668/2008

För främjande av befolkningens välfärd och hälsa, förebyggande av sjukdomar och sociala problem och utveckling av social- och hälsovården och dess service finns Institutet för hälsa och välfärd. Institutet lyder under social- och hälsovårdsministeriet.

Institutet ska

Institutet ska dessutom sköta de uppgifter som det har enligt lag eller med stöd av lag eller som social- och hälsovårdsministeriet förelägger det. Dessutom kan institutet producera rättsmedicinska tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster då sådan verksamhet direkt anknyter till dess forsknings-, expert- och utvecklingsverksamhet.

Institutet för hälsa och välfärd ska vid sådan insamling av kommuners och samkommuners ekonomiska information som hör till institutets uppgifter beakta vad som föreskrivs i 121 a § i kommunallagen (410/2015) . (19.12.2019/1370)

Institutet leds av en generaldirektör. Generaldirektören avgör de ärenden som institutet ska besluta om och som inte enligt bestämmelser eller arbetsordningen ska avgöras av någon annan anställd vid institutet.

Vid institutet finns Rådet för Institutet för hälsa och välfärd. Vid institutet kan dessutom finnas delegationer i syfte att främja institutets uppgifter och vetenskaplig forskning inom dess verksamhetsområde och samarbetet mellan institutet och dess intressegrupper. Institutet tillsätter rådet och beslutar om tillsättandet av delegationerna.

Bestämmelser om institutets organisation, interna arbetsfördelning, behandling och avgörande av ärenden och övriga verksamhetsarrangemang finns i arbetsordningen, som fastställs av generaldirektören.

Vid Institutet för hälsa och välfärd finns en nämnd för rättspsykiatriska ärenden.

Nämnden för rättspsykiatriska ärenden behandlar och avgör utlåtandeärenden som avses i 17 kap. 37 § i rättegångsbalken och som gäller en persons sinnestillstånd eller farlighet, ärenden som gäller bestämmande om vård på psykiatriskt sjukhus eller på anstalt för specialomsorger för en åtalad eller misstänkt eller en person som på grund av sitt sinnestillstånd inte har dömts till straff samt ärenden som gäller avslutande av denna vård. (12.6.2015/751)

Nämnden för rättspsykiatriska ärenden har en ordförande, som är tjänsteman vid Institutet för hälsa och välfärd och har den sakkunskap som behövs vid skötseln av uppgiften, tre övriga medlemmar samt för var och en av dem en eller flera personliga ersättare. En av medlemmarna ska företräda juridisk och två psykiatrisk sakkunskap. Den ena experten på psykiatri ska dessutom företräda den kommunala hälsovården. Dessutom har nämnden en medlem som företräder sakkunskapen inom vården av utvecklingsstörda. Denna medlem har en eller flera personliga ersättare. Den medlem som företräder sakkunskapen inom vården av utvecklingsstörda ska delta i behandlingen av ärenden som gäller intagning på en specialomsorgsanstalt.

Närmare bestämmelser om tillsättandet av nämnden, dess sammansättning, uppgifter och ordnandet av verksamheten i övrigt utfärdas genom förordning av statsrådet.

Bestämmelser om institutets verksamhetsställen och om deras läge finns i arbetsordningen.

För skötseln av de uppgifter som Institutet för hälsa och välfärd har enligt 2 § 1 mom. 1–3, 4 och 4 d-punkten har institutet rätt att avgiftsfritt och trots sekretessplikten och andra begränsningar i fråga om användningen av uppgifter få nödvändiga uppgifter om befolkningen tillsammans med identifieringsuppgifter enligt följande: (14.4.2023/710)

Som identifieringsuppgift enligt 1 mom. insamlas för en person personbeteckningen och för en annan dataenhet en identifieringskod.

De uppgifter som avses i 1 och 2 mom. får inhämtas med hjälp av en teknisk anslutning.

Uppgifter som samlats in med stöd av 5 § 1 mom. 1 punkten i denna lag får lämnas ut med iakttagande av vad som föreskrivs i lagen om sekundär användning av personuppgifter inom social- och hälsovården (552/2019) .

Trots bestämmelserna i den lag som anges i 1 mom. får uppgifter som ingår i vårdanmälningsregistret och primärvårdens vårdanmälningsregister inom den öppna vården och som har samlats in med stöd av 5 § 1 mom. 1 punkten i denna lag samt uppgifter om mikrobfynd som ingår i det register över smittsamma sjukdomar som avses i 32 § i lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016) lämnas ut för genomförande av klinisk prövning av läkemedel i enlighet med 34 § 4 mom. i lagen om klinisk prövning av läkemedel (983/2021) . Utlämnande av uppgifter för klinisk prövning av läkemedel förutsätter ett positivt beslut om klinisk prövning av läkemedel i enlighet med 11 § i den lagen. En förutsättning för utlämnande av patientuppgifter är att den som undersöks eller dennes lagliga företrädare har gett sitt samtycke till att delta i prövningen på det sätt som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 536/2014 om kliniska prövningar av humanläkemedel och om upphävande av direktiv 2001/20/EG och i lagen om smittsamma sjukdomar. Om prövningen är en sådan klinisk prövning i en nödsituation som avses i artikel 35 i den förordningen föreligger rätt att få och behandla patientuppgifter, om de förutsättningar för prövningen som anges i den artikeln uppfylls.

Trots vad som någon annanstans i lag föreskrivs om rätten eller skyldigheten att lämna ut sekretessbelagda uppgifter, får uppgifter som samlats in med stöd av denna lag inte lämnas ut för att användas vid administrativt beslutsfattande som gäller enskilda personer eller familjer eller vid annan motsvarande behandling av ärenden.

Vad som föreskrivs i 3 mom. eller i någon annan lag utgör inget hinder för att uppgifterna lämnas tillbaka till den myndighet eller den tjänstetillhandahållare som har lämnat datamaterialet till institutet eller är ursprunglig personuppgiftsansvarig för materialet.

Institutet för hälsa och välfärd får bevara uppgifterna så länge det är nödvändigt för att fullgöra de uppdrag där uppgifterna behandlas, om det inte föreskrivs något annat om bevaring av uppgifter i någon annan lag som gäller institutet. Efter detta ska uppgifterna förstöras inom ett år, om inte arkivverket med stöd av arkivlagen (831/1994) bestämmer att uppgifterna ska bevaras varaktigt.

Uppgifter som avses i artikel 9.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan dataskyddsförordningen , ska dock utplånas ur registret så snart den i 1 mom. avsedda grunden för behandling inte längre finns. Grunden och behovet av behandling ska bedömas minst vart femte år, om inte något annat följer av lag.

En personuppgiftsansvarig vars registeruppgifter omfattas av den rätt att få information som Institutet för hälsa och välfärd har enligt 5 § 1 mom., är skyldig att lämna institutet de uppgifter som avses i 5 § i enlighet med institutets beslut. Den personuppgiftsansvarige har dock inte skyldighet att separat lämna sådana uppgifter som Institutet för hälsa och välfärd kan få ur de riksomfattande informationssystemtjänsterna. (14.4.2023/710)

Institutet för hälsa och välfärd beslutar vilka nya insamlingar av uppgifter som ska genomföras på basis av den uppgiftsskyldighet som avses i 1 mom. samt om utvidgning av insamlingar av uppgifter, vilka tidsfrister och förfaranden som ska iakttas när uppgifterna lämnas samt om återrapportering till uppgiftslämnarna.

Omprövning av institutets beslut enligt 2 mom. får begäras på det sätt som anges i förvaltningslagen (434/2003) . Vidare har dataombudsmannen rätt att begära omprövning och söka ändring i ett beslut som avses i 2 mom.

I ett beslut som har fattats med anledning av en begäran om omprövning får ändring sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen (568/1996) . Förvaltningsdomstolens beslut får överklagas genom besvär bara om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. Ett beslut kan verkställas omedelbart, om inte besvärsmyndigheten förbjuder verkställigheten.

Om det är fråga om en ny insamling av uppgifter, en betydande ändring av informationsinnehållet i uppgifter som redan samlas in eller en utvidgning av insamlingar av uppgifter, ska Institutet för hälsa och välfärd samråda med organisationer som företräder de uppgiftslämnare som avses i 5 c § 1 mom. samt höra dataombudsmannen om i 5 § 2 mom. avsedd insamling av uppgifter innan institutet fattar beslut om uppgiftskyldigheten.

Vid samråd enligt 1 mom. bedöms behovet av de uppgifter som ska samlas in, innehållet och förändringar i det, bevaringstiden för uppgifterna och sättet att samla in dem samt behovet av identifieringsuppgifter.

Samråd och hörande enligt 1 mom. ska ordnas i så god tid att synpunkterna hos de instanser som företräder uppgiftslämnarna och dataombudsmannens synpunkter kan beaktas. Samråd ska ordnas också om en instans som företräder uppgiftslämnarna begär det.

För fullgörande av sina forsknings- och utredningsuppgifter enligt 2 § eller någon annan lag får Institutet för hälsa och välfärd samla in och behandla blod- och vävnadsprov om det är nödvändigt för skötseln av uppgifterna.

Institutet får i enlighet med biobankslagen (688/2012) överföra blod- och vävnadsprov som det innehar samt tillhörande uppgifter till en biobank.

På förvaring av blod- och vävnadsprov tillämpas 5 b § om bevaringstid för uppgifter.

Om forskning och material från forskning som bedrivs av universitet, andra forskningsinstitut, enskilda forskare, forskargrupper eller verksamhetsenheter inom social- och hälsovården är speciellt betydelsefulla för befolkningens välfärd eller hälsa och för forskning som gäller dem, får materialet oberoende av sekretessbestämmelserna överföras till Institutet för hälsa och välfärd genom ett avtal för att användas inom forskningsverksamhet.

För överföring av forskningsmaterial som avses i 1 mom. förutsätts det att den etiska kommittén vid Institutet för hälsa och välfärd ger ett positivt utlåtande om överlåtelsen. Uppgifter som samlats in med den berördes samtycke får dock överföras bara om det är uppenbart att sådan användning och överlåtelse av uppgifter inte i väsentlig mån avviker från de syften som uppgifterna lämnats för.

Institutet för hälsa och välfärd och den som på förordnande av Institutet för hälsa och välfärd med stöd av mentalvårdslagen (1116/1990) utför sinnesundersökningar har rätt att avgiftsfritt och trots bestämmelserna om sekretess få uppgifter som är nödvändiga för utförande av sinnesundersökningar från statliga och kommunala myndigheter och andra offentligrättsliga sammanslutningar, Folkpensionsanstalten, Pensionsskyddscentralen, patientskadenämnden, pensionsstiftelser och andra pensionsanstalter, försäkringsanstalter, serviceproducenter enligt 2 § 2 mom. i lagen om privat hälso- och sjukvård (152/1990) och självständiga yrkesutövare enligt 2 § 3 mom. i den lagen, verksamhetsenheter enligt 3 § 2 punkten i lagen om privat socialservice (922/2011) samt apotek. Nämnden för rättspsykiatriska ärenden har rätt till motsvarande uppgifter för fullgörande av dess uppgifter enligt 3 a § 2 mom. i denna lag.

När Institutet för hälsa och välfärd verkar som statistikmyndighet enligt 2 § 1 mom. 4 c-punkten är kommuner, samkommuner, statliga myndigheter samt offentliga och privata tjänsteproducenter inom social- och hälsovården skyldiga att på begäran förse institutet med sådana uppgifter om sin social- och hälsovårdsverksamhet som är nödvändiga för att upprätta statistik och som inte innehåller identifieringsuppgifter. På motsvarande sätt är Folkpensionsanstalten skyldig att lämna Institutet för hälsa och välfärd uppgifter om betalda förmånsbelopp och antalet förmånstagare.

Uppgifter som erhållits med stöd av denna paragraf får behandlas endast i enlighet med statistiklagen.

Institutet för hälsa och välfärd får vidare använda uppgifter som det erhållit med stöd av 5 § även för statistikmyndighetsuppgifter.

Med kvalitetsregister avses ett register vars uppgifter används för utvärdering av behandlingen av en viss sjukdom eller en viss behandlingsmetod eller för utvärdering av socialservice. I registret lagras nödvändiga personuppgifter i anknytning till sjukdomen och behandlingsmetoden eller tillhandahållandet av socialservice. För att behandlingens eller servicens kvalitet ska kunna utvärderas får det i registret dessutom lagras uppgifter om vilken verksamhetsenhet som svarat för behandlingen eller servicen och vilka personer som gett behandlingen eller servicen.

Ett kvalitetsregister som omfattas av Institutet för hälsa och välfärds registeransvar får användas för användningsändamål som avses i lagen om sekundär användning av personuppgifter inom social- och hälsovården.

Bestämmelser om vilka kvalitetsregister som omfattas av Institutet för hälsa och välfärds registeransvar utfärdas genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet. Institutet för hälsa och välfärd meddelar föreskrifter om datastrukturer och datainnehåll i sina kvalitetsregister.

Institutet för hälsa och välfärd ska med hjälp av de riksomfattande informationssystemtjänster som avses i 65 § i lagen om behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården samla in de uppgifter som behövs för skötseln av de uppgifter som avses i 2 § 1 mom. 1–3, 4 och 4 d-punkten. Om det inte är möjligt att få uppgifter ur de riksomfattande informationssystemtjänsterna kan uppgifterna samlas in på något annat sätt.

Institutet för hälsa och välfärd ska samordna datastrukturerna för de uppgifter som institutet behandlar i statistikförings- och registreringsverksamheten med datastrukturerna för klient- och patientuppgifter som lagras i de riksomfattande informationssystemtjänsterna så att de regelbundna uppgiftsinsamlingar som institutet behöver och som innehåller klient- och patientuppgifter kan genomföras med hjälp av de riksomfattande informationssystemtjänsterna.

Institutet kan ingå avtal om genomförande av forskningsprojekt och forskningsprogram och om fullgörande av uppgifter och forskning i anslutning till sin verksamhet både som uppdragsgivare och som den som utför arbetet. Institutet får anlita utomstående experter inom ramen för sin budget. Institutet får inte ge kommuner, välfärdsområden eller HUS-sammanslutningen avgiftsbelagda konsultationstjänster som gäller sådana uppdrag för utveckling av den social- och hälsovård som välfärdsområdena, Helsingfors stad eller HUS-sammanslutningen ansvarar för att ordna och som institutet utför med stöd av lag, ett i 2 § 2 mom. avsett föreläggande av ministeriet eller ett resultatavtal.

I fråga om de avgifter som tas ut för institutets prestationer tillämpas lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) . Närmare bestämmelser om avgifterna utfärdas genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet.

Institutet får ta emot donationer för sin verksamhet.

Institutet får i form av donationer ta emot även provsamlingar och sådant material och sådana personregister som är betydelsefulla för vetenskaplig forskning eller institutets verksamhet. I fråga om material som fås som donationer gäller 5 § 3 och 4 mom.

Närmare bestämmelser om institutets uppgifter, de ledande tjänstemännen, behörighetsvillkoren och anställningen av personal utfärdas genom förordning av statsrådet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.

Genom denna lag upphävs lagen om folkhälsoinstitutet (828/1981) och lagen om forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården (1073/1992) jämte ändringar.

En hänvisning till Folkhälsoinstitutet, Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården eller social- och hälsostyrelsen i någon annan lag eller förordning eller i beslut av statsrådet eller ett ministerium avser efter denna lags ikraftträdande en hänvisning till Institutet för hälsa och välfärd.

De ärenden vid Folkhälsoinstitutet och Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården som är anhängiga när denna lag träder i kraft samt ingångna avtal och förbindelser liksom de rättigheter och skyldigheter som följer av dem överförs på Institutet för hälsa och välfärd. Statistik och register samt prov- och forskningsmaterial och övrigt material som samlats in på basis av samtycke eller annars och som Folkhälsoinstitutet och Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården förfogar över överförs till Institutet för hälsa och välfärd.

Institutet för hälsa och välfärd kan för fullgörande av uppgifter som avses i denna lag och för utveckling av produkter och tjänster som främjar befolkningens välfärd eller hälsa förvara och använda i 2 mom. avsedda uppgifter och vävnadsprov och andra prov som Folkhälsoinstitutet och Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården har förfogat över. Institutet ska förvara och använda uppgifterna och proven på samma villkor och med samma begränsningar som de ovan nämnda inrättningarna har fått använda dem för sina uppgifter, om inte något annat bestäms genom lag.

Vid Institutet för hälsa och välfärd inrättas den 1 januari 2009 en tjänst som generaldirektör. Efter inrättandet omfattas tjänsten av statstjänstemannalagen (750/1994) . Vid samma tidpunkt indras de i statsbudgeten specificerade tjänsterna som generaldirektör för Folkhälsoinstitutet och för Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården. Indragningen av tjänsterna förutsätter inte någon särskild grund eller samtycke av tjänstemannen. När tjänsterna dras in avslutas tjänsteförhållandena utan uppsägning.

Innan denna lag träder i kraft får social- och hälsovårdsministeriet inrätta ledande tjänster vid Institutet för hälsa och välfärd direkt under generaldirektören och utnämna tjänstemännen när tjänsterna första gången tillsätts.

De övriga anställda i tjänste- och arbetsavtalsförhållande vid Folkhälsoinstitutet och Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården samt motsvarande tjänster och uppgifter överförs vid ikraftträdandet till Institutet för hälsa och välfärd. De visstidsanställda överförs för den tid visstidsanställningen gäller. För överföring av tjänster eller uppgifter inom pendlingsregionen behövs inte tjänstemännens eller arbetstagarnas samtycke. Anställda som överförs behåller de rättigheter och skyldigheter som vid överföringen gäller enligt deras anställningsförhållande och sin lön i euro. Om de uppgifter som hör till en tjänst ändras väsentligt och en ny tjänst inrättas i stället för den tidigare, kan den nya tjänsten tillsättas utan att den förklaras ledig.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.