Statsrådets förordning om avloppsvatten från tätbebyggelse
Uppdaterad- Författningsöversättningar
- Typ av författning
- Förordning
- Förvaltningsområde
- Miljöministeriet
- Meddelats
- Publiceringsdag
- Ikraftträdande
- Anmärkning
- Innehåller bilaga; Förblivit i kraft, Se L 527/2014 226 och 227 §
- ELI-kod
- http://data.finlex.fi/eli/sd/2006/888/ajantasa/2006-10-12/swe
I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från miljöministeriet, föreskrivs med stöd av 11 och 16 § i miljöskyddslagen av den 4 februari 2000 (86/2000) samt 36 § i lag om vattentjänster av 9 februari 2001 (119/2001) :
1 §Tillämpningsområde
Denna förordningen tillämpas på sådan behandling och sådant avledande av avloppsvatten från tätbebyggelse för vilket krävs ett i 28 § i miljöskyddslagen (86/2000) avsett miljötillstånd.
2 §Definitioner
I denna förordning avses med:
hushållsavloppsvatten avloppsvatten från bostäder och serviceinrättningar, vilket till övervägande del härrör från människans metabolism och hushållsaktiviteter,
industriavloppsvatten allt avloppsvatten som släpps ut från områden som används för kommersiell eller industriell verksamhet och som inte är hushållsavloppsvatten eller dagvatten,
avloppsvatten från tätbebyggelse avloppsvatten från hushåll eller en blandning av hushållsavloppsvatten och industriavloppsvatten eller dagvatten,
personekvivalent (pe) den belastning per dygn som har en biokemisk syreförbrukning på 70 g löst syre (O 2 ) under sju dygn (BOD 7 ); personekvivalenten räknas ut på grundval av den maximala genomsnittliga veckobelastning som tillförs reningsverket under ett år med undantag av exceptionella förhållanden,
tätort ett område där befolkningen eller de ekonomiska aktiviteterna är så koncentrerade att avloppsvatten kan insamlas och ledas till ett avloppsreningsverk eller ett utsläppsställe.
3 §Uppsamling av avloppsvatten
Områden, som hör till vattentjänstverkets verksamhetsområden och som enligt 8 § 3 mom. i lagen om vattentjänster (119/2001) skall omfattas av avloppsnät, skall inkludera tätorter.
Vid konstruktion, byggnad och underhåll av avlopp skall kraven på vattenrening beaktas samt bästa tillgängliga teknik användas och särskilt beaktas:
avloppsvattnets volym och sammansättning,
förebyggande av läckor,
begränsande av förorening av vatten till följd av bräddvatten.
4 §Behandling av avloppsvatten
Avloppsvatten skall renas biologiskt eller på något motsvarande sätt och behandlingen skall uppfylla kraven i tabell 1 i bilagan. Fosfor skall avlägsnas från avloppsvattnet och avlägsnandet av fosfor skall uppfylla kraven i tabell 2 i bilagan.
Behovet av kvävereduktion skall utredas i ansökan om miljötillstånd och avgöras i miljötillståndet. Kväve skall avlägsnas då det är möjligt att förbättra vattendragens tillstånd genom att minska kvävebelastningen. Kraven på kvävereduktion skall uppfylla villkoren i tabell 2 i bilagan. Kraven i fråga om kvävereduktion som krävs skall genomföras inom sju år efter att tillståndsbeslutet har vunnit laga kraft.
Strängare krav än de som anges i tabell 1 och 2 i bilagan tillämpas om miljöskyddslagen eller bestämmelser som har utfärdats med stöd av den förutsätter det.
5 §Förbud mot att släppa ut slam
Behandlat eller obehandlat avloppsslam från reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse får inte släppas ut i vatten.
6 §Övervakning
Avloppsreningsverk skall byggas så att det är möjligt att ta representativa prover av det avloppsvatten som leds dit, behandlas där och leds ut i vattendrag. Belastningen från reningsverken för avloppsvatten från tätbebyggelse och dess inverkan på den mottagande vattenmiljön skall övervakas. Övervakningen skall uppfylla de krav som ställs i del B i bilagan.
7 §Verkställighetsprogram och lägesrapport
Genomförandet av denna förordning följs genom ett verkställighetsprogram som är ett riksomfattande program enligt 26 § i miljöskyddslagen (86/2000) . Finlands miljöcentral lägger fram förslag till behövliga ändringar av verkställighetsprogrammet med två års mellanrum.
Finlands miljöcentral följer genomförandet av verkställighetsprogrammet och publicerar årligen en riksomfattande lägesrapport om reningsverken för avloppsvatten från tätbebyggelse och om avloppsslam.
8 §Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den 1 november 2006.
Finlands miljöcentral lägger fram ett förslag till verkställighets enligt 7 § första gången före utgången av år 2007.
Genom denna förordning upphävs statsrådets beslut av den 19 maj 1994 om rening av sådant avloppsvatten från allmänt avlopp och vissa industrisektorer som leds in i vatten samt rening av sådant avloppsvatten från industri som leds in i allmänt avlopp (365/1994) jämte ändringar.
Bilaga
A. Krav som gäller för behandling av avloppsvatten
Tabell 1. Minimikrav på biologisk rening av avloppsvatten.
Med biologisk rening avses en biologisk reningsprocess med sekundärsedimentering eller någon annan motsvarande process som uppfyller de krav som anges i denna tabell.
Koncentration och reduktion kan vara alternativa parametrar.
Parameter | Koncentration | Minsta reduktion 1) | Referensmetod 2) |
Biologisk syreförbrukning (BOD 7 vid 20°C utan nitrifikation 3) ) | 30 mg/l O 2 | 70 % | Homogeniserat, ofiltrerat, odekanterat prov. Bestämning av förbrukat syre före och efter sju dygns förvaring vid 20°C ± 1° i fullständigt mörker. Tillsats av en nitrifikationshämmare. |
Kemisk syreförbrukning | 125 mg/l O 2 | 75 % | Homogeniserat, ofiltrerat, odekanterat prov. Kaliumdikromat som oxidationsmedel. |
Suspenderade partiklar | 35 mg/l | 90 % | Filtrering av ett representativt prov genom ett filtermembran med 0,45 mikrometers porstorlek. Torkning vid 105 °C och vägning. |
Språkdräkten i tabellen (888/2006) har rättats.
1) Reduktion i förhållande till belastningen från inflödet till reningsverket.
2) Referensmetoden kan ersättas med en annan metod om ett förhållande kan fastslås mellan resultaten av den ersättande metoden och den metod som nämns här.
3) Parametern BOD 7 kan ersättas av parametern totalt organiskt kol (TOC) eller total syreförbrukning (TOD), om ett förhållande kan fastslås mellan BOD 7 och ersättningsparametern.
Analyser av utsläpp från avloppsdammar skall utföras med filtrerade prover. Den totala koncentrationen suspenderade partiklar i ett ofiltrerat vattenprov får dock inte överstiga 150 mg/l.
Språkdräkten i paragrafen (888/2006) har rättats.
Tabell 2. Minimikrav på reduktion av näringsämnen vid behandling av avloppsvatten.
Koncentration och reduktion kan vara alternativa parametrar.
Parameter | Koncentration | Minsta reduktion 1) | Referensmetod 2) |
Totalt fosfor | 3 mg/l (under 2 000 pe) | 80 % | Molekylär absorptionsspektrofotometer |
2 mg/l (2 000-100 000 pe) | |||
1 mg/l (mer än 100 000 pe) | |||
Totalt kväve 3) | 15 mg/l (10 000-100 000 pe) 4) | 70 % | Molekylär absoptionsspektrofotometer |
10 mg/l (mer än 100 000 pe) 4) |
1) Reduktion i förhållande till belastningen från inflödet till reningsverket.
2) Referensmetoden kan ersättas med en annan metod om ett förhållande kan fastslås mellan resultaten av den ersättande metoden och den metod som nämns här.
3) Totalt kväve innebär summan av totalt Kjeldahlkväve (organiskt N + NH 4 ), nitratkväve (NO 3 ) och nitritkväve(NO 2 ).
4) De angivna koncentrationerna är årsmedelvärden enligt punkt B 3 underpunkt c i denna bilaga. För att kontrollera att kraven med avseende på kväve tillgodoses kan man också använda dygnsmedelvärden, om man i enlighet med denna bilaga kan påvisa att motsvarande skyddsnivå uppnås. I detta fall får koncentrationen för totalt kväve i alla 24 timmars samlingsprov inte överstiga 20 mg/l då vattentemperaturen i den biologiska processen i avloppsreningsverket är 12 °C eller högre. I stället för att en temperaturgräns ställs kan den tid då kraven för kväve är gällande begränsas med beaktande av de regionala klimatförhållandena.
B. Övervakning av avloppsvatten från tätbebyggelse och utvärdering av resultaten från den
Övervakningen skall uppfylla de krav som anges nedan.
1. Flödesproportionella 24 timmars samlingsprover skall tas i samma, väldefinierade punkt i utflödet från och vid behov i inflödet till reningsverket för att det skall kunna kontrolleras att de krav för utsläppt avloppsvatten som gäller enligt denna förordning efterlevs.
Kontrollen kan dock i fråga om avloppsreningsverk vars personekvivalent är högst 499 göras med ett åtta (8) timmars samlingsprov som tas under dagtid.
God internationell laboratoriesed skall iakttas vid provtagningen och behandlingen av proverna för att motverka att proverna förändras under tiden mellan insamling och analys.
2. Det minsta antalet årliga prover skall fastställas med hänsyn till reningsverkets storlek och proverna skall insamlas med jämna mellanrum enligt följande:
- pe högst 499 | 2 prover |
- 500-1 999 pe | 4 prover |
- 2 000-9 999 pe | 12 prover under det första året, fyra prover under följande år, om det kan visas att provresultaten under det första året överensstämmer med kraven i denna förordning. Om ett av fyra prover inte uppfyller kraven i tabell 1, måste 12 prover tas under det följande året. |
- 10 000-49 999 pe | 12 prover |
- pe minst 50 000 | 24 prover |
3. Det renade avloppsvattnet uppfyller kraven, om värdena för varje enskild parameter uppfyller de krav som ställs på parametern enligt följande:
a) Vid övervakning av att de krav som ställs i tabell 1 följs i reningsverk vars pe är större eller lika med 2 000 får antalet prover som inte uppfyller kraven, uttryckt som koncentration eller procentuell reduktion, inte överstiga de värden som anges i tabell 3. I reningsverk vars pe är mindre än 2 000, skall årsmedelvärdet av proverna överensstämma med kraven som gäller för koncentrationen eller reduktionen.
b) För de parametrar som anges i tabell 1 får under normala driftförhållanden maximikoncentrationen överskridas med högst 100 %. För de värden som avser koncentration av suspenderade partiklar kan dock avvikelser på upp till 150 % godtas.
Språkdräkten i paragrafen (888/2006) har rättats.
c) Kraven i tabell 2 på koncentration och reduktion är årsmedelvärden.
4. Extrema värden för vattenkvaliteten skall inte beaktas, om värdena beror på exceptionella förhållanden, t.ex. kraftig nederbörd.
Andra metoder än de som nämns i 1-3 punkten får andvändas, om det kan visas att de ger motsvarande resultat.
Tabell 3. Största godtagbara antalet prover som inte följer gränsvärdena i tabell 1.
Antalet prover under ett visst år | Största godtagbara antalet prover som inte följer gränsvärdena |
4-7 | 1 |
8-16 | 2 |
17-28 | 3 |
29-40 | 4 |
41-53 | 5 |
54-67 | 6 |
68-81 | 7 |
82-95 | 8 |
96-110 | 9 |
111-125 | 10 |
126-140 | 11 |
141-155 | 12 |
156-171 | 13 |
172-187 | 14 |
188-203 | 15 |
204-219 | 16 |
220-235 | 17 |
236-251 | 18 |
252-268 | 19 |
269-284 | 20 |
285-300 | 21 |
301-317 | 22 |
318-334 | 23 |
335-350 | 24 |
351-365 | 25 |