Lag om högsta förvaltningsdomstolen
Uppdaterad- Författningsöversättningar
- Ämnesord
- Förvaltningsdomstol, Högsta förvaltningsdomstolen
- Typ av författning
- Lag
- Förvaltningsområde
- Justitieministeriet
- Meddelats
- Publiceringsdag
- Ikraftträdande
- ELI-kod
- http://data.finlex.fi/eli/sd/2006/1265/ajantasa/2019-07-05/swe
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:
1 kap.Högsta förvaltningsdomstolens uppgifter
1 §
Den högsta domsrätten i förvaltningsprocessuella ärenden utövas av högsta förvaltningsdomstolen.
Högsta förvaltningsdomstolen övervakar rättskipningen inom sitt behörighetsområde.
2 § (7.8.2015/892)
Vid högsta förvaltningsdomstolen behandlas som rättskipningsärenden ärenden som gäller sökande av ändring eller extraordinärt ändringssökande och som enligt vad som föreskrivs någon annanstans i lag hör till högsta förvaltningsdomstolens behörighet.
3 §
Högsta förvaltningsdomstolen skall dessutom
avge i 77 § i grundlagen avsedda utlåtanden om lagar som tillställs republikens president för stadfästelse,
behandla andra till rättsvården hörande ärenden som enligt vad som särskilt föreskrivs ankommer på den,
behandla justitieförvaltningsärenden enligt vad som särskilt föreskrivs.
4 §
Högsta förvaltningsdomstolen avger på begäran utlåtanden till statsrådet i lagstiftningsfrågor.
Högsta förvaltningsdomstolen kan göra framställningar hos statsrådet om vidtagande av lagstiftningsåtgärder.
2 kap.Avgörande av ärenden
5 §
Rättskipningsärendena handläggs och avgörs vid plenum eller vid sammanträde i en annan sammansättning vid avgörande i enlighet med vad som föreskrivs i denna lag.
Högsta förvaltningsdomstolen kan vara uppdelad på avdelningar när den behandlar rättskipningsärenden.
6 § (7.8.2015/892)
I rättskipningsärenden är högsta förvaltningsdomstolen domför med fem ledamöter, om inte någon annan sammansättning föreskrivs i lag.
Högsta förvaltningsdomstolen är domför även med tre ledamöter när den behandlar och avgör
ärenden som gäller besvärstillstånd och yrkanden som har samband med dem,
ansöknings- eller besvärsärenden som gäller verkställighetsförbud eller avbrytande av verkställighet eller något annat förordnande om verkställigheten,
ärenden som gäller rättshjälp,
ärenden som gäller rättegångens offentlighet i högsta förvaltningsdomstolen,
ärenden där besvär eller en ansökan till högsta förvaltningsdomstolen har återtagits, och yrkanden som har samband med sådana ärenden,
ärenden där förvaltningsdomstolen eller något annat organ som utövar förvaltningsrättskipning har avvisat antingen besvär eller ett på annat sätt för prövning överfört ärende, och yrkanden som har samband med sådana ärenden,
ärenden där det är fråga om huruvida ändring har sökts hos högsta förvaltningsdomstolen inom föreskriven tid eller huruvida ett ärende ska avvisas vid högsta förvaltningsdomstolen på någon annan grund, och yrkanden som har samband med sådana ärenden,
besvärsärenden som avses i 24 § 1 och 2 mom. i mentalvårdslagen (1116/1990) , och yrkanden som har samband med sådana ärenden,
ärenden som gäller extraordinärt ändringssökande och där ansökan enhälligt avslås eller avvisas, och yrkanden som har samband med sådana ärenden.
I de fall som avses i 2 mom. kan ärendet behandlas och avgöras utan de sakkunnigledamöter om vilkas deltagande i övrigt i en sammansättning vid avgörande föreskrivs särskilt. Ärenden som gäller besvärstillstånd i miljöskyddsärenden och vattenhushållningsärenden kan behandlas och avgöras också i en sammansättning med tre lagfarna ledamöter och en sakkunnigledamot. (19.12.2017/979)
Högsta förvaltningsdomstolen är domför också i en sammansättning med två ledamöter när den avgör ärenden som gäller ansökan om besvärstillstånd och yrkanden som har samband med dem i ärenden enligt 6 kap. i utlänningslagen (301/2004) som gäller internationellt skydd, om inte en fråga som ska avgöras i ärendet på grund av sin natur kräver en sammansättning med tre ledamöter. Ärendet får behandlas och avgöras i en sammansättning med två ledamöter även när det genom det överklagade beslutet samtidigt har avgjorts en ansökan om uppehållstillstånd enligt andra kriterier och fattats beslut om avlägsnande ur landet och om inreseförbud. Ett ärende som har behandlats i en sammansättning med två ledamöter ska överföras till en utökad sammansättning för avgörande, om ledamöterna inte är eniga om avgörandet. (12.8.2016/649)
Högsta förvaltningsdomstolen är domför också i en sammansättning med en ledamot när den behandlar och avgör följande ärenden, om inte en fråga som ska avgöras i ärendet på grund av sin natur kräver en kollegial sammansättning enligt 1, 2 eller 4 mom.:
ärenden som gäller beviljande eller ändring av rättshjälp enligt rättshjälpslagen (257/2002) eller rättshjälpens upphörande och som inte avgörs i samband med huvudsaken samt bestämmandet av arvodet och ersättningen till ett biträde när biträdets uppdrag vid domstolen upphör,
ansöknings- eller besvärsärenden som gäller verkställighetsförbud eller avbrytande av verkställighet eller något annat förordnande om verkställigheten,
avvisande i ett ärende enligt 118 § i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) , om högsta förvaltningsdomstolen redan har meddelat ett beslut om en ansökan om återbrytande som gjorts av parten i samma ärende, och om yrkanden som har samband med det ärendet.
7 §
Ett rättskipningsärende som är av vidsträckt eller principiell betydelse kan i dess helhet eller till vissa delar hänskjutas till plenum eller fulltaligt avdelningssammanträde.
Beslut om att hänskjuta ett rättskipningsärende till plenum fattas av presidenten och beslut om att hänskjuta ett ärende till fulltaligt avdelningssammanträde fattas av avdelningens ordförande.
8 §
Lagstiftningsinitiativ som avses i 4 § 2 mom. behandlas i plenum.
Andra ärenden som avses i 3 och 4 § och andra administrativa ärenden behandlas i plenum eller kanslisammanträde enligt vad som föreskrivs i arbetsordningen.
Presidenten avgör sådana ärenden som avses i 3 och 4 § och andra administrativa ärenden om vilka det inte har föreskrivits eller i arbetsordningen bestämts att de skall avgöras i plenum, vid kanslisammanträde eller i annan ordning.
9 §
Vid högsta förvaltningsdomstolens sammanträden avgörs ärendena på föredragning.
3 kap.Ledamöter
10 § (25.8.2016/681)
Högsta förvaltningsdomstolen består utöver presidenten av minst 15 justitieråd som övriga ledamöter. Bestämmelser om utnämning av och behörighetsvillkoren för presidenten och ledamöterna vid högsta förvaltningsdomstolen finns i domstolslagen (673/2016) .
Bestämmelser om ledamöter i tjänsteförhållande för viss tid vid högsta förvaltningsdomstolen finns i domstolslagen.
11 § (19.6.2019/773)
Vid högsta förvaltningsdomstolen deltar två miljösakkunnigråd i behandlingen av ett sådant mål eller ärende som har avgjorts vid ett förfarande enligt vattenlagen (587/2011) , miljöskyddslagen (527/2014) , lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen (1299/2004) , den upphävda vattenlagen (264/1961) eller den upphävda miljöskyddslagen (86/2000) . Miljösakkunnigråden deltar även i behandlingen av motsvarande mål och ärenden som gäller miljöskydd och vattenfrågor med avseende på Åland.
Vid behandlingen av mål eller ärenden som gäller patent, nyttighetsmodellrätt eller kretsmönster för integrerade kretsar deltar två överingenjörsråd.
Bestämmelser om sakkunnigledamöternas behörighetsvillkor, förordnande till uppdraget och ställning, rätt att kvarstå i uppdraget samt skyldighet att redogöra för sina bindningar samt om sökande av ändring i beslut om förordnande till ett sakkunniguppdrag finns i 17 kap. i domstolslagen.
12 §
Presidenten leder högsta förvaltningsdomstolens verksamhet och svarar för dess resultat.
Vid förhinder för presidenten sköts hans eller hennes uppgifter av presidentens ställföreträdare, som plenum utser för högst tre år åt gången. Om även ställföreträdaren har förhinder, sköts presidentens uppgifter av den till tjänsteåren äldsta ledamot som är i tjänst.
13 § (31.1.2013/79)
I högsta förvaltningsdomstolens plenum deltar presidenten och de ledamöter som är i tjänst.
I avgörandet av ett ärende som hänskjutits till fulltaligt avdelningssammanträde deltar de ledamöter som är i tjänst och som var förordnade till ledamöter i avdelningen när ärendet hänsköts till avgörande i fulltaligt avdelningssammanträde. Om ett sådant ärende har behandlats vid sammanträde i en mer begränsad sammansättning innan ärendet hänsköts till avgörande i fulltaligt avdelningssammanträde, ska även de ledamöter som deltog i den begränsade sammansättningen delta i avgörandet av ärendet i fulltaligt avdelningssammanträde, oberoende av i vilken avdelning de vid tidpunkten i fråga är förordnade till ledamöter. Om det i den på detta sätt bestämda sammansättningen vid avgörande finns färre än sju ledamöter, ska även de som är förordnade till ledamöter i avdelningen vid tidpunkten för sammanträdet delta i fulltaligt avdelningssammanträde. Ordförande för fulltaligt avdelningssammanträde är presidenten, avdelningens ordförande eller avdelningens till tjänsteåren äldsta ledamot.
Om det i den sammansättning vid avgörande som bestäms enligt 2 mom. finns färre än sju ledamöter, ska ärendet hänskjutas till plenum.
4 kap.Föredragande och annan personal
14 § (25.8.2016/681)
Föredragande vid högsta förvaltningsdomstolen är kanslichefen, referendarieråd och justitiesekreterare.
Föredragandena utnämns av högsta förvaltningsdomstolen. På föredragandenas behörighetsvillkor, utnämningsgrunder och på utnämning av föredragande för viss tid samt på sökande av ändring i beslut om utnämning av föredragande tillämpas vad som i domstolslagen föreskrivs om domares behörighetsvillkor, utnämningsgrunder och utnämning för viss tid samt om sökande av ändring i beslut om utnämning av domare. (9.11.2018/887)
Bestämmelser om övriga tjänster och tjänstemän vid högsta förvaltningsdomstolen finns i arbetsordningen.
15 § (25.8.2016/681)
Vad som i 103 § i grundlagen föreskrivs om domares rätt att kvarstå i tjänsten och domartjänster tillämpas även på föredragandena vid högsta förvaltningsdomstolen och tjänsterna som föredragande.
Vad som i domstolslagen föreskrivs om domare och domartjänster tillämpas även på föredragandena vid högsta förvaltningsdomstolen och på tjänsterna som föredragande.
5 kap.Temporära arrangemang som gäller anställningsförhållanden
16 §
Presidenten kan vara tjänstledig högst en månad om året. Beslut om beviljande av tjänstledighet för längre tid fattas i plenum.
Förvaltningsråden beviljas tjänstledighet av högsta förvaltningsdomstolen. Beslut om detta fattas i plenum, om inte annat föreskrivs i arbetsordningen.
17 §
I fråga om beviljande av tjänstledighet för kanslichefen och andra föredragande samt andra tjänstemän föreskrivs i arbetsordningen.
6 kap.Särskilda bestämmelser
18 §
Föredragandena vid högsta förvaltningsdomstolen åtalas för tjänstebrott i Helsingfors hovrätt.
19 §
Högsta förvaltningsdomstolen fastställer sin egen arbetsordning. I arbetsordningen ges närmare bestämmelser om handläggningen och avgörandet av ärenden i högsta förvaltningsdomstolen och om arbetet i övrigt. I arbetsordningen kan högsta förvaltningsdomstolen befria de ledamöter som avses i 10 § 2 mom. från att behandla ärenden som avses i 3 § 2 och 3 punkten samt andra ekonomiska och administrativa frågor som gäller högsta förvaltningsdomstolen.
Högsta förvaltningsdomstolens arbetsordning publiceras i Finlands författningssamling.
20 §
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.
Genom denna lag upphävs lagen av den 22 juli 1918 om Högsta förvaltningsdomstolen (74/1918) jämte ändringar med undantag för 16 c §.
16 c § har upphävts genom L 30.3.2007/383 .
LaUB 18/2006
RSv 200/2006
Ikraftträdelsestadganden
18.7.2008/510:
Denna lag träder i kraft den 1 september 2008.
De tjänster som förvaltningssekreterare som finns vid högsta förvaltningsdomstolen när denna lag träder i kraft ombildas till tjänster som justitiesekreterare och tjänsterna som äldre förvaltningssekreterare till tjänster som referendarieråd.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 60/2008 , LaUB 7/2008, RSv 74/2008
31.1.2013/79:
Denna lag träder i kraft den 1 februari 2013.
RP 162/2012 , LaUB 16/2012, RSv 166/2012
7.8.2015/892:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
RP 230/2014 , LaUB 26/2014, RSv 319/2014
11.12.2015/1454:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
RP 71/2015 , LaUB 1/2015, RSv 42/2015
12.8.2016/649:
Denna lag träder i kraft den 1 september 2016.
RP 32/2016 , LaUB 7/2016, RSv 102/2016
25.8.2016/681:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.
RP 7/2016 , LaUB 8/2016, RSv 99/2016
19.12.2017/979:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.
På ärenden som är anhängiga vid högsta förvaltningsdomstolen vid ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.
RP 43/2017 , MiUB 14/2017, RSv 151/2017
9.11.2018/887:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.
RP 77/2017 , GrUU 42/2017, FvUB 8/2018, RSv 81/2018
19.6.2019/773:
Denna lag träder i kraft den 1 september 2020.
RP 269/2018 , MiUB 22/2018, RSv 278/2018
5.7.2019/810:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.
RP 29/2018 , LaUB 18/2018, RSv 295/2018