantör på begäran av betalarens tjänsteleverantör som handlar på betalarens vägnar se till att valuteringsdagen för kreditering av betalningsmottagarens betalkonto är senast den dag som skulle ha varit valuteringsdag om transaktionen hade genomförts korrekt.

Om en betalningstransaktion som initierats av eller via betalningsmottagaren inte har genomförts eller om den har genomförts felaktigt, ska betalarens tjänsteleverantör utan onödigt dröjsmål återbetala betalningstransaktionens belopp till betalaren eller återställa det debiterade betalkontots kontoställning till vad den skulle ha varit om debiteringen inte hade ägt rum. Valuteringsdagen för kreditering av betalarens betalkonto ska vara senast den dag då transaktionens belopp debiterades.

Återbetalningsskyldighet föreligger dock inte, om

Om en betalningstransaktion genomförs sent ska valuteringsdagen för betalningsmottagarens tjänsteleverantörs betalning på betalningsmottagarens betalkonto vara senast den dag som skulle ha varit valuteringsdag om transaktionen hade genomförts korrekt.

Om en betalningstransaktion som initierats av betalaren inte har genomförts eller om den har genomförts felaktigt, ska betalarens tjänsteleverantör på betalarens begäran omedelbart försöka spåra transaktionen. Betalaren ska underrättas om resultatet av spårningen.

Om en betalningstransaktion som initierats av eller via betalningsmottagaren inte har genomförts eller om den har genomförts felaktigt, ska betalningsmottagarens tjänsteleverantör på betalningsmottagarens begäran omedelbart försöka spåra transaktionen. Betalningsmottagaren ska underrättas om resultatet av spårningen.

Tjänsteleverantören får av betaltjänstanvändaren ta ut de avgifter som tjänsteleverantören på grund av spårningen måste betala till betalarens eller betalningsmottagarens tjänsteleverantör, om denne deltar i genomförandet av betalningstransaktionen och är etablerad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Uttaget av avgifter förutsätter att det har avtalats om denna rättighet i ramavtalet eller att tjänsteleverantören sedan betaltjänstanvändaren begärt spårning av betalningstransaktionen har informerat användaren om ansvaret för avgifterna och att användaren därefter har godkänt att spårningen inleds.

Om en betalningstransaktion inte har genomförts eller om den har genomförts felaktigt eller sent, har betaltjänstanvändaren rätt till återbetalning från tjänsteleverantören av de avgifter som tagits ut hos användaren för transaktionen. Dessutom har betaltjänstanvändaren rätt att av tjänsteleverantören få ersättning för ränta som betaltjänstanvändaren blir tvungen att betala till följd av att transaktionen inte genomförts eller genomförts felaktigt eller sent.

Tjänsteleverantören är inte ansvarig enligt 64–67 § för en betalningstransaktion som inte genomförts eller som genomförts felaktigt, om detta beror på att den unika identifikationskod som lämnats av betaltjänstanvändaren är felaktig.

Betalarens tjänstleverantör ska dock i det fall som avses i 1 mom. vidta skäliga åtgärder för att återvinna de medel som den felaktigt genomförda betalningstransaktionen avsåg. Betalningsmottagarens tjänsteleverantör ska ge betalarens tjänsteleverantör all information som är relevant för återvinning av medlen och även i övrigt samarbeta med denne i syfte att återvinna medlen.

Om det inte är möjligt att återvinna medlen, ska betalarens tjänsteleverantör på betalarens skriftliga begäran lämna betalaren all tillgänglig information som är relevant för denne.

Om så har avtalats i ramavtalet får tjänsteleverantören ta ut en avgift hos betaltjänstanvändaren för återvinningen av de medel som transaktionen avsåg. De avgifter som tas ut ska vara rimliga och får inte överskrida tjänsteleverantörens faktiska kostnader.

Tjänsteleverantören är skyldig att ersätta skada som dennes förfarande i strid med denna lag eller avtal har orsakat en betaltjänstanvändare.

Tjänsteleverantören är dock skyldig att ersätta indirekt skada som orsakats betaltjänstanvändaren endast om skadan beror på vårdslöshet på tjänsteleverantörens sida.

Som indirekt skada anses

Skada som avses i 2 mom. anses dock inte som indirekt skada i den mån den orsakas av åtgärder för att begränsa annan typ av skada.

Tjänsteleverantörens ansvar för indirekt skada som förorsakats genom fel eller försummelse när betalningsuppdraget utförs kan genom avtal uteslutas eller begränsas. Tjänsteleverantören kan dock inte åberopa ansvarsbegränsningsvillkoret om leverantören eller någon för vars förfarande denne ansvarar har orsakat skadan med avsikt eller av grov vårdslöshet.

Betaltjänstanvändaren har rätt att av tjänsteleverantören få återbetalning av betalningstransaktionens belopp eller annan kompensation på det sätt som föreskrivs i detta kapitel, bara om användaren underrättar tjänsteleverantören om en obehörig, icke genomförd, felaktigt genomförd eller sent genomförd betalningstransaktion utan onödigt dröjsmål efter att han eller hon upptäckt den och senast 13 månader efter det att betalningstransaktionens belopp debiterats eller krediterats betalkontot. Den sistnämnda tidsfristen tillämpas dock inte om tjänsteleverantören inte har informerat betaltjänstanvändaren om betalningstransaktionen på det sätt som föreskrivs i 2 kap.

En betaltjänstanvändare har rätt att av tjänsteleverantören få ersättning för skada som har uppkommit till följd av något annat fel än ett sådant som avses i 70 §, bara om användaren underrättar tjänsteleverantören om felet inom en skälig tid efter det att användaren upptäckte eller borde ha upptäckt felet. Betaltjänstanvändaren har oberoende av denna paragraf rätt till ersättning om tjänsteleverantören har handlat grovt vårdslöst eller i strid mot tro och heder.

Om en betaltjänstanvändare nekar till att ha gett sitt samtycke till att en betalningstransaktion genomförs, ska användarens tjänsteleverantör kunna styrka att samtycket har getts på avtalat sätt. Om betaltjänstanvändaren hävdar att betalningstransaktionen inte har genomförts på behörigt sätt, ska tjänsteleverantören kunna styrka att betalningstransaktionen har registrerats och kontoförts korrekt och inte påverkats av ett tekniskt fel eller någon annan bristfällighet.

Om en betalningstransaktion har initierats via en leverantör av betalningsinitieringstjänster, ska bevisbördan för de omständigheter som avses i 1 mom. ligga på leverantören av betalningsinitieringstjänster i fråga om dennes egna prestationer och för att den tjänsteleverantör som förvaltar betalarens betalkonto har tagit emot betalningsuppdraget.

Den omständigheten att tjänsteleverantören kan styrka att samtycke till att betalningstransaktionen genomförs har getts med betalningsinstrumentet är inte nödvändigtvis tillräckligt för att visa att innehavaren av instrumentet har gett sitt samtycke till transaktionen, handlat bedrägligt eller avsiktligen eller av grov vårdslöshet försummat sina skyldigheter enligt 53 och 54 §.

Bestämmelserna i 63–67 och 69 § begränsar inte betaltjänstanvändarens övriga rättigheter enligt lag eller avtal.

Om en tjänsteleverantör med stöd av 63–65 eller 67 § har blivit ansvarig inför betaltjänstanvändaren för en obehörig betalningstransaktion eller ett fel som beror på en annan tjänsteleverantör eller förmedlare som är delaktig i genomförandet av betalningstransaktionen, har tjänsteleverantören rätt att få den återbetalning eller kompensation som denne betalat av tjänsteleverantören eller förmedlaren i fråga.

Om betalningsmottagaren eller dennes tjänsteleverantör försummar sin skyldighet att sörja för stark kundautentisering av betalaren, ska betalningsmottagaren eller dennes tjänsteleverantör ersätta skada som en obehörig betalningstransaktion förorsakat betalarens tjänsteleverantör.

Bestämmelserna i 1 och 2 mom. begränsar inte tjänsteleverantörens övriga rättigheter enligt lag eller avtal.

Ansvar enligt detta kapitel föreligger inte om den part som åläggs ansvar kan styrka att skyldigheten inte kunde uppfyllas på grund av sådana osedvanliga eller oförutsägbara omständigheter som parten inte har något inflytande över och vars konsekvenser hade varit omöjliga att avvärja ens med iakttagande av största möjliga omsorgsfullhet.

Tjänsteleverantören är heller inte ansvarig enligt detta kapitel, om uppfyllandet av förpliktelser som anges i denna lag eller i avtal strider mot tjänsteleverantörens skyldigheter enligt vad som föreskrivs någon annanstans i lag.

En betaltjänstanvändare som lider skada ska vidta skäliga åtgärder för att begränsa sin skada. Om användaren försummar detta, får denne själv bära en motsvarande del av förlusten.

Skadestånd på grund av ett förfarande som strider mot lag eller avtal kan jämkas, om skadeståndet är oskäligt med hänsyn till orsaken till överträdelsen, betaltjänstanvändarens eventuella medverkan till skadan, vederlaget för betaltjänsten, tjänsteleverantörens möjligheter att förutse och hindra uppkomsten av skadan samt omständigheterna i övrigt.

Om användningen av ett betalningsinstrument för låga belopp inte kan förhindras på grund av dess egenskaper, kan betaltjänstanvändaren och tjänsteleverantören avtala att 62 § 3 mom. 1 och 2 punkten inte ska tillämpas på avtalet om det betalningsinstrumentet.

Om betalningsinstrumentet för låga belopp till sina egenskaper är sådant att användarens identitet inte framgår vid användningen, eller om tjänsteleverantören av andra orsaker i anslutning till betalningsinstrumentets egenskaper inte kan styrka att innehavaren av instrumentet har gett sitt samtycke till genomförandet av betalningstransaktionen, kan parterna avtala att 62 § 1 och 2 mom. och 3 mom. 1–3 punkten samt 63 och 72 § inte ska tillämpas på avtalet om det betalningsinstrumentet. (14.12.2017/898)

Bestämmelserna i 62 och 63 § ska tillämpas på elektroniska pengar som avses i 5 § 6 a-punkten i lagen om betalningsinstitut bara om tjänsteleverantören har möjlighet att förhindra användning av kontot eller betalningsinstrumentet.

Betalarens tjänsteleverantör ska på betalarens begäran till denne återbetala hela beloppet av en betalningstransaktion som initierats av eller via en betalningsmottagare, om beloppet av betalningstransaktionen

Valuteringsdagen för kreditering av betalarens betalkonto ska vara senast den dag då beloppet i fråga debiterades.

Om det är fråga om sådan direktdebitering som avses i artikel 1 i Sepa-förordningen har betalaren rätt till återbetalning även när de villkor som anges i 1 mom. inte uppfylls.

Betalaren och dennes tjänsteleverantör kan trots vad som föreskrivs i 1 och 3 mom. komma överens i ramavtalet om att betalaren vid direktdebitering inte har rätt till återbetalning, om betalaren har gett sitt samtycke till att betalningstransaktionen genomförs till sin tjänsteleverantör och tjänsteleverantören eller betalningsmottagaren på avtalat sätt har underrättat betalaren om debiteringen minst fyra veckor före förfallodagen.

Betalaren ska begära återbetalning av tjänsteleverantören inom åtta veckor från den dag då betalningstransaktionens belopp debiterades.

Tjänsteleverantören ska återbetala betalningstransaktionens belopp i dess helhet till betalaren inom tio bankdagar från mottagandet av begäran om återbetalning. Om tjänsteleverantören vägrar återbetala betalningstransaktionens belopp ska leverantören ange skälen för vägran samt de myndigheter och andra motsvarande organ som betalaren kan hänskjuta ärendet till.

En betalning är giltig gentemot betalarens borgenärer och andra utomstående när betalningsmottagarens tjänsteleverantör har fått de uppgifter som behövs för att kreditera betalningsmottagarens betalkonto med betalningstransaktionens belopp och

En betalning är dock alltid giltig gentemot utomstående när betalningstransaktionens belopp har krediterats betalningsmottagarens betalkonto.

Betalaren ska anses ha uppfyllt sin skyldighet att betala betalningstransaktionens belopp till betalningsmottagaren när betalningen med stöd av 81 § har blivit giltig gentemot utomstående, om inte något annat föreskrivs eller något annat följer av avtal eller rådande praxis mellan betalaren och betalningsmottagaren eller av handelsbruk eller annan sedvänja som ska anses vara bindande för betalaren och betalningsmottagaren.

Om ett betalkonto är tillgängligt via ett datanät, ska den tjänsteleverantör som förvaltar betalkontot tillåta betaltjänstanvändaren att använda kontoinformatonstjänster. Den kontoförvaltande tjänsteleverantören ska tillåta leverantören av kontoinformationstjänster att utnyttja de förfaranden för stark kundautentisering som den kontoförvaltande tjänsteleverantören tillhandahåller betaltjänstanvändaren på det sätt som förutsätts i denna lag.

Den kontoförvaltande tjänsteleverantören ska behandla begäranden om information som överförts via en leverantör av kontoinformationstjänster på ett jämlikt sätt i förhållande till andra sådana begäranden.

Leverantörer av kontoinformationstjänster får endast tillhandahålla tjänster som betaltjänstanvändaren uttryckligen har samtyckt till.

Leverantörer av kontoinformationstjänster har endast rätt till information på namngivna betalkonton och om tillhörande betalningstransaktioner och får inte använda, ha tillgång till eller lagra uppgifter för några andra ändamål än för att tillhandahålla en kontoinformationstjänst på betaltjänstanvändarens uttryckliga begäran. Leverantörer av kontoinformationstjänster får inte begära känsliga betalningsuppgifter som är kopplade till betalkontona.

Leverantörer av kontoinformationstjänster ska

En tjänsteleverantör som förvaltar ett betalkonto får neka en leverantör av kontoinformationstjänster tillgång till ett betalkonto, om tjänsteleverantören kan visa att det finns grundad anledning till att tillgång nekas och detta har samband med att leverantören av kontoinformationstjänster har använt betalkontot på ett obehörigt eller bedrägligt sätt. Den kontoförvaltande tjänsteleverantören ska på avtalat sätt informera betalaren om att tillgång till betalkontot har nekats och om grunderna för detta, om inte tillhandahållandet av sådan information hindras av motiverade säkerhetsskäl eller förbjuds någon annanstans i lag. Informationen ska, om möjligt, ges innan tillgång nekas och senast omedelbart därefter. Tillgång till betalkontot ska medges när det inte längre finns grunder för nekad tillgång.

Finansinspektionen övervakar efterlevnaden av denna lag när tjänsteleverantören är ett i 4 § 2–5 mom. i lagen om Finansinspektionen avsett tillsynsobjekt eller en i 5 § i den lagen avsedd annan finansmarknadsaktör. Också konsumentombudsmannen övervakar efterlevnaden av lagen när betaltjänstanvändaren är en konsument. (14.12.2017/898)

Finansinspektionen och konsumentombudsmannen ska ha ett ändamålsenligt samarbete. När de utför sina tillsynsuppgifter ska de vid behov samarbeta med Kommunikationsverket.

Tillsynsmyndigheterna ska när de utför uppgifter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/92/EU om jämförbarhet för avgifter som avser betalkonto, byte av betalkonto och tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner, ha ett ändamålsenligt samarbete med utländska EES-tillsynsmyndigheter, med iakttagande av artiklarna 22 och 23 i det direktivet. Finansinspektionen är den kontaktpunkt som avses i artikel 22 i det direktivet.

Tjänsteleverantörerna är skyldiga att till tillsynsmyndigheten överlämna de handlingar som behövs för tillsynen enligt denna lag. Tjänsteleverantörerna ska också utan dröjsmål, till de webbplatser som avses i 3 § 3 mom. 5 b-punkten i lagen om Finansinspektionen och i 15 kap. 6 d § i kreditinstitutslagen, lämna uppgifter om sina betaltjänster och prissättningen av dem samt om eventuella ändringar.

Bestämmelser om hur Finansinspektionen ska fullgöra sina tillsynsuppgifter, om dess rätt att bestämma om påföljder och om överklagande av Finansinspektionens beslut finns i lagen om Finansinspektionen.

Om det är behövligt med hänsyn till konsumentskyddet, kan en näringsidkare förbjudas att fortsätta ett förfarande som riktar sig till konsumenter och som strider mot denna lag eller mot förordningen om förmedlingsavgifter för kortbaserade betalningstransaktioner, eller att upprepa ett sådant förfarande eller ett därmed jämförbart förfarande. Förbudet ska förenas med vite, om detta inte av särskilda skäl är obehövligt. (29.1.2016/59)

Förbud som avses i 1 mom. meddelas av marknadsdomstolen. Marknadsdomstolen kan även meddela temporärt förbud som gäller tills saken är slutligt avgjord. I fråga om marknadsdomstolen och dess behandling av ärenden gäller dessutom vad som föreskrivs särskilt.

Konsumentombudsmannen får meddela förbud som avses i 1 mom. och interimistiska förbud i enlighet med vad som i lagen om Konkurrens- och konsumentverket (661/2012) föreskrivs om förbud som meddelas av konsumentombudsmannen. (30.11.2012/673)

Den som i näringsverksamhet uppsåtligen försummar att iaktta vad som i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 260/2012 om antagande av tekniska och affärsmässiga krav för betalningar och autogireringar i euro och om ändring av förordning (EG) nr 924/2009 föreskrivs om

Bestämmelser om påföljdsavgift som påförs för brott mot 10–15, 22 och 25 a § finns i lagen om vissa befogenheter för konsumentskyddsmyndigheterna (566/2020) .

Tjänsteleverantören ska använda stark kundautentisering, om betalaren

Om betalaren initierar en elektronisk betalningstransaktion via ett medel för distanskommunikation, ska tjänsteleverantören använda stark kundautentisering som kopplas till betalningstransaktionens belopp och betalningsmottagaren på det sätt som avses i artikel 97.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 om betaltjänster på den inre marknaden, om ändring av direktiven 2002/65/EG, 2009/110/EG och 2013/36/EU samt förordning (EU) nr 1093/2010 och om upphävande av direktiv 2007/64/EG, nedan betaltjänstdirektivet .

Tjänsteleverantören ska genom tillräckliga säkerhetsåtgärder sörja för att konfidentialiteten och integriteten för de personliga säkerhetsbehörighetsuppgifter som används vid stark kundautentisering skyddas.

Den starka kundautentisering som avses i 1 och 2 mom. samt de säkerhetsåtgärder som avses i 3 mom. ska uppfylla de närmare krav som anges i kommissionens tekniska standarder för tillsyn som utfärdas med stöd av artikel 98 i betaltjänstdirektivet.

Avvikelse kan göras från skyldigheten i denna paragraf om att använda stark kundautentisering samt att skydda konfidentialitet och integritet i fråga om de personliga säkerhetsbehörighetsuppgifterna, om det föreskrivs så i kommissionens tekniska standarder för tillsyn som utfärdas med stöd av artikel 98 i betaltjänstdirektivet.

Tjänsteleverantören ska i kontakter med andra tjänsteleverantörer, betalare och betalningsmottagare iaktta gemensamma och säkra öppna kommunikationsstandarder i fråga om autentisering, identifiering, underrättelser, lämnande av information och genomförande av säkerhetsåtgärder. Krav som gäller kommunikationsstandarder ingår i kommissionens tekniska standarder för tillsyn som utfärdas med stöd av artikel 98 i betaltjänstdirektivet.

Tjänsteleverantörer får endast med betaltjänstanvändarens uttryckliga samtycke behandla sådana personuppgifter som behövs för tillhandahållande av betaltjänsterna. (14.12.2017/898)

En tjänsteleverantör får, trots vad som föreskrivs om sekretessbeläggning av uppgifter, till en annan tjänsteleverantör lämna ut och annars behandla uppgifter om misstänkta och begångna brott mot sin betaltjänstverksamhet, om behandlingen av uppgifterna är nödvändig för att förhindra eller utreda brott i anslutning till betaltjänster. På registrering och annan behandling av dessa uppgifter tillämpas 15 kap. 18 a § i kreditinstitutslagen. (13.5.2022/332)

3 mom. har upphävts genom L 13.5.2022/332 . (13.5.2022/332)

4 mom. har upphävts genom L 13.5.2022/332 . (13.5.2022/332)

Tjänsteleverantörer ska ha effektiva förfaranden för att behandla betaltjänstanvändares klagomål som gäller rättigheter och skyldigheter enligt denna lag. Om parterna inte kommer överens om att använda något annat språk, ska finska eller svenska användas i förfarandet eller, om betaltjänsten tillhandahålls någon annanstans än i Finland, det officiella språket i den staten.

Tjänsteleverantören ska besvara klagomålet på papper, om inte parterna har kommit överens om att svaret ges på något annat varaktigt sätt. I svaret ska tjänsteleverantören ta ställning till alla punkter som förs fram i klagomålet och sända svaret till betaltjänstanvändaren inom 15 bankdagar från det att klagomålet togs emot. Om svaret av exceptionella skäl som är oberoende av tjänsteleverantören inte kan lämnas inom 15 bankdagar, ska tjänsteleverantören ge betaltjänstanvändaren ett preliminärt svar med skäl till förseningen av svaret och med angivande av en tidsfrist inom vilken betaltjänstanvändaren ska få det slutliga svaret. Det slutliga svaret ska i alla händelser sändas till betaltjänstanvändaren inom 35 bankdagar från det att klagomålet togs emot.

Utöver vad som föreskrivs i 2 kap. 8 b § i konsumentskyddslagen ska tjänsteleverantören i sina affärslokaler informera om minst ett sådant tvistlösningsorgan som har anmälts till Europeiska kommissionen i enlighet med artikel 20.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/11/EU om alternativ tvistlösning vid konsumenttvister och om ändring av förordning (EG) nr 2006/2004 och direktiv 2009/22/EG (direktivet om alternativ tvistlösning) och som är behörigt att behandla tvistemål som gäller rättigheter och skyldigheter enligt denna lag mellan näringsidkare och konsumenter.

Betalningsmottagarnas tjänsteleverantörer ska se till att enskilda meningsskiljaktigheter mellan betalningsmottagarna och deras tjänsteleverantörer om tillämpningen av förordningen om förmedlingsavgifter för kortbaserade betalningstransaktioner kan hänskjutas till ett oavhängigt organ som ger rekommendationer. Organets stadgar ska trygga en opartisk, sakkunnig, öppen, effektiv och rättvis behandling av meningsskiljaktigheter.

Tjänsteleverantören ska meddela Finansinspektionen det i 1 mom. avsedda organets namn och kontaktuppgifter. På begäran av Finansinspektionen ska tjänsteleverantören lämna Finansinspektionen organets stadgar och annan av Finansinspektionen angiven utredning som behövs för tillsynen över efterlevnaden av 1 mom.

Tjänsteleverantörer ska göra den i betaltjänstdirektivet avsedda broschyren om konsumenternas rättigheter som kommissionen utarbetat åtkomlig på ett lättillgängligt sätt på sin webbplats, om en sådan finns, och på papper i sina affärslokaler. Dessutom ska broschyren vara åtkomlig på ett lättillgängligt sätt på de myndigheters webbplatser som avses i 83 §. Informationen i broschyren ska med hjälp av alternativa medel göras tillgänglig också för personer med funktionsnedsättning.