915/2005

Provuppgifterna i studentexamen utarbetas i de läroämnen som nämns i 18 § 1 mom. i gymnasielagen (629/1998) och nedan i 2 § enligt lärokurserna för de kurser som med stöd av 10 § 1 mom. i gymnasielagen anges som obligatoriska kurser enligt timfördelningen i gymnasieundervisningen och som kurser i form av fördjupade studier.

Realämnesprov ordnas så som studentexamensnämnden bestämmer i religion, livsåskådningskunskap, psykologi, filosofi, historia, samhällslära, fysik, kemi, biologi, geografi och hälsokunskap.

Realämnesproven skall innehålla ämnesövergripande uppgifter.

De vitsord som ges för proven och de poängtal som motsvarar dem är laudatur (7), eximia cum laude approbatur (6), magna cum laude approbatur (5), cum laude approbatur (4), lubenter approbatur (3), approbatur (2) och improbatur (0).

Ett godkänt prov får tas om en gång. Ett underkänt prov får tas om två gånger.

När examinanden som obligatoriskt ämne i examen har valt det mer krävande provet enligt 2 § 2 mom. i lagen om anordnande av studentexamen (672/2005) eller provet i modersmålet som provet i det andra inhemska språket och blivit underkänd i provet, kan examinanden vid omtagning av provet ändra svårighetsgraden. Också en examinand som har rätt att såsom provet i modersmålet avlägga ett prov som bygger på lärokursen i finska eller svenska som andra språk får, om han eller hon har blivit underkänd i ett ordinarie prov i modersmålet, ändra detta prov till ett prov som bygger på lärokursen i finska eller svenska som andra språk.

Studentexamen får i följande situationer genomföras under en längre tid än vad som föreskrivs i 7 § 1 mom. i lagen om anordnande av studentexamen:

Om examinanden har något funktionshinder eller läs- och skrivsvårigheter, kan proven för denna examinand ordnas på avvikande sätt. Detsamma gäller en examinand som på grund av sjukdom eller av jämförbar orsak är förhindrad att avlägga proven på samma sätt som övriga examinander.

Studentexamensnämnden beslutar om användningen av arrangemang enligt 1 mom. på basis av en ansökan som gjorts av examinanden eller dennes vårdnadshavare.

Studentexamensbetyget dateras enligt det examenstillfälle före vars utgång examinanden har blivit godkänd i de obligatoriska proven i examen eller enligt det examenstillfälle före vars utgång det med stöd av 6 § 3 mom. i lagen om anordnande av studentexamen konstateras att en underkänd prestation inte hindrar att betyg utfärdas.

I studentexamensbetyget antecknas vitsorden i de godkända proven. Om examen anses vara avlagd utan hinder av underkänt vitsord, antecknas även det underkända vitsordet i betyget.

Om examinanden har tagit om ett prov innan examensbetyget har daterats enligt 7 §, antecknas i betyget det bättre av de erhållna vitsorden. Om det utifrån bedömningen inte kan konstateras vilken prestation som är bäst, antecknas vitsordet i det senast avlagda provet i examensbetyget.

För en examinand som inte ges studentexamensbetyg i enlighet med 12 § 1 mom. i lagen om anordnande av studentexamen utfärdas ett betyg över avlagda godkända prov, om

Betyg över avlagda godkända prov utfärdas även för en examinand som inom den tid som avses i 1 mom. 1 punkten har avlagt endast en del av de obligatoriska proven.

För den som har blivit godkänd i ett eller flera olika prov i studentexamen utfärdas betyg över de godkända proven.

En examinand som genomför studentexamen vid flera än ett examenstillfälle ges på begäran ett utdrag ur studentexamensregistret, av vilket examinandens prestationer framgår.

Undervisnings- och kulturministeriet utser för studentexamensnämnden en ordförande och ett behövligt antal övriga medlemmar efter att ha hört universiteten och de övriga högskolorna samt Utbildningsstyrelsen. Undervisnings- och kulturministeriet kan vid behov höra också andra intressegrupper. Nämnden väljer inom sig två vice ordförande. (18.10.2012/565)

Medlemmarna i studentexamensnämnden skall vara väl förtrogna med ämnena i studentexamen och med undervisningsväsendet. Nämnden kan anställa adjungerade medlemmar för utarbetandet och bedömningen av proven.

Studentexamensnämnden utvecklar studentexamen i samarbete med utbildningsstyrelsen.

Studentexamensnämnden utarbetar ett förslag till plan för utveckling och verkställande av studentexamen för fyra år åt gången för godkännande av undervisnings- och kulturministeriet.

Studentexamensnämnden godkänner ett reglemente i vilket det ges bestämmelser om

Utbildningsstyrelsen fastställer arvodena för ordföranden och vice ordförandena samt medlemmarna och de adjungerande medlemmarna.

Studentexamensnämnden har ett kansli som sköter och utvecklar verkställigheten av examen samt nämndens förvaltning.

Studentexamensnämndens kansli är en fristående enhet vid Utbildningsstyrelsen.

Chef för kansliet är en generalsekreterare, som utnämns av undervisnings- och kulturministeriet sedan nämnden hörts. Undervisnings- och kulturministeriet fastställer lönen för generalsekreteraren.

14 § har upphävts genom F 30.11.2017/784 .

Vid varje examenstillfälle skall rektorn inom en tid som studentexamensnämnden bestämmer underrätta nämnden om de examinander som enligt 4 § i lagen om anordnande av studentexamen inte har rätt att delta i ett prov som de har anmält sig till.

Vid varje examenstillfälle skall rektorn inom en tid som studentexamensnämnden bestämmer underrätta nämnden om de examinander som inte ges gymnasiets avgångsbetyg eller betyg över avlagd yrkesinriktad examen.

Rektorn skall utan dröjsmål delge nämnden ett beslut enligt 11 § i lagen om anordnande av studentexamen. När beslutet vunnit laga kraft skall rektorn underrätta nämnden om detta.

För examinanden utfärdas studentexamensbetyg eller betyg över avlagda prov utan hinder av att ansökan om kontrollbedömning av någon av prestationerna har lämnats. Om ett vitsord ändras till följd av kontrollbedömningen, utfärdas utan avgift ett nytt betyg i stället för det studentexamensbetyg eller betyg som har lämnats tillbaka.

Resultatet av kontrollbedömningen meddelas examinanden, den som anhållit om kontrollbedömningen samt gymnasiets rektor.

Den som anordnar gymnasieutbildningen tar ut de föreskrivna avgifterna för deltagande i studentexamen och proven i denna samt redovisar avgifterna till studentexamensnämnden.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2006.

Realämnesprovet i hälsokunskap ordnas första gången vid det första examenstillfället år 2007.

Om inte något annat följer av 7 § 1 mom. i lagen om anordnande av studentexamen eller 5 § i denna förordning, får en examinand som före förordningens ikraftträdande blivit godkänd i realprovet, såsom omtagning av detta prov avlägga ett realämnesprov, och en examinand som har valt realprovet som obligatoriskt prov och blivit underkänd i detta prov före denna förordnings ikraftträdande, som omtagning av det underkända provet avlägga ett realämnesprov som obligatoriskt. Utan hinder av 4 § 1 mom. kan en examinand som före denna förordnings ikraftträdande har blivit godkänd i realprovet och, då denna förordning varit i kraft, i ett realämnesprov, inte ta om realämnesprovet.

Om examinanden före dateringen på studentexamensbetyget har tagit om realprovet eller blivit godkänd både i realprovet och i ett realämnesprov, antecknas i examensbetyget det bästa av vitsorden i dessa prov. Om det på basis av bedömningen inte kan konstateras vilken prestation som är bäst, antecknas vitsordet i det senast avlagda provet i examensbetyget.

Över ett godkänt realprov och ett godkänt realämnesprov ges, när vitsorden inte antecknas i studentexamensbetyget, ett särskilt intyg.

Åtgärder som verkställigheten av denna förordning förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.