633/2004

Denna förordning tillämpas i hamnar vid lastning och lossning av fartyg samt vid hantering av gods och vid därmed direkt sammanhängande arbete därtill. Förordningen tillämpas på hamninnehavare och ägare och innehavare av fartyg endast i hamnar som avses i 62 § 2 mom. i arbetarskyddslagen (738/2002) .

Bestämmelser om arbetarskydd i hamnar finns dessutom i statsrådets förordning om säker användning och besiktning av arbetsutrustning (403/2008) och i andra författningar som utfärdats med stöd av arbetarskyddslagen. (22.9.2011/1050)

Hamninnehavaren ansvarar för den allmänna planeringen av och de arrangemang som gäller arbetarskyddet samt arbetsförhållandenas och arbetsmiljöns allmänna säkerhet och sundhet i hamnen.

Hamninnehavaren skall för samordning av arbetsgivarnas och egenföretagarnas funktioner samt för säkerställande av hälsa och säkerhet för dem som arbetar i hamnen utreda och utvärdera säkerheten inom hamnområdet. I utredningen och utvärderingen skall beaktas de men som annat arbete som utförs i hamnen innebär för lastningen och lossningen samt de arrangemang som hänför sig till förvaring av farliga ämnen.

Hamninnehavaren skall göra upp säkerhetsanvisningar för hamnen, vilka skall innehålla en beskrivning av de allmänna arbetarskyddsprinciperna och trafikarrangemangen på hamnområdet samt anvisningar för förfarandet i nöd- och farosituationer. Trafikarrangemangen skall planeras i ändamålsenligt samarbete med dem som använder hamnen. Vid behov skall särskilda trafikregler göras upp för hamnen.

Om det i anslutning till hamnverksamheten kan uppstå risk för storolycka skall anvisningarna innehålls anvisningar om avvärjande av faror och förfaringssättet då en olycka inträffat. Vid behov skall övningar ordnas för att säkerställa att säkerhetsanvisningarna fungerar.

En arbetsgivare skall vid ombesörjandet av arbetstagarnas säkerhet och hälsa iaktta hamninnehavarens i 2 mom. avsedda anvisningar. En egenföretagare skall i sitt arbete iaktta de säkerhetsanvisningar som hamninnehavaren har utfärdat.

Vid utredning och utvärdering av menliga och farliga faktorer som hänför sig till arbetet skall särskild uppmärksamhet fästas vid möjligheterna att röra sig, förbindelseleder, ensamarbete och farliga ämnen.

Den arbetsgivare som ansvarar för lastning och lossning samt fartygets befälhavare skall tillsammans säkerställa att varje arbetsmoment kan utföras på ett säkert sätt och att kontakten och informationen fungerar i tillräcklig grad mellan parterna. Särskilt skall säkerställas att förfarandet vid avbrott och farosituationer är säkert och att fartygets befäl omedelbart kan informeras om förändringar i arbetsmomenten. Vid behov antecknas de viktigaste arbetsmomenten och förfarandet i en kontrollista, som båda parterna bekräftar med sin underskrift.

Under lastnings- eller lossningsarbete får inte utföras något annat arbete som kan ge orsaka kraftigt buller, damm, gas eller något annat liknande men i arbetsmiljön.

Vid lastnings- eller lossningsarbete skall arbetsgivaren innan arbetet inleds för sin del kontrollera att förbindelselederna på fartyget, nödförbindelselederna, de platser där arbetet utförs och de tekniska anordningarna är i sådant skick att arbetena kan utföras tryggt. Av ett certifikat enligt internationella avtal eller av något annat tillförlitligt besiktningsprotokoll skall framgå att lyftanordningar är besiktigade på behörigt sätt.

Ett fartyg som regelbundet trafikerar hamnen skall besiktigas på nytt, om faktorer som inverkar på säkerheten har ändrats efter den föregående besiktningen. Före varje användning av kontroll- och övervakningsanordningarna för lyftanordningarna skall dock kontrolleras att de fungerar på behörigt sätt och är pålitliga.

Uppdagade brister skall utan dröjsmål anmälas till fartygets befälhavare. Arbetet får inte påbörjas innan sådana brister som äventyrar säkerheten har avhjälpts på behörigt sätt.

Om en lyftanordnings förare inte från styrplatsen i tillräcklig omfattning kan bevaka lasten då den lyfts, skall ändamålsenliga hjälpmedel eller en signalman anlitas. Varje rep som inte är hopkopplat skall ha en egen signalman. Signalmannens uppgift är att hjälpa lyftanordningens förare vid flyttning av lasten och varna andra personer för de faror som lasten kan förorsaka.

Då ett närtransportfordons förare har begränsad sikt i körriktningen eller då det av annan orsak är skäl att varna för den fara som närtransportfordonet förorsakar, skall för närtransportfordonet finnas en trafikvakt som motsvarar signalmannen.

Signalmannen och trafikvakten får inte samtidigt ha andra uppgifter som stör dessa uppgifter. De skall ha ett kännetecken som tydligt skiljer dem från andra arbetstagare.

Lyftanordningars och närtransportfordons förare, signalmän och trafikvakter skall ha god syn och hörsel samt tillräcklig yrkeskunskap.

Förare av hamnkranar och däcksmaskiner skall ha lämplig yrkesexamen inom branschen eller ha avlagt en lämplig del av en sådan.

Om det i samma lucköppning eller arbetsutrymme finns flera arbetslag, skall man genom planering av arbetet och arbetsomgivningen säkerställa att arbetslagen kan arbeta utan att orsaka varandra fara.

Då flera arbetslag arbetar samtidigt i lucköppningen, skall det finnas minst 3,5 meter fritt utrymme i långskeppsled per arbetslag och minst 5 meter fri bredd i lucköppningen.

Då flera lyftanordningar används skall för varje lyftanordning i båda ändarna av luckan finnas minst 3,5 meter fritt utrymme och i övrigt i lucköppningen minst 10 meter fritt utrymme. Den fria bredden i lucköppningen skall vara minst 5 meter.

Utan hinder av vad som någon annanstans än i lag bestäms om personlyft med varuhiss får föraren av ett närtransportfordon befinna sig i närtransportfordonet då det lyfts med fartygets varuhiss.

Vad som i 25 c § 2 mom. i statsrådets förordning om säker användning och besiktning av arbetsutrustning föreskrivs om att en arbetskorgs upphängning ska säkras med ett separat lyftmaskineri eller en säkerhetsanordning när endast kranens lyftlina används för att bära upp korgen gäller inte sådana hamnkranar i vilka det på grund av krokblockets avsevärda vikt eller andra konstruktionsmässiga orsaker inte kan installeras ett separat lyftmaskineri eller en säkerhetsanordning. Vid personlyft krävs då att kranens lyft- och linmaskineri i övrigt bedöms vara så tillförlitligt att det inte finns någon risk för att arbetskorgen ska falla ned. (22.9.2011/1050)

Då arbetstagare arbetar på en last, vars höjd överstiger 1,5 meter eller under andra förhållanden där det finns risk för att arbetstagaren störtar ned, skall den öppna kanten skyddas eller risken för att arbetstagaren störtar ned förebyggas på annat sätt.

Vid arbete ovanpå containrar skall användas flyttbara arbetsplattformar, arbetskorgar eller fallskydd. För att man skall kunna förflytta sig till och avlägsna sig från en containernivå på väderdäck kan emellertid sakenliga stegar som är fästa upptill användas.

För surrning av last på storflak, rulltrailrar och motsvarande anordningar skall finnas arbetsplattformar av stabil konstruktion som har trygga förbindelseleder och som är försedda med räck, mantåg eller skyddsnät.

Trafiken på ett hamnområde skall planeras och ordnas så att den förlöper tryggt. Trafiken får inte föranleda onödig fara för dem som arbetar i hamnen. Obehörig trafik på hamnområdet skall förbjudas och vid behov förhindras.

För de fordon som används på hamnområdet skall ordnas ändamålsenliga och trygga parkeringsområden.

Trafiklederna för fordon och arbetsmaskiner samt gångvägarna skall markeras tydligt och vid behov skiljas åt. För personer som kommer med fordon för att uträtta ärenden i hamnen skall i mån av möjlighet ordnas områden där de kan vänta med fordonet utanför lastnings- och lossningsområdena. Trafiken skall i mån av möjlighet ordnas så att den är enkelriktad och inte löper genom korsningar.

Kajer, lager, planer och förbindelseleder skall hållas i ett sådant skick som säkert arbete förutsätter. Vid flyttning av särskilt tunga varor eller anläggningar skall konstruktionernas hållbarhet säkerställas på förhand.

Vid kanten av en kaj skall lämnas ett minst 1,2 meter fritt utrymme där det inte får finnas andra fasta konstruktioner än sådana redskap som behövs för att förtöja fartyget och fästa skyddsnät.

Den körramp som leder från kajen till fartyget skall stängas av med en synlig avstängningsanordning då rampen inte är i användning.

En hamn eller en del av en hamn där godstrafiken huvudsakligen består av containertrafik, skall avgränsas och tydligt markeras som ett område för hantering och lagring av containrar. När det gäller trafikarrangemang och arbete skall sådana faktorer beaktas som hänför sig till hantering av tunga och stora enheter. Arbetarskyddet på området skall säkerställas genom övervakning, trafikarrangemang eller på något annat effektivt sätt.

Obehörigas tillträde till området för hantering och lagring av containrar skall förbjudas och vid behov förhindras helt. Det är tillåtet att röra sig på området endast med tillstånd av arbetsledningen. För lastning och lossning av containrar på fordon och på tåg skall anvisas tydligt markerade områden inom vilka fotgängartrafik är tillåten endast på trygga förbindelseleder.

Arbetstagarna skall omedelbart informeras om sådana ändringar som gäller området för hantering och lagring av containrar.

Arbetstagarna skall ha en trygg förbindelseled till och från fartyget. Då förbindelseleden används får laster inte lyftas ovanför den. Under förbindelseleden skall finnas ett skyddsnät som är korrekt fäst och som når åtminstone två meter om varder a sidan av förbindelseledens nedre ända.

Om förtöjningen av fartyget tillåter det skall ro-ro-fartyg bindas till kajen med separata fallrepstrappor.

Bestämmelser om säkerställande av att fartygets förbindelseleder är säkra och pålitliga finns i 5 §.

Till manöverplatserna för lyftkranar och andra lyftanordningar på kajer skall finnas en säker förbindelseled i alla sådana lägen i vilka förbindelseleden används.

Om en förbindelseled lyftkrans manöverplats inte kan användas tryggt i lyftkranens alla lägen, skall till lyftkranens manöverplats leda en säker förbindelseled i sjöklarat läge och i det läge, i vilket lyftkranen befinner sig då ytterom fartyget placerade lasthanteringsanordningar används. Om en förbindelseled till en lyftkrans manöverplats får användas endast i de ovan nämnda lägena, skall tillträde till manöverplatsen i andra lägen förhindras. Det måste vara möjligt att på säkert sätt avlägsna sig från manöverplatsen i lyftkranens alla lägen.

Från en lyftkrans manöverplats skall man ha god sikt över kranens verksamhetsområde. Särskilt skall det ses till att is, vatten eller smuts på fönstret inte hindrar sikten. Vid behov skall manöverplatsen kunna värmas upp.

Är karmen kring luckan på väderdäck så hög att signalmannen inte ser lastrummets arbetsområde, skall i luckans karm eller på däck finnas signalmansplattformar som är fasta eller som kan fästas och som vid behov skall förses med skyddsräck.

Fartyg skall förtöjas på korrekt sätt. Förtöjningarna skall vara hela och säkra att använda.

Då is avlägsnas mellan fartyget och kajen genom användning av propellrarna, skall särskild försiktighet iakttas vid arbete på kajen.

Samarbetet mellan dem som deltar i förtöjningen då is avlägsnas skall säkerställas på förhand.

På hamnområden, på förbindelseleder, i fartyg och på övriga platser där arbete utförs skall finnas tillräcklig och lämplig belysning.

Belysningen får inte blända eller på annat sätt göra det svårt för arbetstagarna att se.

I lasthanteringsutrymmen och andra arbetsutrymmen skall ventilationen vara tillräcklig och ändamålsenlig, så att den avlägsnar ämnen som är farliga eller skadliga för hälsan och säkerställer att det finns tillräckligt med syre i andningsluften.

Om det är skäl att misstänka att det inte finns tillräckligt med syre i ett utrymme eller att där finns explosiva ångor eller gaser eller förgiftningsrisk, får man inte gå in i utrymmet utan vederbörlig skyddsutrustning innan utrymmet har konstaterats vara säkert.

Ventilationens effektivitet skall säkerställas innan arbetsmaskiner med förbränningsmotorer används i kylda lastutrymmen och andra små, slutna utrymmen.

De som arbetar och rör sig inom lasthanterings- och trafikområdet på ett hamnområde skall använda synlig, CE-märkt varningsbeklädnad.

På kajen skall med minst 100 meters mellanrum finnas orangefärgade livbojar försedda med flytande lina samt stegar som upptill är försedda med påhakningstinnar och båtshakar med rundade spetsar. Dessutom skall vid kanten av kajen finnas fasta, upp till kajen ledande stegar som målats med varningsfärg och som upptill på kajen har ett handtag.

Innan lyftarbete börjar skall det kontrolleras att lyftanordningen, dess lastningsdon, lyftplattform och lyfthjälpmedel samt de delar som bär lasten har en tydlig märkning om största tillåtna belastning. Säkerhetskoefficienten för sådana lyfthjälpmedel som används en enda gång skall vara minst fyra.

Då arbete utförs med kopplade bommar, får lasten inte överstiga hälften av den största tillåtna belastningen för den bom som har mindre lyftkapacitet, om inte på bommarna särskilt har märkts ut den största tillåtna belastningen för de kopplade bommarna.

Utan hinder av vad som bestäms om största tillåtna belastning för närtransportfordon och i övrigt om begränsningar när det gäller användning, får järnvägsvagnar flyttas med truck eller andra sådana närtransportfordon med hjälp av vilka flytten kan utföras säkert.

För kombinerat lyft får användas högst två lyftanordningar. Fartygets lyftanordningar får användas för kombinerat lyft endast om lyftanordningarna har planerats för kombinerade lyft och det finns ett schema för detta.

Lyftlinor och lyftstroppar som används för att lyfta eller fira laster ska vara lämpliga för ändamålet och felfria. Innan arbetet inleds ska arbetsgivaren genom ett intyg från tillverkaren eller på något annat tillförlitligt sätt säkerställa att anordningarna är lämpliga och säkra för det lyft som planeras.

När en lyftkran eller vinsch används ska minst tre varv av linan finnas kvar på trumman.

Rundsling av syntetfiber får användas enbart vid sådana speciallyft där lasten är försedd med lämpliga lyftöglor eller med schackel av den storlek som säkerheten kräver, eller där man på annat sätt har förhindrat att vassa hörn och skärande delar kommer i kontakt med rundslingen. Rundsling får inte användas till upprepade lyft där rundslinget dras från under lasten.

Lösa lyfthjälpmedel som används i hamnarna ska besiktas okulärt innan de tas i bruk och efter det minst var tredje månad, samt besiktas i detalj var 12 månad, med undantag för sådana lyftstroppar och andra i tekniskt avseende enkla lyfthjälpmedel vars säkerhet kan bedömas tillräckligt noggrant genom okulär besiktning. Lyfthjälpmedel som följer med lasten ska besiktas okulärt före varje användning.

Lyftkranar som används stadigvarande i hamnarna ska i samband med minst varannan återkommande besiktning testas med högsta tillåtna belastning.

Bestämmelser om lyftanordningsinspektörers kompetens finns i 28 §. Bestämmelser om certifikat och besiktningsprotokoll för besiktningen av lyftanordningar finns i 33 §.

Beståndsdelar i lyftanordningar som är utsatta för rost, slitage och trötthet skall nedmonteras och besiktigas minst vart femte år, såvida de inte kan besiktigas tillförlitligt på annat sätt. Vid behov skall oförstörande besiktningar användas. Containerutrustning och andra lastningsdon för lyftkran skall nedmonteras så att deras hållfasthet kan kontrolleras pålitligt.

Utrustning och beståndsdelar som hör till lastbommar skall nedmonteras för besiktning minst vart femte år.

Idrifttagningsbesiktningar och återkommande besiktningar av hamnkranar och deras lastningsdon får utföras endast av sådana sakkunnigorgan som avses i 37 § 1 mom. i statsrådets förordning om säker användning och besiktning av arbetsutrustning.

Detaljerade besiktningar av lyftkranar med en lyftkapacitet på högst 1 000 kilogram och av lastkranar med ett lastmoment som understiger 25 tonmeter samt av lösa lyfthjälpmedel får även utföras av sådana sakkunniga som avses i det ovan nämnda momentet.

Lösa lyfthjälpmedel får besiktas okulärt av personer som har bemyndigats till detta av arbetsgivaren eller fartygets befälhavare och som är förtrogna med användningen och besiktningen av lyfthjälpmedlen och som känner till deras säkerhetsegenskaper och grunderna för när de ska underkännas.

Vid hantering och förvaring av farliga ämnen skall särskild noggrannhet och försiktighet iakttas. Innan en arbetstagare hanterar farliga ämnen eller utför arbete på en plats där farliga ämnen förvaras eller har förvarats, skall arbetstagaren informeras om de risker och skyddsåtgärder som sammanhänger med hanteringen av dessa ämnen. Vid hanteringen skall de anvisningar som finns på påskrifter beaktas. Hantering är förbjuden om det farliga ämnet inte har förpackats och märkts på behörigt sätt.

Containrar som enligt märkningen innehåller bekämpningsmedel och containrar som misstänks innehålla last som har behandlats med bekämpningsmedel skall öppnas utomhus och vädras innan någon går in i containern.

Farliga ämnen skall förvaras i ändamålsenliga utrymmen eller på ett särskilt område som har reserverats för ändamålet. När det gäller förvaring skall särskilt beaktas samverkan mellan ämnen samt vikten av noggrann avskiljning av ämnen i förvaringsutrymmet. I förvaringsutrymmet skall finnas en nöddusch.

När det gäller tillfällig förvaring av farliga ämnen på hamnområdet skall de bestämmelser som gäller transport av sådana ämnen beaktas.

Avsändaren eller avlastaren skall, innan ett farligt ämne levereras till hamnområdet, och ett fartygs befälhavare i god tid innan lossningsarbetet inleds avge en skriftlig deklaration om det farliga ämnet till hamninnehavaren och den arbetsgivare som ansvarar för lastnings- och lossningsarbetet.

I fråga om lastning och lossning av farliga ämnen skall i tillämpliga delar iakttas sådana anvisningar som på etablerat sätt iakttas inom internationell sjöfart.

Vid hantering av farliga ämnen skall det på arbetsplatsen finnas en person som förfogar över och som känner till anvisningarna för hantering och farosituationer enligt den internationella sjöfartsorganisationens (IMO) koder.

Över besiktning av lyfthjälpmedel som följer med fartygs lyftanordningar och last utfärdas ett certifikat enligt internationella avtal. Certifikat som används vid bedömningen av säkerheten skall vara tillförlitliga och bekräftade på behörigt sätt.

I certifikat eller andra besiktningsprotokoll för lyftanordningar skall antecknas besiktningsman, slutsatser från besiktningen och största belastning som använts vid provbelastning.

Arbetarskyddsmyndigheten kan i enskilda fall av särskilda skäl medge undantag från denna förordning under förutsättning att arbetstagarnas säkerhet garanteras genom andra åtgärder.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2005.

Genom denna förordning upphävs statsrådets beslut av den 28 november 1985 innefattande ordningsregler för lastning och lossning av fartyg jämte ändringar och statsrådets beslut av den 18 september 1986 om tillämpningen på vissa hamnar av ordningsreglerna för lastning och lossning av fartyg (682/1986) .