1265/2009

Ordnande av vikariehjälp för renskötare genomförs på försök på det sätt som föreskrivs i denna lag. Under försökstiden kan ersättning för kostnader orsakade av vikariehjälp betalas till renskötare inom ramen för ett anslag som anvisas i statsbudgeten.

Med renskötare avses i denna lag en person som är skyldig att teckna en försäkring enligt 10 § i lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006) och har nämnda försäkring i kraft eller har lämnat in en ansökan om en sådan.

Dessutom förutsätts det att personen äger minst 50 sådana inräknade renar som avses i 5 § i renskötsellagen (848/1990) . Äganderätten och antalet renar baserar sig på den senast fastställda renlängd som avses i 30 § i renskötsellagen och står till förfogande vid den tidpunkt vikariehjälpen utförs. Ändringar som skett efter fastställandet av renlängden beaktas bara om renbeteslagets styrelse har fastställt ändringen före den tidpunkt vid vilken vikariehjälpen utförs.

I denna lag avses med

En renskötare kan få ersättning för de kostnader som han har på grund av att han skaffar sig en vikarie för att utföra renskötselarbeten då behovet av vikariehjälp beror på arbetsoförmåga hos honom som föranletts av sjukdom eller olycksfall. Efter sju vikariehjälpsdagar i följd krävs det att arbetsoförmågan påvisas med ett läkarintyg för att kostnaderna ska ersättas. Ersättning för kostnaderna kan dock inte betalas till en renskötare som vid den tidpunkt vikariehjälpen utförs får full invalidpension som beviljats tillsvidare, rehabiliteringsstöd som motsvarar full invalidpension eller arbetslöshetspension.

Kostnaderna kan ersättas om de orsakats av skötande av sådana vid tidpunkten för vikariehjälpen nödvändiga renskötselarbeten som renskötaren haft för avsikt att själv utföra för egen, en familjemedlems eller renbeteslagets räkning.

Ersättning betalas inte om

Maximiantalet vikariehjälpstimmar per renskötare som ersätts under ett kalenderår fastställs genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet före utgången av det föregående kalenderåret. Maximiantalet fastställs med beaktande av det anvisade anslaget för året i fråga. (17.12.2010/1163)

Ersättningen är lika stor som renskötarens kostnader för ordnande av vikariehjälpen, dock högst 17 euro per timme.

Såsom kostnader för ordnande av vikariehjälp betraktas

Det belopp som anges i 2 mom. justeras årligen vid ingången av januari med den lönekoefficient som avses i 96 § 1 mom. i lagen om pension för arbetstagare (395/2006) . Det belopp som anges i denna lag motsvarar nivån för lönekoefficienten för 2010.

Ersättning söks hos Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA) som avses i lagen om pension för lantbruksföretagare.

Ersättning ska sökas inom två månader efter det att den vikariehjälpsperiod som är grund för kostnaderna har upphört, dock senast den 31 december 2012. Till ansökan ska fogas en utredning över vikariehjälpen av den person som varit vikarie.

Av ansökan jämte bilagor ska framgå

En i 19 § i renskötsellagen avsedd renvärd ska ge sitt utlåtande till LPA av vilket det i nödvändig omfattning framgår renvärdens bedömning av om villkoren för ersättande av kostnaderna uppfylls. Utlåtandet ges av renvärden i det renbeteslag i vilket den renskötare som anlitat vikariehjälpen är delägare. Renskötaren ska meddela renvärden om ordnandet av vikariehjälpen genast efter att behovet av vikariehjälp framkommit.

LPA kan begära utlåtande av renbeteslagets styrelse, om en ansökan om ersättning för kostnader står i strid med renvärdens utlåtande eller om det i övrigt är nödvändigt för att ärendet ska kunna utredas.

Efter att ha fått nödvändiga utredningar och utlåtanden ska LPA avgöra en ansökan utan dröjsmål.

Beslutet kan meddelas i form av datorutskrifter eller annars åtminstone delvis färdigtryckta handlingar. I så fall kan beslutet undertecknas maskinellt. Beslutet delges en part på det sätt som föreskrivs i 59 § i förvaltningslagen (434/2003) .

LPA betalar ersättningen till det konto i en penninginrättning i Finland som ersättningstagaren har uppgett.

Om ersättning har betalats utan grund är den som fått ersättningen skyldig att återbetala den överbetalda ersättningen till LPA.

LPA kan helt eller delvis avstå från återkrav om detta anses skäligt och återbetalningen av den ogrundade ersättningen inte kan anses ha berott på ersättningstagarens eller dennes företrädares svikliga förfarande. LPA kan avstå från återkrav även då det belopp som ska återkrävas är litet. Beslut om återkrav ska fattas inom fem år räknat från den dag den ogrundade ersättningen betalades.

Om en fordran som fastställts genom ett beslut om återkrav inte har betalats på förfallodagen får en årlig dröjsmålsränta tas ut från förfallodagen på de grunder som föreskrivs i 4 § 1 mom. i räntelagen (633/1982) . Den förfallodag som är grund för betalningen av dröjsmålsräntan kan infalla tidigast två veckor efter den dag beslutet om återkrav har meddelats.

Fordran som fastställts genom ett beslut om återkrav får jämte dröjsmålsräntor utsökas utan dom eller beslut på det sätt som föreskrivs i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007) .

LPA:s beslut får överklagas genom besvär hos Norra Finlands förvaltningsdomstol så som bestäms i förvaltningsprocesslagen (586/1996) . Besvärsskriften ska inom besvärstiden lämnas in till LPA.

LPA ska rätta sitt beslut om den till alla delar godkänner besvären. I övriga fall ska LPA utan dröjsmål och senast inom 30 dagar från besvärstidens utgång sända besvärsskriften, sitt utlåtande och handlingarna i ärendet till Norra Finlands förvaltningsdomstol.

Förvaltningsdomstolens beslut får överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen, om denna beviljar besvärstillstånd.

Den allmänna ledningen, styrningen och övervakningen av försöket med vikariehjälp ankommer på social- och hälsovårdsministeriet. LPA svarar för verkställigheten av försöket.

Ersättning för kostnaderna för betalning av ersättningar enligt 4 § betalas till LPA av statens medel inom ramen för det anslag som anvisas i statsbudgeten. Ersättningen betalas årligen som förskott i två lika stora poster i januari och juli så att förskottet står till LPA:s disposition den första bankdagen månaden i fråga. Social- och hälsovårdsministeriet kan av särskilda skäl betala förskottet med avvikelse från vad som föreskrivs ovan om LPA:s beredskap att betala i denna lag avsedda ersättningar annars äventyras.

Social- och hälsovårdsministeriet fastställer senast den 25 juni varje år det slutliga beloppet på statens ersättning för det föregående kalenderåret. LPA ska för detta ändamål tillställa ministeriet en utredning över kostnaderna för det föregående året senast den 20 den månad som föregår fastställandet.

Om de förskott som betalats till LPA under det föregående kalenderåret överstiger det slutliga beloppet på statens ersättning används det överskjutande beloppet för kostnaderna för det innevarande året. Om förskotten för 2012 tillsammans med det anslag som eventuellt överförts från det föregående året överstiger det slutliga beloppet av statens ersättning ska LPA återbetala det överbetalda beloppet till staten.

LPA betalas årligen skälig ersättning av statens medel för de förvaltningskostnader som skötseln av uppgifterna enligt denna lag orsakat LPA.

På LPA:s framställning beslutar social- och hälsovårdsministeriet årligen om den i 1 mom. avsedda skäliga ersättningens belopp och betalar ersättningen till LPA i samband med den ersättning som avses i 31 § i lagen om avbytarservice för lantbruksföretagare (1231/1996) .

En renskötare ska meddela LPA sådana uppgifter om sig själv, sin familj och sitt renskötselarbete som kan inverka på erhållandet av ersättning enligt denna lag eller beloppet av en ersättning som ska betalas.

På LPA:s verksamhet i ärenden som hänför sig till verkställigheten av denna lag tillämpas lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) till den del LPA utövar i 4 § 2 mom. i nämnda lag avsedd offentlig makt.

Utöver vad som bestäms i 24 § 1 mom. 20 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet är också sådana handlingar och uppgifter i dem sekretessbelagda som hänför sig till verkställigheten av denna lag och som gäller en renskötares ekonomiska ställning.

Utöver det som bestäms i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet har LPA rätt att, utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter, till skatteförvaltningen lämna ut uppgifter som behövs för beskattningen, som grundar sig på verkställigheten av denna lag och som gäller betalda ersättningar, ersättningstagare och kostnader som är grund för ersättning.

På LPA:s begäran är ett renbeteslag och en renvärd samt skattemyndighet, Pensionsskyddscentralen, Folkpensionsanstalten, pensionsstiftelser och andra pensionsanstalter skyldiga att utan hinder av sekretessbestämmelserna avgiftsfritt lämna ut uppgifter som de förfogar över och som gäller renskötares företagsverksamhet och pensioner som beviljats honom eller henne samt andra uppgifter som är nödvändiga för att ett ärende som behandlas ska kunna avgöras eller för att därtill hörande åtgärder ska kunna genomföras eller för kontroll av uppgifter som lämnats ut till LPA för verkställigheten av denna lag.

LPA har rätt att vid behandlingen av ett ärende enligt denna lag i enskilda fall använda uppgifter som den fått för skötseln av sina övriga uppdrag, om det är uppenbart att dessa uppgifter inverkar på ersättning enligt denna lag och uppgifterna enligt lag ska beaktas vid beslutsfattandet och LPA också annars separat har rätt till dessa uppgifter. Den som ansöker om ersättning ska på förhand underrättas om att uppgifterna eventuellt kommer att användas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. Lagen tillämpas på vikariehjälp som utförts 2010–2012.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

Trots bestämmelserna i 5 § 1 mom. om fastställande av maximiantalet vikariehjälpstimmar är antalet vikariehjälpstimmar per renskötare högst 40 under 2010.