683/2004

Syftet med denna lag är att främja en kostnadseffektiv och ekonomisk minskning av växthusgasutsläpp.

Genom denna lag genomförs Europaparlamentets och rådets direktiv (2003/87/EG) om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG, nedan utsläppshandelsdirektivet.

Denna lag tillämpas på koldioxidutsläpp från följande verksamheter samt dessutom på sådana andra växthusgasutsläpp som anges särskilt i anslutning till de verksamheter som nämns i 25–28 punkten:

Om en förbränningsenhet används i en verksamhet för vilken något tröskelvärde i form av sammanlagd tillförd effekt enligt 1 mom. inte anges, avgörs frågan om huruvida verksamheten omfattas av tillämpningsområdet för denna lag enligt det tröskelvärde för produktionskapacitet som nämns i 1 mom.

Denna lag tillämpas inte på en anläggning eller en del av en anläggning vars huvudsakliga syfte är att undersöka, utveckla eller prova nya produkter eller metoder. Denna lag tillämpas inte heller på en anläggning som uteslutande använder biomassa med undantag för när anläggningen eller förbränningsenheten startas eller stoppas.

Om flera olika verksamheter som omfattas av samma punkt i 2 § 1 mom. bedrivs i samma anläggning, avgörs frågan om huruvida verksamheterna omfattas av tillämpningsområdet för denna lag utifrån den sammanräknade kapaciteten.

Om frågan huruvida en anläggning omfattas av tillämpningsområdet för denna lag avgörs utifrån den sammanlagda tillförda effekten hos förbränningsenheter enligt 2 § 1 mom., sammanräknas de tillförda effekterna hos samtliga tillhörande tekniska enheter i vilka bränsle förbränns. När den sammanlagda tillförda effekten beräknas beaktas inte förbränningsenheter vars tillförda effekt är mindre än 3 megawatt och inte heller enheter som uteslutande använder biomassa med undantag för när enheten startas eller stoppas.

Om det tröskelvärde för verksamhetskapaciteten som anges i 2 § 1 mom. överskrids, tillämpas denna lag på samtliga enheter inom anläggningen eller inom delar av anläggningen i vilka bränsle förbränns, dock inte på enheter som iakttar villkoren för förbränningsanläggningar för avfall i enlighet med de föreskrifter som tagits in i ett miljötillstånd enligt miljöskyddslagen.

Denna lag tillämpas på en anläggning med en sammanlagd tillförd effekt som underskrider den som nämns i 2 § 1 mom. 1 punkten, om det huvudsakliga syftet med anläggningen är att producera värme för ett fjärrvärmenät, om

Under utsläppshandelsperioden 2013–2020 tillämpas denna lag inte på anläggningar som bedriver sådana verksamheter som nämns i 2 § och som inte har utsläppskällor för de växthusgaser som nämns i 2 §. En förutsättning för att lagen inte ska tillämpas är dessutom att Europeiska gemenskapernas kommission godkänner att anläggningarna i fråga inte inbegrips i systemet för handel med utsläppsrätter.

I denna lag avses med

Verksamhetsutövaren skall

En anläggning skall ha tillstånd för utsläpp av växthusgaser. Tillstånd beviljas av utsläppshandelsmyndigheten. Ett tillstånd beviljas tills vidare eller av särskilda skäl för en viss tid.

Under utsläppshandelsperioderna 2005– 2007 och 2008–2012 skall tillstånd sökas endast för koldioxidutsläpp. (2.2.2007/108)

För de anläggningar som avses i 4 § skall tillstånd sökas, och tillstånd kan beviljas i enlighet med 8–10 § på det villkoret att tillståndet gäller förutsatt att Europeiska gemenskapernas kommission godkänner att anläggningarna i fråga omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter. Om kommissionens godkännande inte erhålls, förfaller behandlingen av tillståndsansökan, eller om tillstånd redan har beviljats, tillståndet för utsläpp av växthusgaser.

Till ansökan skall fogas med tanke på tillståndsprövningen nödvändiga uppgifter om anläggningen, dess verksamhet och utsläppskällor samt en plan för övervakningen av utsläppen och för sändandet av rapporter om utsläppen till utsläppshandelsmyndigheten. Dessutom skall till utsläppshandelsmyndigheten innan tillstånd beviljas lämnas in en utredning om att verksamheten får utövas med stöd av miljöskyddslagstiftningen. Närmare bestämmelser om innehållet i tillståndsansökan meddelas genom en förordning av statsrådet.

En tillståndsansökan skall lämnas in till utsläppshandelsmyndigheten minst sex månader innan den planerade verksamheten inleds.

För de anläggningar som är verksamma när denna lag träder i kraft skall tillstånd för utsläpp av växthusgaser sökas inom två månader från det lagen trätt i kraft. Den plan för övervakning av utsläppen som skall bifogas tillståndsansökan kan kompletteras inom fyra månader från det lagen trätt i kraft. Utsläppshandelsmyndigheten skall fatta beslut om tillstånd inom fyra månader från det lagen trätt i kraft eller senast två månader efter det ansökan och kompletteringarna av den har tillställts utsläppshandelsmyndigheten, om den sist nämnda tidpunkten infaller senare.

Tillstånd för utsläpp av växthusgaser beviljas verksamhetsutövaren för en anläggning eller en del av den, om

Utsläppstillstånd kan beviljas trots att ett beslut om tillstånd enligt miljöskyddslagen (86/2000) inte har vunnit laga kraft.

Ett tillstånd för utsläpp av växthusgaser kan gälla en eller flera anläggningar som samma verksamhetsutövare har på samma förläggningsplats.

Ett tillstånd för utsläpp av växthusgaser kan av särskilda skäl gälla en eller flera anläggningar som innehas av flera verksamhetsutövare på samma förläggningsplats.

Om flera verksamhetsutövare har ansökt om ett utsläppstillstånd gemensamt, svarar de solidariskt för att skyldigheterna enligt tillståndet uppfylls. Verksamhetsutövarna skall när de ansöker om tillstånd ange vem som svarar för kontakten med myndigheterna.

Tillståndet skall innehålla uppgifter om verksamhetsutövaren, utsläppen och deras källor, anläggningens verksamhet samt följande tillståndsvillkor:

Verksamhetsutövaren skall på förhand till utsläppshandelsmyndigheten anmäla alla sådana utvidgningar av anläggningen, ändringar av verksamheten eller av övervakningen av utsläppen, vilka kan förutsätta att tillståndet för utsläpp av växthusgaser ändras eller att de tillståndsvillkor som gäller övervakningen av utsläppen justeras.

Till följd av verksamhetsutövarens anmälan kan utsläppshandelsmyndigheten ändra tillståndet eller justera de tillståndsvillkor som gäller övervakning av utsläppen. Utsläppshandelsmyndigheten skall behandla ett ärende som gäller ändring av tillstånd och justering av tillståndsvillkor på samma sätt som en tillståndsansökan.

Förutsätter de riktlinjer för övervakning av utsläppen som Europeiska gemenskapernas kommission har meddelat med stöd av utsläppshandelsdirektivet att tillståndsvillkoren justeras, skall utsläppshandelsmyndigheten uppmana verksamhetsutövaren att för justering av tillståndsvillkoren lägga fram en justerad plan för övervakning av utsläppen. Verksamhetsutövaren skall lämna in en justerad plan inom en tidsfrist som utsläppshandelsmyndigheten ställer.

Den nya verksamhetsutövaren skall till utsläppshandelsmyndigheten anmäla att verksamhetsutövaren har bytts. Utsläppshandelsmyndigheten skall till följd av anmälan justera utsläppstillståndet för växthusgaser inom 30 dagar från den dag då anmälan och nödvändig information har tillställts myndigheten eller från en senare tidpunkt som verksamhetsutövarna har kommit överens om. I tillståndet skall uppgifterna om den nya verksamhetsutövaren antecknas. Den nya verksamhetsutövaren skall svara för de skyldigheter som avses i 6 § och att de tillståndvillkor som avses i 10 § uppfylls från och med den dag då tillståndet justerades.

Om endast en del av den verksamhet i anläggningen eller anläggningarna som ingår i tillståndet för utsläpp av växthusgaser övergår på den nya verksamhetsutövaren, skall de bestämmelser som gäller beviljande och ändring av tillståndet följas, med undantag av den tidsfrist för ansökan om tillstånd som anges i 8 § 2 mom. Utsläppshandelsmyndigheten skall till följd av anmälan fatta beslut om beviljande och ändring av ett tillstånd inom 30 dagar från det anmälan och nödvändig information och nödvändiga planer har tillställts myndigheten eller från en senare tidpunkt som verksamhetsutövarna har kommit överens om. Den nya verksamhetsutövaren svarar i fråga om en anläggning som denne har bestämmande inflytande över för de skyldigheter som avses i 6 § och uppfyllandet av de tillståndsvillkor som avses i 10 § från och med den dag då tillstånd för utsläpp av växthusgaser beviljades.

Efter det att en anläggnings verksamhetsutövare försatts i konkurs svarar konkursboet för fullgörandet av skyldigheterna enligt 6 § 2 och 5 punkten. Konkursboet ska dessutom tillställa utsläppshandelsmyndigheten en enligt 52 § upprättad och verifierad separat rapport om till vilka delar utsläppen under det föregående kalenderåret uppstått efter det att verksamhetsutövaren försattes i konkurs. Konkursboet är skyldigt att enligt 6 § 3 punkten och 49 § överlämna det antal utsläppsrätter som motsvarar de kontrollerade utsläpp som uppstått efter det att anläggningens verksamhetsutövare försattes i konkurs. (15.1.2010/16)

Verksamhetsutövaren skall till utsläppshandelsmyndigheten anmäla om bestående urdrifttagning av en anläggning och om att ett tillstånd som gäller anläggningens verksamhet har förfallit på grund av 57 § i miljöskyddslagen eller att ett tillstånd har återkallats på grund av 59 § i miljöskyddslagen.

Utsläppshandelsmyndigheten skall återkalla ett tillstånd för utsläpp av växthusgaser, om

Utsläppshandelsmyndigheten kan återkalla ett tillstånd för utsläpp av växthusgaser, om

Ett ärende som gäller återkallande av tillstånd för utsläpp av växthusgaser kan inledas av verksamhetsutövaren eller utsläppshandelsmyndigheten.

Ett förslag till nationell fördelningsplan görs upp över det totala antal utsläppsrätter som skall beviljas för de verksamheter som hör till tillämpningsområdet för denna lag och över hur utsläppsrätterna avses bli fördelade på varje anläggnings verksamhetsutövare.

Fördelningsplanen görs upp per utsläppshandelsperiod. Den första utsläppshandelsperioden börjar den 1 januari 2005 och går ut den 31 december 2007. Den andra utsläppshandelsperioden börjar den 1 januari 2008 och går ut den 31 december 2012. Därefter görs en nationell fördelningsplan upp för varje därpå följande femårsperiod.

Under utsläppshandelsperioderna 2005– 2007 och 2008–2012 delas utsläppsrätterna gratis ut till verksamhetsutövarna.

Det totala antalet utsläppsrätter skall under utsläppshandelsperioden 2008–2012 motsvara skyldigheterna att begränsa utsläppen enligt rådets beslut 2002/358/EG om godkännande på Europeiska gemenskapens vägnar, av Kyotoprotokollet till Förenta Nationernas ramkonvention om klimatförändringar, och gemensamt fullgörande av åtaganden inom ramen för detta, nedan beslutet om bördefördelning, och Kyotoprotokollet (lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i Kyotoprotokollet till Förenta Nationernas ramkonvention om klimatförändring 383/2002). När det totala antalet fastslås beaktas de vägledande växthusgasutsläpp som grundar sig på den nationella energi- och klimatstrategin och som förorsakas av både de källor som hör till och de som inte hör till tillämpningsområdet för lagen.

Under utsläppshandelsperioden 2005–2007 skall det totala antalet utsläppsrätter vara konsekvent i förhållande till de åtgärder genom vilka skyldigheten att begränsa utsläppen enligt beslutet om bördefördelning och Kyotoprotokollet eftersträvas.

För förslaget till nationell fördelningsplan indelas anläggningar, som bedriver sådana verksamheter som avses i 2–4 §, i undergrupper enligt verksamhetens art eller den produkt som produceras. Anläggningar som hör till samma undergrupp tilldelas utsläppsrätter enligt samma kriterier.

En anläggnings utsläppsrätter beräknas särskilt för delarna i anläggningen eller dess produktion och anläggningens totala utsläppsrätter erhålls av summan av de särskilt beräknade utsläppsrätterna. Indelas en anläggning eller dess produktion i flera undergrupper som avses i 18 eller 31 a §, beräknas utsläppsrätterna särskilt för varje del av anläggningen eller dess produktion enligt fördelningskriterierna för den undergrupp de hör till. (2.2.2007/108)

För förslaget till nationell fördelningsplan delas anläggningarna eller deras delar in i följande undergrupper:

I förslaget till nationell fördelningsplan avses med:

När koldioxidutsläppen vid förbränningen av bränslen beräknas, används som koefficienter för specifika utsläpp och oxidationskoefficienter för bränslena i första hand de koefficienter som fastställts nationellt och används av Statistikcentralen och i andra hand de koefficienter som klimatpanelen på regeringsnivå IPCC har fastställt. Om en verksamhetsutövare på basis av de riktlinjer som kommissionen gett för övervakning och rapportering av utsläpp av växthusgaser (K(2004) 130 slutlig) kan visa att det är motiverat att använda koefficienter som avviker från dem som har fastställts i IPCC:s riktlinjer, kan dessa koefficienter användas vid beräkningen av utsläppsrätterna för ifrågavarande verksamhetsutövares anläggning.

De utsläppsrätter som skall beviljas anläggningarna i undergrupperna A1 och A2 för utsläppshandelsperioden 2005–2007 beräknas genom att koefficienten för den industriella processens genomsnittliga specifika utsläpp multipliceras med koefficienten för den industriella processens genomsnittliga kapacitetsutnyttjande och genom att summan av anläggningens genomsnittliga produktionskapacitet under åren 2005–2007 multipliceras med denna produkt. Ett oljeraffinaderis utsläppsrätter beräknas i enlighet med bestämmelserna i 21 §.

Koefficienten för det genomsnittliga kapacitetsutnyttjandet beräknas på fem årsiakttagelser åren 1998–2002 så att den största och minsta koefficienten lämnas obeaktad och ett aritmetiskt medelvärde beräknas på de resterande tre koefficienterna.

Den genomsnittliga koefficienten för specifika utsläpp beräknas på fem årsiakttagelser åren 1998–2002 på så sätt att den största och minsta koefficienten inte beaktas och ett aritmetiskt medelvärde beräknas på de resterande tre koefficienterna.

Den genomsnittliga produktionskapaciteten åren 2005–2007 grundar sig på verksamhetsutövarens uppskattning. En ändring av produktionskapaciteten åren 2005–2007 bör grunda sig på beslut som verksamhetsutövaren har fattat och som är bindande med tanke på realiserandet av ett projekt.

De utsläppsrätter som skall beviljas för oljeraffinering för utsläppshandelsperioden 2005–2007 beräknas genom att den genomsnittliga bränsleförbrukningen multipliceras med den genomsnittliga koefficienten för specifika utsläpp och produkten multipliceras med tre. Till detta antal utsläppsrätter fogas den väteproduktionsmängd som verksamhetsutövaren har uppskattat för åren 2005–2007 i ton multiplicerad med 5,6. Till det tal som erhålls på detta sätt skall fogas den mängd koldioxidutsläpp som förorsakas av ökad bränsleproduktion i raffinaderiet och är en följd av ändringar i slutproduktens struktur åren 2005–2007.

Den genomsnittliga koefficienten för specifika utsläpp beräknas på fem årsiakttagelser åren 1998–2002 så att den största och minsta koefficienten lämnas obeaktad och ett aritmetiskt medelvärde beräknas på de resterande tre koefficienterna.

En förbränningsanläggnings genomsnittliga bränsleförbrukning beräknas på fem årsiakttagelser åren 1998–2002 så att det bränsle som använts vid väteproduktion under motsvarande tid dras av från årsförbrukningen och av de erhållna talen lämnas den största och minsta iakttagelsen obeaktad och ett aritmetiskt medelvärde beräknas på de resterande tre iakttagelserna.

Mängderna koldioxidutsläpp av väteproduktionen och de som förorsakas av den ökade bränsleförbrukningen som sammanhänger med raffinaderiförändringen under åren 2005–2007 grundar sig på verksamhetsutövarens uppskattning. En ändring av anläggningens verksamhet åren 2005–2007 bör grunda sig på beslut som verksamhetsutövaren har fattat och som är bindande med tanke på realiserandet av ett projekt.

De utsläppsrätter som skall beviljas anläggningarna i undergrupperna B1 och B2 för utsläppshandelsperioden 2005–2007 och som motsvarar ett år beräknas genom att den genomsnittliga bränsleförbrukningen multipliceras med den genomsnittliga koefficienten för specifika utsläpp. Utsläppsrätterna för massa- och pappersindustrins, metalltillverkningens samt den kemiska industrins anläggningar i undergrupperna B1 och B2 beräknas genom att ovan erhållna produkt multipliceras med den kända relationen mellan kapaciteterna den 1 januari 2005 och den 30 juni 2000 i en industriell process som är nära anknuten till anläggningens energiproduktion.

Den genomsnittliga bränsleförbrukningen i en förbränningsanläggning beräknas på fem årsiakttagelser åren 1998–2002 så att den största och minsta iakttagelsen lämnas obeaktade och ett aritmetiskt medelvärde beräknas på de tre resterande iakttagelserna. I fråga om massa- och pappersindustrin beräknas bränsleförbrukningen endast i fråga om fossila bränslen och torv.

Från den årliga bränsleförbrukningen i en anläggning som hör till undergrupp B2 minskas det kalkylerade bränslebehovet för den kondensel som anläggningen producerar och härvid används värdet 0,4 som verkningsgrad. I fråga om produktionen av kondensel beräknas utsläppsrätterna i enlighet med fördelningskriterierna för undergrupp D. Utsläppsrätterna för produktionen av kondensel i sådana anläggningar i massa- och pappersindustrin samt oljeraffineringen som hör till undergrupp B2 beräknas i enlighet med fördelningskriterierna för undergrupp B2 och det kalkylerade bränslebehovet för kondenselen minskas inte från årsiakttagelserna av bränsleförbrukningen.

Den genomsnittliga koefficienten för specifika utsläpp beräknas på fem årsiakttagelser åren 1998–2002 på så sätt att den största och minsta koefficienten inte beaktas och ett aritmetiskt medelvärde beräknas på de resterande tre koefficienterna.

Om i genomsnitt över 20 procent av värmeproduktionen i en anläggning i undergrupp B1 eller B2 åren 1998–2002 har varit produktion av fjärrvärme, görs vid beräkningen av utsläppsrätterna för fjärrvärmen och motsvarande el från kombinerad produktion en sådan temperaturkorrigering som avses i 23 § 1 mom. 2 punkten samt används dessutom den koefficient som fastställs i 23 § 1 mom. 4 punkten.

Om en ny betydande förbränningsanläggning har uppförts efter 1998 på anläggningsplatsen för en anläggning som hör till undergrupp B1 eller B2 och denna nya anläggning har ersatt över hälften av de övriga förbränningsanläggningarnas sammanräknade produktion på anläggningsplatsen, och de ersatta förbränningsanläggningarna eller största delen av dem kvarstår i drift t.ex. som reserv- eller spetslastanläggningar, beräknas varje anläggnings utsläppsrätter separat så att som beräkningsperiod används anläggningarnas längsta möjliga gemensamma period och i övrigt beräknas utsläppsrätterna i enlighet med 1–5 mom.

De utsläppsrätter som skall beviljas för anläggningar i undergrupperna C1 och C2 för utsläppshandelsperioden 2005–2007 och som motsvarar ett år beräknas så att

En förbränningsanläggnings genomsnittliga bränsleförbrukning beräknas på fem årsiakttagelser åren 1998–2002, vilka har korrigerats med ett avdrag enligt 1 mom. 1 punkten samt temperaturkorrigerats på det sätt som fastställs i 1 mom. 2 punkten, på så sätt att den största och den minsta iakttagelsen lämnas obeaktade och ett aritmetiskt medelvärde beräknas på de resterande tre iakttagelserna.

Den genomsnittliga koefficienten för specifika utsläpp beräknas på fem årsiakttagelser åren 1998–2002, vilka har korrigerats med ett avdrag enligt 1 mom. 1 punkten på så sätt att den största och den minsta iakttagelsen inte beaktas och ett aritmetiskt medelvärde beräknas på de resterande tre iakttagelserna.

Utsläppsrätterna för anläggningar som producerar fjärrvärme till samma fjärrvärmenät och hör till undergrupp C1 och C2 beräknas så att

När utsläppsrätter i enlighet med 1 mom. fördelas på sådana anläggningar som producerar fjärrvärme till olika fjärrvärmenät, beräknas den koefficient som avses i 23 § 1 mom. 4 punkten och som beskriver utvecklingen i fråga om de abonnerade effekterna i värmeavtalen som gäller varje fjärrvärmenät utgående från de abonnerade effekterna i värmeavtalen för slutkunderna i nätet.

De utsläppsrätter som skall beviljas anläggningarna i undergrupp D för utsläppshandelsperioden 2005–2007 och som motsvarar ett år beräknas genom att den genomsnittliga årliga bränsleförbrukningen åren 2000–2003 multipliceras med koefficienten för de genomsnittliga specifika utsläppen under åren 2000–2003. Bränsleförbrukningen och koefficienten för de specifika utsläppen beräknas som ett aritmetiskt medelvärde av åren 2000–2003.

De utsläppsrätter som skall beviljas anläggningarna i undergrupp E för utsläppshandelsperioden 2005–2007 vilka motsvarar ett år beräknas genom att den genomsnittliga årliga bränsleförbrukningen åren 1998–2002 multipliceras med koefficienten för de genomsnittliga specifika utsläppen under åren 1998–2002. Bränsleförbrukningen och koefficienten för de specifika utsläppen beräknas som ett aritmetiskt medelvärde av åren 1998–2002.

De utsläppsrätter som motsvarar ett år och som skall beviljas för utsläppshandelsperioden 2005–2007 för anläggningar eller delar av dem som blivit klara år 1998 eller senare beräknas enligt följande:

De utsläppsrätter som skall beviljas för anläggningar i undergrupp D, vilka har blivit klara år 2000 eller senare, beräknas med hjälp av det aritmetiska medelvärdet av bränsleförbrukningen och koefficienten för specifika utsläpp under en tidsperiod enligt 1 mom. 3–7 punkten används. För de anläggningar som hör till undergrupp E och som har blivit färdiga år 1998 eller därefter används det aritmetiska medelvärdet av bränsleförbrukningen och koefficienten för specifika utsläpp under en period enligt 1 mom. 1–7 punkten.

För en anläggning som har blivit färdig år 2000 eller senare och som hör till undergrupp A1 eller A2 och där den stegvisa stegringen av dess relativa drifttid leder till att anläggningens utsläppsrätter uppgår till högst 90 procent av vad dess utsläpp var år 2003, om de beräkningskriterier som avses i 20 § används eller om en sådan anläggnings kapacitetsutnyttjande även bara under ett enda år under den utsläppsgrundande perioden har varit lägre än 65 procent, beräknas utsläppsrätterna enligt de fördelningskriterier som avses i 28 § och som gäller nya deltagare.

I förslaget till nationell fördelningsplan reserveras en del av utsläppsrätterna för utsläppshandelsperioden 2005–2007 för sådana anläggningar och ändringar av anläggningar som avses i 2 mom. ( ny deltagare ), som inte ingår i det förslag till nationell fördelningsplan som avses i 34 § och som tas i kommersiellt bruk innan utsläppshandelsperioden har gått ut.

Av den andel som skall reserveras för nya deltagare beviljas utsläppsrätter

För en ändring av en anläggning eller process, vilken avses i 2 mom. 5 och 6 punkten, beviljas utsläppsrätter för den ändrade delen av anläggningen eller processen och för de delar av anläggningen eller processen, som ändringarna påverkar.

Som en följd av att en anläggnings tillstånd för utsläpp av växthusgaser har återkallats, överförs de av anläggningens utsläppsrätter som inte har registrerats på dess konto i det nationella registret till den andel som har reserverats för nya deltagare. Om den andel som har reserverats för nya deltagare för utsläppshandelsperioden 2005–2007 inte räcker till för alla de nya deltagare som avses ovan, skall de nya deltagarna skaffa sig utsläppsrätter av verksamhetsutövarna i andra anläggningar eller på marknaden. För de nya deltagare som i enlighet med 40 § har ansökt om men ännu inte beviljats utsläppsrätter skall de utsläppsrätter som beviljas anpassas till det resterande antalet utsläppsrätter så att en lika stor procentandel dras av från samtligas antal utsläppsrätter som har beräknats enligt 28 §.

De utsläppsrätter som skall beviljas en ny deltagare för utsläppshandelsperioden 2005–2007 och som motsvarar ett år beräknas som en produkt av anläggningens tillförda effekt, den årliga utnyttjningstiden för toppeffekt för den anläggningstyp som avses i 2 mom. och koefficienten för specifika utsläpp vid förbränningen av det bränsle som används som jämförelsebränsle. Utsläppsrätter beviljas för den resterande utsläppshandelsperioden från ingången av den månad som följer på den då anläggningen eller ändringen av anläggningen togs i kommersiellt bruk.

Som årliga utnyttjningstider för toppeffekt för nya deltagare används följande värden:

När antalet utsläppsrätter beräknas, används följande koefficienter för specifika utsläpp:

Utsläppsrätterna för en ändring av en anläggning eller process, vilken avses i 27 § 2 mom. 6 punkten beräknas i enlighet med samma fördelningskriterier som för en befintlig anläggning.

Utsläppsrätterna kan jämkas, om beräkningsformlerna för utsläppsrätterna för enskilda anläggningar till följd av låg relativ drifttid som beror på ibruktagningsfasen, ett maskinhaveri, en brand eller ett annat skäl som har försvårat produktionen i anläggningen leder till en uppenbar oskälighet jämfört med konkurrerande verksamhetsutövare som hör till samma undergrupp. Verksamhetsutövaren skall vid ansökan om utsläppsrätter presentera motiveringar till den jämkning denne önskar.

Om det totala antalet utsläppsrätter per anläggning beräknat enligt fördelningskriterierna i 20–26 § och efter jämkning enligt 29 § och utan det antal som skall avsättas för nya deltagare är större eller mindre än det totala antalet utsläppsrätter, som bestäms i förslaget till nationell fördelningsplan och beslutet om beviljande av utsläppsrätter, anpassas utsläppsrätterna per anläggning till det godkända totala antalet på så sätt att

Om det relationstal som avses i 1 mom. 2 punkten är mindre än ett, multipliceras de utsläppsrätter som i enlighet med fördelningskriterierna i 28 § beräknats för nya deltagare med detta relationstal.

Statsrådet kan till följd av force majeure på ansökan av en verksamhetsutövare under utsläppshandelsperioden 2005–2007 bevilja anläggningarna utsläppsrätter utöver de utsläppsrätter som de har beviljats i det beslut som avses i 37 § ( extra utsläppsrätt ). Som force majeure anses en situation eller en händelse som står utanför verksamhetsutövarens påverkningsmöjligheter och som denne rimligtvis inte har kunnat bereda sig på och som förorsakar en väsentlig ökning av koldioxidutsläppen från anläggningen. Bestämmelser om ansökans innehåll meddelas genom förordning av statsrådet.

Statsrådet beslutar om en nationell framställning till Europeiska gemenskapernas kommission om att extra utsläppsrätter skall beviljas. Statsrådet beslutar om extra utsläppsrätter så snart Europeiska gemenskapens kommission har godkänt att extra utsläppsrätter beviljas. Av beslutet skall framgå hur utsläppshandelsmyndigheten bokför de extra utsläppsrätterna på verksamhetsutövaren i det nationella registret. De extra utsläppsrätterna är inte överförbara.

Beslutet skall ges verksamhetsutövaren för kännedom samt tillställas utsläppshandelsmyndigheten.

För förslaget till nationell fördelningsplan samt beviljandet av utsläppsrätter för utsläppshandelsperioden 2008–2012 delas delarna i en anläggning och dess produktion in i följande undergrupper:

I förslaget till nationell fördelningsplan för utsläppshandelsperioden 2008–2012 avses med

När koldioxidutsläppen vid förbränningen av bränslen beräknas, används som utsläppskoefficienter för bränslena i första hand de koefficienter för specifika utsläpp och oxidationskoefficienter för bränslena som används i den nationella inventeringsrapport om utsläpp av växthusgaser (Greenhouse gas emissions in Finland 1990–2004, National Inventory Report to the UNFCCC, 27 May 2006) som Statistikcentralen publicerade den 27 maj 2006 och i andra hand de koefficienter som klimatpanelen på regeringsnivå (IPCC) har fastställt. Om en verksamhetsutövare på basis av de riktlinjer som kommissionen gett för övervakning och rapportering av utsläpp av växthusgaser (2004/156/EG) kan visa att det är motiverat att använda koefficienter som avviker från dem som har fastställts i Statistikcentralens inventeringsrapport eller IPCC:s riktlinjer, kan dessa koefficienter användas vid beräkningen av utsläppsrätterna för ifrågavarande verksamhetsutövares anläggning.

Vid beviljandet av utsläppsrätter multipliceras de kalkylerade utsläppsrätterna för undergrupperna A, B och E med följande koefficienter för effektivitet:

Vid beviljandet av utsläppsrätter multipliceras de kalkylerade utsläppsrätterna för undergrupperna C och D med följande koefficienter för nedskärning:

De utsläppsrätter som ska beviljas för anläggningarna i undergrupp A för utsläppshandelsperioden 2008–2012 och som motsvarar ett år beräknas genom att koefficienten för den industriella processens genomsnittliga specifika utsläpp multipliceras med koefficienten för den industriella processens genomsnittliga kapacitetsutnyttjande. Anläggningarnas genomsnittliga produktionskapacitet år 2007 multipliceras med denna produkt och därefter multipliceras resultatet med koefficienten för effektivitet för undergrupp A, 0,91. Utsläppsrätterna för oljeraffinering beräknas i enlighet med bestämmelserna i 31 e §. (28.12.2007/1468)

Koefficienten för det genomsnittliga kapacitetsutnyttjandet beräknas på fem årsiakttagelser åren 1998–2002 så att den största och minsta koefficienten lämnas obeaktad och ett aritmetiskt medelvärde beräknas på de resterande tre koefficienterna.

Den genomsnittliga koefficienten för specifika utsläpp beräknas på fem årsiakttagelser åren 1998–2002 så att den största och minsta koefficienten lämnas obeaktad och ett aritmetiskt medelvärde beräknas på de resterande tre koefficienterna.

Den genomsnittliga produktionskapaciteten år 2007 grundar sig på verksamhetsutövarens uppskattning. En ändring av produktionskapaciteten för år 2007 bör grunda sig på redan genomförda projekt eller på beslut som verksamhetsutövaren har fattat och som är bindande med tanke på realiserandet av ett projekt.

De utsläppsrätter som ska beviljas för oljeraffinering för utsläppshandelsperioden 2008–2012 och som motsvarar ett år beräknas genom att den genomsnittliga bränsleförbrukningen multipliceras med den genomsnittliga koefficienten för specifika utsläpp. Till detta antal utsläppsrätter fogas den väteproduktionsmängd som verksamhetsutövaren har uppskattat för år 2007 i ton multiplicerad med talet 5,6. Till det tal som erhålls på detta sätt ska fogas den mängd koldioxidutsläpp under 2007 som förorsakas av ökad bränsleförbrukning i raffinaderiet och är en följd av betydande ändringar i slutproduktens struktur som sammanhänger med raffinaderiförändringen, och denna summa ska multipliceras med koefficienten för effektivitet för undergrupp A, 0,91. (28.12.2007/1468)

En anläggnings genomsnittliga bränsleförbrukning beräknas på fem årsiakttagelser åren 1998–2002 så att det bränsle som använts vid väteproduktionen under motsvarande tid dras av från årsförbrukningen och av de erhållna talen lämnas den största och minsta iakttagelsen obeaktad och ett aritmetiskt medelvärde beräknas på de resterande tre iakttagelserna.

Den genomsnittliga koefficienten för specifika utsläpp beräknas på fem årsiakttagelser åren 1998–2002 så att den största och minsta koefficienten lämnas obeaktad och ett aritmetiskt medelvärde beräknas på de resterande tre koefficienterna.

Mängderna koldioxidutsläpp under 2007 som härrör från väteproduktionen och den ökade bränsleförbrukningen som sammanhänger med raffinaderiförändringen grundar sig på verksamhetsutövarens uppskattning. En ändring av anläggningens verksamhet år 2007 skall grunda sig på redan genomförda projekt eller beslut som verksamhetsutövaren har fattat och som är bindande med tanke på realiserandet av ett projekt.

De utsläppsrätter som ska beviljas för anläggningarna i undergrupp B för industrins energiproduktion och produktionen av el i anslutning därtill för utsläppshandelsperioden 2008–2012 och som motsvarar ett år beräknas genom att den genomsnittliga bränsleförbrukningen för industrins energiproduktion och produktionen av el i anslutning därtill multipliceras med den genomsnittliga koefficienten för specifika utsläpp. Utsläppsrätterna för massa- och pappersindustrins, metalltillverkningens samt den kemiska industrins anläggningar i undergrupp B beräknas genom att ovan erhållna produkt multipliceras med den kända relationen mellan kapaciteterna den 1 januari 2007 och den 30 juni 2000 i en industriell process som är nära anknuten till anläggningens energiproduktion. Det erhållna talet multipliceras med koefficienten för effektivitet för undergrupp B, 0,86. (28.12.2007/1468)

Den genomsnittliga bränsleförbrukningen i en förbränningsanläggningsenhet beräknas på fem årsiakttagelser åren 1998–2002 så att den största och minsta iakttagelsen lämnas obeaktad och ett aritmetiskt medelvärde beräknas på de resterande tre iakttagelserna. I fråga om massa- och pappersindustrin beräknas bränsleförbrukningen endast i fråga om fossila bränslen och torv.

Från den årliga bränsleförbrukningen i en anläggning som hör till undergrupp B avdras det kalkylerade bränslebehovet för den kondensel som anläggningen producerar och härvid används värdet 0,4 som verkningsgrad. I fråga om produktionen av kondensel beräknas utsläppsrätterna i enlighet med fördelningskriterierna för undergrupp D.

Utsläppsrätterna för produktionen av kondensel i sådana anläggningar i massa- och pappersindustrin samt oljeraffineringen som hör till undergrupp B beräknas i enlighet med fördelningskriterierna för undergrupp B och det kalkylerade bränslebehovet för kondenselen avdras inte från årsiakttagelserna av bränsleförbrukningen. Utsläppsrätterna för produktionen av kondensel beräknas dock i enlighet med fördelningskriterierna för undergrupp D, om en anläggning i massa- och pappersindustrin eller oljeraffineringen som hör till undergrupp B är planerad för betydande produktion av kondensel.

Den genomsnittliga koefficienten för specifika utsläpp beräknas på fem årsiakttagelser åren 1998–2002 så att den största och minsta koefficienten lämnas obeaktad och ett aritmetiskt medelvärde beräknas på de resterande tre koefficienterna.

Om en anläggning som hör till undergrupp B har producerat fjärrvärme under åren 1998–2002, görs vid beräkningen av utsläppsrätterna för fjärrvärmen och motsvarande el från kombinerad produktion en sådan temperaturkorrigering som avses i 31 g § 3 mom. Om i genomsnitt över 20 procent av värme- och ångproduktionen åren 2002–2005 i en anläggning i undergrupp B har varit produktion av fjärrvärme, används dessutom koefficienten för abonnerad effekt vid beräkningen av utsläppsrätterna för fjärrvärmen och motsvarande el från kombinerad produktion.

Om en ny förbränningsanläggningsenhet har tagits i bruk efter 1998 på anläggningsplatsen för en anläggning som hör till undergrupp B och den nya anläggningsenhetens andel av den sammanräknade energiproduktionen på anläggningsplatsen efter ibruktagandet av enheten är över hälften, och de ersatta förbränningsanläggningsenheterna eller största delen av dem kvarstår i drift som reserv- eller spetslastanläggningar eller motsvarande, beräknas utsläppsrätterna för varje anläggning som tagits i bruk före den nya förbränningsanläggningsenheten separat så att den utsläppsgrundande perioden för nya förbränningsanläggningsenheter enligt 31 j § används som utsläppsgrundande period. I övrigt beräknas utsläppsrätterna i enlighet med 1–5 mom. Det som föreskrivs i detta moment tillämpas även när två eller flera förbränningsanläggningsenheter samtidigt har uppförts på anläggningsplatsen efter 1998.

Om det på anläggningsområdet för en anläggning som hör till undergrupp B har skett en betydande ändring i uppbyggnaden av energiproduktionen under åren 1999–2004 så att en förnyad panna, som har varit reservanläggning, har ändrats till huvudpanna och dess andel av den sammanräknade energiproduktionen på anläggningsplatsen efter ändringen utgör över hälften, kan anläggningens utsläppsrätter på ansökan av verksamhetsutövaren beräknas så att som utsläppsgrundande period för förbränningsanläggningsenheterna på anläggningsområdet används den utsläppsgrundande perioden enligt 31 j § för den ändrade förbränningsanläggningsenheten eller i fråga om anläggningsändringar som blivit färdiga efter den 19 augusti 2004 de tolv månader som följer på färdigställandet av anläggningsändringarna. I övrigt beräknas utsläppsrätterna enligt 1–5 mom.

Utsläppsrätterna för anläggningar i undergrupp C som producerar fjärrvärme för samma fjärrvärmenät beräknas så att dessa anläggningar behandlas som en helhet. De utsläppsrätter som skall beräknas för fjärrvärmenätet för utsläppshandelsperioden 2008–2012 och som motsvarar ett år erhålls genom att den genomsnittliga bränsleförbrukningen för fjärrvärmenätet multipliceras med den genomsnittliga koefficienten för specifika utsläpp och den produkt som erhålls på detta sätt multipliceras med koefficienten för abonnerad effekt.

Den årliga bränsleförbrukningen för ett fjärrvärmenät erhålls när den årliga bränsleförbrukningen för fjärrvärmeproduktionen vid de förbränningsanläggningsenheter som levererat värme till fjärrvärmenätet och för den el som producerats i anslutning därtill räknas samman. Den årliga bränsleförbrukningen för fjärrvärmeproduktionen vid de förbränningsanläggningsenheter som producerar värme för fjärrvärmenätet och för den el som producerats i anslutning därtill erhålls när bränslena för den årliga industriella värmeproduktionen och den el som producerats i anslutning därtill samt den årliga kalkylerade bränsleförbrukningen för kondensel dras av från bränsleförbrukningen vid förbränningsanläggningsenheten. Den årliga bränsleförbrukningen för kondensel fastställs genom att värdet 0,4 används som verkningsgrad i fråga om produktionen av kondensel och genom att förbränningsanläggningsenhetens bränsleuppdelning under det aktuella året används som bränsleuppdelning i fråga om kondenselen.

Bränsleförbrukningen för en anläggnings fjärrvärmeproduktion och för den el som producerats i anslutning därtill korrigeras så att den motsvarar utomhustemperaturen på lång sikt genom att den multipliceras med en koefficient som erhålls när talet 0,65 multipliceras med förhållandet mellan det genomsnittliga graddagstalet åren 1971–2000 i det storområde där anläggningen är belägen och det verkliga årliga graddagstalet för den utsläppsgrundande perioden 1998–2002 och den produkt som erhålls på detta sätt ökas med 0,35.

Den genomsnittliga bränsleförbrukningen för ett fjärrvärmenät beräknas på fem årsiakttagelser som har beräknats enligt 2 och 3 mom. och som avser åren 1998–2002 så att den största och minsta iakttagelsen lämnas obeaktad och ett aritmetiskt medelvärde beräknas på de resterande tre iakttagelserna.

Den årliga koefficienten för specifika utsläpp för ett fjärrvärmenät erhålls genom att koldioxidutsläppen från fjärrvärmenätets fjärrvärmeproduktion och den el som producerats i anslutning därtill divideras med den årliga bränsleförbrukning för fjärrvärmenätet som fastställts enligt 2 mom. Den genomsnittliga koefficienten för specifika utsläpp för ett fjärrvärmenät beräknas på fem årsiakttagelser åren 1998–2002 så att den största och minsta iakttagelsen lämnas obeaktad och ett aritmetiskt medelvärde beräknas på de resterande tre iakttagelserna.

Om en ny förbränningsanläggningsenhet som producerar baslast för fjärrvärme byggs i fjärrvärmenätet och den har beviljats utsläppsrätter i enlighet med fördelningskriterierna i 28 § innan ett beslut enligt 34 § har fattats om förslaget till nationell fördelningsplan för utsläppshandelsperioden 2008– 2012, dras de kalkylerade utsläppsrätter för undergrupp C som i enlighet med 31 n § skall beräknas för fjärrvärmeproduktionen i en sådan förbränningsanläggningsenhet för utsläppshandelsperioden 2008–2012 av från de utsläppsrätter som skall beräknas för fjärrvärmenätet.

De utsläppsrätter som beräknats för ett fjärrvärmenät i enlighet med 31 g § inriktas på enskilda verksamhetsutövare i relation till hur mycket kalkylerade koldioxidutsläpp verksamhetsutövarnas förbränningsanläggningsenheter i fjärrvärmenätet har haft under de gemensamma verksamhetsåren 2002–2005. En verksamhetsutövares kalkylerade koldioxidutsläpp under de gemensamma verksamhetsåren 2002–2005 erhålls genom att bränsleförbrukningen för verksamhetsutövarens fjärrvärmeproduktion och för den el som producerats i anslutning därtill under de gemensamma verksamhetsåren 2002–2005 multipliceras med den genomsnittliga koefficienten för specifika utsläpp för fjärrvärmen och den el som producerats i anslutning därtill åren 1998–2002.

Den genomsnittliga koefficienten för specifika utsläpp beräknas på basis av koefficienterna för specifika utsläpp för den sammanlagda fjärrvärmeproduktionen och den el som producerats i anslutning därtill vid en verksamhetsutövares anläggningar åren 1998–2002 så att den största och minsta koefficienten lämnas obeaktad och ett aritmetiskt medelvärde beräknas på de resterande tre koefficienterna.

Om en verksamhetsutövare i ett fjärrvärmenät endast har en anläggning, som blivit färdig

De utsläppsrätter som beräknats för en verksamhetsutövare inriktas på verksamhetsutövarens fjärrvärmeproducerande förbränningsanläggningsenheter i relation till hur mycket koldioxidutsläpp de har haft vid produktionen av fjärrvärme och den el som producerats i anslutning därtill under de för förbränningsanläggningsenheterna i samma fjärrvärmenät gemensamma verksamhetsåren 2002–2005. De utsläppsrätter för utsläppshandelsperioden 2008–2012 som ska beviljas för en anläggning i undergrupp C eller för en del av dess produktion och som motsvarar ett år erhålls genom att utsläppsrätterna för förbränningsanläggningsenheterna i anläggningen i fråga i undergrupp C räknas samman och summan multipliceras med koefficienten för nedskärning för undergrupp C, 0,77. (28.12.2007/1468)

Om i genomsnitt under 20 procent av värme- och ångproduktionen i en anläggning i ett fjärrvärmenät åren 2002–2005 har varit produktion av fjärrvärme, beaktas inte koefficienten för abonnerad effekt vid beräkningen av utsläppsrätterna för anläggningen. Den inverkan som koefficienten för abonnerad effekt har beaktas härvid i de övriga anläggningarna som levererar värme till fjärrvärmenätet genom att de utsläppsrätter som inte delats ut i fjärrvärmenätet delas mellan de anläggningar vars värme- och ångproduktion i genomsnitt har utgjorts av minst 20 procent fjärrvärmeproduktion under den utsläppsgrundande perioden 2002–2005. Fördelningen görs mellan verksamhetsutövarna vid de aktuella anläggningarna i relation till de kalkylerade koldioxidutsläppen för förbränningsanläggningsenheterna i fjärrvärmenätet under de gemensamma verksamhetsåren 2002–2005.

De utsläppsrätter som ska beviljas för anläggningarna i undergrupp D för utsläppshandelsperioden 2008–2012 och som motsvarar ett år beräknas genom att den genomsnittliga årliga bränsleförbrukningen åren 2000–2003 multipliceras med den genomsnittliga koefficienten för specifika utsläpp åren 2000–2003 och denna produkt multipliceras med koefficienten för nedskärning för undergrupp D, 0,31. Det antal utsläppsrätter som erhålls på detta sätt multipliceras ytterligare med den anpassningskoefficient som avses i 31 s §. Bränsleförbrukningen och koefficienten för specifika utsläpp beräknas som ett aritmetiskt medelvärde av åren 2000–2003. (28.12.2007/1468)

De utsläppsrätter som ska beviljas för anläggningarna i undergrupp E för utsläppshandelsperioden 2008–2012 och som motsvarar ett år beräknas genom att den genomsnittliga årliga bränsleförbrukningen åren 1998–2002 multipliceras med den genomsnittliga koefficienten för specifika utsläpp åren 1998–2002 och denna produkt multipliceras med koefficienten för effektivitet för undergrupp E, 0,86. Bränsleförbrukningen och koefficienten för specifika utsläpp beräknas som ett aritmetiskt medelvärde av åren 1998–2002. (28.12.2007/1468)

Utsläppsrätter beviljas inte för förbränningsanläggningsenheter med en tillförd effekt på högst 1 megawatt som är avsedda för upprätthållande av anläggningens elsystem vid störningar.

För anläggningar eller delar av dem som blivit färdiga mellan den 1 januari 1998 och den 19 augusti 2004 beviljas utsläppsrätter för utsläppshandelsperioden 2008–2012 i enlighet med fördelningskriterierna för den undergrupp som är i fråga och vid beräkningen används följande medelvärden:

De utsläppsrätter som skall beviljas för anläggningar i undergrupp D som blivit färdiga mellan den 1 januari 2000 och den 19 augusti 2004 beräknas med hjälp av det aritmetiska medelvärdet av bränsleförbrukningen och koefficienten för specifika utsläpp under en tidsperiod enligt 1 mom. 3–7 punkten. För anläggningar i undergrupp E som blivit färdiga mellan den 1 januari 2000 och den 19 augusti 2004 används det aritmetiska medelvärdet av bränsleförbrukningen och koefficienten för specifika utsläpp under en period enligt 1 mom. 1–7 punkten.

Bestämmelserna i 1 mom. tillämpas inte på de delar av en anläggnings produktion som hänför sig till undergrupp C.

För sådana nya deltagare under utsläppshandelsperioden 2005–2007 som avses i 27 § 2 mom. 1–5 punkten och som omfattas av det förslag till nationell fördelningsplan för utsläppshandelsperioden 2008–2012 som avses i 34 § beviljas utsläppsrätter i enlighet med de fördelningskriterier som föreskrivs i 31 n §. För anläggningar eller delar av dem som tagits i kommersiellt bruk före den 19 augusti 2004 beviljas utsläppsrätter dock i enlighet med fördelningskriterierna i 31 o § 1 mom., med undantag av förbränningsanläggningsenheter som hör till undergrupp C. För förbränningsanläggningsenheter eller delar av dem som hör till undergrupp C och som tagits i kommersiellt bruk före den 19 augusti 2004 beviljas utsläppsrätter för produktion som hänför sig till undergrupp C i enlighet med bestämmelserna i 31 g och 31 h §.

De utsläppsrätter som skall beviljas för sådana ändringar av en anläggning eller process i undergrupp A som avses i 27 § 2 mom. 6 punkten och som har tagits i kommersiellt bruk innan det beslut om förslaget till nationell fördelningsplan för utsläppshandelsperioden 2008–2012 som avses i 34 § har fattats ingår i de utsläppsrätter som skall beräknas i enlighet med de fördelningskriterier som föreskrivs i 31 d §.

I förslaget till nationell fördelningsplan reserveras en del av utsläppsrätterna för utsläppshandelsperioden 2008–2012 för sådana anläggningar och ändringar av anläggningar som avses i 31 m § 1 mom. ( ny deltagare ), som inte ingår i det förslag till nationell fördelningsplan som avses i 34 § och som tas i kommersiellt bruk innan utsläppshandelsperioden har gått ut. Utsläppsrätter beviljas för den resterande utsläppshandelsperioden från ingången av den månad som följer på den då anläggningen eller ändringen av anläggningen enligt verksamhetsutövarens anmälan har tagits i kommersiellt bruk. Om en befintlig anläggning börjar höra till lagens tillämpningsområde och för den beviljas utsläppsrätter från den andel som skall reserveras för nya deltagare i enlighet med 31 m §, beviljas utsläppsrätter från ingången av den månad som följer på den då anläggningen började höra till lagens tillämpningsområde.

Som en följd av att en anläggnings tillstånd för utsläpp av växthusgaser har återkallats, överförs de av anläggningens utsläppsrätter som inte har registrerats på dess konto i det nationella registret till den andel som har reserverats för nya deltagare. Om den andel som har reserverats för nya deltagare för utsläppshandelsperioden 2008–2012 inte räcker till för alla de nya deltagare som avses ovan, ska de nya deltagarna skaffa sig utsläppsrätter av verksamhetsutövarna i andra anläggningar eller på marknaden. För de nya deltagare som i enlighet med 40 § har ansökt om men ännu inte beviljats utsläppsrätter ska de utsläppsrätter som beviljas anpassas till det resterande antalet utsläppsrätter så att en lika stor procentandel dras av från samtligas antal utsläppsrätter som har beräknats enligt 31 c, 31 n, 31 o, 31 r och 31 s §. (28.12.2007/1468)

Den andel som reserverats för nya deltagare kan även användas i fråga om ändringar som gäller ett sådant beslut om beviljande av utsläppsrätter som avses i 37 § och som föranleds av domstolsbeslut eller annat motsvarande. Ett villkor är att Europeiska gemenskapernas kommission inte förhindrar att den andel som reserverats för nya deltagare används för ovan nämnda ändamål.

Om utsläppsrätter som reserverats för nya deltagare blir oanvända, kan staten sälja utsläppsrätterna på marknaden. Beslut om försäljning av utsläppsrätter och om villkoren för försäljningen fattas av statsrådet.

Av den andel som ska reserveras för nya deltagare beviljas under utsläppshandelsperioden 2008–2012 utsläppsrätter

De utsläppsrätter som skall beviljas för en sådan ny anläggning eller ändring av en anläggning som avses i 31 m § 1 mom. 1–4, 6 eller 7 punkten för utsläppshandelsperioden 2008–2012 och som motsvarar ett år beräknas som en produkt av den tillförda effekten i anläggningen eller ändringen av anläggningen, den årliga utnyttjningstiden för toppeffekt för den anläggningstyp som avses i 3 mom. och koefficienten för specifika utsläpp vid förbränningen av det bränsle som används som jämförelsebränsle.

Om en anläggning eller ändring av en anläggning är en ny deltagare som hör till flera av de undergrupper som anges i 31 a § beräknas utsläppsrätterna särskilt för varje undergrupp. Den tillförda effekten i en ny förbränningsanläggningsenhet fördelas för detta ändamål mellan industrin, fjärrvärmen, den el som producerats i anslutning till dessa samt den separata elen. Fördelningen görs i nämnt syfte utgående från de effektuppgifter som anges i planeringsgrunderna. Utsläppsrätterna för den nya anläggningen eller ändringen av en anläggning erhålls därefter genom att utsläppsrätterna för de olika undergrupperna räknas samman. De kalkylerade utsläppsrätterna för de olika undergrupperna multipliceras med de koefficienter för effektivitet och nedskärning som föreskrivs i 31 c §.

Som årliga utnyttjningstider för toppeffekt för nya anläggningar eller ändringar av anläggningar används följande värden:

När antalet utsläppsrätter beräknas används följande koefficienter för specifika utsläpp:

Utsläppsrätterna för en ändring av en anläggning i undergrupp A som tas i kommersiellt bruk före den 1 januari 2008 beviljas i enlighet med fördelningskriterierna i 1–4 mom. endast till den del utsläppsrätterna för ändringen av anläggningen inte har beaktats på basis av anläggningens produktionskapacitet år 2007 i enlighet med de fördelningskriterier som föreskrivs i 31 d §.

De utsläppsrätter som skall beviljas för sådana befintliga anläggningar eller delar av dem som avses i 31 m § 3–5 mom. beräknas enligt de fördelningskriterier som föreskrivs i 31 d–31 j §. Utsläppsrätterna för en anläggning eller del av den som tagits i bruk efter den 19 augusti 2004 beräknas dock enligt de fördelningskriterier som föreskrivs i 31 n §.

Om en befintlig anläggning eller förbränningsanläggningsenhet börjar höra till lagens tillämpningsområde och ansluts till ett fjärrvärmenät där utsläppsrätter för de anläggningar i undergrupp C som producerar fjärrvärme för fjärrvärmenätet har beräknats och beviljats i enlighet med 31 g och 31 h §, beräknas utsläppsrätterna för den anläggning eller del av anläggning som börjar höra till lagens tillämpningsområde per förbränningsanläggningsenhet som ett aritmetiskt medelvärde av koldioxidutsläppen under fulla verksamhetsår 1998–2004. De utsläppsrätter för undergrupp C som motsvarar ett år erhålls genom att detta tal multipliceras med koefficienten för nedskärning för undergrupp C, 0,77. (28.12.2007/1468)

3 mom. har upphävts genom L 28.12.2007/1468 . (28.12.2007/1468)

31 p § har upphävts genom L 28.12.2007/1468 .

31 q § har upphävts genom L 28.12.2007/1468 .

De kalkylerade utsläppsrätterna kan på ansökan av verksamhetsutövaren jämkas uppåt, om fördelningskriterierna för utsläppsrätterna av följande skäl leder till en uppenbar oskälighet för enskilda anläggningar jämfört med konkurrerande verksamhetsutövare som hör till samma undergrupp:

De kalkylerade utsläppsrätterna kan på ansökan av verksamhetsutövaren jämkas neråt, om de uppgifter som används vid beräkningen av utsläppsrätterna inte motsvarar anläggningens senare verkliga drift och fördelningskriterierna leder till oskälighet för en enskild anläggning jämfört med verksamhetsutövare som hör till samma undergrupp eller de utsläpp som uppskattats för anläggningen åren 2008–2012. De kalkylerade utsläppsrätterna kan på ansökan av verksamhetsutövaren jämkas neråt även av något annat skäl som verksamhetsutövaren anger.

Utsläppsrätterna för en enskild anläggning kan utan ansökan av verksamhetsutövaren jämkas neråt, om Europeiska gemenskapernas kommission vid bedömningen av huruvida förslaget till nationell fördelningsplan kan godkännas kräver att det antal utsläppsrätter som i förslaget till fördelningsplan avses bli beviljat för verksamhetsutövarens anläggning måste minskas på grund av Europeiska gemenskapens bestämmelser om statligt stöd.

Verksamhetsutövaren skall vid ansökan om utsläppsrätter presentera motiveringar till en sådan jämkning som avses i 1 och 2 mom.

Om det totala antalet utsläppsrätter per anläggning beräknat enligt de fördelningskriterier som föreskrivs i 31 d–31 k § och efter jämkning enligt 31 r § och utan det antal som skall reserveras för nya deltagare är större eller mindre än det totala antalet utsläppsrätter som bestäms i förslaget till nationell fördelningsplan och beslutet om beviljande av utsläppsrätter, anpassas utsläppsrätterna per anläggning i undergrupp D till det godkända totala antalet på så sätt att

När de antal utsläppsrätter som avses i 1 mom. fastställs beaktas inte den anpassningskoefficient som skall tillämpas på antalet utsläppsrätter för undergrupp D. Om antalet kalkylerade utsläppsrätter för en anläggning jämkas i enlighet med 31 r § och jämkningen gäller en del av en anläggnings produktion som hör till undergrupp D, beaktas vid fastställandet av utsläppsrätter för undergrupp D, vilka avses i 1 mom., det jämkade antalet utsläppsrätter för undergrupp D.

Anpassningskoefficienten tillämpas även när utsläppsrätter beviljas av det antal utsläppsrätter som skall reserveras för nya deltagare för sådana anläggningar i undergrupp D eller delar av dessa anläggningars produktion som tagits i kommersiellt bruk före den 19 augusti 2004 och för vilka utsläppsrätterna beräknas på basis av 31 o § 1 mom. enligt de fördelningskriterier som föreskrivs i 31 i § 1 mom. eller 31 j § 2 mom.

Under utsläppshandelsperioden 2008– 2012 skall i förslaget till nationell fördelningsplan fastställas en procentandel som anger till högst hur stor andel av de kalkylerade utsläppsrätterna för en enskild anläggning för hela utsläppshandelsperioden en verksamhetsutövare kan använda projektenheter för att fullgöra sin skyldighet enligt 49 § 1 mom. När procentandelen fastställs beaktas Kyotoprotokollet till klimatkonventionen och de krav som ingår i de beslut som meddelats med stöd av Kyotoprotokollet och enligt vilka användningen av mekanismer skall vara supplementär till de nationella åtgärderna.

Det maximala antalet beräknas utgående från de kalkylerade utsläppsrätter enligt 31 d–31 o och 31 r § på vilka det inte har tillämpats undergruppsspecifika koefficienter för effektivitet eller för nedskärning enligt 31 c § och inte heller anpassningskoefficienter. Den procentandel som ska fastställas utgående från antalet kalkylerade utsläppsrätter för en anläggning är lika stor för alla anläggningar. (28.12.2007/1468)

Handels- och industriministeriet bereder förslaget till nationell fördelningsplan i samarbete med de ministerier som saken gäller.

Ministeriet skall vid beredningen av förslaget till fördelningsplan bereda verksamhetsutövare samt myndigheter och övriga, vilkas verksamhet eller intresse särskilt berörs av förslaget, en möjlighet att avge utlåtande om det. Allmänheten skall dessutom informeras om förslaget på så sätt att den ges en möjlighet att föra fram sina åsikter. Vid hörandet och framförandet av åsikter är det möjligt att yttra sig om de frågor som avses i 35 § 1–5, 7 och 8 punkten samt om de anläggningar som inbegrips i förslaget till fördelningsplan.

Verksamhetsutövaren skall för förslaget till nationell fördelningsplan tillställa handels- och industriministeriet nödvändiga uppgifter om anläggningen, dess verksamhet och källor till koldioxidutsläpp samt om användningen av anläggningen och om dess utsläpp. När det gäller de utsläppsrätter per anläggning som verksamhetsutövarna avses bli beviljade tillämpas på beredningen förvaltningslagens (434/2003) bestämmelser om utredning av ärenden och hörande av parter.

Verksamhetsutövaren skall ansöka om utsläppsrätter genom en ansökan som ställs till statsrådet. Verksamhetsutövare som i enlighet med 10 § 2 mom. gemensamt har ansökt om utsläppstillstånd skall ansöka gemensamt om utsläppsrätter.

I ansökan skall anges till vilka delar de uppgifter som verksamhetsutövaren lämnat in för beredningen av förslaget till nationell fördelningsplan har ändrats. I ansökan anges inte det antal utsläppsrätter ansökan gäller. Närmare bestämmelser om innehållet i ansökan utfärdas genom förordning av statsrådet.

För utsläppshandelsperioden 2008–2012 skall ansökan ges in inom två månader efter denna lags ikraftträdande. För de följande utsläppshandelsperioderna skall ansökan ges in senast 15 månader innan utsläppshandelsperioden börjar.

Statsrådet fattar beslut om förslaget till nationell fördelningsplan.

Beslutet om förslaget till nationell fördelningsplan för utsläppshandelsperioden 2008–2012 fattas omedelbart efter det att denna lag har trätt i kraft. Beslut för följande utsläppshandelsperioder fattas minst 18 månader innan varje utsläppshandelsperiod börjar.

Av statsrådets beslut skall framgå

Handels- och industriministeriet anmäler förslaget till nationell fördelningsplan till ifrågavarande verksamhetsutövare samt Europeiska gemenskapens kommission och övriga medlemsländer i Europeiska unionen omedelbart efter att statsrådet har fattat beslut i saken. Dessutom offentliggör ministeriet den nationella fördelningsplanen elektroniskt och bereder verksamhetsutövarna och allmänheten möjlighet att föra fram åsikter.

Statsrådet fattar beslut om beviljande av utsläppsrätter sedan Europeiska gemenskapernas kommission har behandlat förslaget till nationell fördelningsplan. Statsrådets beslut skall fattas minst 12 månader innan utsläppshandelsperioden inleds.

Statsrådets beslut om utsläppshandelsperioden 2005–2007 skall fattas så snart som möjligt sedan den tidsfrist som avses i 33 § 4 mom. och som har reserverats för ansökan om utsläppsrätter har gått ut och kommissionen har behandlat förslaget till nationell fördelningsplan.

Det beslut som avses i 1 och 2 mom. baserar sig på grunder som är förenliga med 15–27, 29 och 30 § samt på det nationella förslaget som avses i 35 § och de ändringar som gjorts i det utgående från behandlingen i Europeiska gemenskapernas kommission.

Av beslutet om beviljande av utsläppsrätter skall framgå

Beslutet om beviljande av utsläppsrätter skall delges de verksamhetsutövare som beslutet gäller samt tillställas utsläppshandelsmyndigheten.

Handels- och industriministeriet offentliggör beslutet elektroniskt.

En ny deltagare skall ansöka om utsläppsrätter genom en ansökan som ställs till handels- och industriministeriet. Ansökan skall lämnas in till handels- och industriministeriet tidigast tolv och senast sex månader före den tidpunkt från vilken den nya deltagaren skall börja använda de utsläppsrätter ansökan gäller.

I ansökan skall följande uppgifter anges:

Närmare bestämmelser om uppgifternas innehåll meddelas genom förordning av statsrådet.

En ny deltagare beviljas utsläppsrätter av handels- och industriministeriet. Av beslutet skall framgå

Utsläppsrätter beviljas för den resterande utsläppshandelsperioden från början av den månad som följer på den då anläggningen eller ändringen av anläggningen enligt verksamhetsutövarens anmälan har tagits i kommersiellt bruk. Fördröjs det kommersiella ibruktagandet från den tidpunkt som meddelas i verksamhetsutövarens ansökan, registrerar utsläppshandelsmyndigheten utsläppsrätter på verksamhetsutövarens konto för ifrågavarande anläggning i det nationella registret endast till det antal som motsvarar de utsläppsrätter som skall beräknas för tiden mellan ingången av den månad som följer på det faktiska ibruktagandet och utgången av utsläppshandelsperioden. Om en befintlig anläggning börjar höra till lagens tillämpningsområde och för den beviljas utsläppsrätter från den andel som skall reserveras för nya deltagare i enlighet med 27 och 31 l §, beviljas utsläppsrätter från ingången av den månad som följer på den då anläggningen började höra till lagens tillämpningsområde.

Om ansökan inte har lämnats in inom den i 40 § 1 mom. utsatta tidsfristen på sex månader innan en anläggning eller ändring av en anläggning tas i kommersiellt bruk eller en anläggning annars börjar höra till lagens tillämpningsområde, beviljas utsläppsrätter från ingången av den sjätte månaden efter det att ansökan lämnats in. Om fördröjningen av ansökan beror på en godtagbar osäkerhet när det gäller tillämpningen av lagen, kan utsläppsrätter beviljas från den tidpunkt som avses i 2 mom.

En förutsättning för att utsläppsrätterna skall beviljas är att anläggningen har beviljats tillstånd till utsläpp av växthusgaser eller att tillståndet har ändrats eller justerats till följd av en ändring av anläggningen.

Beslutet skall delges verksamhetsutövaren samt tillställas utsläppshandelsmyndigheten. Handels- och industriministeriet offentliggör beslutet elektroniskt.

I fråga om sådana anläggningar som från 2013 kommer att omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter ska verksamhetsutövaren lämna sakligt motiverade och på ett opartiskt sätt verifierade uppgifter om utsläpp till arbets- och näringsministeriet. Genom förordning av arbets- och näringsministeriet utfärdas närmare bestämmelser om innehållet i och verifieringen av utsläppsdata samt om det sätt på vilket uppgifterna ska lämnas.

Verksamhetsutövaren ska för fördelning av de utsläppsrätter som tilldelas gratis till arbets- och näringsministeriet lämna behövliga uppgifter om anläggningen, dess verksamhet, om källorna till växthusgasutsläpp och utsläppen samt om de produkter som produceras vid anläggningen och om produktionsvolymen. Bestämmelser om utredning av ärenden och hörande av parter finns i förvaltningslagen. Genom förordning av arbets- och näringsministeriet utfärdas närmare bestämmelser om innehållet i uppgifterna samt om det sätt på vilket uppgifterna ska lämnas.

Utsläppshandelsmyndigheten för det nationella registret i syfte att säkerställa att årsregistreringen, innehavet, överlåtelsen och annulleringen av utsläppsrätter bokförs noggrant på kontot. Utsläppshandelsmyndigheten kan på en utomstående överlåta uppgifter som anknyter till förandet av det nationella registret.

Registret är också nationellt register för bokföring av utsläppsenheter enligt Kyotoprotokollet. Bestämmelser om ibruktagandet av denna del av registret meddelas separat.

Det nationella registret står i kontakt med Europeiska gemenskapernas kommissions centralregister som med hjälp av en oberoende transaktionsförteckning genomför automatiska kontroller av varje transaktion i registret för att se till att årsregistreringen, överlåtelsen och annulleringen av utsläppsrätter sker i enlighet med bestämmelserna.

De nationella registren och Europeiska gemenskapernas kommissions centralregister består av elektroniska databaser som innehåller gemensamma uppgifter med hjälp av vilka årsregistreringen, innehavet, överlåtelsen och annulleringen av utsläppsrätter bevakas och det kan säkerställas att överlåtelserna inte är oförenliga med skyldigheter enligt Kyotoprotokollet.

I fråga om införandet i registret av årsregistreringen, innehavet, överlåtelsen och annulleringen av utsläppsrätter samt allmänhetens rätt att bekanta sig med de uppgifter som ingår i registret och uppgiftssekretessen gäller det som bestäms i den förordning som Europeiska gemenskapernas kommission har meddelat med stöd av artikel 19 i utsläppshandelsdirektivet, nedan kommissionens registerförordning. Genom förordning av statsrådet kan vid behov bestämmas om genomförandet av kommissionens registerförordning.

En fysisk eller juridisk person kan inneha utsläppsrätter. I registret bokförs på separata konton varje sådan persons utsläppsrätter, på vars konto utsläppsrätterna årligen registreras eller till vilken sådana överlåts.

Utsläppsrätter kan överlåtas mellan personer inom gemenskapen. Utsläppsrätterna kan överlåtas mellan personer inom Europeiska gemenskapen och personer i tredje länder, om utsläppsrätter i enlighet med utsläppshandelssystemen i tredje länder har erkänts stämma överens med det förfarande som avses i artikel 25 i utsläppshandelsdirektivet.

Årligen senast den 28 februari registrerar utsläppshandelsmyndigheten det antal utsläppsrätter som stämmer överens med beslutet om beviljande av utsläppsrätter för en anläggning på utsläppstillståndshavarens konto för ifrågavarande anläggning i det nationella registret.

En förutsättning för att utsläppsrätter skall få registreras är att anläggningen har ett giltigt tillstånd för utsläpp av växthusgaser.

Återkallar utsläppshandelsmyndigheten tillståndet för utsläpp av växthusgaser för en anläggning, får utsläppshandelsmyndigheten inte sedan tillståndet har återkallats registrera de utsläppsrätter som avses i 1 mom. och som årligen skall registreras på kontot för utsläppstillståndshavarens anläggning i fråga.

Utsläppshandelsmyndigheten registrerar årligen senast den 28 februari det antal utsläppsrätter som stämmer överens med beslutet om beviljande av utsläppsrätter på en ny deltagares konto i registret. Uppfylls förutsättningarna för registrering enligt 2 mom. efter denna tidpunkt, skall utsläppshandelsmyndigheten göra en registrering omedelbart sedan förutsättningarna för registreringen har uppfyllts.

En förutsättning för att utsläppsrätter skall få registreras är att tillstånd för utsläpp av växthusgaser har beviljats anläggningen eller att tillståndet till följd av en ändring av anläggningen har ändrats och att anläggningen eller ändringen av den har tagits i kommersiellt bruk. Verksamhetsutövaren skall informera utsläppsmyndigheten om det kommersiella ibruktagandet.

När verksamhetsutövaren i en anläggning byts, registreras de utsläppsrätter som stämmer överens med det beslut som avses i 37 eller 41 § och som årligen skall registreras på den nya verksamhetsutövarens konto för ifrågavarande anläggning i registret från den tidpunkt då den nya verksamhetsutövaren har antecknats i tillståndet för utsläpp av växthusgaser i enlighet med 12 § 1 mom.

Alla utsläppsrätter, som är förenliga med det beslut som avses i 37 eller 41 § och som skall registreras årligen, registreras på den tidigare verksamhetsutövarens konto för ifrågavarande anläggning i registret, om endast en del av verksamheten i en eller flera anläggningar som ingår i samma tillstånd för utsläpp av växthusgaser övergår på en ny verksamhetsutövare. Den nya och den tidigare verksamhetsutövaren kan dock komma överens om att en del av utsläppsrätterna registreras på kontot för den nya verksamhetsutövarens anläggning, sedan den nya verksamhetsutövaren har beviljats tillstånd för utsläpp av växthusgaser i fråga om den överlåtna verksamheten. Ett skriftligt avtal om detta skall tillställas utsläppshandelsmyndigheten.

Det antal utsläppsrätter som motsvarar de utsläpp som varje anläggning har gett upphov till under föregående kalenderår och som har kontrollerats i enlighet med 7 kap. skall verksamhetsutövaren årligen senast den 30 april överlämna till det register som avses i 42 §. Bestämmelserna i 5 § i lagen om beräknande av laga tid (150/1930) tillämpas inte på tidsfristen.

Verksamhetsutövaren kan uppfylla sin skyldighet enligt 1 mom. genom att överlämna de utsläppsrätter som den behöriga myndigheten i Finland eller i en annan stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet har beviljat eller utsläppsrätter som har beviljats i tredjeland, om utsläppsrätterna i tredjeland har erkänts i enlighet med artikel 25 i utsläppshandelsdirektivet.

Verksamhetsutövaren kan fullgöra sin skyldighet enligt 1 mom. genom att använda högst det maximala antal projektenheter som fastställts i det beslut om beviljande av utsläppsrätter som avses i 38 och 41 §, på det sätt som bestäms i 51 d §.

Utsläppsrätterna är i kraft för fullgörande av skyldigheterna under den utsläppsperiod för vilken de har beviljats med ett beslut enligt 37 eller 41 § eller ett motsvarande beslut i en annan stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Utsläppshandelsmyndigheten annullerar utsläppsrätter som har överlämnats i enlighet med 49 § 1 mom. omedelbart efter överlämnandet.

En fysisk eller juridisk person, på vars konto i registret utsläppsrätter finns, kan skriftligen be att utsläppshandelsmyndigheten skall annullera dem. Utsläppshandelsmyndigheten skall utan dröjsmål annullera utsläppsrätterna.

Utsläppshandelsmyndigheten skall fyra månader efter att varje utsläppshandelsperiod har gått ut annullera de för respektive utsläppshandelsperiod beviljade och registrerade utsläppsrätter, vilka inte har överlämnats och annullerats i enlighet med 1 eller 2 mom.

Utsläppshandelsmyndigheten skall registrera utsläppsrätter på vederbörande konto i registret för utsläppshandelsperioden 2013–2017 och därpå följande utsläppshandelsperioder för att ersätta de utsläppsrätter som fanns på kontot från föregående utsläppshandelsperiod och som annullerats i enlighet med 50 § 3 mom.

För att fullgöra sin skyldighet enligt 49 § 1 mom. kan verksamhetsutövaren använda projektenheter som han har förvärvat genom projektverksamhet som han deltar i eller som verksamhetsutövaren har förvärvat på något annat sätt.

Verksamhetsutövaren vid en anläggning som omfattas av tillämpningsområdet för denna lag kan delta i projektverksamhet som har godkänts i ett förfarande om vilket föreskrivs särskilt.

Utsläppsminskningsenheter kan inte utfärdas för minskning eller begränsning av utsläpp från en anläggning som omfattas av tillämpningsområdet för denna lag.

Under utsläppshandelsperioden 2005– 2007 kan en verksamhetsutövare använda certifierade utsläppsminskningar för att fullgöra sin skyldighet enligt 49 § 1 mom. under förutsättning att den oberoende transaktionsförteckning som klimatkonventionens sekretariat upprätthåller och som följer Kyotoprotokollet är i användning.

Under utsläppshandelsperioden 2008– 2012 och därpå följande utsläppshandelsperioder kan verksamhetsutövaren för att fullgöra sin skyldighet enligt 49 § 1 mom. använda högst det maximala antal projektenheter som fastställts genom ett beslut om beviljande av utsläppsrätter enligt 38 eller 41 §.

Verksamhetsutövaren kan dock inte använda projektenheter som genererats genom markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruksverksamhet. Verksamhetsutövaren kan inte heller använda certifierade utsläppsminskningsenheter som genererats genom kärnkraftsprojekt under utsläppshandelsperioden 2005–2007 eller projektenheter som genererats genom kärnkraftsprojekt under utsläppshandelsperioden 2008–2012.

En verksamhetsutövare som använder projektenheter för att fullgöra sin skyldighet enligt 49 § 1 mom. skall överföra projektenheter från sitt depåkonto i det nationella registret till det statliga depåkontot i registret på det sätt som bestäms i kommissionens registerförordning.

Under utsläppshandelsperioden 2008– 2012 och därpå följande utsläppshandelsperioder godkänner utsläppshandelsmyndigheten att högst det maximala antal projektenheter används som fastställts genom ett sådant beslut om beviljande av utsläppsrätter som avses i 38 eller 41 §.

Utsläppshandelsmyndigheten skall senast vid utgången av den juni månad som följer på användningen annullera sådana certifierade utsläppsminskningar som verksamhetsutövarna har använt för att fullgöra sina skyldigheter under utsläppshandelsperioden 2005–2007.

Verksamhetsutövaren är skyldig att säkerställa att de projektenheter som används i enlighet med 51 d § inte härstammar från sådan verksamhet som avses i 51 c § 3 mom. Verksamhetsutövaren skall på utsläppshandelsmyndighetens begäran lämna in en utredning om projektenheternas ursprung. Utsläppshandelsmyndigheten kan förhindra användningen av projektenheterna till dess att den har fått en utredning om projektenheternas ursprung.

Verksamhetsutövaren skall samstämmigt, tillförlitligt och exakt övervaka de av sina utsläpp som faller inom lagens tillämpningsområde och göra en rapport över dem för varje kalenderår i enlighet med denna lag och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den samt de villkor som har ställts i tillståndet för utsläpp av växthusgaser.

Verksamhetsutövaren skall sörja för att utsläppsrapporten kontrolleras samt för att rapporten under varje kalenderår och kontrollörens utlåtande om den tillställs utsläppshandelsmyndigheten senast den 31 mars följande år.

Föremål för kontrollen är övervakningssystemets tillförlitlighet, trovärdighet och exakthet samt de anmälda utsläppstalen och utsläppsuppgifterna.

Verksamhetsutövaren skall vid kontrollen av utsläppsrapporten använda en kontrollör som har godkänts i Finland med stöd av denna lag.

Kontrollören utarbetar ett utlåtande över utsläppsrapporten, där det konstateras om utsläppsrapporten är tillfredsställande eller inte. Av utlåtandet skall framgå de faktorer som är väsentliga med tanke på kontrollen. Utsläppsrapporten kan anses tillfredsställande, om den har gjorts upp i enlighet med 52 § 1 mom. och de totala utsläppen enligt kontrollörens åsikt inte har meddelats väsentligt felaktigt.

Utsläppshandelsmyndigheten skall bedöma vilken verkan en felaktig övervakning kan ha haft på de totala utsläppsmängderna från en anläggning, om de krav på övervakning av utsläpp som ingår i tillståndsbeslutet för anläggningen och som avses i 10 § 4 mom. 1 punkten inte har följts vid övervakningen av anläggningens utsläpp, och om kraven inte kan följas retroaktivt i samband med att utsläppsrapporten utarbetas. Bedömningen görs i ton koldioxidekvivalenter och den skall motiveras.

Utsläppshandelsmyndigheten godkänner de kontrollörer som hör till tillämpningsområdet för denna lag. En förutsättning för att en kontrollör skall godkännas är att

I beslutet om godkännande fastställs kontrollörens behörighetsområde och ställs vid behov också andra villkor som gäller verksamheten, genom vilka säkerställs att uppgifterna sköts korrekt.

Kontrollören skall genom en tillförlitlig utomstående bedömning kunna påvisa att denne uppfyller kraven i 1 mom. 1–6 punkten.

Utsläppshandelsmyndigheten godkänner en kontrollör som har godkänts vid genomförandet av utsläppshandelsdirektivet i en annan stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om

I beslutet om godkännande fastställs kontrollörens behörighetsområde och ställs vid behov också andra icke-diskriminerande villkor som gäller verksamheten, genom vilka säkerställs att uppgifterna sköts korrekt.

Kontrollören skall till utsläppshandelsmyndigheten anmäla alla sådana förändringar i sin verksamhet som kan inverka på förutsättningarna att godkänna kontrollören.

Uppfyller en kontrollör inte kraven enligt 55 eller 55 a § eller handlar denne väsentligt i strid med denna lag eller med stöd av den utfärdade bestämmelser eller med villkoren i beslutet om godkännande, skall utsläppshandelsmyndigheten uppmana kontrollören att rätta sin verksamhet inom en utsatt tid. Utsläppshandelsmyndigheten kan återkalla ett godkännande, om kontrollören inte inom utsatt tid har fått sin verksamhet att stämma överens med denna lag eller med stöd av den utfärdade bestämmelser samt med tillståndsvillkoren.

Kontrollören skall utföra sin uppgift med yrkesskicklighet och eftersträva god praxis samt beakta de bestämmelser och rekommendationer som gäller kontrollören. Kontrollören kan i kontrolluppgiften använda sig av utomstående personer. Kontrollören svarar också för de personers verksamhet som har bistått denne.

Kontrollören skall följa utvecklingen i fråga om de bestämmelser och standarder som gäller utsläppshandeln. Kontrollören skall samarbeta med andra kontrollörer på det sätt som är nödvändigt för att säkerställa enhetliga verksamhetssätt.

Kontrollören skall vid skötseln av offentliga förvaltningsuppgifter som avses i denna lag följa det som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) , lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003) , förvaltningslagen (434/2003) och språklagen (423/2003) .

Närmare bestämmelser om övervakningen av utsläpp, om den rapport som skall utarbetas om utsläppen, om kontrollörens utlåtande, förfarandet för godkännande av kontrollören, bedömningen av förutsättningarna för godkännande och om utförandet av kontrolluppgifterna utfärdas genom förordning av handels- och industriministeriet.

Handels- och industriministeriet sörjer för den allmänna styrningen och uppföljningen av verkställandet av lagen.

Utsläppshandelsmyndigheten har till uppgift att övervaka att denna lag och de bestämmelser som meddelats med stöd av den följs.

Utan hinder av den sekretess som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet har utsläppshandelsmyndigheten rätt att från det datasystem för miljövårdsinformation som avses i 27 § i miljöskyddslagen och av verksamhetsutövarna och kontrollörerna få de uppgifter som är nödvändiga för övervakningen och för verkställandet av denna lag. (2.2.2007/108)

Utan hinder av den sekretess som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet har handels- och industriministeriet rätt att av utsläppshandelsmyndigheten, från det datasystem för miljövårdsinformation som avses i 27 § i miljöskyddslagen och av verksamhetsutövarna få de uppgifter som är nödvändiga för verkställandet och uppföljningen av denna lag. (2.2.2007/108)

För övervakning av att bestämmelserna i denna lag och de som meddelats med stöd av den följs har utsläppshandelsmyndigheten rätt att utföra granskning i de lokaliteter som verksamhetsutövaren besitter och som inte omfattas av hemfriden. Verksamhetsutövaren skall på yrkande av den myndighet som utför granskningen förete de handlingar och registreringar i datasystemet samt ordna tillträde till anordningar och utrustning som kan ha betydelse vid övervakningen av att denna lag eller de bestämmelser som utfärdats med stöd av den följs. Den tjänsteman som utför granskningen har rätt att gratis ta kopior av de handlingar som skall granskas och utskrifter av de registreringar som finns i datasystemet.

Utsläppshandelsmyndigheten skall ålägga verksamhetsutövaren att till staten betala en avgift för överskriden utsläppsrätt, om verksamhetsutövaren inte senast den 30 april överlämnar ett antal utsläppsrätter som motsvarar utsläppen under föregående kalenderår.

Beloppet för överskridningsavgiften är 100 euro per ton koldioxidekvivalenter, för vilket utsläppsrätter inte har överlämnats. Under utsläppshandelsperioden 2005–2007 är överskridningsavgiften dock 40 euro per ton koldioxidekvivalenter.

Utsläppshandelsmyndigheten kan tills vidare låta bli att besluta om en överskridningsavgift, om verksamhetsutövaren har ansökt om rättelse av kontrollörens utlåtande eller ändring har sökts i ett beslut som kontrollören har fattat med anledning av ett rättelseyrkande. Utsläppshandelsmyndigheten kan likaså låta bli att fatta beslut, om verksamhetsutövaren har ansökt om extra utsläppsrätter till följd av force majeure och ärendet ännu inte har avgjorts. Överskridningsavgiften skall fastställas när det antal utsläppsrätter som verksamhetsutövaren är skyldig att överlämna har avgjorts på ett sätt som har vunnit laga kraft.

En överskridningsavgift verkställs utan dom eller beslut med iakttagande av det som bestäms i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/1961) . Verkställandet av överskridningsavgiften sköts av rättsregistercentralen.

Genom förordning av statsrådet kan föreskrivas närmare om anmälningsskyldighet mellan myndigheterna gällande överskridningsavgiften, återbetalning av överskridningsavgiften samt om andra motsvarande faktorer som är nödvändiga med tanke på verkställandet av avgiften.

Verksamhetsutövaren skall överlämna ett antal utsläppsrätter som motsvarar de utsläpp som avses i 62 § 1 och 2 mom. och som överskrider de överlämnade utsläppsrätterna. Överlämnandet skall göras senast i samband med att utsläppsrätterna för följande år överlämnas. Vid överlämnandet och annullering av en utsläppsrätt följs vad som bestäms i 49 och 50 §.

Utsläppshandelsmyndigheten offentliggör årligen uppgifter om de verksamhetsutövare, som inte har överlämnat utsläppsrätter i enlighet med 49 § 1 mom.

Utsläppshandelsmyndigheten kvittar de utsläppsrätter som finns på kontot för en anläggning som drivits av en verksamhetsutövare som försatts i konkurs, om verksamhetsutövaren eller konkursboet inte senast den 30 april överlämnar det antal utsläppsrätter som motsvarar anläggningens utsläpp under det föregående kalenderåret eller kalenderåren före det, till den del det finns icke överlämnade utsläppsrätter för kalenderåren i fråga. Från anläggningens konto kvittas i första hand det antal utsläppsrätter som motsvarar de utsläpp som uppstått efter konkursens början. (15.1.2010/16)

Utsläppshandelsmyndigheten kan låta bli att kvitta de utsläppsrätter som under kalenderåret i fråga registrerats på anläggningens konto, om konkursboet fortsätter verksamheten vid anläggningen. (15.1.2010/16)

Om det av en sådan utredning som verksamhetsutövaren lämnar in och som avses i 51 e § eller på något annat sätt framgår att verksamhetsutövarens projektenheter härstammar från sådan verksamhet som avses i 51 c § 3 mom., skall utsläppshandelsmyndigheten förhindra att projektenheterna används och förplikta verksamhetsutövaren att överlämna ett motsvarande antal utsläppsrätter eller överlåta godtagbara projektenheter inom den tid som utsläppshandelsmyndigheten sätter ut.

Utsläppshandelsmyndigheten skall tills vidare låta bli att besluta om en överskridningsavgift till ett belopp som svarar mot de projektenheter som den begäran om utredning som avses i 51 e § eller det beslut som avses i 1 mom. gäller. En överskridningsavgift skall fastställas om verksamhetsutövaren inte överlämnar utsläppsrätterna eller överlåter godtagbara projektenheter inom den tid som utsläppshandelsmyndigheten har satt ut.

Utsläppshandelsmyndigheten skall förbjuda en verksamhetsutövare att överlåta utsläppsrätter, om verksamhetsutövaren inte senast den 31 mars har lämnat in en rapport över föregående års utsläpp, vilken har kontrollerats och konstaterats vara tillfredsställande. Förbudet gäller en enskild anläggning. Förbudet gäller tills vidare, till dess en rapport som har kontrollerats i enlighet med 54 § har lämnats in till utsläppshandelsmyndigheten.

Om verksamhetsutövaren försätts i konkurs, får utsläppsrätter inte överlåtas från kontot för en anläggning som var i den i konkurs försatta verksamhetsutövarens besittning förrän konkursboet eller anläggningens nya verksamhetsutövare har överlämnat det antal icke överlämnade utsläppsrätter som motsvarar utsläppen för tiden före konkursen och under konkurstiden. (15.1.2010/16)

Utsläppshandelsmyndigheten kan på ansökan av konkursboet bestämma att begränsningen av överlåtelse enligt 2 mom. gäller endast de icke överlämnade utsläppsrätterna för de föregående kalenderåren samt det antal utsläppsrätter som motsvarar de kontrollerade utsläpp som uppstått under kalenderåret och ett antal utsläpp som enligt utsläppshandelsmyndighetens uppskattning kommer att uppstå under kalenderåret. (15.1.2010/16)

Utsläppshandelsmyndigheten kan ålägga den som bryter mot denna lag eller mot en bestämmelse som utfärdats med stöd av den att rätta till sin försummelse eller annars uppfylla sin skyldighet. Denna skyldighet kan förenas med vite eller hot om att verksamheten avbryts helt eller delvis eller att en åtgärd som lämnats ogjord utförs på den försumliges bekostnad.

På vite, hot om avbrott och hot om att låta utföra åtgärden tillämpas vad som bestäms i viteslagen (1113/1990) .

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet

(15.1.2010/16)

Den som bryter mot ett förbud eller åläggande som har fastställts med stöd av denna lag och förenats med vite, kan lämnas obestraffad för samma gärning.

Utsläppshandelsmyndigheten har rätt att ta ut en avgift för behandling av ett tillstånd, en anmälan, ett godkännande eller ett annat ärende enligt lagen. Utsläppshandelsmyndigheten har dessutom rätt att ta ut en avgift för uppgifter som gäller skötseln av kontona i det nationella registret.

Närmare bestämmelser om utsläppshandelsmyndighetens avgiftsbelagda prestationer och om de avgifter som skall tas ut för dem meddelas genom förordning av handels- och industriministeriet med iakttagande av vad som bestäms i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) .

Ändring i ett beslut som utsläppshandelsmyndigheten har meddelat med stöd av denna lag söks genom besvär på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996) .

Ett beslut som utsläppshandelsmyndigheten med stöd av 13 § 2 och 3 mom. har fattat om återkallande av ett tillstånd skall trots att ändring har sökts följas i fråga om förbudet enligt 46 § 3 mom. att registrera utsläppsrätter, om inte besvärsmyndigheten bestämmer något annat.

Ett förbud mot överlåtelse av utsläppsrätter som utsläppshandelsmyndigheten har meddelat med stöd av 65 § skall följas trots att ändring har sökts, om inte besvärsmyndigheten bestämmer något annat.

I en avgift som utsläppshandelsmyndigheten har fastställt för en offentligrättslig prestation söks ändring på det sätt som föreskrivs i lagen om grunderna för avgifter till staten.

Rättelse i kontrollörens utlåtande får sökas hos kontrollören inom 14 dagar från det sökanden delgivits utlåtandet. Till ett utlåtande skall fogas anvisningar om rättelseyrkande.

I det beslut som kontrollören har meddelat i ett rättelseförfarande får ändring sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som bestäms i förvaltningsprocesslagen.

I ett beslut om beviljande av utsläppsrätter som statsrådet har fattat med stöd av 37 § och i ett beslut om extra utsläppsrätter som statsrådet fattat i enlighet med 31 § söks ändring genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen på det sätt som bestäms i förvaltningsprocesslagen. I ett beslut av statsrådet får ändring inte sökas till den del beslutet gäller det totala antalet utsläppsrätter, den andel som skall reserveras för nya deltagare eller den procentandel som avses i 31 t § och som skall fastställas för användningen av projektenheter.

I ett beslut om beviljande av utsläppsrätter för nya deltagare som handels- och industriministeriet har fattat med stöd av 41 § söks ändring genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen på det sätt som bestäms i förvaltningsprocesslagen. I ett beslut av ministeriet får ändring inte sökas till den del beslutet gäller tillräckligheten i fråga om den andel som har reserverats för nya deltagare eller den procentandel som avses i 31 t § och som skall fastställas för användningen av projektenheter.

Högsta förvaltningsdomstolen skall behandla besvären i brådskande ordning.

Ett beslut av statsrådet och handels- och industriministeriet skall följas trots att ändring har sökts. De befogenheter att avbryta eller förbjuda verkställandet eller annars bestämma om verkställandet som med stöd av förvaltningsprocesslagen ankommer på fullföljdsdomstolen tillämpas inte på verkställandet av beslutet.

Denna lag träder i kraft den 4 augusti 2004, men följande lagrums ikraftträdande bestäms genom förordning av statsrådet:

På beredningen av förslaget till nationell fördelningsplan för utsläppshandelsperioden 2005–2007 tillämpas förvaltningslagens bestämmelser om utredning av ärenden och hörande av parter.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.