768/2005

Denna lag tillämpas på verkställighet av häktning.

På häktade som samtidigt avtjänar fängelsestraff eller förvandlingsstraff för böter tillämpas vad som föreskrivs i 2 kap. 1 § 2 mom. och 3 § 4 mom., 4 kap. 1 § 3 mom., 8 kap. 6, 7 a och 7 b § samt 9 kap. 4, 10 och 14 §. På sådana häktade tillämpas dessutom bestämmelserna i 4 kap. i tvångsmedelslagen (806/2011) om begränsning av kontakter och bestämmelserna i 2 c kap. 5 § i strafflagen (39/1889) om bestämmande av villkorlig frigivning. På sådana häktade som avses i detta moment tillämpas i övrigt bestämmelserna om fångar i fängelselagen (767/2005) . (10.4.2015/394)

Lagen tillämpas också på bemötandet av personer som berövats sin frihet med stöd av någon annan lag och som förvaras i ett fängelse, om inte annat föreskrivs någon annanstans i lag.

Angående verkställighet av häktning i polisens förvaringslokaler föreskrivs särskilt. Bestämmelser om verkställighet av häktning när sinnesundersökning utförs finns också i mentalvårdslagen (1116/1990) .

Bestämmelser om grunderna för god förvaltning vid bemötandet av häktade och om förfarandet i förvaltningsärenden finns förutom i denna lag i förvaltningslagen (434/2003) . (22.12.2021/1303)

Den som har häktats för ett brott är häktad till den dag då tingsrättens dom vinner laga kraft eller då hovrättens dom meddelas eller avkunnas och fängelset har underrättat den häktade om detta.

Den häktade kan dock samtycka till verkställighet och nöja sig med domen med iakttagande av vad som i 2 kap. 2 § i fängelselagen föreskrivs om en dömd som är häktad.

Om domstolen beslutar frige en häktad, får den häktade av statens medel ersättning för kostnaderna för resan till sin hem- eller boningsort i Finland. En häktad som samtycker till det kan transporteras till fängelset för att hämta sin egendom som finns där. (10.4.2015/394)

Syftet med häktning är att säkerställa förundersökningen av ett brott, domstolsbehandlingen och straffverkställigheten samt att förhindra fortsatt brottslig verksamhet.

Den häktades rättigheter får inte med stöd av denna lag begränsas mer än vad syftet med häktningen, förvaringssäkerheten vid häktning och upprätthållandet av ordningen i fängelset nödvändigtvis kräver.

De häktade skall bemötas rättvist och med aktning för människovärdet.

Häktade får inte utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, politisk verksamhet, facklig verksamhet, familjeförhållanden, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller av någon annan orsak som gäller den häktades person. (22.12.2021/1303)

Vid verkställighet av häktning som gäller unga personer som begått sitt brott innan de fyllt 21 år skall de behov som följer av den häktades ålder och utvecklingsnivå särskilt beaktas.

6 § har upphävts genom L 22.12.2021/1303 .

Trots bestämmelserna i denna lag kan direktören för Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för operativ verksamhet i enskilda fall överta avgörandet av ett ärende som omfattas av beslutanderätten för en tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten och som gäller en häktads placering, förflyttning och permission, om det finns anledning att misstänka att den häktade deltar i en organiserad kriminell sammanslutnings verksamhet, under häktningstiden fortsätter med brottslig verksamhet eller äventyrar säkerheten, eller om det är motiverat för att garantera den häktades säkerhet.

I fråga om behandlingen av personuppgifter i samband med verkställigheten av straff föreskrivs särskilt.

Den som häktats för ett brott skall utan dröjsmål föras till det fängelse som ligger närmast den domstol som behandlar åtalet och som används som häkte eller av särskilda skäl till något annat fängelse som används som häkte.

Häktade får inte placeras i öppna anstalter.

Den domstol som beslutar om häktning kan på framställning av en anhållningsberättigad tjänsteman enligt 2 kap. 9 § i tvångsmedelslagen eller på framställning av åklagaren fatta beslut om att den häktade ska placeras i en sådan förvaringslokal för häktade som administreras av polisen, om det är nödvändigt för att hålla den häktade avskild eller av säkerhetsskäl eller för att utreda brottet. Den häktade får inte heller då hållas i polisens förvaringslokal längre än sju dygn, om det inte finns exceptionellt vägande skäl som hänför sig till den häktades säkerhet, till förundersökningen av brott eller till att hålla den häktade avskild på grund av en sådan risk som avses i 2 kap. 5 § 1 mom. 2 b-punkten i tvångsmedelslagen. (30.1.2018/103)

Om den häktade placeras i en förvaringslokal som administreras av polisen, ska placeringsärendet och dess grunder tas upp till behandling i domstol tillsammans med häktningsärendet vid den nya behandling av häktningsärendet som avses i 3 kap. 15 § i tvångsmedelslagen. Den häktade kan också få förvaringen i polisens förvaringslokal separat prövad av domstol på nytt. En anhållningsberättigad tjänsteman eller åklagaren ska föra saken till domstol, om den häktade ska förvaras i förvaringslokalen längre än sju dygn. När den häktade för saken för ny prövning till domstol eller en anhållningsberättigad tjänsteman eller åklagaren för saken till domstol för att den häktade ska förvaras mer än sju dygn i häktningslokalen iakttas det förfarande som föreskrivs i 3 kap. 15 § 1, 3 och 4 mom. i tvångsmedelslagen. (30.1.2018/103)

Intagning av en häktad i fängelse grundar sig på ett häktningsförordnande som utfärdats av en domstol. Genom förordning av justitieministeriet föreskrivs vid behov om domstolens skyldighet att göra anmälan om häktningsförordnandet till Brottspåföljdsmyndigheten genom att registrera uppgifter om förordnandet i registret över avgöranden och meddelanden om avgöranden i justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem eller genom att överföra uppgifterna till Rättsregistercentralen för förmedling till Brottspåföljdsmyndigheten.

Domstolen ska underrätta Brottspåföljdsmyndigheten om en sådan begäran från målsäganden som avses i 4 kap. 19 § i förundersökningslagen (805/2011) genom att föra in uppgifterna om detta i registret över avgöranden och meddelanden om avgöranden i justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem eller genom att överföra uppgifterna till Rättsregistercentralen för förmedling till Brottspåföljdsmyndigheten.

På registrering och överföring enligt 1 och 2 mom. tillämpas lagen om justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem (372/2010) och vad som föreskrivs med stöd av den.

Den häktade ska ges möjlighet att underrätta en nära anhörig eller någon annan närstående om intagningen i fängelse.

Uppgift om att en häktad tagits in i ett fängelse ska antecknas i det brottspåföljdsregister som avses i lagen om behandling av personuppgifter vid Brottspåföljdsmyndigheten (1301/2021) . (22.12.2021/1303)

En häktad skall utan dröjsmål efter ankomsten till fängelset informeras om förhållandena i det samt om de häktades rättigheter och skyldigheter. Informationen skall vara tillgänglig på de mest använda språken enligt behoven hos de häktade som är i fängelset.

En utländsk häktad ska informeras om möjligheten att enligt 9 kap. 12 § stå i kontakt med hemlandets beskickning. Utländska häktade ska få tolkhjälp i den utsträckning det är möjligt. Häktade som använder teckenspråk eller som behöver tolkhjälp på grund av funktionshinder ska ges behövlig hjälp med tolkning och översättning. (7.8.2015/1071)

De häktade ska ha tillgång till en samling lagar, förordningar och andra författningar som gäller häktade. De häktade ska också ha tillgång till en förteckning över de myndigheter som utövar tillsyn över fängelset och fängelsepersonalens verksamhet samt över de organ som utövar tillsyn över tillgodoseendet av de mänskliga rättigheterna och hos vilka den häktade enligt internationella fördrag har besvärs- eller klagorätt. (9.4.2021/291)

En häktad har rätt att under hela frihetsberövandet inneha den skriftliga underrättelse om sina rättigheter som han eller hon har fått i enlighet med 4 kap. 17 § i förundersökningslagen (805/2011) . (17.10.2014/820)

En häktad som inte fyllt 18 år ska ges den information som avses i 1 mom. skriftligen på sitt eget språk, om det är finska eller svenska, och i annat fall på ett språk som han eller hon förstår. Bestämmelser om användning av samiska ingår i samiska språklagen (1086/2003) . (15.3.2019/326)

En häktad som har anlänt till ett fängelse ska granskas i närvaro av ett vittne ( ankomstgranskning ). Ankomstgranskningen omfattar identifiering, registrering av identiteten, upptagande av signalement samt katalogisering och granskning av den egendom som den häktade medför samt vid behov klädbyte. Bestämmelser om uppgörande av egendomsförteckning finns i 5 kap. 2 §. Bestämmelser om säkerhetskontroll finns i 11 kap. 3 § och bestämmelser om kroppsvisitation i 11 kap. 4 §.

Brottspåföljdsmyndigheten får på de häktade ta de signalement som avses i tvångsmedelslagen.

I fråga om placeringen av ett barn till en häktad i fängelse och om ordnandet av barnets vård föreskrivs i barnskyddslagen (417/2007) .

Brottspåföljdsmyndigheten får efterlysa en häktad för att fortsätta verkställigheten av häktningen om den häktade

Beslut om efterlysning av en häktad och om återkallande av efterlysning fattas av den verkställighetsansvarige eller av en annan i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning förordnad tjänsteman vid verkställighetsenheten.

Närmare bestämmelser om antecknande av ankomstgranskning utfärdas genom förordning av statsrådet. Närmare bestämmelser om de fängelser som används som häkten utfärdas genom förordning av justitieministeriet.

Närmare föreskrifter om ankomstgranskningen meddelas av Brottspåföljdsmyndigheten. (1.4.2022/223)

Häktade ska placeras i andra fängelser eller på andra avdelningar än fångar som avtjänar straff. Detta krav får emellertid frångås om den häktade ber om det på grund av deltagande i sysselsättning eller om det är nödvändigt för att avvärja en fara som hotar fångarnas, de häktades eller de anställdas säkerhet eller om det annars tillfälligt behövs för att upprätthålla ordningen i fängelset i en exceptionell situation. En häktad kan på egen begäran också placeras att bo på en sådan kontraktsavdelning som avses i 2 a §. En häktad som väntar på beslut av en fullföljdsdomstol får med sitt samtycke placeras på samma avdelning som fångar som avtjänar straff, om detta inte äventyrar syftet med häktningen. (10.4.2015/394)

En häktad som inte fyllt 18 år skall hållas avskild från vuxna häktade, om hans eller hennes fördel inte kräver något annat.

En häktad som har fyllt 18 år under häktning kan fortsätta hållas avskild från andra vuxna häktade, om det är motiverat med hänsyn till hans eller hennes omständigheter. Han eller hon kan hållas i samma utrymmen som en häktad som inte fyllt 18 år endast om detta inte strider mot den minderårigas intressen. (15.3.2019/326)

Män och kvinnor skall hållas på separata boendeavdelningar.

En häktad vars könstillhörighet har fastställts ska placeras på en boendeavdelning i enlighet med det fastställda könet. Avvikelse från detta får dock göras om det är nödvändigt för att trygga säkerheten för den häktade eller någon annan. (3.3.2023/307)

En häktad ska i möjligaste mån placeras i en enpersonscell. En häktad får inte placeras att bo tillsammans med en annan häktad, om detta äventyrar syftet med häktningen eller ordningen i fängelset.

En häktad ska på egen begäran ges möjlighet att helt eller delvis bo avskild från andra häktade, om den häktade har grundad anledning att tro att hans eller hennes personliga säkerhet är hotad.

Rättigheterna för den som på egen begäran hålls avskild får inte begränsas mer än vad som nödvändigtvis följer av det avskilda boendet. Grunderna för det avskilda boendet ska omprövas minst var fjärde månad.

En häktad kan ges tillfälle att bo på en avdelning där de häktade förbinder sig att delta i den sysselsättning som ordnas för dem och att genomgå kontroll av drogfrihet på det sätt som föreskrivs i 11 kap. 7 §, om inte den häktades rätt till kontakter har begränsats med stöd av 4 kap. i tvångsmedelslagen.

En häktad får använda sina egna kläder.

En förutsättning för överlämnande av egna kläder till den häktades förfogande är att kläderna är i gott skick och att de kan granskas på ett tillförlitligt sätt utan att skadas. Överlämnande av egna kläder till en häktads förfogande kan förvägras, om kläderna äventyrar ordningen eller säkerheten i fängelset eller om användningen av kläderna kan försvåra identifieringen av den häktade. Antalet klädesplagg som överlämnas till den häktades förfogande kan begränsas av skäl som hänför sig till möjligheterna att granska bostadsrummen, brandsäkerheten och de begränsade förvaringsutrymmena.

Användningen av egna kläder kan begränsas också om det är behövligt på grund av arbetarskyddet. Häktade som inte får använda sina egna kläder i arbetet eller som på grund av arbetets natur behöver skyddskläder ska ges lämplig klädsel.

Häktade som saknar ändamålsenliga egna kläder ska ges lämplig klädsel för användning i fängelset samt för domstolsbesök och andra besök utanför fängelset.

De häktade svarar för vården av de egna kläder som de använder. En häktad ska hålla den klädsel som tillhandahållits av fängelset i behörigt skick.

Fängelset ska ge de häktade möjlighet att tvätta sina egna kläder eller att få dem tvättade i fängelset eller på den häktades bekostnad utanför fängelset genom anstaltens förmedling.

De häktade ska på fritiden sköta om städning och renhållning av de egna bostadsrummen och de allmänna lokalerna samt om hushållsarbeten.

Mathållningen för de häktade skall ordnas så att de får en hälsosam, mångsidig och tillräcklig föda.

Avvikelser från den normala kosten görs, om det är motiverat på grund av den häktades hälsa eller religiösa övertygelse eller övriga välgrundade övertygelse.

En häktad skall ges möjlighet att dagligen vistas utomhus minst en timme, om inte den häktades hälsotillstånd eller ett särskilt vägande skäl som hänför sig till ordningen eller säkerheten i fängelset utgör ett hinder för detta.

Rökning är förbjuden inomhus i fängelset. Förbudet gäller tobaksprodukter avsedda för rökning eller annan upphettning, örtprodukter för rökning och elektroniska cigaretter.

Häktade ska ges möjlighet att röka en gång per dag under den vistelse utomhus som avses i 5 §, om inte vistelse utomhus har vägrats. Rökning kan ordnas oftare utomhus, om det är möjligt utan att äventyra fängelsets övriga verksamhet eller ordningen och säkerheten i fängelset.

Den häktades rätt att inneha i 5 a § 1 mom. avsedda tobaksprodukter, röktillbehör och tändredskap i fängelslokalerna kan begränsas för att upprätthålla ordningen och säkerheten i fängelset.

En häktad kan förflyttas till ett annat fängelse, om det finns grundad anledning till det och den häktade kan antas anpassa sig till förhållandena i det andra fängelset.

En häktad skall förflyttas till ett annat fängelse, om syftet med häktningen, den häktades eller någon annans säkerhet, beläggningsgraden i fängelset eller något annat motsvarande skäl kräver det. En häktad kan endast av vägande skäl förflyttas för att beläggningsgraden i fängelserna skall jämnas ut.

3 mom. har upphävts genom L 1.4.2022/223 . (1.4.2022/223)

En häktad kan för en kort tid förflyttas till ett annat fängelse, om det är motiverat för anordnandet av ett besök eller en sådan permission som avses i 9 kap. 14 §, eller av någon annan motsvarande orsak.

En häktad skall utan dröjsmål efter ankomsten till det andra fängelset ges möjlighet att underrätta någon nära anhörig eller annan närstående om förflyttningen.

En häktad skall på kallelse sändas till en domstol enligt vad som föreskrivs särskilt.

Om en häktad som är i ett fängelse kallas för att personligen höras hos någon annan myndighet än en domstol, kan den häktade för detta ändamål tillåtas avlägsna sig från fängelset för den tid som hörandet kräver. Denna tid får inte, inklusive restiden, överskrida sju dygn, om det inte finns ett särskilt vägande skäl till det och detta skäl följer av grunden för hörandet eller av någon annan motsvarande grund. En häktad kan förflyttas till en förvaringslokal som administreras av polisen för att vid förundersökningen bli hörd om det eller de brott som han eller hon har häktats för. Förvaringen i polisens lokaler får dock inte räcka längre än 12 timmar, om inte den domstol som behandlar åtalet bestämmer något annat. (30.1.2018/103)

Behövlig övervakning skall ordnas för en häktad som befinner sig utanför fängelset av den orsak som avses i denna paragraf.

Enhetschefen för fängelset eller en i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad säkerhetsansvarig beslutar om att förvägra en häktad vistelse utomhus. En i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad säkerhetsansvarig eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om att förvägra överlämnande av egna kläder till en häktads förfogande enligt 3 § 2 mom. Enhetschefen för fängelset beslutar om att begränsa en häktads rätt att använda egna kläder enligt 3 § 3 mom. En tjänsteman som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter får överlämna sådana egna kläder till en häktads förfogande som det är tillåtet att inneha i fängelset. En i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad sysselsättningsansvarig eller säkerhetsansvarig beslutar om avvikelse från den normala kosten.

En i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad sysselsättningsansvarig eller säkerhetsansvarig eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om avskilt boende på en häktads egen begäran och om placering på kontraktsavdelning. Enhetschefen för enheten för klientbedömning eller någon annan i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning förordnad tjänsteman vid enheten för klientbedömning beslutar om placering av en häktad på en avdelning med stöd av 1 § 5 mom. och om förflyttning av en häktad. Enhetschefen för det mottagande fängelset eller en i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad säkerhetsansvarig i det mottagande fängelset beslutar om kortvarig förflyttning av en häktad enligt 6 a §, efter att ha hört enhetschefen för placeringsfängelset. (3.3.2023/307)

Enhetschefen för fängelset eller en i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad säkerhetsansvarig eller sysselsättningsansvarig beslutar om en häktad ska tillåtas avlägsna sig från fängelset enligt 8 §. Om vistelsen utanför fängelset varar över sju dygn, fattas beslutet av enhetschefen för enheten för klientbedömning.

Närmare bestämmelser om förfarandet vid förflyttning av häktade utfärdas genom förordning av statsrådet.

Närmare föreskrifter om förflyttning av häktade meddelas av Brottspåföljdsmyndigheten. Närmare föreskrifter om mathållning och basvård, boende samt överlämnande och förvaring av tobaksprodukter, röktillbehör och tändredskap meddelas av Brottspåföljdsmyndigheten. (3.2.2023/142)

En häktad är inte skyldig att delta i sådan sysselsättning som ordnas eller godkänns av fängelset. Om den häktade önskar delta i sysselsättningen, skall tillfälle till detta i mån av möjlighet ordnas.

Om en häktad deltar i sysselsättning, skall en överenskommelse om grunderna för sysselsättningspenningen träffas innan sysselsättningen inleds. Ett separat beslut skall fattas om deltagandet i sysselsättning.

En häktad får inte beviljas tillstånd till civilt arbete enligt 8 kap. 6 § i fängelselagen, och inte heller studietillstånd eller tillstånd till sysselsättning under övervakning utanför fängelset enligt 9 § i samma kapitel. En häktad får inte heller placeras i anstalt utanför fängelset enligt den sistnämnda paragrafen.

En häktad kan ges tillstånd att i fängelset för egen räkning utföra sådant godtagbart arbete som lämpar sig att utföras i ett fängelse ( eget arbete ).

Till den häktades förfogande kan för eget arbete ställas fängelsets arbetsredskap utan ersättning, om det inte medför olägenhet för ordningen eller säkerheten i fängelset eller ordnandet av sysselsättningen i fängelset, eller äventyrar syftet med häktningen.

Ett tillstånd att utföra eget arbete kan återkallas, om de förutsättningar som avses i 1 mom. inte längre uppfylls eller om det egna arbetet äventyrar ordningen eller säkerheten i fängelset.

Med den häktades samtycke kan man under häktningstiden börja utarbeta den plan för strafftiden som avses i 4 kap. 6 § i fängelselagen och som gäller avtjänandet av straffet samt den villkorliga friheten.

Enhetschefen för fängelset, en i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad sysselsättningsansvarig eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om en häktads deltagande i sysselsättning och om eget arbete som avses i 2 §.

De häktade får i fängelset inneha en skälig mängd personlig egendom. Innehav av ett föremål eller ämne kan förvägras, om

(10.4.2015/394)

De häktade har inte rätt att inneha alkohol, andra berusningsmedel, sådana dopningsmedel som avses i 44 kap. 16 § i strafflagen eller föremål avsedda för narkotikabruk. En häktad får inte inneha egendom som han eller hon utan tillstånd av Brottspåföljdsmyndigheten fått av någon annan häktad. (1.4.2022/223)

Annan egendom som den häktade medför vid ankomsten till fängelset eller som han eller hon får under häktningstiden kan tas för förvaring i fängelset tills den häktade friges, om det är möjligt med avseende på fängelsets förvaringsutrymmen.

Om egendomen inte kan förvaras, ska den returneras eller på den häktades bekostnad sändas till det ställe som den häktade anvisar. Förskämt gods kan förstöras i närvaro av ett vittne. Bestämmelser om förstöring av alkoholdrycker och andra alkoholhaltiga ämnen finns i 86 § i alkohollagen (1102/2017) . Bestämmelser om lämnande av narkotika för förstöring finns i 44 § i narkotikalagen (373/2008) . (28.12.2017/1109)

På gods som saknar ägare tillämpas hittegodslagen (778/1988) .

En egendomsförteckning ska göras upp över de häktades egendom som tagits emot i ett fängelse. I förteckningen upptecknas inte egendom av ringa värde, om inte den häktade särskilt begär det. Den häktade ska underteckna egendomsförteckningen. Om den häktade inte undertecknar förteckningen, ska två tjänstemän vid Brottspåföljdsmyndigheten intyga riktigheten av förteckningen.

Den egendom som upptecknats i egendomsförteckningen och som överlämnats till den häktades förfogande ska antecknas i egendomsförteckningen. Den häktade ska på begäran ges en kopia av egendomsförteckningen.

En häktad kan fråntas sådan egendom som han eller hon utan tillstånd av en tjänsteman vid Brottpåföljdsmyndigheten tagit emot och som antecknats i egendomsförteckningen för någon annan fånge.

De häktade har inte rätt att inneha pengar eller sådana andra betalningsmedel som avses i 37 kap. 12 § i strafflagen. Ett av Brottspåföljdsmyndigheten godkänt betalkort ställs dock till de häktades förfogande. Pengar och andra betalningsmedel som innehas av en häktad ska tas för förvaring i fängelset, sättas in på det av Brottspåföljdsmyndigheten godkända betalkortet eller på den häktades bekostnad sättas in på hans eller hennes bankkonto. (9.4.2021/291)

Den häktade skall varje månad ges ett utdrag ur bokföringen av hans eller hennes penningmedel.

Användningen av ett av Brottspåföljdsmyndigheten godkänt betalkort som har getts till en häktad kan övervakas i syfte att upptäcka betalningstransaktioner som avviker från sedvanlig betalningsrörelse, på så sätt att övervakningen endast gäller antalet betalningstransaktioner och penningbeloppet.

Om det vid övervakning enligt 1 mom. upptäcks betalningstransaktioner som avviker från sedvanlig betalningsrörelse eller om det är nödvändigt på grund av en orsak som framkommit i samband med Brottspåföljdsmyndighetens övriga verksamhet eller med anledning av uppgifter som fåtts från en annan myndighet, kan användningen av en häktads betalkort övervakas utifrån ett beslut som fattats i ett enskilt fall på så sätt att övervakningen gäller kontouppgifterna om betalkortet. En förutsättning för övervakningen är dessutom att övervakningen är nödvändig för att förhindra brott, avvärja en fara som hotar ordningen i fängelset eller trygga den häktades eller någon annans säkerhet. Beslutet får fattas för högst en månad åt gången.

Fängelset skall ge de häktade möjlighet att skaffa livsmedel och andra varor som lämpar sig för personligt bruk.

De häktade får på egen bekostnad utanför fängelset skaffa sådana bruksföremål och förnödenheter som det enligt 1 § 1 och 2 mom. är tillåtet att inneha i ett fängelse.

En häktads rätt att använda pengar eller andra betalningsmedel som har sitt ursprung utanför fängelset kan begränsas, om det är nödvändigt för att säkerställa syftet med häktningen eller garantera ordningen i fängelset eller för att trygga den häktades eller någon annans säkerhet.

En häktad får av grundad anledning genom förmedling av fängelset sända pengar eller andra betalningsmedel till någon utanför fängelset eller till en annan fånge eller häktad.

Om en häktad inte själv kan sköta sådan honom eller henne tillhörig egendom som finns någon annanstans, skall saken anmälas till den myndighet som avses i lagen om förmyndarverksamhet (442/1999) .

När en häktad friges från fängelset, ska den häktades pengar, andra betalningsmedel och egendom lämnas tillbaka till honom eller henne mot en underskrift i egendomsförteckningen. De penningmedel som finns på den häktades betalkort ska sättas in på det konto som den häktade uppgett. Om det inte är möjligt att sätta in penningmedlen på ett bankkonto, ska de ges till den häktade som kontanta pengar eller på något annat lämpligt sätt. Om den häktade inte undertecknar egendomsförteckningen, ska två tjänstemän vid Brottspåföljdsmyndigheten intyga riktigheten av förteckningen. (16.6.2017/384)

Egendom som lämnats kvar i fängelset sänds till den frigivne på hans eller hennes bekostnad. Om den frigivne inte avhämtar sin egendom, får egendomen förstöras tre månader efter det att den har sänts tillbaka till fängelset. Om den frigivne inte kan nås, får egendomen förstöras tre månader efter frigivningen.

Till en häktad betalas brukspenning för tiden för verkställighet av häktning. Till häktade betalas utöver brukspenning sysselsättningspenning om de deltar i arbete, utbildning eller någon annan sysselsättning som ordnas eller godkänns av fängelset. Vad som i 9 kap. 6, 8 och 8 a § i fängelselagen föreskrivs om sysselsättningspenning tillämpas även på sysselsättningspenning som avses i denna lag.

En tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning fattar beslut om att inte överlämna egendom till en häktads förfogande. En tjänsteman som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter får överlämna sådana föremål och ämnen till en häktads förfogande som det är tillåtet att inneha i fängelset.

Enhetschefen för fängelset eller en i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad säkerhetsansvarig beslutar om i 4 § 3 mom. avsedd begränsning av rätten att använda pengar eller betalningsmedel och om i 4 § 4 mom. avsett sändande av pengar eller betalningsmedel till någon utanför anstalten eller till en annan fånge. Enhetschefen för fängelset eller en i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad sysselsättningsansvarig eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om betalning av brukspenning och sysselsättningspenning. (1.4.2022/223)

En i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad säkerhetsansvarig eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om den övervakning av användningen av ett av Brottspåföljdsmyndigheten godkänt betalkort som avses i 3 a § 2 mom. (1.4.2022/223)

Närmare bestämmelser om egendom som innehas av häktade samt om användningen av pengar och betalningsmedel utfärdas genom förordning av statsrådet.

Brottspåföljdsmyndigheten meddelar närmare föreskrifter om

(1.4.2022/223)

Den i lagen om Enheten för hälso- och sjukvård för fångar (1635/2015) avsedda Enheten för hälso- och sjukvård för fångar svarar för ordnandet av hälso- och sjukvård samt medicinsk rehabilitering som motsvarar de häktades medicinska behov. Häktade har rätt till sådan vård för rökavvänjning som motsvarar deras medicinska behov. Brottspåföljdsmyndigheten ska se till att de häktade har tillgång till i detta moment avsedd vård och rehabilitering. (3.2.2023/142)

En häktad har rätt att med tillstånd av en läkare vid Enheten för hälso- och sjukvård för fångar på egen bekostnad få medicinering, undersökningar och annan hälso- och sjukvård i fängelset, om det inte äventyrar syftet med häktningen.

På de längsta väntetiderna för att få vård som med stöd av 1 mom. ordnas av Enheten för hälso- och sjukvård för fångar tillämpas vad som i 51, 51 a, 51 b och 52–54 § i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) föreskrivs om att få vård. Vad som i de paragraferna föreskrivs om välfärdsområden gäller Enheten för hälso- och sjukvård för fångar vid tillämpning av denna lag. Vad som i 51 § i den lagen föreskrivs om att få kontakt med hälsovårdscentralen eller någon annan verksamhetsenhet inom primärvården gäller vid tillämpning av denna lag erhållande av kontakt med fängelsepolikliniken eller med en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som är verksam vid Enheten för hälso- och sjukvård för fångar.

Enheten för hälso- och sjukvård för fångar ska månadsvis i det allmänna datanätet offentliggöra nyckeltal för den föregående kalendermånaden om hur de längsta väntetiderna för att få vård har hållits inom primärvårdstjänsterna, samt med fyra månaders mellanrum nyckeltal om hur de längsta väntetiderna för att få vård har hållits inom tjänsterna inom den specialiserade sjukvården. Institutet för hälsa och välfärd producerar nyckeltalen utifrån de uppgifter som institutet fått med stöd av 5 och 5 c § i lagen om Institutet för hälsa och välfärd (668/2008) . Institutet för hälsa och välfärd ska lämna ut behövliga uppgifter till Enheten för hälso- och sjukvård för fångar för offentliggörande. Nyckeltalen ska offentliggöras separat för varje sjukhus och poliklinik vid Enheten för hälso- och sjukvård för fångar, och nyckeltalen för tjänster inom den specialiserade sjukvården som anskaffats som köpta tjänster ska offentliggöras beträffande hela Enheten för hälso- och sjukvård för fångar. Nyckeltalen ska också offentliggöras så att de är tillgängliga för de häktade i fängelset. Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet får närmare bestämmelser utfärdas om de nyckeltal i fråga om att få vård som ska offentliggöras.

Utöver vad som föreskrivs i 1 och 3 mom. ska för klarläggande av hälsotillståndet hos en häktad som inte fyllt 18 år denne på begäran bli undersökt av en läkare eller av någon annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården utan obefogat dröjsmål, om inte det är uppenbart onödigt att göra en sådan undersökning.

Bestämmelserna i lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) , lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994) , mentalvårdslagen, lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016) och lagen om företagshälsovård (1383/2001) ska iakttas när hälso- och sjukvården ordnas.

Om en häktad är sjuk eller skadad och inte på tillbörligt sätt kan vårdas eller undersökas vid Enheten för hälso- och sjukvård för fångar, ska han eller hon under behövlig bevakning temporärt sändas för vård eller undersökning utanför fängelset.

En häktad som är gravid skall i tillräckligt god tid under behövlig bevakning sändas för förlossning till ett sjukhus eller till någon annan sådan verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården som är utanför fängelset.

Häktade skall i mån av möjlighet ges tillfälle till rådgivning, stöd och vård som ges av en psykolog och till annan motsvarande rådgivning, annat stöd och annan vård.

De häktade skall stödjas i social rehabilitering och upprätthållandet av kontakten med nära anhöriga eller andra närstående samt handledas i skötseln av ärenden som hänför sig till boende, arbete, utkomst, sociala förmåner och sociala tjänster.

Vid ordnande av social rehabilitering iakttas dessutom i tillämpliga delar bestämmelserna i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) .

Hälsovård, sjukvård och medicinsk rehabilitering enligt de häktades medicinska behov betalas med statsmedel. Betalningsskyldigheten för staten kräver att den undersökning eller vård som ordnas utanför fängelset ska vara ordinerad eller godkänd av en läkare vid Enheten för hälso- och sjukvård för fångar.

En häktad ska ges möjlighet att utan dröjsmål underrätta en nära anhörig eller någon annan närstående om att han eller hon blivit allvarligt sjuk eller skadad.

Beslut om en häktads innehav av mediciner fattas av en läkare vid Enheten för hälso- och sjukvård för fångar.

Enhetschefen för fängelset beslutar, efter att om möjligt ha hört en läkare, om att sända en häktad till vård eller undersökning enligt 2 §.

Institutet för hälsa och välfärd meddelar närmare föreskrifter om ordnande av hälsokontroller samt hälso- och sjukvård för häktade i fängelserna.

En häktad får delta i fritidsverksamhet och tillbringa fritiden tillsammans med andra fångar och häktade.

Deltagandet kan förbjudas eller begränsas, om den häktade

Om den häktade är berusad eller stör fritidsverksamheten eller äventyrar ordningen eller säkerheten i fängelset, kan han eller hon förvägras rätten att delta i ett fritidsevenemang.

En häktad har rätt att delta i gudstjänster, andaktsstunder och andra religiösa sammankomster som ordnas i fängelset, om inte den häktade

Om den häktade är berusad eller stör den sammankomst som avses i 1 mom. eller äventyrar ordningen eller säkerheten i fängelset, kan han eller hon förvägras rätt att delta i sammankomsten. Om en häktad inte får delta i gemensamma sammankomster, skall hans eller hennes möjlighet att utöva religion ordnas på något annat sätt.

Den häktade skall ges möjlighet att träffa en själavårdare eller annan företrädare för sitt eget trossamfund.

De häktade skall tillräckligt ofta ges tillträde till fängelsebiblioteket eller möjlighet att använda allmänna bibliotekstjänster. De häktade skall handledas i användningen av biblioteket. Bibliotekstjänster för häktade som avses i 3 kap. 2 § och i 2 § 1 mom. 1 och 2 punkten i detta kapitel skall ordnas på något annat sätt.

En häktad som är berusad eller som stör biblioteksbesöket eller äventyrar ordningen eller säkerheten i fängelset kan förvägras tillträde till fängelsebiblioteket. (10.4.2015/394)

De häktade skall ges tillfälle att följa televisions- och radioprogram och läsa tidningar samt att på egen bekostnad skaffa tidskrifter och litteratur.

Bestämmelserna i 5 kap. 1 § skall tillämpas på innehav av tidskrifter och litteratur.

En tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning eller, om saken inte tål uppskov, en tjänsteman som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter beslutar om att förvägra deltagande i fritidsverksamhet, en gudstjänst, en andaktsstund eller någon annan religiös sammankomst eller tillträde till biblioteket och om sådant förbud eller sådan begränsning av deltagande som avses i 1 § 2 mom. Sammankomstens arrangör ska höras innan beslutet om förvägran fattas.

Brottspåföljdsmyndigheten meddelar närmare föreskrifter om anordnandet av bibliotekstjänster i sådana fall där en häktad inte kan besöka fängelsebiblioteket.

De häktade har rätt till korrespondens per post, om inte denna rätt har begränsats med stöd av 4 kap. i tvångsmedelslagen. (10.4.2015/394)

Ett slutet brev eller någon annan postförsändelse till eller från en häktad får granskas med genomlysning eller på något annat motsvarande sätt utan att öppna försändelsen för undersökning av om den innehåller förbjudna ämnen eller föremål som avses i 5 kap. 1 § 1 eller 2 mom.

Ett brev eller någon annan postförsändelse till en häktad får öppnas och dess innehåll granskas utan att ett eventuellt meddelande i försändelsen läses, för att ta reda på om försändelsen innehåller i 2 mom. nämnda förbjudna ämnen eller föremål. Ett brev eller någon annan postförsändelse från en häktad får öppnas och dess innehåll granskas utan att ett eventuellt meddelande läses, om formen eller storleken på försändelsen är sådan att man kan sluta sig till att den också innehåller någonting annat än ett förtroligt meddelande eller om det annars finns grundad anledning att misstänka att den innehåller nämnda ämnen eller föremål.

Om ämnen eller föremål som den häktade inte har tillstånd att inneha påträffas vid granskningen, skall de tas för att förvaras i fängelset. Penningtillgångar skall antecknas på den häktades konto. Om det finns skäl att betvivla egendomens lagliga härkomst, skall saken anmälas på det sätt som avses i 16 kap. 1 §.

Brev, andra postförsändelser och meddelanden till eller från en häktad får läsas, om det av någon grundad anledning som har samband med den häktades brottsliga bakgrund, med den häktades uppförande under häktningstiden eller med försändelsen eller dess avsändare eller mottagare behövs för att säkerställa syftet med häktningen, förhindra brott, avvärja en fara som hotar ordningen i fängelset eller trygga den häktades eller någon annans säkerhet. Ett beslut som berättigar till läsning får fattas för högst två veckor åt gången. (9.4.2021/291)

Den häktade ska anteckna sitt namn på brev, postförsändelser och meddelanden som den häktade sänder till någon annan än en sådan tillsynsmyndighet som avses i 3 §, om inte den häktade personligen överlämnar dem direkt till fängelsets personal. Ett brev, en postförsändelse eller något annat meddelande som sänts av en häktad får öppnas för att ta reda på vem som är dess avsändare, om inte avsändaren kan utredas utan att brevet, postförsändelsen eller meddelandet öppnas. Då får brevet eller meddelandet inte läsas i större utsträckning än vad som behövs för att ta reda på vem som är dess avsändare.

Brev, andra postförsändelser och meddelanden får kopieras, om det vid läsningen av dem framgår att de sannolikt innehåller planer eller uppgifter som gäller

Om ett brev, en postförsändelse eller ett meddelande till eller från en häktad läses, ska den häktade utan dröjsmål underrättas om läsningen samt om grunden för läsningen. Underrättelsen om läsningen får uppskjutas om det behövs för att förhindra brott, avvärja en fara som hotar ordningen i fängelset eller trygga den häktades eller någon annans säkerhet. Den häktade ska dock underrättas om läsningen och dess grund inom två veckor från läsningen eller, om den häktade friges tidigare än detta, senast då den häktade friges, om inte något annat följer av annan lagstiftning. (9.4.2021/291)

Om ett brev efter läsningen kvarhålls på en sådan grund som avses i 5 §, iakttas det som bestäms i 5 § i fråga om underrättelsen.

Brevväxling mellan en häktad och en myndighet som utövar tillsyn över fängelsets eller fängelsepersonalens verksamhet eller en häktad och ett organ som utöver tillsyn över iakttagandet av de mänskliga rättigheterna hos vilket den häktade enligt internationella konventioner har besvärs- eller klagorätt får inte granskas eller läsas.

Bestämmelser om kontakter mellan utländska häktade och en diplomatisk beskickning eller ett konsulat finns i 9 kap. 12 §. (7.8.2015/1071)

Ett brev eller någon annan postförsändelse som den häktade adresserat till sin advokat eller något annat rättegångsombud eller rättegångsbiträde som avses i 15 kap. 2 § 1 eller 5 mom. i rättegångsbalken får inte granskas eller läsas. (17.6.2011/725)

Ett brev eller någon annan postförsändelse som anlänt till en häktad och av vars avsändaruppgifter det framgår att avsändaren är det ombud som avses i 1 mom. får i den häktades närvaro öppnas och dess innehåll granskas utan att ett eventuellt meddelande i försändelsen läses, om det finns anledning att misstänka att brevet innehåller ämnen eller föremål som avses i 5 kap. 1 § 1 eller 2 mom. Vid granskningen iakttas i övrigt bestämmelserna i 1 § 4 mom. (10.4.2015/394)

Ett brev, en annan postförsändelse eller ett meddelande till eller från en häktad får kvarhållas, om vidarebefordrandet äventyrar syftet med häktningen eller om kvarhållandet behövs för att förhindra brott, avvärja en fara som hotar ordningen i fängelset eller trygga den häktades eller någon annans säkerhet. (9.4.2021/291)

Mottagaren eller avsändaren skall utan dröjsmål underrättas om kvarhållandet av ett brev, någon annan postförsändelse eller ett meddelande och om orsaken till kvarhållandet, om inte något annat följer av en orsak som nämns i 1 mom. Ett brev, en annan postförsändelse eller ett meddelande som av en orsak som avses i 1 mom. inte befordras till mottagaren skall returneras till avsändaren eller ges till den häktade vid frigivningen.

En postförskottsbeställning eller någon annan beställning på kredit som avsänts av en häktad kan kvarhållas, om den häktade inte har råd att betala beställningen. En beställd försändelse kan returneras till avsändaren utan den häktades samtycke.

De häktade ska ges möjlighet att på egen bekostnad stå i telefonkontakt med personer utanför fängelset, om inte denna rätt har begränsats enligt 4 kap. i tvångsmedelslagen. I ordningsstadgan för ett fängelse kan meddelas de föreskrifter om tider för användning av telefon som är nödvändiga med hänsyn till verksamheten och ordningen i fängelset. (22.7.2011/808)

En häktad skall dessutom ges möjlighet att stå i telefonkontakt med sitt i 4 § avsedda ombud samt även i övrigt med personer utanför fängelset för att sköta ärenden som inte kan uträttas per brev eller genom besök.

För användningen av telefon kan ställas som villkor att den häktade uppger med vem han eller hon har för avsikt att stå i kontakt. Ett telefonsamtal kan avbrytas eller förvägras, om det är nödvändigt för att förhindra ett brott eller upprätthålla ordningen i fängelset eller om samtalet äventyrar syftet med häktningen.

Kostnadsfri användning av telefon kan tillåtas för skötseln av nödvändiga ärenden eller av andra särskilda skäl.

En häktads telefonsamtal får avlyssnas och spelas in, om det av någon grundad anledning som har samband med den häktades brottsliga bakgrund, med den häktades uppförande under häktningstiden eller med samtalets mottagare behövs för att förhindra brott, avvärja en fara som hotar ordningen i fängelset, säkerställa syftet med häktningen eller trygga den häktades eller någon annans säkerhet. (9.4.2021/291)

Den häktade och den som den häktade står i telefonkontakt med ska underrättas om avlyssningen och inspelningen av samtalet innan åtgärden inleds.

Samtal mellan den häktade och de tillsynsmyndigheter som avses i 3 § eller ombud som avses i 4 § får inte avlyssnas eller spelas in. Om det vid avlyssningen av ett telefonsamtal framgår att det gäller en kontakt mellan den häktade och en person som avses ovan, ska avlyssningen avbrytas och inspelningen utplånas.

En häktad kan ges tillstånd att sända och ta emot e-postmeddelanden av något viktigt skäl i anknytning till upprätthållande av kontakter, till utkomst eller till skötseln av arbets- eller utbildningsfrågor, rättsliga angelägenheter, socialärenden eller bostadsfrågor, om inte den häktades rätt till kontakter har begränsats med stöd av 4 kap. i tvångsmedelslagen. Trots detta kan den häktade av ett viktigt skäl som hänför sig till skötseln av rättsliga angelägenheter ges tillstånd att sända e-postmeddelanden till ett sådant ombud som avses i 4 § och ta emot e-postmeddelanden av ombudet.

En förutsättning för att tillstånd ska beviljas är att användningen av e-post inte äventyrar syftet med häktningen, ordningen eller säkerheten i fängelset eller den häktades eller någon annans säkerhet och att man tillräckligt väl kan försäkra sig om meddelandets avsändare och mottagare.

Tillståndet kan återkallas, om förutsättningarna för beviljande av tillstånd till användning av e-post inte längre uppfylls efter det att beslutet fattats eller om den häktade bryter mot tillståndsvillkoren.

En häktad kan ges tillstånd att använda internet av något viktigt skäl i anknytning till utkomst eller till skötseln av arbets- eller utbildningsfrågor, rättsliga angelägenheter, social-ärenden eller bostadsfrågor eller av något annat motsvarande viktigt skäl, om inte den häktades rätt till kontakter har begränsats med stöd av 4 kap. i tvångsmedelslagen. En förutsättning för att tillstånd ska beviljas är att den häktades tillgång till andra webbsidor än sådana som är förenliga med tillståndet har hindrats på ett tillbörligt sätt.

En förutsättning för att tillstånd ska beviljas är att användningen av internet inte äventyrar syftet med häktningen, ordningen eller säkerheten i fängelset eller den häktades eller någon annans säkerhet.

Tillståndet kan återkallas, om förutsättningarna för beviljande av tillstånd till användning av internet inte längre uppfylls efter det att beslutet fattats eller om den häktade bryter mot tillståndsvillkoren.

Utöver vad som bestäms i informationssamhällsbalken (917/2014) , har fängelset vid behov rätt att hämta avsändar- och mottagaruppgifter för meddelanden och samtal ur den anordning som den häktade använt för kommunikationen eller ur de anordningar eller system som fängelset tillhandahåller för förmedling och behandling av kommunikationen.

Vid övervakningen av e-postmeddelanden som en häktad mottagit och sänt tillämpas bestämmelserna i 2–5 §.

En häktad som sänder e-postmeddelanden eller använder internet får övervakas på teknisk väg och så att en tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten är närvarande.

8 § har upphävts genom L 22.12.2021/1303 .

En i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad tjänsteman som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter beslutar om granskning av brev och andra postförsändelser med stöd av 1 § 2 mom. samt om öppnande av en sådan försändelse och granskning av dess innehåll med stöd av 1 § 3 mom. eller 4 § 2 mom.

En säkerhetsansvarig eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om läsning av brev, andra postförsändelser eller meddelanden med stöd av 2 § 1 mom., om utredning av avsändaren enligt 2 § 2 mom., om kopiering enligt 2 § 3 mom., om att underrätta den häktade om läsning enligt 2 a § 1 mom. samt om kvarhållande av försändelser eller meddelanden enligt 5 §. Ett meddelande får dock även lämnas för läsning till en sådan tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten som har rätt att behandla uppgifter i säkerhetsregistret. Beslut om avlyssning och inspelning av telefonsamtal fattas av en säkerhetsansvarig. Beslut om avbrytande eller förvägran att använda telefon fattas av en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning eller av en tjänsteman som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter.

Enhetschefen för fängelset eller en säkerhetsansvarig eller en sysselsättningsansvarig beslutar om tillstånd till användning av e-post och internet och om återkallande av sådana tillstånd.

En tjänsteman som handhar uppdrag enligt detta kapitel får inte obehörigen röja sådant som genom innehållet i ett meddelande från eller till en häktad kommit till tjänstemannens kännedom i uppdraget, och inte heller identifieringsuppgifter om ett sådant meddelande. Tjänstemannen får inte heller använda sådana uppgifter för att skaffa sig själv eller någon annan fördel eller för att skada någon annan. Uppgifterna får inte heller röjas eller användas på nämnda sätt efter det att uppdraget har avslutats.

Utöver vad som föreskrivs någon annanstans i lag får uppgifter som avses i 1 mom. emellertid lämnas ut också till en tjänsteman som oundgängligen behöver dem för att sköta sina åligganden enligt denna lag.

Närmare bestämmelser om förfarandet vid granskning, läsning, kopiering och kvarhållande av brev, om avlyssning och inspelning av telefonsamtal samt om användning och övervakning av elektronisk kommunikation utfärdas genom förordning av statsrådet.

De häktade har rätt att under behövlig övervakning ta emot besökare vid tidpunkter som reserverats för besök så ofta det är möjligt utan att ordningen och verksamheten i fängelset störs, på det sätt som bestäms i detta kapitel, om inte denna rätt har begränsats med stöd av 4 kap. i tvångsmedelslagen. Besök kan tillåtas även vid andra tillfällen än vid de tidpunkter som reserverats för besök, om det behövs för bevarandet av den häktades kontakter eller av något annat viktigt skäl.

Besöken ordnas i ett övervakat besöksrum där det finns konstruktionsmässiga hinder mellan den häktade och besökaren, för att säkerheten och ordningen i fängelset ska upprätthållas, införsel av förbjudna ämnen och föremål i fängelset förhindras samt syftet med häktningen säkerställas. Besöken ska övervakas på behövligt sätt. Andra besök än oövervakade besök kan övervakas på teknisk väg och så att en tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten är närvarande. Teknisk övervakning omfattar iakttagande och upptagning av bild med en teknisk anordning. Den häktade och besökaren ska på tillbörligt sätt underrättas om övervakning som sker med hjälp av en teknisk anordning.

Samtalet mellan den häktade och besökaren får avlyssnas och upptas med hjälp av en teknisk anordning, om det av någon grundad anledning som har samband med den häktades brottsliga bakgrund, med den häktades uppförande under häktningstiden eller med besökaren behövs för att förhindra brott, avvärja en fara som hotar ordningen i fängelset, säkerställa syftet med häktningen eller trygga den häktades eller någon annans säkerhet. Den häktade och besökaren ska underrättas om avlyssningen och upptagningen av samtalet innan åtgärden inleds. (9.4.2021/291)

Besöket kan ordnas avskilt från andra häktade och besökare, om det med beaktande av besökarens eller den häktades brottsliga bakgrund eller den häktades uppförande under häktningstiden finns skäl att misstänka att besöket kan äventyra ordningen eller säkerheten i fängelset eller den häktades eller någon annans säkerhet.

Bestämmelser om övervakning av besök av ombud finns i 4 §. Bestämmelser om granskning av den som kommit för att besöka en häktad finns i 12 kap.

Tillstånd för besök utan övervakning kan beviljas då det är fråga om besök av en nära anhörig till en häktad, någon annan närstående samt, om det finns skäl till det, även av någon annan person som är viktig för den häktade, om det är motiverat för bevarandet av den häktades kontakter eller av någon annan motsvarande orsak, om inte den häktades rätt till besök har begränsats med stöd av 4 kap. i tvångsmedelslagen. För att tillstånd till ett sådant besök ska beviljas förutsätts det att besöket inte äventyrar syftet med häktningen eller säkerheten eller ordningen i fängelset eller den häktades eller någon annans säkerhet och att besöket inte stör verksamheten i fängelset.

En häktad kan beviljas tillstånd att ta emot besök av ett barn som är yngre än 15 år i ett rum som lämpar sig för detta, om besöket behövs för att upprätthålla kontakten mellan den häktade och barnet och besöket inte strider mot barnets bästa.

En häktad har rätt att utan ogrundat dröjsmål ta emot besök av ett ombud som avses i 8 kap. 4 § utan att någon annan är närvarande vid besöket.

Besöket får övervakas om det är nödvändigt för att upprätthålla ordningen eller säkerheten i fängelset eller om den häktade eller ombudet uttryckligen begär det. Övervakningen utförs genom synkontakt eller med hjälp av en teknisk anordning, utan att samtalet mellan den häktade och ombudet avlyssnas eller upptas. Besöket kan vid behov också ordnas i ett rum där det finns konstruktionsmässiga hinder mellan den häktade och ombudet. Den häktade och ombudet ska underrättas om övervakningen av besöket innan övervakningen inleds.

Bestämmelser om anordnandet av besök med hjälp av en videolänk finns i 10 §.

En häktad kan beviljas tillstånd till ett övervakat besök av en annan häktad eller fånge som placerats i samma fängelse, om det är fråga om en nära anhörig till den häktade, någon annan närstående eller någon annan person som är viktig för den häktade och besöket är motiverat för bevarandet av den häktades kontakter eller av något annat viktigt skäl och den häktades rätt till besök inte har begränsats med stöd av 4 kap. i tvångsmedelslagen. En förutsättning för att tillstånd till ett sådant besök ska beviljas är att besöket inte äventyrar syftet med häktningen eller ordningen eller säkerheten i fängelset eller den häktades eller någon annans säkerhet.

Ett besök får avbrytas om det behövs för att förhindra ett brott eller för att upprätthålla ordningen eller säkerheten fängelset.

Ett tillstånd till besök kan återkallas om förutsättningarna för beviljande av besöket inte längre uppfylls efter det att beslutet fattats.

Ett besök kan förvägras, om

I de fall som avses i 2 mom. 1 punkten kan besöket ordnas under sådan övervakning att besöket inte äventyrar ordningen eller säkerheten i fängelset.

Om det har konstaterats att en besökare har medfört eller försökt medföra narkotika eller sådana föremål eller ämnen som avses i 5 kap. 1 § 1 mom. 1 eller 2 punkten eller 2 mom. till ett fängelse, eller har konstaterats äventyra säkerheten eller allvarligt störa ordningen i fängelset, kan besökaren meddelas ett med hänsyn till omständigheterna skäligt, högst sex månaders förbud att besöka fängelset. Ett besöksförbud kan förlängas om det fortfarande behövs för att förhindra den verksamhet som ligger till grund för förbudet.

Ett besöksförbud kan omfatta ett förbud att träffa en viss häktad eller vissa häktade eller ett förbud mot tillträde till ett visst fängelse eller vissa fängelser.

Besöksförbud får inte meddelas en häktads nära anhöriga eller någon annan närstående som avses i 16 kap. 1 § 1 punkten eller den häktades ombud som avses i 8 kap. 4 §.

4 mom. har upphävts genom L 16.6.2017/384 . (16.6.2017/384)

I samband med besök i ett fängelse får en liten mängd sådana varor eller föremål tas emot som det enligt 5 kap. 1 § 1 och 2 mom. är tillåtet att inneha i fängelset. Närmare föreskrifter om den egendom som får tas emot och om dess mängd samt om förfarandet vid mottagningen av varor meddelas i fängelsets i 10 kap. 1 § avsedda ordningsstadga.

De varor som besökare medför ska granskas innan de överlämnas till den häktade.

För en häktad kan ordnas möjlighet att stå i kontakt med en nära anhörig eller någon annan närstående via videolänk eller genom något annat lämpligt tekniskt kommunikationsmedel där deltagarna kan se och höra varandra. För bevarandet av den häktades kontakter eller av något annat viktigt skäl kan kontakt ordnas också med någon annan person som är viktig för den häktade. En förutsättning för detta är att den häktades rätt till kontakter inte har begränsats med stöd av 4 kap. i tvångsmedelslagen.

I fråga om övervakning och avbrytande av kontakter samt återkallande av tillstånd till kontakter tillämpas vad som föreskrivs i 1 § 2 mom. samt 6 och 7 §.

Också besök av ett ombud kan på den häktades eller ombudets begäran ordnas via videolänk. I fråga om övervakning av besöket tillämpas vad som föreskrivs i 4 §.

Om en häktad intervjuas, filmas eller fotograferas i fängelset, ska bestämmelserna om besök och besökare i detta kapitel tillämpas. Om en företrädare för ett massmedium vill intervjua en häktad, ska en tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten fråga den häktade om han eller hon samtycker till att bli intervjuad.

Utländska häktade har rätt att stå i kontakt med en diplomatisk beskickning eller ett konsulat som företräder hemlandet, om inte kontakterna har begränsats med stöd av 4 kap. i tvångsmedelslagen.

En försändelse som en häktad adresserat till en diplomatisk beskickning eller ett konsulat ska vidarebefordras utan dröjsmål.

En häktad ska i möjligaste mån ges tillfälle till privata samtal om personliga frågor med företrädare för en församling, en organisation som utför fängelsearbete eller någon annan motsvarande institution.

En häktad kan beviljas tillstånd att under behövlig bevakning för en kort tid avlägsna sig från fängelset för att på finskt territorium besöka en svårt sjuk nära anhörig eller annan närstående och för att närvara vid en nära anhörigs eller annan närståendes begravning samt av något annat motsvarande synnerligen viktigt skäl.

En häktad kan också beviljas tillstånd att under behövlig bevakning för en kort tid avlägsna sig från fängelset för att sköta ett brådskande och tvingande ärende.

En sysselsättningsansvarig eller säkerhetsansvarig eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om oövervakade besök, besök av ombud, besök av barn, besök häktade och fångar emellan, övervakade besök enligt 1 § 4 mom. och kontakter via videolänk samt om återkallande av tillstånd till dessa. En säkerhetsansvarig beslutar om avlyssning av ett övervakat besök med en teknisk anordning och upptagning vid ett övervakat besök enligt 1 § 3 mom. Enhetschefen för fängelset eller en sysselsättningsansvarig eller säkerhetsansvarig beslutar om besöksförbud. (1.4.2022/223)

En tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning eller, om saken inte tål uppskov, en tjänsteman som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter beslutar om förvägran och avbrytande av besök.

Bestämmelser om sådan kontroll av drogfrihet som utgör villkor för besök enligt 2 och 3 § finns i 11 kap. 7 § 3 mom. Bestämmelser om kroppsvisitation av en häktad i samband med sådana besök finns i 11 kap.4 §.

Närmare bestämmelser om permission, om besöksförbud och innehållet i det, om hur övervakningen av besök ska ordnas samt om besöksrummens tekniska och konstruktionsmässiga övervakningsarrangemang utfärdas genom förordning av statsrådet.

Närmare föreskrifter om hur besök ska ordnas meddelas av Brottspåföljdsmyndigheten. (1.4.2022/223)

Ett fängelse ska ha en ordningsstadga som innehåller mer detaljerade föreskrifter än denna lag och de bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den och som gäller vistelse på fängelseområdet, låsning av lokalerna, avdelningar, hur rökning, besök, telefonkontakter och fritidsverksamhet ska ordnas, innehav av egendom samt andra motsvarande enskilda omständigheter som hänför sig till upprätthållandet av ordningen i fängelset och ordnandet av sysselsättningen.

En häktad skall iaktta fängelsets ordningsstadga samt fängelsepersonalens uppmaningar och befallningar. En häktad skall uppträda sakligt mot fängelsepersonalen samt övriga fångar och häktade samt andra personer.

En häktad kan påföras disciplinstraff, om han eller hon gör sig skyldig till en ordningsförseelse . Ordningsförseelser är att

(10.4.2015/394)

Disciplinstraff får inte påföras för brott som fängelsedirektören anmält till polisen.

En häktad kan disciplinärt bestraffas med

I stället för en varning kan en häktad ges en anmärkning, om ordningsförseelsen är ringa och den inte är upprepad.

Förlusten av rättigheter får inte hindra den häktade att upprätthålla kontakter utom fängelset.

Om en häktad har gjort sig skyldig till två eller flera förseelser, skall ett gemensamt disciplinstraff påföras för förseelserna.

Om det sedan ett disciplinstraff påförts visar sig att den häktade innan straffet påfördes begått någon annan ordningsförseelse, skall ett separat disciplinstraff påföras för denna förseelse, om inte det disciplinstraff som påfördes för den tidigare uppdagade förseelsen anses vara en tillräcklig påföljd.

Ett annat disciplinstraff än varning kan påföras villkorligt för en prövotid om minst en och högst tre månader. Om den häktade inte begår någon ny förseelse under prövotiden, förfaller disciplinstraffet.

Påförs ett disciplinstraff för en förseelse som begåtts under prövotiden, skall det samtidigt beslutas huruvida det tidigare disciplinstraffet skall verkställas.

När beslut fattas om att påföra eller mäta ut disciplinstraff eller om huruvida ett disciplinstraff skall vara villkorligt, skall hänsyn tas till ordningsförseelsens art och hur allvarlig förseelsen är samt dess uppsåtlighet och planmässighet, den häktades tidigare ordningsförseelser, orsakerna till ordningsförseelsen, om en anmärkningsvärt lång tid har förflutit sedan ordningsförseelsen begicks, den häktades försök att förhindra eller avlägsna verkningarna av ordningsförseelsen, den häktades strävan att främja utredningen av ordningsförseelsen, den häktades hälsotillstånd samt de säkerhetsåtgärder som vidtagits i fråga om den häktade på grund av förseelsen och andra följder av gärningen.

Straff i enrum omfattar begränsning av egendomsinnehav, kontakter, användning av bibliotek, möjligheter att följa radio- och televisionsprogram samt hobby- och fritidsverksamhet. Avvikelser från begränsningarna kan göras, om det är motiverat med hänsyn till den häktades förhållanden. Den häktades rätt till besök och vistelse utomhus kan begränsas endast om besöken eller vistelsen utomhus äventyrar den häktades egen eller någon annans säkerhet.

Om den häktade utan avbrott varit tio dygn i enrum, får ett nytt straff i enrum inte verkställas förrän sju dygn har förflutit från det att det tidigare straffet upphörde.

En läkare eller någon annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården ska så snart som möjligt underrättas om placering i enrum. Om verkställigheten äventyrar den häktades hälsa, ska den uppskjutas eller redan inledd verkställighet avbrytas.

Ordningsförseelser ska utredas utan dröjsmål. Efter att en ordningsförseelse ägt rum ska en opartisk och objektiv utredning genomföras, varvid förseelsen utreds på det sätt som dess art och allvarlighetsgrad kräver.

Den häktade, andra som har del i saken och vid behov även andra personer ska höras. Utredningen ska genomföras så att ingen blir grundlöst misstänkt.

I samband med utredningen av en ordningsförseelse ska ett motiverat påstående av den häktade om att de anställda gjort sig skyldiga till eller varit delaktiga i ett brott överlämnas till en polismyndighet för undersökning.

Utredningen av en ordningsförseelse kan avslutas utan att förseelsen förs till i 10 § avsedd behandling av ett disciplinärende, om

Den häktade kan ges en anmärkning vid utredning av en ordningsförseelse, om behandlingen av ärendet avslutas med stöd av 4 mom. 1 punkten.

Disciplinärenden som gäller häktade ska behandlas utan dröjsmål och utan att onödig uppmärksamhet väcks. Ärendet ska behandlas vid muntligt förfarande. Den häktade, ett vittne och någon annan person kan höras via videolänk eller med något annat motsvarande kommunikationsmedel om det är ändamålsenligt på grund av ett långt avstånd eller av någon annan motsvarande orsak.

Den häktade ska ges tillfälle att förbereda sitt försvar och lägga fram sin egen utredning samt bevis till stöd för den. Bestämmelser om tolkning finns i 2 kap. 3 § 2 mom.

En ordningsförseelse ska behandlas i det fängelse där den häktade är placerad eller där den häktade gjort sig skyldig till ordningsförseelsen. En ordningsförseelse som en häktad gjort sig skyldig till under en transport ska dock behandlas i det fängelse dit den häktade anländer. Om en häktad på grund av en ordningsförseelse förflyttas från en öppen anstalt till ett slutet fängelse, kan ordningsförseelsen också behandlas och disciplinstraffet påföras i det fängelse till vilket den häktade förflyttas. (1.4.2022/223)

Medan en ordningsförseelse utreds och beslutet om disciplinstraff inväntas kan den häktade hållas avskild från övriga fångar och häktade, om det behövs för att bevara ordningen eller av andra särskilda skäl. Avskildheten får inte räcka längre än nödvändigt och inte överskrida sju dygn. En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården ska så snart som möjligt underrättas om avskildheten.

Den tid under vilken den häktade har hållits avskild från övriga fångar och häktade ska beaktas som avdrag när disciplinstraffet påförs.

Utredning av ordningsförseelser och behandling av disciplinärenden ska registreras.

Disciplinstraff som påförts häktade ska verkställas utan dröjsmål och utan att onödig uppmärksamhet väcks.

Om en häktad åtalas vid domstol för ett brott för vilket han eller hon påförts disciplinstraff, förfaller disciplinstraffet till den del det inte har verkställts.

14 § har upphävts genom L 22.12.2021/1303 .

15 § har upphävts genom L 22.12.2021/1303 .

Direktören för ansvarsområdet för operativ verksamhet fastställer ordningsstadgan. (1.4.2022/223)

Enhetschefen för fängelset eller, om saken inte tål uppskov, en säkerhetsansvarig eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om övervakning och låsning av fängelselokalerna. (1.4.2022/223)

Enhetschefen för fängelset beslutar om disciplinstraff. Enhetschefen beslutar också om huruvida ett brott överlämnas till polisen för utredning i stället för att ett disciplinstraff påförs. (1.4.2022/223)

En säkerhetsansvarig beslutar om utredning av ordningsförseelser, om avslutande av behandlingen av disciplinärenden under utredningen med stöd av 9 § 4 mom. och om givande av anmärkning med stöd av 9 § 5 mom. En säkerhetsansvarig eller, om saken inte tål uppskov, en tjänsteman i chefsuppgifter inom övervakningen beslutar om avskildhet enligt 11 §. (22.12.2021/1303)

I fråga om jäv tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 7 och 8 § i förundersökningslagen (805/2011) . (22.7.2011/808)

Bestämmelser om de häktades rätt att söka ändring i disciplinstraff som påförts dem och om hur ändringssökande påverkar verkställigheten av disciplinstraff finns i 15 kap.

Närmare bestämmelser om utredning av ordningsförseelser samt om registrering av utredning av ordningsförseelser och behandling av disciplinärenden utfärdas genom förordning av statsrådet.

Närmare föreskrifter om verkställigheten av disciplinstraff meddelas av Brottspåföljdsmyndigheten. (1.4.2022/223)

De häktade och de lokaler som står till de häktades förfogande skall övervakas så som syftet med häktningen, ordningen i fängelset, förvaringssäkerheten, förhindrandet av rymning eller olovligt avvikande från anstalten, de häktades och andras säkerhet samt förhindrandet av brott kräver.

I ett fängelse skall finnas sådana larmsystem och andra tekniska säkerhetssystem som säkerheten kräver.

Vid verkställighet av häktning tillämpas bestämmelserna i 16 kap. 1 a § i fängelselagen om teknisk övervakning i fängelset. (9.4.2021/291)

De häktades bostadsrum och egendom som de innehar eller som finns på fängelseområdet kan granskas för upprätthållande av ordningen och säkerheten i fängelset eller utredning av misstänkta ordningsförseelser. Bestämmelser om innehav av bruksföremål, pengar och andra betalningsmedel samt annan egendom finns i 5 kap.

Vid verkställighet av häktning tillämpas vad som i 16 kap. 2 a, 8 a och 9–11 § i fängelselagen föreskrivs om ingripande i obemannade fordons och farkosters färd.

En häktad får i ett fängelse, på fängelseområdet och under transport granskas för att tillgodose säkerheten, trygga ordningen eller skydda egendom ( säkerhetskontroll av häktade ).

En häktad kan vid en säkerhetskontroll granskas med hjälp av en metalldetektor, någon annan teknisk anordning eller en tränad hund, ytlig undersökning av kläderna eller på något annat motsvarande sätt för att det skall kunna säkerställas att den häktade inte medför föremål eller ämnen

I det syfte som nämns i 1 mom. kan en häktad åläggas att byta kläder i närvaro av anställda.

En häktad kan kroppsvisiteras, om

Kroppsvisitation omfattar undersökning av vad den häktade har i sina kläder eller annars bär på sig. Kroppsvisitation omfattar även undersökning av den häktades mun.

I ett fängelse, på en fängelseavdelning eller i något annat utrymme kan specialgranskning utföras, om det behövs för att avvärja en allvarlig fara som hotar ordningen och säkerheten i fängelset eller för att hitta sådana otillåtna föremål eller ämnen som avses i 5 kap. 1 § 1 eller 2 mom.

När en specialgranskning utförs på en avdelning eller i något annat utrymme i ett fängelse, får samtliga häktade som placerats på avdelningen eller som vistas i det undersökta utrymmet kroppsvisiteras.

Kroppsbesiktning får företas på en häktad, om det finns sannolika skäl att misstänka att den häktade i fängelset eller vid ankomsten till fängelset i sin kropp har förbjudna ämnen eller föremål som avses i 5 kap. 1 § 1 eller 2 mom. i denna lag och som är ägnade att allvarligt äventyra ordningen eller säkerheten i fängelset eller den häktades liv eller hälsa. (9.4.2021/291)

Kroppsbesiktning omfattar granskning av kroppen, tagning av prov eller någon annan undersökning av kroppen.

Åtgärder som kräver medicinsk sakkunskap får endast vidtas av en läkare.

Det är förbjudet att i fängelset framställa och använda alkohol och andra berusningsmedel samt sådana dopningsmedel som avses i 44 kap. 16 § i strafflagen.

En häktad kan åläggas att lämna utandnings-, saliv- eller urinprov

Det kan bestämmas att blodprov ska tas på den häktade om det behövs på grund av vägran att lämna ett i 1 mom. avsett prov, för att trygga kontrollen av drogfrihet eller för att få ett tillförlitligt provresultat.

Om berusningen av yttre tecken att döma är uppenbar, behöver utandnings-, saliv-, urin- eller blodprov inte tas, om inte den häktade kräver det.

Om en fångvårdsmyndighet har orsak att betvivla det lagliga ursprunget till pengar och andra betalningsmedel eller någon annan egendom, kan egendomen tas för att förvaras avskilt tills polisen fattat beslut om saken. Bestämmelser om anmälan till polisen finns i 16 kap. 1 § 9 punkten.

Kroppsvisitation ska utföras i närvaro av ett vittne. Om kroppsvisitation eller kontroll av drogfrihet kräver att den häktade ska klä av sig, ska den som utför kroppsvisitationen och kontrollen av drogfrihet samt den som är vittne till kroppsvisitationen vara av samma kön som den visiterade. När den häktade befinner sig utanför fängelset under direkt bevakning av en tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten, får kroppsvisitation dock utföras utan närvaro av ett vittne, om saken inte tål uppskov.

Om kroppsbesiktning utförs av någon som inte hör till hälso- och sjukvårdspersonalen, ska ett vittne vara närvarande. I övrigt ska 8 kap. 33 § 3 och 4 mom. i tvångsmedelslagen iakttas vid utförande av kroppsbesiktning.

Den häktade ska underrättas om grunden för kroppsvisitationen, specialgranskningen, kroppsbesiktningen och kontrollen av drogfrihet så snart det är möjligt med beaktande av personens tillstånd och övriga omständigheter.

Kroppsvisitation, kontroll av drogfrihet, specialgranskning och kroppsbesiktning ska registreras.

Provtagning i samband med kontroll av drogfrihet ska ske i lämpliga lokaler och under kontrollerade förhållanden så att integritetsskyddet för den som testas säkerställs. Blodprov ska tas vid en för detta ändamål lämplig enhet inom hälso- och sjukvården. Endast yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården får ta blodprov.

Provtagningen och behandlingen av provet ska utföras på ett tekniskt tillförlitligt sätt så att

Ett saliv-, urin- eller blodprov ska sändas till ett laboratorium för undersökning eller verifiering, om inte resultatet av ett snabbtest av saliv- eller urinprovet visar att den häktade inte har använt berusningsmedel. Laboratoriet ska uppfylla kvalitetskraven för narkotikatest.

En tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning eller en tjänsteman som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter beslutar om säkerhetskontroll av en häktad. En tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning eller, om saken inte tål uppskov, en tjänsteman som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter beslutar om kroppsvisitation av en häktad och om annan kontroll av drogfrihet än sådan blodprovstagning som avses i 7 §.

Enhetschefen för fängelset eller en i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad säkerhetsansvarig eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om sådant blodprov som avses i 7 §. (1.4.2022/223)

Enhetschefen för fängelset eller en i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad säkerhetsansvarig beslutar om specialgranskning. I enskilda fall har direktören för ansvarsområdet för operativ verksamhet eller en i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning förordnad tjänsteman inom ansvarsområdet för operativ verksamhet rätt att besluta om specialgranskning. (1.4.2022/223)

Enhetschefen för fängelset beslutar om kroppsbesiktning. (1.4.2022/223)

Närmare bestämmelser om registrering av kroppsvisitation, kontroll av drogfrihet, specialgranskning och kroppsbesiktning utfärdas genom förordning av statsrådet.

Närmare föreskrifter om det förfarande som ska tillämpas vid kontroll av drogfrihet meddelas av Brottspåföljdsmyndigheten. (1.4.2022/223)

Ingen får ges tillträde till ett fängelse utan behörigt tillstånd eller skäl.

För tillträde till ett fängelse kan ställas som villkor att ytterkläder och medförda föremål skall lämnas i förvar i fängelset på det sätt som fängelset bestämmer. För att någon skall få tillträde till fängelset och få röra sig på fängelseområdet kan också ställas som villkor att personen i fråga legitimerar sig. För att någon skall få röra sig på området kan också ställas andra villkor som behövs för upprätthållandet av ordningen eller säkerheten.

Tillträde till fängelset kan förvägras eller vistelse på fängelseområdet förbjudas den som inte iakttar ett åläggande eller villkor som meddelats honom eller henne med stöd av 2 mom. eller som vägrar att genomgå sådan säkerhetskontroll som avses i 2 §. Den som på grund av berusning, hotfullt beteende eller av någon annan motsvarande anledning kan äventyra ordningen eller säkerheten i fängelset får inte heller beviljas tillträde till fängelset. När det gäller förvägran av tillträde för besökare ska dessutom bestämmelserna i 9 kap. 7 § iakttas. (7.8.2015/1071)

En person kan i fängelset och på fängelseområdet granskas för att upprätthålla säkerheten, trygga ordningen eller skydda egendom ( säkerhetskontroll ).

Vid en säkerhetskontroll kan den som anländer till ett fängelse eller befinner sig i fängelset eller på fängelseområdet, de föremål som han eller hon medför och det fortskaffningsmedel som han eller hon använder och som befinner sig på fängelseområdet granskas med hjälp av en metalldetektor, någon annan teknisk anordning eller en tränad hund, ytlig undersökning av kläderna eller på något annat motsvarande sätt för att det skall kunna säkerställas att personen inte medför föremål eller ämnen

I det syfte som nämns i 1 mom. kan personen i fråga åläggas att överlämna den medförda egendomen för granskning, om granskningen inte kan utföras på det sätt som avses i 2 mom.

Om det finns grundad anledning till misstanke om försök att överlämna ämnen eller föremål som avses i 2 § 2 mom. vid ett besök hos en häktad, kan som villkor för besöket ställas att besökaren underkastar sig kroppsvisitation.

Om besökaren vägrar underkasta sig kroppsvisitation, ska bestämmelserna i 9 kap. 7 § iakttas. (7.8.2015/1071)

Kroppsvisitation omfattar undersökning av vad besökaren har i sina kläder eller annars bär på sig.

En tjänsteman som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter och som utför säkerhetskontroll eller kroppsvisitation har rätt att frånta en person föremål eller ämnen som avses i 2 § 2 mom. och som påträffats vid säkerhetskontroll, kroppsvisitation eller annars.

Föremål och ämnen som fråntagits någon skall överlämnas till polisen eller, om det inte finns något hinder för det enligt lag, återlämnas till den granskade när han eller hon avlägsnar sig från fängelset.

Den som vägrar underkasta sig säkerhetskontroll eller inte iakttar en uppmaning att avlägsna sig från fängelset enligt 1 § 3 mom. i detta kapitel eller 9 kap. 7 §, kan avlägsnas från fängelset eller fängelseområdet. (7.8.2015/1071)

Den som avlägsnas skall underrättas om grunden för åtgärden.

Fängelsedirektören, en säkerhetsansvarig, en tjänsteman i chefsuppgifter inom övervakningen samt en tjänsteman som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter har rätt att gripa en person som befinner sig i fängelset eller på dess område, om gripandet är nödvändigt för att avvärja en fara som hotar en person eller egendom eller för att förhindra eller utreda ett brott.

Om den gripne inte utan dröjsmål kan överlämnas till polisen, kan han eller hon enligt anvisningar av polisen hållas i förvar tills polisen anländer till platsen, dock högst fyra timmar.

Den som grips eller hålls i förvar ska underrättas om grunden för åtgärden. (22.12.2021/1303)

Säkerhetskontroll och kroppsvisitation ska utföras finkänsligt. Åtgärderna får inte orsaka onödig olägenhet för den granskade eller skada på egendom.

Den granskade ska underrättas om grunden för åtgärden. Vid kroppsvisitation ska ett vittne vara närvarande. Om kroppsvisitationen kräver att den granskade klär av sig, ska visitationen utföras i ett avskilt rum, och den som utför visitationen och den som är vittne ska vara av samma kön som den granskade.

Kroppsvisitation, fråntagande av föremål och ämnen, avlägsnande från området, gripande och hållande i förvar av besökare ska registreras.

En tjänsteman i chefsuppgifter inom övervakningen eller en tjänsteman som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter beslutar om säkerhetskontroll och förvägran av tillträde till fängelset. (22.12.2021/1303)

En tjänsteman i chefsuppgifter inom övervakningen beslutar om kroppsvisitation av besökare och om avlägsnande av besökare från fängelset. Enhetschefen för fängelset beslutar om att en person som gripits ska hållas i förvar. (1.4.2022/223)

Närmare bestämmelser om registrering av kroppsvisitation, fråntagande av föremål och ämnen, avlägsnande från området, gripande och hållande i förvar av besökare utfärdas genom förordning av statsrådet.

Säkerhetsåtgärder är i enlighet med bestämmelserna i detta kapitel begränsning av kontakter, användning av fängsel, observation, observation i isolering samt avskildhet.

I stället för säkerhetsåtgärder skall i första hand andra medel än sådana som begränsar friheten användas för att lugna den häktade eller för att förhindra ett brott eller en händelse som orsakar fara.

Bestämmelser om begränsning av de häktades kontakter finns i 4 kap. i tvångsmedelslagen. (22.7.2011/808)

En häktads omedelbara rörelsefrihet får begränsas med handbojor, knippförband av plast, skydd som förhindrar spottning eller andra motsvarande medel, om det är nödvändigt för att

(12.4.2019/508)

Fängsel får inte användas längre än nödvändigt. Om fängsel används med stöd av 1 mom. 2 punkten, skall i mån av möjlighet en läkare höras. När den häktade skall höras inför domstol, skall fängslen avlägsnas, om inte rättens ordförande av särskilda skäl bestämmer annorlunda. Fängslen skall också avlägsnas, om det är nödvändigt för att en medicinsk åtgärd skall kunna vidtas.

En häktad får placeras i ett rum eller en cell där han eller hon kan observeras dygnet runt med hjälp av teknisk utrustning eller på något annat sätt, om det är nödvändigt för att

En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården ska utan dröjsmål underrättas om att en häktad har ställts under observation. En läkare eller någon annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården ska så snart som möjligt undersöka den häktades hälsotillstånd. Den häktade ska noggrant iakttas genom teknisk övervakning och på något annat sätt. (17.6.2011/736)

Observationen får inte fortgå längre än nödvändigt och inte överskrida sju dygn. Observationen får dock fortgå, om det är nödvändigt av skäl som avses i 1 mom. 1 punkten. Observationen skall omprövas minst vart sjunde dygn.

Om det finns grundad anledning att misstänka att en häktad under vistelsen i fängelset eller vid ankomsten till fängelset har förbjudna ämnen eller föremål som avses i 5 kap. 1 § 1 eller 2 mom. i sin kropp, får den häktade placeras i ett rum eller en cell där det med hjälp av teknisk utrustning eller på annat sätt är möjligt att dygnet runt observera och övervaka den häktade och hur de förbjudna ämnena eller föremålen lämnar hans eller hennes kropp. Då kan man också kräva att den häktade använder särskild observationsklädsel. En häktad som använder observationsklädsel ska på begäran utan dröjsmål ges tillträde till toalett.

Observation i isolering får fortgå tills de förbjudna ämnena eller föremålen har lämnat den häktades kropp eller tills det annars inte längre finns skäl till isolering. Observation i isolering får dock inte fortgå längre än sex dygn. Om observation i isolering äventyrar den häktades hälsa, ska den avbrytas. Om det vid kroppsbesiktning har upptäckts att den häktade har föremål eller ämnen som avses i 1 mom. i kroppen, får tiden för observation i isolering förlängas också efter den maximala tiden på sex dygn, dock med ytterligare högst tre dygn.

En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården ska utan dröjsmål underrättas om att en häktad har ställts under observation i isolering. En läkare eller någon annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården ska så snart som möjligt undersöka den häktades hälsotillstånd. Den häktade ska noggrant iakttas genom teknisk övervakning och på annat sätt.

En häktad får hållas avskild från andra fångar och häktade, om det är nödvändigt

Rättigheterna för den som hålls i avskildhet får inte begränsas utöver vad som oundvikligen följer av avskildheten. Den häktade och hans eller hennes hälsotillstånd skall noggrant följas.

Avskildhet får inte fortgå längre än nödvändigt. Ett beslut om avskildhet skall omprövas minst vart trettionde dygn.

En tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten har vid utförande av tjänsteuppdrag i ett fängelse, på dess område och i dess omedelbara närhet, under transport av en häktad samt i sysselsättning som övervakas av Brottspåföljdsmyndigheten rätt att använda maktmedel för att (17.6.2011/736)

Maktmedlen skall vara behövliga och försvarliga med hänsyn till omständigheterna. När försvarligheten bedöms, skall hänsyn tas till hur viktigt och brådskande uppdraget är, hur farligt motståndet är, de resurser som står till förfogande samt övriga omständigheter som inverkar på helhetsbedömningen av situationen. Maktmedelsredskap får endast användas av en tjänsteman som fått behörig utbildning.

Den som på begäran eller med samtycke av en i 1 mom. avsedd tjänsteman tillfälligt bistår denne i en situation där det är nödvändigt att anlita hjälp av utomstående för att använda maktmedel vid en ytterst viktig och brådskande tjänsteförrättning enligt denna paragraf, har rätt att under tjänstemannens uppsikt använda de nödvändiga maktmedel som med hänsyn till omständigheterna kan anses försvarliga. (22.12.2021/1303)

Bestämmelser om excess i samband med användning av maktmedel finns i 4 kap. 6 § 3 mom. och 7 § i strafflagen samt om excess i nödvärn i 4 kap. 4 § 2 mom. och 7 § i den lagen. (22.12.2021/1303)

Den som utför ett tjänsteuppdrag och har anledning att befara motstånd eller ett obehörigt angrepp enligt 4 kap. 4 § 1 mom. i strafflagen ska på ett lämpligt och ändamålsenligt sätt bereda sig på användning av maktmedel.

Den som är föremål för ett tjänsteuppdrag ska varnas för risken att bli utsatt för maktmedel, om det är möjligt och ändamålsenligt att varna denne. Varningen ska ges på ett för ändamålet lämpligt och begripligt sätt.

En tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten får använda skjutvapen endast om det är fråga om att stoppa en persons verksamhet som orsakar direkt och allvarlig fara för någon annans liv eller hälsa och det inte finns något lindrigare sätt att stoppa verksamheten. Skjutvapen får dessutom användas i brådskande och viktiga uppdrag för att avlägsna föremål eller motsvarande hinder.

Med användning av skjutvapen avses varning för användning av ett i 2 § i skjutvapenlagen (1/1998) avsett skjutvapen, hot om användning av skjutvapen och avlossande av skott. Det betraktas inte som användning av skjutvapen att ta fram ett skjutvapen och göra det skjutklart.

Den häktade ska underrättas om grunden för användningen av fängsel så snart det är möjligt med beaktande av personens tillstånd och övriga omständigheter.

Användning av fängsel, verkställighet av observation, observation i isolering och avskildhet samt användning av maktmedelsredskap ska registreras.

Beslut om användning av fängsel fattas av en tjänsteman i chefsuppgifter inom övervakningen eller, om saken inte tål uppskov, av en tjänsteman som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter. Beslut om ställande under observation och observation i isolering fattas av en säkerhetsansvarig eller, om saken inte tål uppskov, av en tjänsteman i chefsuppgifter inom övervakningen. Beslut om avskildhet fattas av enhetschefen för fängelset. (1.4.2022/223)

Beslut om vapenhot och avlossande av skott ska fattas av en säkerhetsansvarig eller, om saken inte tål uppskov, en tjänsteman i chefsuppgifter inom övervakningen eller en tjänsteman som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter. (22.12.2021/1303)

Närmare bestämmelser om verkställighet av och förhållandena under observation, observation i isolering och avskildhet samt om maktmedelsredskap, fängslen och registrering av användning av fängsel och maktmedelsredskap utfärdas genom förordning av statsrådet. (22.12.2021/1303)

Närmare föreskrifter om användning av maktmedel samt om utbildning i hur säkerhetsåtgärder ska vidtas samt hur maktmedel och maktmedelsredskap ska användas meddelas av Brottspåföljdsmyndigheten. (1.4.2022/223)

Transportmedel som är lämpliga för ändamålet och utrustade med behövliga säkerhetsanordningar skall användas vid transport.

Den häktade skall ha möjlighet att utan omotiverat dröjsmål få kontakt med den myndighetsperson som övervakar transporten.

Transport av häktade skall skötas utan omotiverat dröjsmål.

Transporten skall skötas så att transporttiden inte blir oskäligt lång med hänsyn till orsaken till transporten, transportsträckan och den transporterades hälsotillstånd.

Om transporten med användning av sedvanliga transportrutter eller transportmedel tar oskäligt länge med beaktande av orsaken till transporten, transportsträckan eller den häktades hälsotillstånd ska en annan rutt eller ett annat transportmedel användas för transporten. (10.4.2015/394)

Om ett allmänt fortskaffningsmedel används vid transport, skall den som transporteras om möjligt hållas avskild från andra passagerare. En häktad som inte fyllt 18 år skall hållas avskild från vuxna häktade och fångar, om det inte står i hans eller hennes intresse att man handlar annorlunda.

Transporter skall om möjligt ordnas så att de inte väcker uppmärksamhet.

Bestämmelserna i denna lag skall i tillämpliga delar gälla bemötandet av häktade under transport. De häktades rätt till vistelse utomhus, deltagande i sysselsättning eller fritidsverksamhet, rätt till innehav och användning av egendom samt rätt till besök och användning av telefon får under transporten begränsas, om det är särskilt svårt att tillgodose dessa rättigheter under transporten.

Den som transporteras får inte under transporten ta emot pengar, ämnen eller föremål av utomstående personer. Försändelser med pengar, ämnen eller varor som riktats till den som transporteras kan tas för förvaring av den tjänsteman som svarar för transporten, om det finns särskilda skäl till det. (10.4.2015/394)

Bestämmelser om ansvar för ordnande av transport utfärdas separat.

En häktad får begära omprövning av eller anföra besvär över Brottspåföljdsmyndighetens beslut som gäller

Besökaren till en häktad får begära omprövning av och anföra besvär över Brottspåföljdsmyndighetens beslut om besöksförbud enligt 9 kap. 8 §.

Den som sänt ett brev till en häktad eller är mottagare av ett brev från en häktad får begära omprövning av och anföra besvär över Brottspåföljdsmyndighetens beslut om kvarhållande av brevet eller postförsändelsen enligt 8 kap. 5 §.

En häktad får inte begära omprövning av eller anföra besvär över Brottspåföljdsmyndighetens beslut som gäller

På sökande av ändring tillämpas i övrigt bestämmelserna i 20 kap. 3–9 § i fängelselagen.

Vid verkställighet av häktning tillämpas vad som föreskrivs om verkställighet av fängelse i följande bestämmelser i fängelselagen:

På anmälan om att en häktad som häktats på grund av ett sådant brott som avses i 19 kap. 4 § 2 mom. i fängelselagen har frigivits eller avlägsnat sig från fängelset tillämpas vad som i den paragrafen och i 11 § i samma kapitel föreskrivs om en fånge som har dömts för ett sådant brott. (8.1.2016/15)

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2006.

Genom denna lag upphävs lagen av den 19 juli 1974 om rannsakningsfängelse (615/1974) jämte ändringar.

På verkställighet av ett beslut som gäller bemötandet av en häktad tillämpas de bestämmelser som gällde när beslutet fattades. Bestämmelserna i denna lag skall dock tillämpas, om ärendet tas upp till ny behandling på grund av överträdelse av villkor, förändrade förutsättningar, den tidsfrist som ställs i lag eller av någon annan motsvarande anledning.

Bestämmelserna i denna lag om placering av häktade skall tillämpas när en domstol beslutar om häktning eller fortsatt häktning efter det att lagen har trätt i kraft. Bestämmelserna om disciplinstraff tillämpas på ordningsförseelser som har begåtts efter det att lagen har trätt i kraft. Bestämmelserna om ändringssökande tillämpas när ändring söks i beslut som fattats efter det att denna lag har trätt i kraft.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.