617/2009

Denna lag innehåller bestämmelser om stark autentisering och om tillhandahållande av identifieringstjänster till tjänsteleverantörer, till allmänheten och till andra leverantörer av identifieringstjänster.

Lagen innehåller bestämmelser om tillsynen över efterlevnaden av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, nedan EU:s förordning om elektronisk identifiering , samt bestämmelser som kompletterar den förordningen. Dessutom innehåller lagen bestämmelser om bedömning av överensstämmelsen med kraven när det gäller identifieringstjänster och betrodda tjänster.

På gränsöverskridande identifieringssystem som anmäls till Europeiska kommissionen tillämpas denna lag endast om inte något annat följer av EU:s förordning om elektronisk identifiering.

Lagen tillämpas inte på tillhandahållande av tjänster avsedda för identifiering internt inom en sammanslutning. Lagen tillämpas inte heller på en sammanslutning som använder en egen metod för identifiering av egna kunder i samband med egna tjänster.

I denna lag avses med

Termerna elektronisk underskrift, betrodd tjänst, avancerad elektronisk underskrift, system för elektronisk identifiering och förlitande part har i denna lag samma betydelse som i artikel 3 i EU:s förordning om elektronisk identifiering.

Ett avtalsvillkor som avviker från bestämmelserna i denna lag till konsumentens nackdel är utan verkan, om inte något annat föreskrivs nedan.

Avtalsvillkor mellan leverantörer av identifieringstjänster som avviker från bestämmelserna i denna lag är ogiltiga. (29.3.2019/412)

4 § har upphävts genom L 29.6.2019/533 .

5 § har upphävts genom L 29.6.2019/533 .

När leverantörer av identifieringstjänster och certifikatutfärdare som tillhandahåller betrodda tjänster kontrollerar sökandens identitet ska de kontrollera sökandens personbeteckning.

Leverantörer av identifieringsverktyg och certifikatutfärdare som tillhandahåller betrodda tjänster ska hämta och uppdatera de uppgifter som de behöver för tillhandahållandet av identifieringstjänster för fysiska personer med användning av befolkningsdatasystemet. Leverantörer av identifieringstjänster ska dessutom säkerställa att de uppgifter som de behöver för tillhandahållandet av identifieringstjänster är uppdaterade enligt uppgifterna i befolkningsdatasystemet. (29.6.2016/533)

En uppgift som lämnas ut ur befolkningsdatasystemet är en offentligrättslig prestation. Bestämmelser om avgiften för en prestation finns i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) .

Leverantörer av identifieringsverktyg och certifikatutfärdare som tillhandahåller betrodda tjänster ska hämta och uppdatera de uppgifter som de behöver för tillhandahållandet av identifieringstjänster för juridiska personer med användning av företags- och organisationsregistren. Leverantörer av identifieringstjänster ska dessutom säkerställa att de uppgifter som de behöver för tillhandahållandet av identifieringstjänster är uppdaterade enligt uppgifterna i företags- och organisationsregistren.

Leverantörer av identifieringstjänster har trots sekretessbestämmelserna rätt att via ett gränssnitt eller annars i elektronisk form få information ur polisens informationssystem om giltighet för pass eller identitetskort som används vid inledande identifiering.

Ett system för elektronisk identifiering ska uppfylla följande krav:

Bestämmelserna i 1 mom. hindrar inte att specifika tjänster tillhandahålls så att leverantören av identifieringstjänster meddelar den tjänsteleverantör som använder en identifieringstjänst den pseudonym som innehavaren av identifieringsverktyget använder eller endast ett begränsat antal personuppgifter.

I en identifieringsmetod ska minst två av följande autentiseringsfaktorer användas:

I varje identifieringsmetod ska det i enlighet med avsnitt 2.3.1 i bilagan till förordningen om tillitsnivåer vid elektronisk identifiering användas en sådan dynamisk autentisering som ändras vid varje ny autentisering mellan en person och det system som kontrollerar personens identitet.

Juridiska personer som fungerar som leverantörer av identifieringstjänster och fysiska personer som handlar för deras räkning samt ledamöter eller ersättare i styrelsen eller förvaltningsrådet för en sammanslutning eller stiftelse som är tjänsteleverantör, liksom dess verkställande direktör och ansvariga bolagsmän samt andra personer i motsvarande ställning ska uppfylla följande krav:

(29.6.2016/533)

En leverantör av identifieringstjänster ska vara tillförlitlig. En leverantör betraktas inte som tillförlitlig om en sådan person som avses i 1 mom. genom en lagakraftvunnen dom under de senaste fem åren har dömts till fängelsestraff eller under de senaste tre åren har dömts till böter för ett brott som kan anses visa att personen i fråga är uppenbart olämplig att tillhandahålla identifieringstjänster.

En leverantör av identifieringstjänster betraktas inte heller som tillförlitlig, om en sådan person som avses i 1 mom. i övrigt genom sin tidigare verksamhet har visat sig vara uppenbart olämplig som leverantör av identifieringstjänster.

En leverantör av identifieringstjänster som är etablerad i Finland ska innan verksamheten inleds göra en skriftlig anmälan till Transport- och kommunikationsverket. Anmälan kan också göras av en sådan sammanslutning av leverantörer av identifieringstjänster som administrerar en tjänst som ska betraktas som en enda identifieringstjänst.

Anmälan ska innehålla

Leverantören av identifieringstjänster ska utan dröjsmål skriftligen underrätta Transport- och kommunikationsverket om ändringar i de uppgifter som avses i 2 mom. Anmälan ska också göras när verksamheten avslutas eller funktionerna överförs till en annan tjänsteleverantör.

Vad som föreskrivs i 10 § hindrar inte att en leverantör av identifieringstjänster som är etablerad i en annan medlemsstat i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet gör en anmälan enligt nämnda paragraf.

Transport- och kommunikationsverket ska föra ett offentligt register över de leverantörer av identifieringstjänster som har gjort en anmälan enligt 10 § och om de tjänster som de tillhandahåller.

Efter det att anmälan enligt 10 § har inkommit ska Transport- och kommunikationsverket förbjuda en tjänsteleverantör att tillhandahålla sina tjänster som stark autentisering, om tjänsterna eller tjänsteleverantören inte uppfyller kraven i detta kapitel. Om bristfälligheten kan anses vara endast ringa, kan Transport- och kommunikationsverket uppmana tjänsteleverantören att avhjälpa bristfälligheten inom en utsatt tid.

En leverantör av identifieringstjänster ansluter sig till förtroendenätet när leverantören gör en anmälan enligt 10 § till Transport- och kommunikationsverket.

En leverantör av identifieringsverktyg ska erbjuda leverantörer av tjänster för identifieringsförmedling tillträdesrätt till sina identifieringstjänster så att leverantörerna kan förmedla identifieringstransaktioner till en part som förlitar sig på en elektronisk identifiering. En leverantör av identifieringsverktyg ska upprätta leveransvillkor för tillträdesrätt till sin identifieringstjänst och tillämpa dem vid ingående av avtal med leverantörer av tjänster för identifieringsförmedling. Villkoren för tillträdesrätten ska vara förenliga med denna lag samt rimliga och icke-diskriminerande. Leverantören av identifieringsverktyg ska godkänna en begäran av en leverantör av tjänster för identifieringsförmedling om att ingå ett avtal enligt leveransvillkoren samt bevilja tillträdesrätt till identifieringstjänsten utan dröjsmål och senast inom en månad efter att begäran har gjorts. Leverantören av identifieringsverktyg kan vägra ingå avtal endast om leverantören av tjänster för identifieringsförmedling handlar i strid med denna lag eller de bestämmelser som utfärdats eller de föreskrifter som meddelats med stöd av den eller om det finns andra vägande skäl för vägran.

Leverantörer av identifieringstjänster ska samarbeta för att säkerställa att de tekniska gränssnitten mellan medlemmarna i förtroendenätet är kompatibla och att de gör det möjligt att tillhandahålla gränssnitt som följer allmänt kända standarder för de förlitande parterna.

Leverantörer av identifieringstjänster ska genomföra underhålls-, ändrings- och informationssäkerhetsåtgärder på ett sådant sätt att åtgärderna innebär minsta möjliga olägenhet för identifieringstjänsternas övriga leverantörer, användare och förlitande parter. Utöver det som föreskrivs i 25 och 26 § får en leverantör av identifieringstjänster tillfälligt utan en annan leverantörs samtycke avbryta tillhandahållandet av en identifieringstjänst eller begränsa dess användning, om det är nödvändigt för att de åtgärder som avses ovan ska kunna genomföras framgångsrikt. Övriga leverantörer av identifieringstjänster vilkas tjänster kan påverkas av avbrott och ändringar ska effektivt informeras om dessa.

En leverantör av identifieringstjänster får använda sådan information om en annan leverantör av identifieringstjänster som den erhållit i samband med överlåtelse av tillträdesrätt eller med stöd av 16 § endast för det ändamål för vilket informationen har lämnats till leverantören av identifieringstjänster. Uppgifterna får behandlas endast av den som arbetar hos eller för en leverantör av identifieringstjänster och som nödvändigt behöver uppgifterna i sitt arbete. Uppgifterna ska också annars behandlas så att företagshemligheter som tillhör en annan leverantör av identifieringstjänster inte röjs. En leverantör av identifieringstjänster som genom att handla i strid med detta moment vållar en annan leverantör av identifieringstjänster skada är skyldig att ersätta skadan.

Närmare bestämmelser om förtroendenätets administrativa praxis, tekniska gränssnitt och administrativa ansvar utfärdas genom förordning av statsrådet.

En leverantör av identifieringsverkstyg ska offentliggöra leveransvillkoren för tillträdesrätt till sin identifieringstjänst samt annan information som är relevant för överlåtelse av tillträdesrätt och identifieringstjänsternas kompatibilitet på sin webbplats. Leverantören av identifieringsverktyg ska offentliggöra åtminstone följande information:

Leverantörer av tjänster för identifieringsförmedling ska betala en ersättning på högst 3 cent per förmedlad identifieringstransaktion för tillträdesrätt till identifieringstjänsten. Ersättningen omfattar alla personidentifieringsuppgifter som gäller det elektroniska identifieringsverktyget. Transport- och kommunikationsverket ska bedöma nivån på ersättningen årligen.

Ingen annan ersättning får tas ut för tillträdesrätt till identifieringstjänsten. Den ersättning som anges i 1 mom. ska omfatta fakturering och tillträdesrätter till alla sådana gränssnitt, funktioner, tjänster, programvaror och informationssystem som förvaltas av leverantören av identifieringsverktyget och som behövs för förmedling av identifiering till en förlitande part.

En leverantör av identifieringstjänster som uppsåtligen eller av oaktsamhet handlar i strid med de skyldigheter som anges i 12 a § 2 och 3 mom. eller i bestämmelser som utfärdats med stöd av 12 § 6 mom. eller de skyldigheter som anges i 12 b eller 12 c § eller 17 § 4 mom. är skyldig att ersätta en annan leverantör av identifieringstjänster för skada som har tillfogats denna.

Skadeståndet omfattar ersättning för kostnader, prisskillnad samt annan direkt ekonomisk skada som orsakats av leverantörens i 1 mom. avsedda verksamhet.

Skadeståndet kan jämkas, om fullt skadeståndsansvar bedöms som oskäligt tungt med tanke på förseelsens art, skadans omfattning, parternas situation och andra omständigheter.

Rätten till skadestånd preskriberas om skadeståndstalan inte har väckts inom tre år från det att leverantören av identifieringstjänster fick eller borde ha fått kännedom om uppkomsten av skadan.

Vid prövning av en skadeståndstalan som avses i 1 mom. kan domstolen begära yttrande av Transport- och kommunikationsverket.

Hos leverantörer av identifieringstjänster ska lagringen av uppgifter som sammanhänger med identifieringen, personalen och de tjänster som köps av underleverantörer uppfylla åtminstone kraven för tillitsnivån väsentlig enligt avsnitten 2.4.4 och 2.4.5 i bilagan till förordningen om tillitsnivåer vid elektronisk identifiering. Leverantörer av identifieringstjänster ska dessutom ha en omfattande plan för identifieringstjänstens upphörande. (29.6.2016/533)

Leverantören av identifieringstjänster ska ha med tanke på verksamhetens omfattning tillräckliga ekonomiska resurser för att ordna verksamheten och täcka ett eventuellt skadeståndsansvar. Leverantören får också vidta andra nödvändiga åtgärder för att täcka ett eventuellt skadeståndsansvar.

3 mom. har upphävts genom L 26.3.2021/230 . (26.3.2021/230)

Leverantören av identifieringstjänster svarar för att tjänster och produkter som produceras av personer som leverantören anlitar är tillförlitliga och fungerar.

Leverantörer av identifieringstjänster ska ha principer för identifiering som närmare anger hur tjänsteleverantören uppfyller de skyldigheter som anges i denna lag. Det ska i synnerhet anges närmare hur leverantören av identifieringsverktyg genomför den identifiering som avses i 17 och 17 a § när identifieringsverktyg beviljas.

Principerna för identifiering ska dessutom innehålla de viktigaste uppgifterna om

Om elektroniska underskrifter eller avancerade elektroniska underskrifter kan skapas med ett identifieringsverktyg ska leverantören av identifieringstjänster också lämna uppgifter om hur och på vilken nivå de elektroniska underskrifterna tillhandahålls samt om säkerhetsfaktorerna i fråga om underskrifterna.

Leverantören av identifieringstjänster ska hålla principerna för identifiering allmänt tillgängliga och uppdaterade.

En leverantör av identifieringsverktyg ska innan ett avtal ingås informera den som ansöker om ett identifieringsverktyg om (29.6.2016/533)

De uppgifter som avses i 1 mom. ska lämnas skriftligen eller elektroniskt så att den som ansöker om ett identifieringsverktyg kan spara och återge dem i oförändrad form. Om ett avtal på begäran av den som ansöker om ett identifieringsverktyg ingås genom distanskommunikation så att uppgifter och avtalsvillkor inte kan lämnas på det sätt som avses ovan innan avtalet ingås, ska uppgifterna utan dröjsmål lämnas på det nämnda sättet efter det att avtalet har ingåtts.

3 mom. har upphävts genom L 26.3.2021/230 . (26.3.2021/230)

En leverantör av identifieringstjänster ska trots sekretessbestämmelserna utan ogrundat dröjsmål anmäla betydande hot och störningar som riktas mot tjänsternas funktion, informationssäkerheten eller användningen av en elektronisk identitet till de tjänsternas förlitande parter, till innehavarna av identifieringsverktyg, till övriga avtalsparter i förtroendenätet och till Transport- och kommunikationsverket. I anmälan ska det redogöras för de åtgärder som olika aktörer har tillgång till för att avvärja hot eller störningar samt de beräknade kostnaderna för åtgärderna.

Leverantören av identifieringstjänster får trots sekretessbestämmelserna underrätta alla medlemmar i förtroendenätet om hot och störningar som avses i 1 mom. samt om tjänsteleverantörer som skäligen kan misstänkas för att eftersträva orättmätig ekonomisk vinning, lämna betydelsefull osann eller vilseledande information eller behandla personuppgifter på ett olagligt sätt.

Transport- och kommunikationsverket får för anmälarens räkning på teknisk väg förmedla uppgifterna mellan parterna i förtroendenätet trots vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) .

Vid inledande identifiering ska identifieringen av en fysisk person göras personligen eller elektroniskt på ett sådant sätt att de krav uppfylls som gäller för tillitsnivån väsentlig eller hög enligt avsnitt 2.1.2 i bilagan till förordningen om tillitsnivåer vid elektronisk identifiering. Kontrollen av en persons identitet kan grunda sig på en identitetshandling som utfärdats av en myndighet eller ett sådant identifieringsverktyg för stark autentisering som avses i denna lag. Kontrollen av identiteten kan dessutom grunda sig på ett förfarande som en offentlig eller privat aktör tidigare och i annat syfte än för beviljande av ett identifieringsverktyg för stark autentisering har använt sig av och som Transport- och kommunikationsverket godkänner utifrån de bestämmelser som gäller förfarandet och utifrån myndighetstillsynen eller utifrån en bekräftelse av ett i 28 § 1 punkten avsett organ för bedömning av överensstämmelse.

Dokument som godkänns vid inledande identifiering, när identifieringen endast sker utifrån en identitetshandling som utfärdats av en myndighet, är ett giltigt pass eller identitetskort som har utfärdats av en myndighet i en medlemsstat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, i Schweiz eller i San Marino. En leverantör av identifieringsverktyg som så önskar kan också vid kontrollen av identiteten använda ett giltigt pass som har utfärdats av en myndighet i någon annan stat.

Om identiteten hos den som ansöker om ett identifieringsverktyg inte kan verifieras på ett tillförlitligt sätt, ska polisen utföra den inledande identifiering som gäller ansökan. De kostnader som polisens inledande identifiering orsakar den som ansöker om ett identifieringsverktyg är en offentligrättslig prestation. Bestämmelser om avgiften för en sådan prestation finns i lagen om grunderna för avgifter till staten.

En leverantör av identifieringsverktyg ska göra det möjligt för en annan leverantör av identifieringsverktyg att använda ett identifieringsverktyg för stark autentisering som beviljats av den förstnämnda för inledande identifiering vid ansökan om ett identifieringsverktyg för stark autentisering på motsvarande eller lägre tillitsnivå. Vad som i 12 a och 12 b § föreskrivs om överlåtelse av tillträdesrätt till identifieringstjänsten och publicering av leveransvillkoren tillämpas också på i detta moment avsedd användning av identifieringsverktyg vid inledande identifiering. (29.3.2019/412)

Den leverantör av identifieringsverktyg som litar på en tidigare inledande identifiering bär ansvaret i förhållande till den skadelidande om den inledande identifieringen är felaktig. (29.3.2019/412)

Om en leverantör av identifieringsverktyg som litar på en tidigare inledande identifiering blir ansvarig för en skada med stöd av 5 mom., har leverantören rätt att få ersättning för sin skada av den leverantör av identifieringsverktyg som begått felet vid den inledande identifieringen, om inte den sistnämnda leverantören visar att skadan inte har berott på uppsåt eller grov oaktsamhet. (29.3.2019/412)

7 mom. har upphävts genom L 29.3.2019/412 . (29.3.2019/412)

Den identitet som uppgetts av en juridisk person ska kontrolleras med användning av företags- och organisationsregistren eller på ett sådant sätt att åtminstone de krav på styrkande och kontroll av juridiska personers identitet uppfylls som gäller för tillitsnivån väsentlig enligt avsnitt 2.1.3 i bilagan till förordningen om tillitsnivåer vid elektronisk identifiering.

Användningen av identifieringsverktyg för att utföra rättshandlingar får förhindras genom avtal mellan leverantörer av identifieringstjänster, tjänsteleverantörer som använder tjänsterna och innehavare av identifieringsverktyg. Dessutom får utförandet av rättshandlingar begränsas både när det gäller användningsändamål och transaktionernas värde i pengar. Hinder och begränsningar får inte gälla enskilda tjänsteleverantörer och de får inte vara beroende av vilken leverantör av tjänster för identifieringsförmedling som förmedlar identifieringstransaktionen.

Leverantören av identifieringstjänster ska se till att alla parter känner till hindren eller begränsningarna eller att de är lätta att upptäcka och meddelas på ett klart och lättbegripligt sätt. Leverantören av identifieringsverktyg får även införa hinder eller begränsningar med tekniska medel. Leverantören svarar inte för de åtgärder som har vidtagits i strid med hindren eller begränsningarna trots att leverantören har handlat på ett omsorgsfullt sätt.

Leverantören av identifieringsverktyg ska se till att en tjänsteleverantör som använder identifieringstjänsterna har möjlighet att dygnet runt kontrollera de hinder och begränsningar som gäller identifieringsverktyget. Denna skyldighet föreligger dock inte om användning av identifieringsverktyget i strid med hindren och begränsningarna har förhindrats med hjälp av tekniska medel.

En tjänsteleverantör som använder identifieringstjänster ska i samband med användningen av ett identifieringsverktyg kontrollera eventuella hinder eller begränsningar i de system och register som leverantören av identifieringstjänsterna har. Detta behöver dock inte göras om användning av identifieringsverktyget i strid med hindren och begränsningarna har förhindrats med hjälp av tekniska medel.

Om identifieringsmetoden grundar sig på ett certifikat, ska certifikatet åtminstone innehålla

Den som tillhandahåller certifikattjänster ska för sin del försäkra sig om att en tjänsteleverantör som använder identifieringstjänster har tillgång till certifikatets innehåll om det är nödvändigt för identifieringen.

Utgivningen av identifieringsverktyg grundar sig på ett avtal mellan den som ansöker om verktyget och leverantören av identifieringstjänster. Avtalet ska ingås skriftligen. Avtalet kan även ingås elektroniskt om dess innehåll inte kan ändras ensidigt och det hålls tillgängligt för parterna. Leverantören av identifieringstjänster ska bemöta sina kunder på ett icke-diskriminerande sätt och dem som ansöker om identifieringsverktyg jämlikt när avtalet ingås.

Avtalet kan gälla tills vidare eller för viss tid. Ett identifieringsverktyg kan ha en giltighetstid som är kortare än avtalets giltighetstid.

Identifieringsverktyg beviljas endast fysiska och juridiska personer. Bindningen mellan en fysisk persons och en juridisk persons identifieringsverktyg ska genomföras i enlighet med avsnitt 2.1.4 i bilagan till förordningen om tillitsnivåer vid elektronisk identifiering. Ett identifieringsverktyg ska vara personligt. Till ett identifieringsverktyg kan det vid behov fogas en uppgift om att innehavaren av identifieringsverktyget i enskilda fall även får företräda en annan fysisk person eller en juridisk person. (29.6.2016/533)

Leverantören av ett identifieringsverktyg ska överlåta identifieringsverktyget till sökanden på det sätt som anges i avtalet. Leverantören ska säkerställa att verktyget inte obehörigt kommer i någon annans besittning vid överlåtelsen, på ett sådant sätt att åtminstone de krav uppfylls som gäller för tillitsnivån väsentlig enligt avsnitt 2.2.2 i bilagan till förordningen om tillitsnivåer vid elektronisk identifiering.

En leverantör av identifieringsverktyg får leverera ett nytt verktyg till en innehavare av identifieringsverktyg utan en uttrycklig begäran endast om ett verktyg som tidigare har tillhandahållits ska ersättas med ett nytt. När identifieringsverktyg förnyas ska de krav uppfyllas som gäller för tillitsnivån väsentlig enligt avsnitt 2.2.4 i bilagan till förordningen om tillitsnivåer vid elektronisk identifiering.

Innehavaren av ett identifieringsverktyg ska använda verktyget i enlighet med villkoren i avtalet. Innehavaren ska förvara identifieringsverktyget omsorgsfullt. Innehavaren är skyldig att ansvara för verktyget efter att ha tagit emot det.

Innehavaren av ett identifieringsverktyg får inte överlåta verktyget för att användas av någon annan.

Leverantörer av identifieringstjänster ska registrera

Leverantörer av identifieringsverktyg ska registrera behövliga uppgifter om den inledande identifiering av sökande som avses i 17 och 17 a § och om de handlingar eller den elektroniska identifiering som använts i den inledande identifieringen.

De uppgifter som avses i 1 mom. 1 punkten ska lagras i fem år från identifieringstransaktionen. De övriga uppgifter som avses i 1 och 2 mom. ska lagras i fem år från det att ett fast kundförhållande har upphört.

Personuppgifter som har uppkommit i samband med en identifieringstransaktion ska förstöras efter transaktionen, om det inte är nödvändigt att registrera dem för att verifiera en enskild identifieringstransaktion.

Leverantören av identifieringstjänster får behandla registrerade uppgifter endast för att tillhandahålla och upprätthålla tjänsterna, fakturera, trygga sina rättigheter vid tvister och utreda missbruk samt på begäran av en tjänsteleverantör som använder identifieringstjänster eller en innehavare av ett identifieringsverktyg. Leverantören av identifieringstjänster ska registrera uppgifter om när och varför uppgifterna behandlats och vem som gjort det.

Om en tjänsteleverantör endast ger ut identifieringsverktyg

Innehavaren av ett identifieringsverktyg ska göra en anmälan till leverantören av identifieringsverktyget, eller någon annan aktör som denne har utsett, om verktyget har förkommit, obehörigen har kommit i någon annans besittning eller obehörigen har använts. Anmälan ska göras utan obefogat dröjsmål efter det att saken har upptäckts. (29.6.2016/533)

Leverantören av identifieringsverktyg ska se till att det är möjligt att när som helst göra en anmälan enligt 1 mom. Leverantören ska utan dröjsmål återkalla identifieringsverktyget eller förhindra dess användning efter det att anmälan har mottagits. (29.6.2016/533)

Leverantören av ett identifieringsverktyg ska på lämpligt sätt och utan dröjsmål i systemet registrera uppgifter om tidpunkten för återkallandet eller förhindrandet av användningen. Innehavaren av identifieringsverktyget har rätt att på begäran få ett intyg över att innehavaren har gjort den anmälan som avses i 1 mom. Intyget ska begäras inom 18 månader från anmälan. (29.6.2016/533)

Systemet ska vara sådant att en tjänsteleverantör som använder identifieringstjänster lätt kan kontrollera uppgifterna i systemet vilket tid på dygnet som helst. Skyldighet att ordna möjlighet att kontrollera uppgifterna föreligger dock inte, om användning av identifieringsverktyget kan förhindras med hjälp av tekniska medel eller om verktyget kan spärras.

En tjänsteleverantör som använder identifieringstjänster ska i samband med användningen av ett identifieringsverktyg kontrollera uppgifterna om eventuella återkallanden och hinder i de system och register som leverantören av identifieringstjänster har. Detta behöver dock inte göras om användning av identifieringsverktyget kan förhindras med hjälp av tekniska medel eller om verktyget kan spärras.

Om en identifieringstjänst grundar sig på certifikat och uppgifter om återkallade certifikat ges med hjälp av en spärrlista, får den som tillhandahåller certifikattjänster registrera uppgifter om sådan kontroll av certifikatens giltighet som gjorts på spärrlistan. Certifikatutfärdaren kan alternativt lagra spärrlistan.

Utöver vad som föreskrivs i 25 § får leverantören av ett identifieringsverktyg återkalla eller förhindra användningen av identifieringsverktyget, om

Leverantören av identifieringsverktyget ska så snart som möjligt underrätta innehavaren av identifieringsverktyget om att identifieringsverktyget har återkallats eller användningen av det förhindrats samt om tidpunkten för och orsakerna till detta.

Leverantören av identifieringsverktyget ska erbjuda en ny möjlighet att använda identifieringsverktyget eller tillhandahålla innehavaren ett nytt verktyg omedelbart efter det att en sådan orsak som avses 1 mom. 2 eller 3 punkten inte längre föreligger.

Innehavaren av ett identifieringsverktyg ansvarar för obehörig användning av verktyget endast om

Innehavaren av ett identifieringsverktyg ansvarar dock inte för obehörig användning av verktyget

Överensstämmelsen hos en tjänst enligt detta kapitel kan bedömas av följande bedömningsorgan så som föreskrivs nedan:

En leverantör av identifieringstjänster ska regelbundet låta ett sådant bedömningsorgan som nämns i 28 § bedöma om identifieringstjänsten uppfyller kraven på interoperabilitet, informationssäkerhet, dataskydd och annan tillförlitlighet enligt denna lag.

Bestämmelser om bedömning av överensstämmelse hos system för elektronisk identifiering som ska anmälas till Europeiska kommissionen finns i EU:s förordning om elektronisk identifiering och i förordningen om tillitsnivåer vid elektronisk identifiering.

Bestämmelser om Transport- och kommunikationsverkets rätt att meddela närmare föreskrifter om bedömningsgrunderna vid bedömningen av överensstämmelsen hos en identifieringstjänst finns i 42 §. Som bedömningsgrund kan Transport- och kommunikationsverket utöver de författningar och rättsakter som avses i 1 och 2 mom. fastställa bestämmelser eller riktlinjer som antagits av Europeiska unionen eller något annat internationellt organ, publicerade och generellt eller regionalt tillämpade anvisningar för informationssäkerhet samt datasäkerhetsstandarder eller förfaranden som används allmänt.

Överensstämmelse hos det nationella gränssnitt som hör till EU:s interoperabilitetsramverk för elektronisk identifiering ( den nationella noden ) ska påvisas genom en bedömning som görs av ett organ för bedömning av överensstämmelse eller ett annat utomstående bedömningsorgan.

Bestämmelser om kraven på den nationella noden finns i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1501 om interoperabilitetsramverket enligt artikel 12.8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden. Bestämmelser om Transport- och kommunikationsverkets rätt att meddela närmare föreskrifter om bedömningsgrunderna vid bedömningen av överensstämmelse hos den nationella noden finns i 42 §.

En leverantör av identifieringstjänster och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska över bedömningen av överensstämmelse låta utarbeta en inspektionsberättelse som lämnas in till Transport- och kommunikationsverket. (29.11.2019/1188)

Inspektionsberättelsen är i kraft den tid som anges i den standard som användes vid bedömningen, dock högst i två år.

Ett organ för bedömning av överensstämmelse ska inspektera en kvalificerad tillhandahållare av betrodda tjänster och överensstämmelsen hos en kvalificerad betrodd tjänst med iakttagande av bestämmelserna i EU:s förordning om elektronisk identifiering.

Bestämmelser om Transport- och kommunikationsverkets rätt att meddela närmare föreskrifter om bedömningsgrunderna vid bedömningen av överensstämmelse finns i 42 §. Som bedömningsgrund kan Transport- och kommunikationsverket fastställa bestämmelser eller riktlinjer som antagits av Europeiska unionen eller något annat internationellt organ, publicerade och generellt eller regionalt tillämpade anvisningar för informationssäkerhet samt datasäkerhetsstandarder eller förfaranden som används allmänt.

De bedömningsorgan som nämns i 28 § omfattas av följande kompetenskrav:

Bestämmelser om Transport- och kommunikationsverkets rätt att meddela närmare föreskrifter om de krav som anges i 1 mom. finns i 42 §.

Ett organ för bedömning av överensstämmelse ska visa att kraven i 1 mom. 1–3 punkten är uppfyllda genom en ackreditering beviljad av den nationella ackrediteringsenheten med iakttagande av bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och i lagen om konstaterande av tillförlitligheten hos tjänster för bedömning av överensstämmelse med kraven (920/2005) .

En leverantör av identifieringstjänster ska i den anmälan som avses i 10 § lämna en redogörelse för att ett annat utomstående bedömningsorgan eller ett internt kontrollorgan som bedömt dess överensstämmelse uppfyller kraven enligt 1 mom. Att kraven i 1 mom. 1–3 punkten är uppfyllda ska visas genom en ackreditering enligt 3 mom. eller genom ett annat oberoende förfarande som grundar sig på en allmänt använd standard.

En ackreditering som beviljas av en utländsk ackrediteringsenhet motsvarar ett ackrediteringsbeslut enligt 3 och 4 mom.

Organ för bedömning av överensstämmelse godkänns av Transport- och kommunikationsverket. Ett organ kan godkännas för viss tid, om det finns särskilda skäl till detta. Transport- och kommunikationsverket kan förena ett beslut om godkännande med begränsningar och villkor rörande organets kompetensområde, tillsynen över organet och organets verksamhet.

Organ för bedömning av överensstämmelse godkänns efter ansökan. Ansökan ska innehålla sådana uppgifter om sökanden och sökandens verksamhet utifrån vilka det kan avgöras om kraven i 33 § är uppfyllda.

När Transport- och kommunikationsverket behandlar en ansökan kan verket skaffa utlåtanden samt anlita utomstående experter för att bedöma ansökan och de uppgifter som ges i ansökan.

Transport- och kommunikationsverket får efter ansökan utse offentliga eller privata certifieringsorgan enligt artiklarna 30 och 39.2 i EU:s förordning om elektronisk identifiering som har i uppgift att certifiera anordningar för skapande av kvalificerade elektroniska underskrifter eller kvalificerade elektroniska stämplar. Certifieringsorganet kan utses för viss tid. I sin ansökan ska certifieringsorganet ange de uppgifter som Transport- och kommunikationsverket begär och som behövs för behandlingen av ansökan.

Certifieringsorganet ska vara funktionellt och ekonomiskt oberoende av tillverkarna av anordningar för skapande av elektroniska underskrifter eller elektroniska stämplar. Organet ska ha en ansvarsförsäkring som är tillräcklig med hänsyn till verksamhetens omfattning, eller något annat motsvarande arrangemang, och det ska ha tillgång till en tillräckligt stor yrkeskunnig personal och de system, den utrustning och de redskap som behövs för verksamheten.

Ett organ för bedömning av överensstämmelse och ett certifieringsorgan får i sitt uppdrag anlita personer som inte hör till organisationen. Organen ansvarar också för det arbete som utförts av personer de anlitat.

Organ för bedömning av överensstämmelse och certifieringsorgan ska följa bestämmelserna i förvaltningslagen (434/2003) , lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003) , språklagen (423/2003) och samiska språklagen (1086/2003) när de utför offentliga förvaltningsuppgifter som avses i denna lag. På personalen vid organ för bedömning av överensstämmelse och vid certifieringsorgan och vid dotterbolag och underentreprenörer som anlitas av sådana organ tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när den sköter uppgifter som avses i denna paragraf. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974) .

Organ för bedömning av överensstämmelse och certifieringsorgan ska underrätta Transport- och kommunikationsverket om varje ändring som har betydelse för uppfyllandet av villkoren för att godkännas eller utses.

Om Transport- och kommunikationsverket konstaterar att ett organ för bedömning av överensstämmelse eller ett certifieringsorgan inte uppfyller föreskrivna villkor eller att organet i väsentlig grad handlar i strid med gällande bestämmelser, ska Transport- och kommunikationsverket sätta ut en tillräcklig tidsfrist inom vilken saken ska rättas till.

Transport- och kommunikationsverket kan återkalla ett beslut att godkänna ett bedömningsorgan eller utse ett certifieringsorgan om organet inte har korrigerat sin verksamhet inom den tid som satts ut enligt 1 mom. och det är fråga om en väsentlig förseelse eller försummelse.

En undertecknare eller en innehavare av en elektronisk stämpel ska utan dröjsmål begära att den certifikatutfärdare som har utfärdat ett kvalificerat certifikat ska återkalla det, om undertecknaren eller innehavaren har grundad anledning att misstänka att framställningsdata för underteckningen eller den elektroniska stämpeln används på obehörigt sätt.

En certifikatutfärdare som tillhandahåller kvalificerade certifikat ska utan dröjsmål återkalla ett kvalificerat certifikat, om undertecknaren eller innehavaren av den elektroniska stämpeln begär det. En begäran om återkallande av ett certifikat anses ha kommit in till certifikatutfärdaren när den har stått till utfärdarens förfogande så att begäran har kunnat behandlas.

En undertecknare och en innehavare av en elektronisk stämpel ansvarar för skada som orsakats av obehörig användning av framställningsdata för en avancerad elektronisk underskrift eller elektronisk stämpel som är baserad på ett kvalificerat certifikat tills en begäran om återkallande av certifikatet har kommit in till certifikatutfärdaren så som anges i 39 § 2 mom.

En konsument har dock ansvar enligt 1 mom. endast om

Bestämmelser om det ansvar som vilar på tillhandahållare av betrodda tjänster finns i artikel 13 i EU:s förordning om elektronisk identifiering.

Den certifikatutfärdare som tillhandahållit ett kvalificerat certifikat är ansvarig för skada som den som förlitat sig på det kvalificerade certifikatet orsakats genom att certifikatutfärdaren eller en person som denne anlitat inte har återkallat certifikatet på det sätt som anges i 39 §. Certifikatutfärdaren är fri från ansvar, om den visar att skadan inte har berott på oaktsamhet hos certifikatutfärdaren eller en person som denne anlitat.

Kommunikationsministeriet svarar för den allmänna styrningen och utvecklingen av stark autentisering och betrodda tjänster.

Transport- och kommunikationsverket får meddela närmare föreskrifter om

Transport- och kommunikationsverket ska utöva tillsyn över efterlevnaden av denna lag, om inte något annat föreskrivs i denna lag.

Transport- och kommunikationsverket ska årligen samla och föra statistik över information om marknaden för stark autentisering och om tillhandahållandet av, tillgången till och priserna på identifieringstjänster. Den information som verket samlar hos leverantörer av identifieringstjänster ska vara behövlig för uppföljningen av regleringens konsekvenser eller för skötseln av den styrnings- och utvecklingsuppgift som avses i 42 § 1 mom. Informationen ska omfatta uppgifter om volymen av identifieringstransaktionerna, priserna mellan identifieringstjänsterna, detaljpriser på eller kundmängder inom identifieringstjänsterna, inkomster från identifieringstjänster eller andra motsvarande uppgifter som behövs för att statistikföringen ska vara tillförlitlig.

Transport- och kommunikationsverket ska i enlighet med EU:s förordning om elektronisk identifiering

Transport- och kommunikationsverkets beslutanderätt omfattar inte avtalsförhållanden mellan parter eller frågor om ersättningsskyldighet.

Dataombudsmannen ska övervaka att bestämmelserna om personuppgifter i denna lag iakttas.

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska upprätthålla den nationella nod som avses i 30 § 1 mom.

När Transport- och kommunikationsverket fullgör sina uppgifter enligt denna lag har verket trots sekretessbestämmelserna rätt att få den information som behövs för skötseln av uppgifterna av dem vars rättigheter och skyldigheter denna lag gäller och av dem som handlar för dessas räkning.

2 mom. har upphävts genom L 26.3.2021/230 . (26.3.2021/230)

Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet har Transport- och kommunikationsverket och dataombudsmannen trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller utlämnande av uppgifter rätt att lämna Finansinspektionen och Konkurrens- och konsumentverket den information som de behöver för skötseln av sina uppgifter. Finansinspektionen och Konkurrens- och konsumentverket har motsvarande rätt att trots sekretessbestämmelserna lämna Transport- och kommunikationsverket och dataombudsmannen de uppgifter som behövs för skötseln av deras uppgifter enligt denna lag.

När Transport- och kommunikationsverket och dataombudsmannen utför uppgifter enligt denna lag ska de vid behov samarbeta på lämpligt sätt med Finansinspektionen och Konkurrens- och konsumentverket samt med varandra.

Transport- och kommunikationsverket kan ge en anmärkning till den som bryter mot denna lag eller bestämmelser som utfärdats eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av den, eller mot EU:s förordning om elektronisk identifiering eller bestämmelser som har utfärdats med stöd av den, samt ålägga denne att avhjälpa felet eller försummelsen inom skälig tid. Beslutet kan förenas med vite eller med hot om att verksamheten kommer att avbrytas helt eller delvis eller att den försummade åtgärden kommer att vidtas på den försumliges bekostnad. Bestämmelser om vite, hot om avbrytande och hot om tvångsutförande finns i viteslagen (1113/1990) .

Kostnaderna för en åtgärd som vidtagits på den försumliges bekostnad betalas av statens medel och indrivs hos den försumlige på det sätt som föreskrivs i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007) .

Om ett fel eller en försummelse som gäller EU:s förordning om elektronisk identifiering, denna lag eller bestämmelser som utfärdats eller föreskrifter som meddelats med stöd av dem, eller en störning i datasäkerheten, omedelbart och i väsentlig grad äventyrar tillförlitligheten hos en identifieringstjänst eller betrodd tjänst, får Transport- och kommunikationsverket omgående besluta om behövliga interimistiska åtgärder oberoende av den tidsfrist som avses i 45 §.

Transport- och kommunikationsverket ska innan det beslutar om interimistiska åtgärder ge den som är föremål för beslutet tillfälle att bli hörd, utom när detta inte kan ordnas så snabbt som ärendets brådskande natur nödvändigtvis kräver.

Som interimistisk åtgärd kan Transport- och kommunikationsverket förbjuda eller avbryta

De interimistiska åtgärderna kan vara i kraft i högst tre månader. Beslut om interimistiska åtgärder får överklagas separat, på samma sätt som beslut som avses i 45 § 1 mom.

Transport- och kommunikationsverket har rätt att utföra inspektioner av leverantörer av identifieringstjänster och av leverantörernas tjänster, av organ för bedömning av överensstämmelse som avses i 28 §, av certifieringsorgan enligt 36 § för anordningar för skapande av kvalificerade elektroniska underskrifter och elektroniska stämplar och dessa organs verksamhet, av certifikatutfärdare som tillhandahåller kvalificerade certifikat samt av tillhandahållare av betrodda tjänster och deras tjänster. En inspektion kan genomföras för att övervaka fullgörandet av skyldigheter enligt denna lag och EU:s förordning om elektronisk identifiering samt bestämmelser som utfärdats och föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av dem. Bestämmelser om inspektioner finns i 39 § i förvaltningslagen.

Transport- och kommunikationsverket förordnar en inspektör att utföra de inspektioner som avses i 1 mom. Den som utför inspektionen har rätt att hos en leverantör av identifieringstjänster, hos en certifikatutfärdare som tillhandahåller kvalificerade certifikat och hos en tillhandahållare av betrodda tjänster samt hos personer som dessa anlitar granska sådan maskinvara och programvara som kan vara av betydelse vid tillsynen över efterlevnaden av denna lag och de bestämmelser som utfärdats och de föreskrifter som meddelats med stöd av den.

Leverantörer av identifieringstjänster, certifikatutfärdare som tillhandahåller kvalificerade certifikat, tillhandahållare av betrodda tjänster och de personer som dessa anlitar ska för inspektionen ge en inspektör som avses i 2 mom. tillträde till alla andra utrymmen än sådana som används för boende av permanent natur.

När en leverantör av identifieringstjänster eller en sammanslutning av tjänsteleverantörer som har gjort en anmälan enligt 10 § registreras första gången ska den betala Transport- och kommunikationsverket en registreringsavgift på 5 000 euro. Leverantören av identifieringstjänster eller sammanslutningen ska dessutom betala Transport- och kommunikationsverket en årlig tillsynsavgift på sammanlagt 14 000 euro för tillsynen över alla de identifieringstjänster som leverantören eller sammanslutningen tillhandahåller.

En kvalificerad tillhandahållare av betrodda tjänster som gjort en anmälan enligt artikel 21 i EU:s förordning om elektronisk identifiering och en certifikatutfärdare som tillhandahåller kvalificerade betrodda tjänster ska betala Transport- och kommunikationsverket en registreringsavgift på 5 000 euro för varje betrodd tjänst de tillhandahåller. Dessutom ska de betala Transport- och kommunikationsverket en årlig tillsynsavgift på 14 000 euro för den första kvalificerade betrodda tjänst som de tillhandahåller och en årlig tillsynsavgift på 9 000 euro för varje därpå följande kvalificerade betrodda tjänst som de tillhandahåller. Om en certifikatutfärdare som tillhandahåller betrodda tjänster även gör en anmälan enligt 10 §, ska certifikatutfärdaren dessutom betala den registreringsavgift som anges i 1 mom.

Ett organ för bedömning av överensstämmelse som godkänts enligt 34 § ska betala Transport- och kommunikationsverket en utnämningsavgift på 10 000 euro. Dessutom ska organet betala Transport- och kommunikationsverket en årlig tillsynsavgift på 15 000 euro.

Ett certifieringsorgan som utsetts enligt 36 § ska betala Transport- och kommunikationsverket en utnämningsavgift på 10 000 euro. Dessutom ska organet betala Transport- och kommunikationsverket en årlig tillsynsavgift på 15 000 euro.

Registreringsavgiften, utnämningsavgiften och tillsynsavgiften täcker Transport- och kommunikationsverkets kostnader för att utföra uppgifterna enligt denna lag, med undantag för de uppgifter som avses i 46 § 1 mom. Tillsynsavgiften ska betalas till fullt belopp också under det första verksamhetsåret, även om verksamheten inleds under året. Tillsynsavgiften återbetalas inte, även om tjänsteleverantören upphör med sin verksamhet under året.

Registreringsavgiften, utnämningsavgiften och tillsynsavgiften påförs av Transport- och kommunikationsverket och avgifterna är direkt utsökbara. I Transport- och kommunikationsverkets beslut om påförande av avgift får ändring sökas i enlighet med 49 § 1 mom. Närmare bestämmelser om verkställigheten av avgifterna får utfärdas genom förordning av kommunikationsministeriet.

Bestämmelser om indrivning av registreringsavgiften, utnämningsavgiften och tillsynsavgiften finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter. Om avgifterna inte betalas senast på förfallodagen, tas årlig dröjsmålsränta ut på det obetalda beloppet enligt den räntesats som avses i 4 § i räntelagen (633/1982) . I stället för dröjsmålsränta kan myndigheten ta ut en dröjsmålsavgift på fem euro om dröjsmålsräntan är mindre än detta belopp.

För en inspektion som avses i 46 § 1 mom. tas kostnaderna för inspektionen ut av föremålet för inspektionen med iakttagande av lagen om grunderna för avgifter till staten.

48 § har upphävts genom L 26.3.2021/230 .

Omprövning får begäras i fråga om ett beslut av Transport- och kommunikationsverket som gäller en avgift enligt 47 § som ska betalas till Transport- och kommunikationsverket. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen.

Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) .

Transport- och kommunikationsverket får i sina beslut bestämma att beslutet ska iakttas innan det har vunnit laga kraft. Besvärsmyndigheten kan dock förbjuda verkställigheten av beslutet tills besvären har avgjorts.

Omprövning av ett beslut som fattats av ett organ för bedömning av överensstämmelse eller av ett certifieringsorgan med stöd av denna lag får begäras hos Transport- och kommunikationsverket. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen.

Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden.

Beslut av organ för bedömning av överensstämmelse och beslut av certifieringsorgan ska iakttas trots ändringssökande, om inte den myndighet där ändring sökts bestämmer något annat.

Denna lag träder i kraft den 1 september 2009.

Genom denna lag upphävs lagen av den 24 januari 2003 om elektroniska signaturer (14/2003) . De föreskrifter som Kommunikationsverket har utfärdat med stöd av den lag som upphävs är dock i kraft tills nya föreskrifter utfärdas med stöd av denna lag.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

Leverantörer av identifieringstjänster ska göra en anmälan enligt 10 § till Kommunikationsverket inom sex månader från lagens ikraftträdande. Som tjänster för stark autentisering och leverantörer av identifieringstjänster betraktas under denna tid sådana tjänster för elektronisk identifiering och sådana leverantörer av tjänster för elektronisk identifiering som omfattas av tillämpningsområdet för 1 § och som motsvarar definitionerna i 2 § 1 och 4 punkten.

Identifieringsverktyg som har getts ut före ikraftträdandet av denna lag eller inom den övergångsperiod som avses i 1 mom. betraktas som verktyg för stark autentisering, om en leverantör av identifieringstjänster gör en anmälan enligt 10 § inom den tid som avses i 1 mom. Identifieringstjänsterna och leverantörerna av identifieringstjänster ska då uppfylla alla krav som i denna lag ställs på dem, med undantag för kraven i 17 §.

Om leverantörerna av identifieringstjänster har ingått ett avtal enligt 17 § 2 mom. om möjligheten att lita på varandras inledande identifieringar, och den tjänsteleverantör som har gett ut de identifieringsverktyg som använts vid den inledande identifieringen inte har gjort en anmälan enligt 10 § inom den tid som avses i 1 mom., ska den inledande identifieringen göras utan dröjsmål på det sätt som avses i 17 § i fråga om de identifieringsverktyg som getts ut på detta sätt.

En sådan certifikatutfärdare som tillhandahåller kvalificerade certifikat och som har gjort en anmälan enligt 9 § 1 mom. i lagen om elektroniska signaturer och fortsatt verksamheten utan avbrott till ikraftträdandet av denna lag, behöver inte göra en ny anmälan enligt 32 § 1 mom. Certifikatutfärdaren kan då lämna en fritt formulerad skriftlig anmälan till Kommunikationsverket om att verksamheten fortsatt oförändrad. Certifikatutfärdare som när denna lag träder i kraft tillhandahåller kvalificerade certifikat ska, oberoende av när ovan nämnda skriftliga anmälan lämnas, fram till den 31 december 2009 betala en i 12 § i kommunikationsministeriets förordning om vissa av Kommunikationsverkets avgifter (1175/2005) avsedd certifikatavgift.